Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Relevanta dokument
Vad innebär vattendirektivet?

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Lejondalssjön. Upplands-Bro kommun. Lejondalssjön med avrinningsområde

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Vattenförekomsten Ivösjön

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Kottlasjön - mot god status. En bedömning av åtgärdsbehov och åtgärdsmöjligheter med syfte att nå god ekologisk och kemisk status

Innehåll. Vad är en vattenplan? Syfte och nytta Utgångspunkter Varför en vattenplan? Omfattning Hur ser planen ut? Användning Sammanfattning

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Vad påverkar god vattenstatus?

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Referensgruppsmöte JordSkog

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Naturvårdsverkets författningssamling

Kalmar läns författningssamling

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Riktlinjer för enskilda avlopp

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Riktlinjer för enskilda avlopp

Norrbottens läns författningssamling

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013

Samverkan och samråd

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Vegetationsrika sjöar

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Salems kommun

Beräkningar av flöden och magasinvolymer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Kunskapsunderlag för delområde

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Renare marks vårmöte 2010

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

- Mölndalsåns stora källsjö

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Påverkan övergödning Storsjön

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Miljöövervakning i Mälaren 2002

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Medborgarskrivelse gällande åtgärder för restaurering av Magelungens vikar

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Informationsmöte , Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten

Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Vad styr vattenförvaltningen i Sverige och Södertälje kommun?

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Dan Hellman, Ragnar Lagergren, Cecilia Niklasson, Anna-Karin Weichelt och Ann-Sofie Wernersson

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Ramdirektivet för vatten

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Miljötillståndet i Hanöbukten

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Sedimentbehandling i Växjösjön

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Transkript:

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken Sammanfattning

Bakgrund - Lejondalssjön är en sprickdalssjö som varit en av länets renaste - På 60-talet startade kronan storskalig boskapsuppfödsel vid sjön, Svea Ranch - Stora mängder näring läckte till sjön kraftiga algblomningar och syrgasbrist - Kommunen jobbade med åtgärder i tillrinningsområdet - Naturvårdsverket utfärdade 1987 förbud mot djurhållning - Stora mängder fosfor som lagrats i bottnarna läckte till vattenmassan internbelastning - 1993 åtgärdades internbelastningen genom tillsats av aluminium - Kommunens årliga sjöundersökning visar att åtgärden inte var tillräckligt varaktig Var står vi nu???

Vattendirektivet vilka mål vi nå? Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område syftar till att nå en god yt- och grundvattenstatus 2015 och att förhindra en försämring av vattnets status i hela gemenskapen Miljökvalitetsnormer (MKN) beskriver den kvalitet (status) som vattenmiljön ska ha vid en viss tidpunkt MKN God ekologisk status 2021 Åtgärdsprogram beskriver vilka åtgärder som ska vidtas

Ekologisk status läge jämfört med Lejondalsjöns naturliga tillstånd - Bra ljusförhållanden (stort siktdjup) - Måttligt höga fosforhalter - Fisksamhälle i balans - Näringsgynnade vattenväxter dominerar - Syrgasbrist och svavelväte vid bottnarna - Övergödningspåverkat bottenfaunasamhälle - Höga växtplanktonmängder, dominans av cyanobakterier

Ekologisk status - växtplankton

Ekologisk status - näringsämnen Halterna har minskat sedan 70-talet och ligger sedan 10 år på en acceptabel nivå

Näringsämnen hur funkar sjön? Ytvatten Bottenvatten Internbelastning ger förhöjda fosforhalter höst till vår kraftiga algblomningar syrgasbrist påverkad bottenfauna Lång omsättningstid (5 år) näringsämnen cirkulerar ingen självläkning

Fosforpåverkan Extern fosforbelastning 100-180 kg/år + djurhållning x kg/år Enskilt VA Berg i dagen 4% 1% Bebyggelse 1% Öppen mark 12% ARV 1% Vatten 9% Acceptabel extern fosforbelastning ca 240 kg/år Skogsmark 33% Åkermark 38% Hygge 1% Intern fosforbelastning ca 300 kg/år Historiskt max extern 1400 kg/år!

Slutsatser övergödningssituationen - Växtplankton, bottenfauna, syrgasbrist vid botten indikerar övergödning - Extern fosforbelastning tycks ligga på acceptabel nivå, men osäkert - Intern fosforbelastning är betydande - Dåliga förutsättningar för självläkning

Möjliga åtgärder - Utredning av påverkan från djurhållning - Utredning fosforhalter i mark - Åtgärd mot internbelastning - aluminiumbehandling Ytterligare åtgärdsförslag - Minskad belastning via jordbruk (40% av extern, 70% av antropogen) - Ekologiskt fiske inget överuttag av rovfisk Innan åtgärd av intern fosforbelastning är det viktigt att den externa belastningen ligger på en hållbar/acceptabel nivå. I annat fall kommer med tiden åter en situation av internbelastning att uppkomma.

Åtgärderna ger förutsättningar för Lägre fosforhalter Mindre växtplanktonmängder Minskad risk för cyanobakterieblomningar Fortsatt goda ljusförhållanden Större djuputbredning av vattenvegetation Fisksamhälle i fortsatt balans god ekologisk status, stärkta naturvärden, stärkta rekreationsvärden

Fiskbestånd resultat av provfiske

Sammanfattning provfiske Liten skillnad i artsammansättning 2016 jämfört med 2010 Fler fiskar 2016 jämfört med 2010, men mindre biomassa Nästan ingen fisk på djup större än 6 m, p.g.a. dåliga syrgasförhållanden Lejondalssjöns fiskbestånd bedömdes till god status både 2010 och 2016

Kräftorna i Lejondalssjön

Lejondalsbäcken Dålig konnektivitet Fria vandringsvägar skapas

Sammanfattning Vilka miljömål ska vi uppnå? - God ekologisk status 2021 Hur ser miljösituationen ut? - Växtplankton, bottenfauna och syrgasbrist indikerar övergödning, konnektiviteten är dålig Hur ser miljöpåverkan ut? - Extern fosforbelastning tycks acceptabel, intern fosforbelastning är betydande, vandringshinder i utlopp Vilka åtgärder behöver vi vidta? - Utredning djurhållning/fosfor i mark, stryp internbelastningen, skapa fria vandringsvägar