Akut smärta hos barn. Gäller för: Region Kronoberg. Faktaägare: Johan Jonsson, specialistläkare, barn- och ungdomskliniken

Relevanta dokument
FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder

Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

Pediatrisk gastroenterologi Johan Jonsson

Texten berör läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Länssjukhuset Ryhov.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta - Skattning och bedömning

ANELÄK Premedicinering till barn

Premedicinering till barn Anestesikliniken

Generell ordination av läkemedel till sjuksköterskor på postoperativa enheterna. Anestesikliniken Växjö. Innehåll. Gäller för: Anestesikliniken

Innehåll. Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Olika former av smärta. Smärtfysiologiska skillnader Ökat antal aktiva nociceptorer

hemmet. Laxering före undersökning Klyx Rectallösning Rectalt

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Paracetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Vikt Uppladdningsdos Underhållsdos. 24 mg/ml

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

ANELÄK Barn och akut smärta

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

Status epilepticus, handläggning av

Patientkontrollerad analgesi PCA

Ketanest Ambulansverksamheten

Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

Bio. Social. Psyko PROCEDURSMÄRTA SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING

STEMI, ST-höjningsinfarkt

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Akutläkemedel och akuta situationer, Tandvård. Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Smärtbehandling vid ryggkirurgi

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Ryggbedövning på förlossningsavdelning

ASA klass 1: Patient i gott skick med mycket god tolerans för fysisk ansträngning, utan någon sjukdom som generellt påverkar kroppen.

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling Prevention...6

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Mot feber och smärta med hjärna och hjärta Paracetamol och ibuprofen till barn

Ryggbedövning på förlossningsavdelning

Läkemedelshantering Läkemedelsberäkning Termin 1. Sara Bertilsson

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Omtentamen 2 Läkemedelsberäkning Kurs OM121A Datum:

Smärta hos barn - diagnostik och behandling + sedation

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Keratiter - pseudomonas, svamp, akantamöba

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9

Endokrin oftalmopati (EO) /Thyreoideaassocierad

Läkemedelsblandningar på IVA

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Smärtbehandling till barn vid procedurer. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 1

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Publicerat för enhet: Operationsavdelning Uddevalla sjukhus Version: 10

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Rekommenderade näringsintag hos nyfödda barn

Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning

Sederande och smärtstillande läkemedel vid procedurer på Dagsjukvården, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

Utförs på: Anestesikliniken Ljungby, Intensivvårdsavdelningen Ljungby. Faktaägare: Joakim Hidestål, medicinskt ledningsansvarig IVA LL

Utförs på: Operationsenheten Växjö, Operationsenheten Ljungby

Utdelning av läkemedel ska utföras på läkares ordination. Undantag från detta är en generell läkemedelsordination.

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

03/01/2018. Läkemedelsformer. Läkemedelshantering Läkemedelsberäkning Termin 1. Vanliga förkortningar. Administrationssätt Hur tillförs läkemedlet?

Syfte Efter behovsbedömning av sjuksköterska får läkemedel delas ut enligt nedanstående Generella ordination (SOSFS 2000:1)

Kemiska skador. Gäller för: Ögonkliniken Växjö. Klassifikation/prognos ischemiska skador (Roper Hall)

Diabetes Mellitus Subkutan insulinbehandling direkt från sjukdomsdebuten.

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

Parenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn

Helena Gauffin, överläkare, Neurologiska kliniken US 1. Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US

Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

Antikoagulantiabehandling i samband med operation, punktion och endoskopi - Medicinkliniken Ljungby

Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för kommunal vård

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Del 1 6 sidor 19 poäng

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg

Läkemedel enligt generella direktiv VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA, Ljungby

Information till dig som är förälder

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Publicerat för enhet: Status epilepticus konvulsivt / icke konvulsivt

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Syfte Efter behovsbedömning av sjuksköterska får läkemedel delas ut enligt nedanstående Generella ordination (SOSFS 2000:1)

1.1 Vilka olika ryggbedövningar finns (2 st), ange tre sätt som de skiljer sig åt. (1,5p)

Ascitesutredning och behandling

Tentamen. Läkemedelsberäkning. Kurs OM121B Datum:

Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Lycka till! Örebro Universitet, IHM Kurs: BL 008G. Kurs: BL008G Ämne: Läkemedelsberäkning Provkod: Tid: Hjälpmedel: Miniräknare

Transkript:

Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2016-09-26 Faktaägare: Johan Jonsson, Specialistläkare/Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 2 Gäller för: Region Kronoberg Faktaägare: Johan Jonsson, specialistläkare, barn- och ungdomskliniken Innehållsförteckning 1 Inledning/bakgrund...2 2 Utredning...2 2.1 Diagnostik...2 2.1.1 Smärtskattning hos barn...2 3 Behandling...3 3.1 Farmakologisk...3 3.1.1 Lätt till måttlig smärta...3 3.1.2 Procedursmärta barn...6 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-12-12 Sida 1 av 7 1

1 Inledning/bakgrund Att förebygga och behandla smärta är självklart av humanitära skäl men också viktigt för att undvika framtida problem. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och även medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest och rädsla inför framtida procedurer, vilket kan leda till onda cirklar. (Källa: Läkemedelsverkets kunskapsdokument) 2 Utredning 2.1 Diagnostik 2.1.1 Smärtskattning hos barn Det är mycket viktigt att skatta smärta hos barn, all smärtskattning måste relateras till barnets erfarenhet av akut smärta. VAS och CAS är självskattningsinstrument som kan användas av barn från 5 års ålder och uppåt. FLACC är ett beteendeskattningsinstrument som kan användas från 0 18 års ålder (även på vuxna), dock inte på prematura barn. Smärtskatta var tredje timme och vid behov. Utvärdera given smärtbehandling 30 min efter iv injektion, respektive 45-60 min efter oral eller rektal tillförsel. Mål och riktlinjer: Skattningsvärde med CAS, VAS och FLACC ska vara 3 eller lägre för att vara acceptabelt. Högre värden skall åtgärdas. Fortsätt skatta tills 3 efter varandra godkända värden. VAS = visuel analogue scale. CAS = coloured analogue scale. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-12-12 Sida 2 av 7 2

FLACC face, legs, activity, crying, consolability. Beteendeskattning Ansikte Ben Aktivitet Gråt 0 1 1 Neutralt ansiktsuttryck eller ler Normal ställning eller avslappnad Ligget lugnt, normal position, rör sig obehindrat Ingen gråt (vaken eller sover) Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Oroliga, rastlösa eller spända ben Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Gnäller eller jämrar sig, klagar till och från Tröstbarhet Nöjd, avslappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Sparkar eller uppdragna ben Sprättbåge, rycker till eller stel Gråter ihållande, skriker eller snyftar, klagar ofta Svår att trösta eller lugna 3 Behandling 3.1 Farmakologisk Nedan följer rekommendationer vad gäller doser i samband med akut smärta och procedursmärta. 3.1.1 Lätt till måttlig smärta Paracetamol (Alvedon eller Panodil ) För prematurer se särskilt PM Första bolusdos: 40 mg/kg enteralt. Till barn 0-1 mån, 30 mg/kg Därefter 90-100 mg/kg/dygn. Neonatalt (0-1 mån) 60-75 mg/kg/dygn Efter 3 dygns behandling dosreduktion till 75 mg/kg/dygn resp neonatalt 45-60 mg/kg/dygn OBS! Försiktighet vid leversjukdom, sepsis och malnutritionstillstånd. Lathund Paracetamoldoser Första bolusdos av paracetamol. OBS! Nedanstående doser avviker från doseringen i FASS och det är viktigt att man anger det vi exempelvis byte mellan vårdenheter, så att barnet inte riskerar att få två bolusdoser. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-12-12 Sida 3 av 7 3

30 mg/kg/dos 2-3 60 mg 1 Supp 60 mg 4-5 125 mg 1 supp 125 mg 6 185 mg 1 supp 125 mg + 1 supp 60 mg 40 mg/kg/dos 7 250 mg 1 supp 250 mg 8 310 mg 1 supp 250 mg+ 1 supp 60 mg 9-11 375 mg 1 supp 250 mg+1 supp 125 mg 12-14 500 mg 1 supp 500 mg 15-17 625 mg 1 supp 500 mg+1 supp 125 mg 18-23 750 mg 1 supp 500 mg+ 1 supp 250 mg 24-31 1000 mg 1 supp 1 g 32-37 1250 mg 1 supp 1 g+ 1supp 250 mg > 38 1500 mg 1 supp 1 g+ 1 supp 500 mg Smärtdoser av paracetamol de två första dygnen med start 6 tim efter bolusdos. OBS! Avviker från doseringen i FASS 80 mg/kg/dygn 3-5 60 mg x 4 1 supp 60 mg 6-7 125 mg x 4 1 supp 125 mg 100 mg/kg/dygn 8-9 185 mg x4 1 supp 125 mg + 1 supp 60 mg 10-12 250 mg x4 1 supp 250 mg 13-14 310 mg x4 1 supp 250 mg + 1 supp 60 mg 15-19 375 mg x4 1 supp 250 mg + 1 supp 125 mg 20-29 500 mg x4 1 supp 500 mg 30-39 750 mg x 4 1 supp 500 mg + 1 supp 250 mg 40-50 1000 mg x 4 1 supp 1000 mg > 50 1500 mg x 4 1 supp 1000 mg + 1 supp 500 mg Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-12-12 Sida 4 av 7 4

Smärtdoser av paracetamol efter tre dygn 60 mg/kg/dygn 4-6 60 mg x 4 60 mg Kroppsvikt Paracetamol p.o/p.r Antal suppositorier 75 mg/kg/dygn 7-9 125 mg x 4 1 supp 125 mg 10-13 185 mg x 4 125 mg+ 60 mg 13,5-15 250 mg x 4 250 mg 16-19 310 mg x4 250 mg+60 mg 20-25 375 mg x 4 250 mg+ 125 mg 26-39 500 mg x 4 500 mg 40-52 750 mg x 4 500 mg +250 mg 53-79 1000 mg x 4 1000 mg > 80 1500 mg x 4 1000 mg + 500 mg Ibuprofen (Brufen, Ipren ) Kan ges över 6 månaders ålder (vikt >7 kg). Rekommenderas högst 5 dagar i följd. Ökad biverkningsrisk i form av njurfunktionsstörning och magslemhinneirritation. Dosering: 5-7 mg Ibuprofen/kg kroppsvikt som enkeldos eller 20-30 mg/dygn enligt följande (dosering per kg kroppsvikt gäller endast upp till 40 kg.) Ibuprofen oral suspension 20 mg/ml Vikt (kg) Dosering ml/dygn 7-10 2,5 x 3-4 10-15 3,5 x 3-4 15-19 5 x 3-4 19-27 7 x 3-4 27-37 10 x 3-4 37-42 13 x 3-4 Ibuprofen supp 125 mg Antal supp/dygn Vikt (kg) 7-15 1/2 x 1-4 15-24 1 x 1-4 24-30 1 1/2 1-4 30-42 2 x 1-4 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-12-12 Sida 5 av 7 5

Kontraindikation: Överkänslighet. Försiktighet: Koagulationsrubbning, njurfunktionspåverkan, hypovolemi, stor kirurgi, pågående EDA, ASA-överkänslighet. Oxycodon (OxyNorm ) Oxycodon (OxyNorm 1 mg/ml) är ett morfinliknande preparat och har samma verkningsprofil som morfin. OxyNorm är kortverkande och har en verkningstid på ca 6 timmar. Finns som orallösning 1 mg/ml. Oxycodon dosering: Börja med 0,05-0,1 mg/kg p.o. Vid otillräcklig effekt kan halva startdosen ges efter 20 minuter. OxyNorm som singeldos kan med fördel ges som premedicinering eller vid procedursmärta. Dosförslag: OxyNorm 0,1 mg/kg x 4 p.o. Kroppsvikt Mängd lösning i ml 10 kg 1,0 ml x 1-4 11 kg 1,1 ml x 1-4 12 kg 1,2 ml x 1-4 13 kg 1,3 ml x 1-4 14 kg 1,4 ml x 1-4 15 kg 1,5 ml x 1-4 16 kg 1,6 ml x 1-4 17 kg 1,7 ml x 1-4 18 kg 1,8 ml x 1-4 19 kg 1,9 ml x 1-4 20 kg 2,0 ml x 1-4 25 kg 2,5 ml x 1-4 30 kg 3,0 ml x 1-4 35 kg 3,5 ml x 1-4 40 kg 4,0 ml x 1-4 45 kg 4,5 ml x 1-4 3.1.2 Procedursmärta barn Blodprovstagning 1. Använd om tid finns till det EMLA, låt sitta i minst 1 timme. Vänta med provtagning 10 minuter efter att EMLA är avlägsnad, värm över kärlet. 2. För barn 0-3 månader är den maximala dynsdosen EMLA 1 g och applikationstiden är max 1 timme. 3. Önskas snabbare effekt kan Rapydan användas för barn över 3 år, applikationstid 30 minuter. Enligt FASS får endast 2 plåster/dygn användas på barn. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-12-12 Sida 6 av 7 6

Sårskador 1. Använd om möjligt kroppstempererat bedövningsmedel. 2. Innan bedövningsmedlet injiceras kan sårområdet bedövas med kompress indränkt i buffrat bedövningsmedel. 9 ml Lidokain 10 mg/ml + 1 ml Natriumbikarbonat 50 mg/ml, dränk in kompressen och lägg på såret i 20-30 min. 3. Buffra bedövningsmedlet med natriumbikarbonat och injicera. 9 ml Lidokain 10 mg/ml + 1 ml Natriumbikarbonat 50 mg/ml. Ledinjektion 1. EMLA om möjligt stickområdet i 4 timmar. 2. Ge Alvedon och Ipren 2 timmar innan punktionen (se smärt-pm). Bedöva med buffrat bedövningsmedel enligt ovan. Vid upptäckt av felaktig information eller länk, vänligen meddela faktaägare. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-12-12 Sida 7 av 7 7