Falsterbo nya kyrkogård

uv syd rapport 2006:24 arkeologisk förundersökning 2006 Falsterbo nya kyrkogård Skåne, Falsterbo socken, Falsterbo nya kyrkogård, RAÄ 15, Vellinge kommun Bengt Jacobsson Falsterbo nya kyrkogård 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2006 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:24 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Bakgrund 5 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 5 Målsättning och metod 8 Resultat 8 Fältarbetets genomförande 8 Utvärdering 10 Referenser 12 Administrativa uppgifter 12

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för under sök ningen markerad. Skala 1:250 000. 4 Falsterbo nya kyrkogård

Falsterbo nya kyrkogård Bengt Jacobsson Bakgrund Falsterbo församling planerade att utvidga kyrkogården kring Falsterbo kyrka, kallad S:ta Gertrud. Enligt Länsstyrelsen beslut (431-42645-05, 2006-02-16) genomförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund en översiktlig arkeologisk förundersökning av exploateringsområdet, beläget en bit norr om kyrkan och i direkt anslutning åt öster och åt söder till den befintliga kyrkogården (fig. 1 och 2). Totalt omfattar området ca 1820 m2, med plats för 216 nya gravar. Kistorna kommer att grävas ner till 2,4 meters djup vid den första sättningen. Området är idag helt bevuxet med både stora och små träd samt buskar. En stig ringlar sig genom området i söder. Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Falsterbo kyrka med kyrkogård ligger idag sydost om de bebyggda delarna av Falsterbo (registrerad som fornlämning nr 15), och endast 150 meter från Östersjöns strandlinje. Kyrkobyggnaden ligger i en djup sänka och omges på alla sidor av mäktiga flygsandsdyner. Kyrkogården består idag av två skilda delar, tillkomna vid olika tidpunkter. Den äldre kyrkogården, som omger kyrkan, breder ut sig på dynernas släntade sidor, medan den yngre ligger i norr på relativt plan terräng. Den nu planerade utvidgningen kommer att binda samman de två delarna. Kyrkan byggdes i tegel under antingen 1200-talets senare del (Anshelm 1947, s. 550) eller som nyare forskning gör gällande, under 1300-talets mitt eller senare del (Ersgård 1984, s. 66; 1988, s. 136ff). Kyrkan försågs med ett rektangulärt långhus och ett litet korparti. Under 1400-talet byggdes ett nytt större kor och under gotisk tid uppfördes även ett smalt västtorn. Mitt för sydportalen uppfördes också någon gång ett vapenhus. Vid en arkeologisk undersökning på 1930- talet frilades ett parti av vapenhusets södra grundmur vars kraftiga dimensioner på 1,75 meter i bredd talar för att vapenhuset kan ha haft mer än en våning (Ersgård 1988, s. 138) (SR 39B, fig. 3). Falsterbo och grannstaden Skanör är båda kända som viktiga internationella marknadsplatser för framförallt de tyska Hansestädernas handel med sill under medeltiden. De senare uppkomna städerna Falsterbo nya kyrkogård 5

Fig. 2. Fastighetskartan över Falsterbo med den aktuella utvidgningen av kyrkogården markerad. Skala 1:10 000 6 Falsterbo nya kyrkogård Skanör och Falsterbo har sin grund i dessa säsongsmässiga fiske- och handelsaktiviteter. Förhållandena kring den medeltida permanenta staden Falsterbos framväxt är mycket lite kända. Uppkomsten av den egentliga stadsbildningen förefaller ha påbörjats först under 1300-talet, medan marknadsaktiviteterna är betydligt äldre. I det skriftliga källmaterialet omnämnes institutioner för den permanenta stadens administration först under 1300-talet, och S:ta Gertruds kyrka omnämnes första gången år 1400.

Fig. 3. Fastighetskartan över Falsterbo med den aktuella utvidgningen av kyrkogården samt läget för de i texten omnämnda undersökningarna (SR 30, 31, 32, 33 och 39B) utmärkta. Skala 1:2000. Under årens lopp har det genomförts många arkeologiska undersökningar i Falsterbo, men de flesta har varit små. Framförallt har undersökningarna berört hansestädernas fitområden, vilka utgjordes av markområden som förlänats av den danske kungen. Här har ett stort antal s.k. lerbottnar påträffats, vilka allmänt anses ha fyllt en funktion vid det årligen återkommande medeltida sillfisket. Lerbottnarna överlagras av kulturlager som dateras till 1300-1400-tal. Först från 1500-talet har man påträffat mer permanenta bebyggelselämningar i form av lerklinade hus (Ersgård 1978, s. 6f). Falsterbo nya kyrkogård 7

Det råder stor osäkerhet kring den permanenta stadsbebyggelsens utbredning. Den enda kända bevarade medeltida byggnad utgörs av Falsterbo kyrka. Kyrkan ligger idag i märkligt avskilt läge öster om den nuvarande bebyggelsen i Falsterbo. Tidigare har man antagit att den medeltida staden och de säsongsmässiga marknadsaktiviteterna legat inom samma område, d.v.s. väster om kyrkan, men undersökningar där talar emot detta. I stället har förslag framförts att stadsbebyggelsen borde sökas i närheten av den medeltida stadskyrkan (Ersgård 1978, s. 6f). I detta område har det emellertid endast genomförts ett fåtal undersökningar. Strax utanför kyrkoplatsen, åt sydväst, grävdes ett litet sökschakt år 1979, vilket visade att det fanns 0,90 meter tjocka kulturlager under mäktiga flysandslager (SR 33, fig. 3). Ännu längre åt sydväst grävdes några sökschakt år 1976, där man enligt ortsbefolkningen skulle ha påträffat en stenlagd gata vid brunnsgrävning (SR 30) (Ersgård 1984, s. 54). Här stötte man för första gången på kraftiga bebyggelselämningar i form av lager och byggnadsrester. Inom samma område grävdes 1978 ett ledningsschakt (SR 31) som också avslöjade omfattande kulturlager och raseringslager på platsen. Dessa upptäckter föranledde att man 1978 genomförde en forskningsundersökning (SR 32) då en större yta undersöktes i anslutning till de tidigare nämnda schakten. Här dokumenterades en stensatt fyrsidig gårdsplan på vars västra och östra sida funnits byggnader, uppförda i korsvirkesteknik med lerklinade väggar. Dessa byggnader daterades till 1500-talet. Under husen påträffades lager och anläggningar som visade att platsen varit bebyggd från 1200-talets slut eller 1300-talets början (Ersgård 1978, s. 6ff). Lämningarna tolkades som rester efter den permanenta stadsbebyggelsen i Falsterbo (Ersgård 1978, s. 14). Om denna tolkning är riktig framstår inte kyrkans läge som avskilt, utan som gränsande till en profan stadsbebyggelse. I kyrkans närhet bör man då kunna påträffa torg och byggnader av institutionell karaktär i enlighet med stadsplanemönstren i andra kuststäder (Ersgård 1978, s. 13ff). Det nu aktuella förundersökningsområdet ligger strax norr om kyrkan, vilket borde vara inom ett intressant avstånd från stadskyrkan för liknande bebyggelselämningar. Målsättning och metod Målsättningen med den översiktliga förundersökningen var att klargöra om under mark dolda fornlämningar förekom inom exploateringsytan, och så fall försöka avgränsa dessa. Tre schakt om 2x2 meter, alternativt 2x4 meter planerades. Då mäktiga flygsandslager var att förvänta skulle dessa grävas bort med maskin. Om kulturlager och bebyggelselämningar förekom i schakten skulle dessa grävas med spade varvid deras karaktär och tillkomstsätt skulle fastställas. Resultat 8 Falsterbo nya kyrkogård Fältarbetets genomförande Fältarbetet inleddes med en översiktlig besiktning av området för att fastställa var det kunde vara lämpligt att gräva de planerade prov-

schakten. Hela området täcktes av en tät vegetation bestående av buskar samt stora och små träd. Då målsättningen var att i möjligaste mån undvika att större träd skulle skadas eller behöva fällas, bedömdes endast två platser lämpliga för provschakt. De i undersökningsplanen föreslagna tre schakten kom således att reduceras till två (fig. 4). Provschakten, som grävdes med kraftigt släntade väggar, var ca 4x4 meter stora i nivå med markytan och knappt 2x2 meter stora i botten. Schaktmassorna lades upp vid sidan av schakten. Totalt djup i de bägge schakten var 3,2 (schakt 1) respektive 4 meter (schakt 2). Flygsandslagren grävdes bort med maskin, medan underliggande lager växelvis grävdes med spade och med maskin. Rasrisken i schaktväggarna gjorde dock att möjligheten att vistas i schaktet och gräva med spade var begränsade. Den maskinschaktning som gjordes på nivåer under flygsandslagren gjordes därför med största försiktighet för att försäkra att inga eventuella konstruktioner skadades. Schaktmassorna lyftes sedan upp och genomsöktes efter fynd. I bägge schakten trängde grundvattnet in på ca 3,2 meters djup. Schakten mättes in med GPS. Fig. 4. Schaktplan utvisande exploateringsområdet med de två provschakten norr om Falsterbo kyrka. Skala 1:1000. Falsterbo nya kyrkogård 9

Utvärdering Mäktigheten på flygsanslagren uppgick till 2,2 (schakt 1) respektive 2,6 meter (schakt 2). Tunna vegetationshorisonter i flygsanden avslöjade att sanddriften varvats med lugnare perioder då ett tunt gräslager hunnit utbildas (fig. 5). I den djupast liggande metern av flygsanden förekom tämligen tätt med sådana vegetationshorisonter, vilket tyder på att sanddriften till en början varit ganska beskedlig. I den högre delen av lagret förekom däremot inga eller endast sparsamt med vegetationshorisonter, vilket visar på en tilltagande sanddrift. Under flygsanden förekom i bägge schakten ett 0,7 (schakt 1) respektive 0,9 meter (schakt 2) tjockt, svagt humöst sandlager. Lagret var gråsvart i ytan, men antog en allt ljusare färg mot övergången till den sterila sanden. Lagret var mycket enhetligt till sin karaktär och saknade klar stratigrafi. I lagret förekom ett fåtal keramikskärvor och sparsamt med små träkolsbitar. Keramiken utgjordes av enstaka små yngre rödgodsskärvor av 1500-1600-talskaraktär. En liten svallad äldre rödgodsskärva påträffades också. I schakt 2 påträffades en nedgrävd laggad tunna, drygt 3,5 meter under dagens markyta. På grund av rasrisk kunde inte tunnan undersökas. Med ledning av keramikfynden tycks sanddriften i området inte ha startat förrän tidigast under 1500 1600-talet. Till en början tycks den ha varit ganska måttlig, för att under de efterföljande århundraden accelerera. Det gråsvarta lagrets homogena karaktär och den sparsamma förekomsten av fynd, gör att lagret knappast kan tolkas som ett kulturlager avsatt i en stadsmiljö. Lagret ger snarare intryck av att vara ett äldre matjordslager, delvis påverkat av sanddrift. Den slutsats som kan dras med ledning av förundersökningsresultatet är att några lämningar efter en stadsbebyggelse inte kunde ses i de två provschakt som grävdes inom det planerade exploateringsområdet norr om S:ta Gertruds kyrka. En eventuell medeltida bebyggelse kring kyrkan får sannolikt sökas på annat håll. 10 Falsterbo nya kyrkogård

Lagerbeskrivningar Lager 1: Flygsand. Lager 2: Vegetationshorisonter. Lager 3: Gråsvart humös sand. Lager 4: Steril sand Fig. 5. Profil mot sydost i schakt 1 och mot söder i schakt 2. Skala 1:40. Falsterbo nya kyrkogård 11

Referenser Anshelm, G. 1947. Stiftets kyrkor, i Lunds stift i ord och bild, Stockholm 1947. Ersgård, L. 1978. Det medeltida Falsterbo aktuella problem och undersökningar. Ale 1978:4. 1984. Medeltidsstaden 53. Skanör Falsterbo. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska Museer Rapport. 1988. Vår marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in Medieval Archaeology 4. Stockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-4168-2005. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-42645-05, 2006-02-16. Projektnummer: 1420567. Undersökningstid: 18-19 april 2006 Arkeologtid: 16 timmar Maskintid: 16 timmar Projektledare: Bengt Jacobsson. Exploateringsyta: 1820 m2. Undersökt yta: ca 30 m2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C 8c, x 6140 y 1310. Koordinatsystem: Rikets Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6144,08 y 1312,0 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA),2 profilritningar i skala 1:20. Fynd: Tillvaratogs ej. 12 Falsterbo nya kyrkogård

UV Syds rapportserie 2006 1. Maglaby 17:2 m. fl. Kvidinge sn. AU. Anna Lagergren-Olsson 2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg 3. Lilla Råby 18:38 m. fl. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström 5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg 6. Saxtorp 10:50. AU Sven Hellerström 7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU Thomas Andersson 8. Stora Råby 32:13 m. fl. AU Anna Lagergren-Olsson 9. Medeltida lämningar i Falsterbo 2:1. FU Katalin Schmidt Sabo 10. Björket 1:3 och 1:44. Kvidinge socken. AU Anna Lagergren-Olsson 11. Sunnanå 12:1 och 1:2. Burlövs socken. AU Anna Lagergren-Olsson 12. Barsebäcks bytomt. AU Thomas Andersson 13. Vellingebacken. Vellinge socken. AU Magnus Andersson 14. Asmundtorp 29:3. AU Sven Hellerström 15. Väg E6 Trelleborg Vellinge. AU Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre 16. Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49. Antikvarisk kontroll Bengt Jacobsson 17. Grav-och boplatsområden vid Gustafslund. Helsingborg FU Bo Strömberg 18. Rydebäcks station. Kvistofta socken. AU Thomas Andersson 19. Kvidingefältet. Kvidinge socken. AU Tyra Ericson 20. Katslösa 14:3 m. fl. Kvistofta socken. AU Thomas Andersson 21. Henkelstorp 5:6, 5:7. Västra Karaby socken. AU Thomas Andersson 22. Oxie 54:6. Oxie socken. AU Thomas Andersson 23. Vikingatida kulturlager. Löddeköpinge socken. FU Bengt Söderberg 24. Falsterbo nya kyrkogård. FU Bengt Jacobsson