Inledning! 3. Befolkning! 4



Relevanta dokument
Lokal plan för DALSTORP

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Lokal plan för Petaredbackens byalag

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

Lokal Utvecklingsplan Värne - Mellby Eksjö Kommun

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I HÄLLINGSJÖ

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren

FRAMTIDSDAG I BERG. LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd. Berg

Ortsutveckling Bettna

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör

Lokal Utvecklingsplan

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Karlskrona Vision 2030

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

Enkät 1 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

En bygd i avveckling?

Lokal plan för Eggvena till framtiden!

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Lokal plan för Fölene

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Medborgardialog ÖP-boden

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

LIVSKVALITET KARLSTAD

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Lokal plan för Hudene

Tillsammans skapar vi. Vision 2030 Storfors framtid

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Tillsammans skapar vi vår framtid

Bilaga till Landsbygdsstrategi

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Öndal & Skedshult Två småländska pärlor i Västerviks kommun

Vindeln det är här det händer

Lokal Utvecklingsplan

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Lokal Utvecklingsplan

Forshaga - en attraktiv kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Korrigeringar och kompletteringar till Strukturförändringar inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde ett samhällsperspektiv

Moderaterna i Bjuvs kommun

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet

Lokal plan för Limmared

VÄLKOMMEN TILL KIL KIL.SE

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Det här är Trekanten. Sofie Nyström

Anteckningar Workshop 1

Skola Sverigedemokraterna i Sala vill se en skola som genomsyras av demokratiska värden och respekt för andras åsikter, en skola där kritiskt och kons

Arbetet med ATTRAKTIVT BOENDE i Halland. Pernilla Jacobsson

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Socialdemokraterna i Klippans kommun

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

För en levande kommun. Mariestad

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Fråge enkät Service på Seskarö

Lokal Utvecklingsplan

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren Datum och tid kl Västerlanda bygdegård.

SÖLVESBORG. - av naturliga skäl -

4

Transkript:

Innehållsförteckning Inledning! 3 Befolkning! 4 Bakgrundssiffror! 4 Allmänt beträffande befolkningsunderlaget! 5 Starka sidor! 5 Svaga sidor! 6 Hot vi ser i dag! 6 Utveckling! 6 Boende! 7 Starka sidor! 7 Svaga sidor! 7 Hot vi ser i dag! 7 Utveckling! 7 Hur går vi vidare?! 8 Service! 9 Starka sidor! 9 Svaga sidor! 9 Tankar om utvecklingspotential! 9 Trivsel! 10 Möjligheter! 10 Företagande! 11 Företagsidéer! 11 Var hittar man hjälp?! 11 Var finns pengar?! 12 Hot för företagandet i Månstad! 12 Möjligheter! 13 Kommunikation & infrastruktur! 14 Starka sidor! 14 Svaga sidor! 14 Utveckling! 15 2

Inledning Här följer utvecklingsplan nummer två för Månstad, framtagen av Månstadsborna, sammanställd av Månstads byalag. Arbetet med planen började med ett stormöte i Månstads församlingshem. Samtliga ortsbor inbjöds att delta och resultatet av detta möte blev att man bildade fem arbetsgrupper, befolkning, boende, service och trivsel, företagande samt kommunikation och infrastruktur. Planen grundar sig på den enkät som under våren 2010 skickades ut till samtliga hushåll i Månstad (bilaga 1). Enkäten utgick från en s.k. SWOT-analys, där man tar fram styrkor, svagheter, möjligheter och hot. 103 av 196 hushåll har besvarat enkäten. Enkäten bifogas som bilaga till utvecklingsplanen. Det ger en svarsfrekvens på 53 %, vilket vi är väldigt nöjda med. Vi har fått fram ett mycket brett material att jobba med, man kan också konstatera att tankar och önskemål kring framtiden varierar mycket i de olika åldersgrupperna. Gemensamt för de olika åldersgrupperna är att man är överens om att Månstad är en mycket bra ort att leva i. Vi har en hög livskvalitet, trots att vi samtidigt saknar en del service. Under de olika avsnitten i planen kommer ni att få ta del av alla goda tankar och idéer kring vad Månstadsborna tycker att vi gemensamt ska genomföra. Eftersom vi redan genomfört mycket som fanns med i förra planen så har vi varit mera visionära den här gången. Det är härligt för ett faktum är att man måste våga för att lyckas. Detta är alltså ett arbetsmaterial kring vad som finns att göra i Månstad för och tillsammans med Månstadsborna. Det är inget färdigt material, vilket ligger i sakens natur utveckling blir aldrig klar. Det är liksom tjusningen med det hela. Nu vet vi vad Månstadsborna vill. Nu är det dags att gå från ord till handling. Månstad har stora möjligheter och den största potentialen är dess invånare. Trevlig läsning! Styrelsen i Månstads byalag 3

Befolkning Månstad har, liksom många andra mindre orter, haft en negativ befolkningsutveckling under 1900-talet. Men de senaste tre åren har den negativa trenden vänt. Under 2009 bestod Månstads befolkning av 387 personer, med följande fördelning: 0-17 år!! 86 st. 18-35 år!! 78 st. 36-65 år!! 160 st. 66+!!! 63 st. 191 kvinnor och 196 män. 66+ 16 % 0-17 år 22 % 36-65 år 41 % 18-35 år 20 % Kvinnor 49,4 % Män 50,6 % Bakgrundssiffror 60 54 48 42 36 30 24 18 12 6 0 Antal födda 59 57 49 42 43 38 32 32 31 27 27 15 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 4

700 630 560 490 420 350 280 210 140 70 0 Befolkningsmängd 692 648 615 587 550 507 482 457 388 378 375 387 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Allmänt beträffande befolkningsunderlaget Vi måste stimulera orten Månstad så att möjligheten att alla Månstadsbor ska kunna bo kvar hela livet, i sin invanda miljö och få all nödvändig hjälp. Närmare Naturen Närmare Människan. Det är av vikt att befolkningen kan öka, men detta ska ske i en jämn och lagom takt så att orten hinner ta tillvara och utvecklas i samma takt som folkökningen. Engagemanget för ortens utveckling finns hos alla. I familjen, hos kyrkan, i föreningar, vi-andan är mycket stor i samhället. Starka sidor Ett mycket aktivt samhälle med ett starkt engagemang och ett blomstrande föreningsliv. Som föreningar kan nämnas Skytteförening, Bygdegårdsförening, Idrottsförening, 4H, LRF, Syföreningar och Byalag. Sammanlagt finns det ca 20 föreningar. Månstad är en utpräglad jordbruksbygd med ett öppet landskap. Naturen är storslagen med jord, skog och vattenliv. Stora möjligheter till friluftsaktiviteter och bad. Företagandet i bygden är stort främst jordbruk med mjölkproduktion där flera unga företagare satsar för framtiden. Det finns ett stort antal småföretagare inom allt från skogsbruk till design. Det finns närhet till staden, närmast ligger kommunens tätort Tranemo, Ulricehamn och Borås. Bland några städer inom 10 mils radie kan Göteborg och Jönköping nämnas. 5

Svaga sidor För få arbetstillfällen i bygden. För få invånare i bygden för att upprätthålla en god service. Brist på prisvärda bostäder. Brist på trygghetsboende. Dåliga allmänna kommunikationer. Dålig datakommunikation i vissa delar av orten. Ingen affär. Dåliga grusvägar. Brist på övernattningsmöjligheter. Hot vi ser i dag Brist på arbetstillfällen. Brist på bostäder tvingar bort ungdomar och pensionärer. Inga allmänna kommunikationer. Utveckling Vi själva kan göra följande: Vidareutveckla samhörighetskänslan, genom att tillsammans revidera och utveckla utvecklingsplanen. Fortsätta och vidareutveckla arbete med att hälsa nyinflyttade välkomna till Månstad. Regelbundet ge ut informationsblad om vad som händer och är på gång i vår bygd. Marknadsföra Månstad hos politikerna i Tranemo kommun. Uppmuntra, stötta och ta del av invånarnas tankar och idéer så att så många som möjligt ska kunna bo kvar i sin hembygd och även utveckla den. Byalaget kan i samverkan med kommunen: Arbeta för att Månstad får fler lägenheter. Arbeta för att Månstad ska få kollektivtrafik. Arbeta för att Månstad ska få ett industrihotell. 6

Boende Boendefrågan är ett av de allra mest angelägna problemen just nu. Det råder brist på bostäder. Billiga lägenheter saknas, så att den äldre generationen kan flytta till ett bekvämare boende. Om den utvecklingen kunde komma tillstånd finns det kanske hus till salu för familjer. Även ungdomsbostäder saknas. Om inte detta kan lösas finns det mycket stor risk att invånarantalet minskar eftersom de boende är tvungna att söka sig till andra orter. Tranemo Bostäder kan i dag inte erbjuda nybyggnation av lägenheter. I dag har bostadsbolaget fyra lägenheter i ett tvåvåningshus. Därutöver har en privat fastighetsägare två lägenheter i marknivå, alla belägna i den norra delen av orten. Det är sällan någon lägenhet står vakant, utan den blir genast uthyrd. Starka sidor Tranemo Bostäder har mycket låg omsättning på sina lägenheter på orten. Det finns tomtmark som ägs av kommunen. Det finns mark hos en donationsfond som kanske skulle kunna användas. Mycket viktigt är möjligheten till miljönära boende i en levande landsbygd. Svaga sidor Få lediga lägenheter eller hus. På grund av överkapacitet på andra orter är det svårt att få en nybyggnation till stånd av kommunen, vilket är till stor nackdel vad gäller utvecklingen av vår ort. Tranemo Bostäder hänvisar till grannorterna där det är omsättning på lägenheter, vilket innebär orter såsom Limmared och Länghem med villasamhälle inte landsbygd som ortens befolkning vill bo i. Bostadsbrist kan leda till befolkningsminskning och en sakta utdöende landsbygd. Hot vi ser i dag Bristen på möjligheten att bosätta sig på orten har redan lett till försämrad service. Utvecklingen styrs negativt på grund av att man ej vill satsa på byggnation i Månstad, där folk vill bo. Utveckling Vi själva kan göra följande: Försöka få husföretag att bygga visningshus och visningslägenheter som kan hyras ut. Bearbeta Tranemo kommun och Tranemo Bostäder. 7

Kommunen kan: Medverka till att sänka den enskildes investeringskostnader. Hur går vi vidare? Studera andra liknande utvecklingsplaner som är jämförbara. Undersöka möjligheter för att skapa fler bostäder. 8

Service Starka sidor Bra samlingslokaler, bygdegård, idrottspark med dansbana, församlingshem. Fin badplats. Vacker natur. Banvallen som möjliggör fritidsaktiviteter. Stationsområdet med grillstuga, handikappanpassad toalett och dusch. Tågtaxi som möjliggör enklare resande. En fantastisk sammanhållning som tar orten långt. Svaga sidor Vi behöver fler lägenheter både till gammal som ung. Vi har ingen lokaltrafik som går genom Månstad. Det saknas både affär och bank. Tankar om utvecklingspotential Linjetrafik genom Månstad så att högstadie/gymnasieungdomar och övriga kan nyttja detta. Bättre ordning på skolbussarna så alla elever åker säkert till skolan. En komplett återvinningsstation, kanske placerad vid pendelparkeringen. En uppsnyggad badplats, med bättre bryggor och större gräsytor samt ny toalett och omklädningsrum. Campingplats vid Sämsjön. Bättre samordning med färdtjänst så många kan åka samtidigt t.ex. till affär och bank. Behålla och utveckla bokbussen. Utveckla möjlighet att skapa mötesplatser i anslutning till bokbussen. Caféverksamhet. Någon form av enkel servicebutik. Använda bokbussen för utökad service såsom livsmedel, apotek, systembolag etc. Vi hoppas att posten har kvar det som i dag med lantbrevbärare. Vi har i dag en mycket bra öppen förskola för alla Månstadsbarn som drivs ideellt av dagmammor och föräldrar, idrottsföreningen lånar ut lokal. Vid behov utöka barnomsorg så att barn kan stanna i Månstad under dagtid om familjen så önskar. Vi behöver ha bättre service för de äldre, fler lägenheter, m.m. Skyltar som visar Månstads sevärdheter. Bed and breakfast. Komplett bensinstation. Cykeluthyrning vid banvallen. Tomma ladugårdar kan användas till champinjonodling eller kaninuppfödning. Med ett litet bidrag från kommunen och mycket ideellt arbete från månstadsborna kan vi åstadkomma mycket. 9

Trivsel Månstáandan inklusive Miljö Kultur Fritid. Föreningslivet i Månstad är omfattande och livligt, ca 20 föreningar finns. Exempelvis LRF, Hembygdsföreningen, Idrottsföreningen, 4H och Byalaget. Alla föreningar är lika viktiga för den allmänna trivseln. När det ska göras någonting som kräver mycket arbete på orten, ställer många, stora som små, glatt upp och hjälper till. Det skapar en skön gemenskap och trivsel och bäddar för en god livsmiljö något som vi kallar Månstáandan. Här följer några exempel på vad som händer i Månstad och vad som finns att tillgå för både aktivitet och rekreation. Hembygdsföreningen är en viktig kulturförmedlare som varje år anordnar t e x torpvandringar, studiecirklar, hembygdsdagar och annat. Föreningen äger en fin bygdegård som är flitigt använd för t ex kulturkvällar, valborgsmässofirande, uppträdanden av olika slag samt musikarrangemang. Bygdegården är också ofta uthyrd för privata fester, bröllop och dylikt. I socknen finns, trots att den är liten, ett rikt musikliv med sångkörer och flera duktiga ungdomar som spelar olika instrument. LRF är en mycket aktiv förening, främst bland jord- och skogsbrukare, men även bland övriga invånare. De har många järn i elden såsom grill-, pub-, och temakvällar. Föreningen har också i ett 20-tal år varit medarrangör av Matens dag på Hofsnäs, ett evenemang som drar tusentals besökare varje år. Månstad kyrka är en central punkt för folket i Månstad. Den ligger tryggt och vackert på sin kulle med det fina församlingshemmet nedanför. Där drivs verksamhet för både de mindre och lite större barnen och även för övriga församlingen. Nära kyrkan på en annan vacker kulle står en runsten och alldeles intill ligger några bronsåldersgravar. Fritiden är mycket viktig för våra ungdomar, den välskötta Idrottsparken, som ägs av Månstads IF är en central punkt för dem. Här finns klubbhus, dansbana, fotbollsplan och en grusplan för träning. Månstad har både A- och B-lag. Varje år anordnas brännbollscup och cykeltävlingen Månstátrampet. Idrottsföreningen arrangerar också ett antal danser som varit välbesökta. I Bygdegårdens källare hyr Skytteföreningen en stor lokal för luftgevärsskytte, vilket barn, ungdomar och äldre flitigt deltar i. En annan förening som har sin lokal i Bygdegården är 4H. Det är ett aktivt och duktigt gäng ungdomar som anordnar bland annat en stor Luciafest varje år. Jakt är ett viktigt fritidsintresse för många Månstadbor. Ett älgskötselområde har bildats och det finns en älgbana i Korrebo. Möjligheter Samordna ortens aktiviteter i ett informationsblad till Månstadborna. Se till att önskemål från alla åldrar tillgodoses. 10

Företagande Månstad är sedan gammalt en jord- och skogsbruksbygd. Varför just Månstad har så stor andel aktiva jord- och skogsbrukare beror kanske på att konkurrensen med andra branscher inte varit så stor. Trots detta finns det över 50 olika företag i Månstad, av dessa är ca 15 aktiva lantbrukare med djurproduktion. Flera av de lantbrukare som finns har de sista åren växt och trots att antalet verksamma lantbrukare minskar finns det fler mjölkkor än för 10 år sen. Jord- och skogsbruket är en förutsättning för ett levande landskap i Månstad. Förutom jord- och skogsbruk finns andra företag med olika inriktning - från snickare och skogsentreprenörer till konsulter och butiker. Företagsidéer Vårt företagsklimat anses vara bra. Vi kunde ha högre grad av marknadsföring för våra befintliga företag. Företagsidéer som framkommit: Bed & breakfast Bensinstation Biogasanläggning Bo på lantgård Båtbyggeri Café/bykrog Campingplats vid Sämsjön Cateringfirma Champinjonodling eller kaninuppfödning i tomma ladugårdar Cykeluthyrning och sommarcafé vid banvallen Frisör Företagscentrum vid Kindsboda Företagshus (som ex. Rådde) Gårdsslakteri Gårdsbutik med ekologiska produkter Industri- och handelsområde vid väg 27 Inredningsbutik i romantisk stil Kooperativt mejeri Lanthandel Maskinservice Pensionat Ridning Seglarskola i Sämsjön Servicebutik Stationscafé med underhållning på sommaren Ta vara på och göra något med alla träd vid gallring Turism Uthyrning av service/montagehall Varubil Våffelcafé Var hittar man hjälp? Kommunen Länsbygderåd Länsstyrelsen LRF, Hushållningssällskapet Rådgivarna Nyföretagarcentrum Västra Götalandsregionen Tillväxtverket Coompanion 11

Var finns pengar? Landsbygdsprogrammet Landsbygdsstöd från Västra Götalandsregionen Lokala banker Tillväxtverket Hot för företagandet i Månstad Kommunikationer med kollektivtrafik Tele- och bredbandskommunikation Vägförbindelser mot Hofsnäs/Torpa Kostnadsläget vid nybyggnation på landsbygden. Finns ingen planlagd industrimark i nuläget. 12

Möjligheter Det finns en entreprenörsanda som visar att det går att bedriva företagande i Månstad. Där till en stor möjlighet att fortsätta utveckla jord- och skogsbruket. Turism och besöksnäring har en bra möjlighet att utvecklas med natur och rekreation som bas. Dessutom finns det ett behov av tjänsteföretag som erbjuder sina tjänster till andra företag och privatpersoner. Enkätsvar om företagande i olika åldersgrupper har fördelats sig enligt följande: Hur är företagsklimatet i Månstad? Vad skulle kunna bli bättre med företagsklimatet i Månstad? 15-25 år 15-25 år Mycket bra 2 Fler arbetstillfällen 1 Bra 8 Mer samarbete 1 Dåligt 1 Fler företag 1 Mycket dåligt Vet ej 1 Vet ej 1 25-40 år 25-40 år Mycket bra 5 Fler arbetstillfällen Bra 9 Mer samarbete Dåligt 1 Fler företag (industriområde vid väg 27) 1 Mycket dåligt Vet ej 1 Vet ej 2 40-60 år 40-60 år Mycket bra 4 Fler arbetstillfällen Bra 22 Mer samarbete 1 Dåligt 2 Fler företag 5 Mycket dåligt 1 Vet ej, det mesta eller inget 4 Vet ej 1 60+ 60+ Mycket bra 2 Fler arbetstillfällen 5 Bra 6 Mer samarbete Dåligt Fler företag 1 Mycket dåligt Vet ej Vet ej 1 13

Kommunikation & infrastruktur Lokal utvecklingsplan 2010 Månstad Det är mycket viktigt för Månstads framtida utveckling att vägarna håller en bra standard. En brist i Månstad är att vi har alltför många smala vägar som saknar asfaltbeläggning. Eftersom vi är en utpräglad jordbruksbygd måste vägarna tåla en del tunga transporter. Snöröjningen måste fungera för t.ex. mjölktransport, veterinärbesök på bondgård och det faktum att många pendlar till arbeten både inom och utom kommunen. För att behålla och helst öka Månstads invånarantal är det viktigt med utbyggnaden av väg 27 mot Borås för enkel och snabb transport mot Borås, Göteborg och Landvetter. För våra yngre och äldsta invånare som inte har körkort är det viktigt med goda allmänna kommunikationer. Kommunen erbjuder tågtaxi för att invånarna i byarna ska ha möjlighet att ta sig till buss och tåg. Närtrafik anordnas för att de äldre ska ha möjlighet att åka och uträtta ärenden. Skolelever som går i Länghem och Tranemo har fungerande skolskjuts. Större bekymmer är det för de gymnasieelever som valt att studera i Ulricehamn eller Borås som själva får ta sig till lämplig linjetrafik. Problemet är att många har långt till Hulared eller Kindsboda där bussförbindelserna går. Mobilnätet har fortfarande bristfällig täckning. Detta bör åtgärdas för att öka säkerheten för företag och personal som arbetar ensamma. Även för privatpersoner är det en trygghet att ha pålitlig mobiltelefonfunktion. Bredband finns nu i hela orten vilket är viktigt både för företagare och privat bruk. Vi bör följa föreningen fiber åt alla s arbete. Fiber finns i dagsläget framdraget till våra telestationer men kostnad och möjlighet att dra fram fiber till de enskilda hushållen är i dagsläget oklart. Fiberkabel ger ett snabbare och säkrare bredband vilket efterfrågas av framför allt våra yngre invånare. Fiberkabel bör även göra vår ort mer attraktiv ur boendesynpunkt. Det borde gå lättare att locka folk till bygden om det finns möjlighet att t.ex. arbeta hemifrån. Starka sidor Nära till tåg och busslinjer. Relativt nära Borås, Landvetter och Göteborg och Gislaved. Nyasfalterad banvall. Tillgång till bredband. Säkrare korsning vid väg 27. Säkrare elnät efter att kabeln grävts ner. Svaga sidor Ingen kollektivtrafik genom orten. Dålig standard på vägförbindelser till angränsande socknar. Ej fullgod mobiltelefontäckning i hela Månstad. Ingen fiberkabel (snabbare och säkrare bredband). 14

Utveckling Vi kan: Påverka kommun/kyrka/markägare för att göra kurvan vid kyrkan mindre trafikfarlig. Påverka Vägverket så att de förbättrar våra vägar, framför allt asfaltering mot angränsande orter. Arbeta för vägbelysning upp till parken. Tillsammans med kommunen arbeta för ett heltäckande mobiltelefonnät. Aktivt följa föreningen fiber åt alla s arbete med fiberdragning inom kommunen. Samarbeta med kommunen om fortsatt subventionerad tågtaxi och närtrafik. Detta skulle kunna bidra till att: Bygden blir mer attraktiv för inflyttning. Ungdomarna stannar kvar. Förenkla vardagen för personer utan tillgång till bil. Företagsetableringen ökar.! Kommunen anser orten väl värd att satsa på. 15

VERKSAMHETSPLAN 2011 FORTSATT ARBETE MED UNDERHÅLL VID STATIONSOMRÅDET TROTTOAR VID KYRKAN MÅNSTADSALMANACKA MERA SAMARBETE MED IKRINGLIGGANDE BYALAG MÅNSTADSKALASET I SAMARBETE MED ÖVRIGA FÖRENINGAR I MÅNSTAD FORTSATT BEARBETNING AV KOMMUNEN VAD GÄLLER VÄGAR, GRÄSKLIPPNING, BREDBAND MM IORDNINGSTÄLLANDE AV OXABANAN I SAMARBETE MED IKRINGLIGGANDE BYALAG OCH KOMMUNEN