2011 års organisationsbedömning

2011 års organisationsbedömning Organisationens namn: UNICEF Ansvarigt departement: Utrikesdepartementet, enheten för multilateralt utvecklingssamarbete Övriga deltagande i beredningen: Svenska representationen i New York, Sida, och de svenska ambassaderna i Afghanistan, Bangladesh, Colombia, DR Kongo, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Generell information, inkl. finansiell data Texten nedan hämtas lämpligen, där så är möjligt, från senaste bedömningen. Se över texten, uppdatera information och revidera vid behov. Mandat och huvudsaklig inriktning på verksamheten enligt organisationens strategiska styrdokument (kommentera): UNICEF har mandat från FN:s generalförsamling att arbeta för barnets rättigheter, dvs. barnets överlevnad, utveckling, trygghet och inflytande. UNICEF:s verksamhet omfattar såväl långsiktigt utvecklingssamarbete som humanitära insatser. UNICEF har verksamhet i cirka 200 länder. UNICEF:s globala strategiska plan (2006-2013) har fem fokusområden: - Yngre barns överlevnad och utveckling. - Grundläggande utbildning och jämställdhet. - HIV/AIDS och barn. - Barns rätt till skydd. - Policydialog, påverkansarbete och partnerskap för barnets rättigheter. UNICEF:s humanitära verksamhet delas in under följande sektorer: - Hälsa och nutrition. - Vatten, sanitet och hygien. - Utbildning. - Skydd av barn. - HIV/AIDS - Övrigt. I det humanitära arbetet på landnivå har UNICEF ansvar att samordna alla aktörer inom områdena nutrition, vatten, sanitet samt hygien och utbildning, sistnämnda tillsammans med Rädda Barnen. Styrelseorgan, managementstruktur och svenskt deltagande, inklusive antal svenskt anställda i organisationen (kommentera): I styrelsen sitter 36 medlemmar, de sammanträder officiellt tre gånger per år samt ett 30-tal gånger i informella möten. Sverige är medlem i styrelsen år 2011-2017. UNICEF:s huvudkontor ligger i New York med filialer i Bryssel, Köpenhamn och Tokyo. UNICEF finns även väl representerat på regional nivå (7 regionala kontor) samt på landnivå (127 landkontor). UNICEF leds av exekutivdirektör Anthony Lake (USA) som tillträdde 2010. Det finns tre biträdande exekutivdirektörer: externa relationer och humanitärt samarbete, policy- och programfrågor samt ledningsfrågor. UNICEF har 11 000 anställda varav 86 1

procent arbetar vid lokala alternativt regionala fältkontor. Sammantaget arbetar 41 svenskar inom organisationen enligt uppgifter för år 2010. 11 av dessa arbetar vid huvudkontoret respektive dess filialer. Totalt utbetalade resurser (el. motsvarande i enlighet med Annex 2), samt svenska finansiella bidrag, nominellt och i förhållande till andra givare 1. Kommentera även hur stor del av organisationens budget som är basbudgetstöd/icke-öronmärkt stöd och hur mycket som är öronmärkt (kommentera): Inkomsterna 2010 var 3,682 miljoner US-dollar, varav 57 procent var bidrag från regeringar och resterande inkomster kommer från olika typer av privata källor. År 2010 var Sverige efter USA och Norge, den tredje största statliga givaren till UNICEF:s reguljära budget. År 2011 bidrar Sverige med 480 miljoner kronor till UNICEF:s reguljära budget. Förutom bidrag till UNICEF:s reguljära budget ger Sverige via Sida flera s.k. multi-bilaterala stöd (öronmärkta stöd), till UNICEF. Dessa multi-bi bidrag uppgick år 2010 till totalt 503 miljoner kronor, varav humanitärt stöd uppgick till 158 miljoner kronor. Sverige är den åttonde största givaren till UNICEF år 2010 om man räknar samtliga resurser. UNICEF:s inkomster minskade under perioden 2008-2009 vilket bland annat beror på den ekonomiska krisen. Reguljära resurser utgjorde 26 procent av de totala resurserna år 2010 dvs. 74 procent bestod av öronmärkt stöd till organisationen. UNICEF:s privata insamlingsverksamhet sköts av 36 nationalkommittéer och 28 av UNICEF:s landkontor. Aktiviteterna 2011 kalkyleras generera 854,6 miljoner dollar i nettoinkomster, bestående av 404,6 miljoner dollar för reguljära resurser och 450 miljoner dollar för andra resurser. Den japanska nationalkommittén är UNICEF:s enskilt största bidragsgivare. Det samlade ekonomiska anslaget från privata aktörer har ökat i jämförelse med tidigare år, vilket bland annat är ett resultat av de omfattande humanitära katastroferna på Haiti och i Pakistan. A. Sammanfattande bedömning för relevans X Mycket relevant Relevant Inte relevant Med utgångspunkt från bedömningen av relevans (avsnitt A i annexet) redogör för organisationens relevans. I den mån en bedömning tidigare gjorts av organisationen, kommentera viktigare förändringar): Den övergripande bedömningen är att UNICEF är mycket relevant för Sveriges utvecklingssamarbete. UNICEF:s verksamhet ligger i linje med Sveriges politik för global utveckling och målen för Sveriges humanitära bistånd. UNICEF spelar en viktig roll i genomförandet av samtliga milleniemål vilket förstärker organisationens roll som en mycket relevant organisation. I förhållande till millenniemålen är UNICEF:s verksamhet särskilt relevant för att uppnå millenniemål 2 utbildning och 4 minskad barnadödlighet. UNICEF:s verksamhet utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och bidrar till förverkligandet av barnets rättigheter. Rättighets- och jämställdhetsperspektiven ska genomsyra all verksamhet. Organisationen har ett unikt mandat genom att UNICEF aktivt främjar staters uppfyllande av 1 Detaljerad finansiell information skall införas i Annex 2. 2

konventionen om barnets rättigheter, ett område som ingen annan organisation kan täcka in i den omfattning som UNICEF gör. UNICEF:s tydliga fokus på barnets rättigheter resulterar också i att organisationen inom det specifika området har stora komparativa fördelar och möjlighet att generera resultat. UNICEF:s reguljära resurser allokeras till länder på basis av tre kriterier; barnadödlighet, BNP per capita samt storleken på barnpopulationen. UNICEF fokuserar på stöd till de fattigaste och minst utvecklade länderna. Enligt organisationens resursallokeringskriterium går 60 procent av medlen till de allra fattigaste länderna i världen och minst 50 procent till Afrika Söder om Sahara. UNICEF:s ledning har också presenterat ett nytt initiativ ( Equity Initiative ) för att nå de mest utsatta och marginaliserade barnen som även finns i medelinkomstländer. Målet är att förstärkt fokus på dessa grupper ska leda till att millenniemålen inte enbart fokuserar på medelvärdet av ett lands utveckling av MDG4 om minskad barnadödlighet. UNICEF:s exekutivdirektör Lake lyfter fram Brasilien som exempel på att detta millenniemål kommer att uppnås till år 2015 om man ser till medelvärdet i landet, men att skillnaderna inom Brasilien är stora varför det är mer moraliskt rätt att bryta ner värdet. Sammantaget bedöms UNICEF därmed i stor utsträckning inrikta sin verksamhet både på de fattigaste länderna och på de fattigaste och mest utsatta individerna, även i medelinkomstländerna. UNICEF:s verksamhet har stor betydelse för ökad jämställdhet och genomförandet av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter står i fokus för en stor del av verksamheten, framförallt vad gäller utbildning och mödravård, men också inom ramen för hiv/aids-arbetet samt vatten- och sanitetsplanering. Konflikthantering finns inte uttryckligen med i UNICEF:s strategiska plan men är indirekt del i organisationens omfattande humanitära arbete. UNICEF arbetar med avväpning, demobilisering, återintegrering och rehabilitering av f.d. barnsoldater samt med utbildningsverksamhet i konfliktsituationer. UNICEF har också ett särskilt ansvar att övervaka och rapportera om barns situation i väpnade konflikter, en uppgift organisationen tilldelats genom säkerhetsrådets resolutioner (1612 och 1882). Cirka 30 procent av UNICEF:s verksamhet är humanitär. Genom sin omfattande fältnärvaro kan UNICEF vid humanitära kriser och katastrofer nå ut på ett sätt som få andra organisationerkan. UNICEF har ett globalt ramverk för humanitära insatser för barnunicef följer gällande humanitära principer och ska främja förutsebara, adekvata och gemensamma humanitära insatser. Målet är att barnets rättigheter och behov ska respekteras även i konflikt- och katastrofsituationer. B. Sammanfattande bedömning för intern effektivitet Mycket låg Låg Acceptabel God X Hög Mycket hög Med utgångspunkt från bedömningen av intern effektivitet (avsnitt B i annexet) redogör för organisationens interna effektivitet. I den mån en bedömning tidigare gjorts av organisationen, kommentera viktigare förändringar : Den övergripande bedömningen är att UNICEF:s interna effektivitet är hög. Systemen och rutinerna finns på plats och UNICEF har tydliga kriterier för allokering av reguljära resurser. Den interna effektiviteten har de senaste åren varit föremål för utvärderingar och 3

diskussioner i styrelsen och har på flera områden förbättrats avsevärt och ytterligare förändringar genomförs för närvarande för att öka den interna effektiviteten. Dessa förändringar lägger grunden för förbättrat ansvarsutkrävande, förbättrad riskhantering, förbättrade verktyg och mekanismer för resultatstyrning samt förenklade och förbättrade arbetssätt. UNICEF har lyckats hålla de administrativa kostnaderna nere bland annat genom att öka användandet av ny teknologi och minska personal- och resekostnader. Reformarbetet förväntas slutföras under 2012. Styrelsen fungerar väl och påverkar det strategiska och operativa arbetet. Styrelsearbetet samt relationerna mellan styrelsen och den exekutiva ledningen har blivit bättre och bedöms i dagsläget vara goda och det finns möjligheter för medlemsstaterna att utkräva ansvar av den verkställande ledningen. Den exekutiva ledningen har huvudansvar för att bevaka att genomförandet av landprogram följer den strategiska planen. Trots att det övergripande koordineringsansvaret finns på huvudkontorsnivå bedöms UNICEF vara en decentraliserad organisation med många regionsamt landkontor vilket genererar effektivitetsvinster till följd av ökade möjligheter till kontextanpassning. Det finns dock i vissa fall behov av tydligare koppling och kontakt mellan huvudkontor och landkontor. Resurserna tilldelas enligt beslutade prioriteringar utifrån de förutsättningar som organisationen har. UNICEF har en stor andel öronmärkta bidrag, vilket påverkar den strategiska planeringen negativt då det bland annat försvårar UNICEF:s möjligheter att rikta de ekonomiska bidragen till sina prioriterade områden. UNICEF betraktas som en organisation som i stor utsträckning har de övergripande systemen och rutinerna för resultatstyrning (RBM-system), uppföljning och utvärdering på plats. UNICEF har gjort stora insatser för att införa ett omfattande system för resultatbaserad styrning, med bland annat nyckelindikatorer, resultatstyrd administrativ budget och resultatrapportering som relaterar till utfall. Information presenteras löpande till styrelsen och till den exekutiva ledningen. Förberedelser pågår för att den administrativa budgeten (2012) och programbudgeten ska bli resultatbaserade (2014). Arbetet med att utveckla en resultatbaserad budget görs gemensamt med UNDP och UNFPA. Det är först när detta är på plats som UNICEF fullt ut kan bedömas ha ett robust system för resultatbaserad styrning på plats. Effektivisering och implementering av detta system är föremål för återkommande diskussioner i styrelsen. Organisationen bedöms fortfarande ha en del att förbättra inom området för resultatstyrning. Exempelvis är resultatrapporteringen från fältkontoren av skiftande kvalité vilket försvårar resultatuppföljning på en aggregerad nivå. I sin tur medför detta att möjligheten att planera kommande verksamhet utifrån resultat försvåras. UNICEF har sedan år 2008 en reviderad policy för utvärderingar vilket medfört att dessa förbättrats. UNICEF:s ledning bör dock ta större ansvar för uppföljning av genomförda utvärderingar. Utvärderingsenheten ligger inom UNICEF och det är exekutivdirektören som utser dess chef, men utvärderingarna genomförs på ett oberoende sätt. Vad gäller UNICEF:s personalpolitik har rekryteringsprocesser förbättrats och det finns rutiner på plats för att öka personalens möjligheter att kontinuerligt uppdatera ledningen om svagheter och styrkor i organisationen. Dock tenderar UNICEF att ibland ha svårigheter att rekrytera tillräckligt med personal med rätt kompetens inom vissa områden. UNICEF bedöms fungera relativt väl vad gäller revision och upphandling där det finns tydliga formella ramverk på plats. Det finns också rutiner för att beivra korruption, även om dessa fortfarande inte implementerats fullt ut i den operativa verksamheten. Inom organisationen bör transparensen generellt sett förbättras. Det är dock inget specifikt problem 4

för UNICEF utan något som rör hela FN-systemet. UNICEF:s exekutivdirektören avser dock verka för ökad transparens och styrelsen har nyligen tagit beslut om ökad öppenhet och tillgång till UNICEF:s revisionsrapporter. C. Sammanfattande bedömning för extern effektivitet Mycket låg Låg Acceptabel God X Hög Mycket hög Med utgångspunkt från bedömningen av extern effektivitet (avsnitt C i annexet) redogör för organisationens externa effektivitet. I den mån en bedömning tidigare gjorts av organisationen, kommentera viktigare förändringar: Den övergripande bedömningen är att UNICEF:s externa effektivitet är hög. Organisationen har ett gott anseende i fält och nära samarbete med regeringar och myndigheter i samarbetsländerna. UNICEF har också en mycket god lokal närvaro och lokalkännedom. Vid humanitära kriser bör organisationen dock kunna mobilisera resurser snabbare än vad som görs. UNICEF har ett tydligt mandat och väl definierade fokusområden och prioriteringar för verksamheten, vilket bidrar till att höja den externa effektiviteten. UNICEF främjar och utgår från nationella utvecklingsplaner, arbetar med kapacitetsuppbyggnad och för strategiska policydiskussioner med regeringar (dock med en ibland alltför försiktig ansats) vilket möjliggör långsiktiga förändringar. UNICEF deltar aktivt i såväl nationell som global samordning och bidrar konstruktivt till reformarbetet inom FN. MOPAN-utvärderingen år 2009 visade dock på att UNICEF brister v.g. harmonisering och information om UNICEF:s verksamhet till andra aktörer inom samma verksamhetsområden. De svenska utlandsmyndigheternas sammanfattande bedömning av UNICEF är att organisationen genomgående har en hög legitimitet och trovärdighet när det gäller att främja barnets rättigheter samt att barnrättsperspektivet kontinuerligt präglar den operationella verksamheten. UNICEF får beröm för att framgångsrikt arbeta med kapacitetsuppbyggnad. Landprogram och strategier är i stor utsträckning anpassade till lokala förhållanden. I några länder får UNICEF kritik för att inte i tillräckligt stor utsträckning koordinera sin verksamhet med andra aktörer, främst enskilda organisationer. Det har också påpekats att UNICEF genom att ta på sig alltför många uppdrag riskerar att underminera kvalitén och försvåra genomförandet av programmen. Exekutivdirektörens senast tillgängliga årsrapport (E/ICEF/2010/9 avser år 2009) är tydlig med att presentera resultat kopplade till samtliga av organisationens fokusområden i den strategiska planen. Vad gäller resultatet för barns överlevnad och utveckling kan organisationen visa att antalet länder som lyckats reducera andelen undernärda till lägsta godtagbara nivå ökat till 63 länder i jämförelse med 43 år 2005. Framgångar vad gäller att öka antalet barn som deltar i olika typer av vaccineringsprogram kan också noteras. Inom området för grundutbildning har UNICEF bidragit till avskaffandet av skolavgifter i flera länder samt att 61 länder numer antagit initiativ för barnvänliga skolmiljöer i jämförelse med 43 år 2005. Inom området för hiv/aids har UNICEF bidragit till ökad tillgång till mediciner och behandling för att förhindra mödra-till-barn-smitta. UNICEF har dessutom implementerat program för sexualundervisning inkl. hiv/aids-information i 87 programländer. Vad gäller området skydd mot våld, exploatering och utnyttjande har UNICEF bidragit till ökad insikt om vikten av att alla typer av sociala skyddsnät ska inkludera barns rätt till skydd. Detta genom att bland annat utveckla institutioner som arbetar med barns tillgång till rättsväsendet 5

och alternativa former för omhändertagande. Slutligen har ett tydligt barnrättsperspektiv lyfts in i ett ökande antal nationella utvecklingsplaner. Det tenderar dock att finnas en spretighet i landprogrammen, med alltför många projekt, vilket kan påverka hållbarheten i verksamheten. Detta är troligen ett resultat av organisationens projektorienterade historik men också hur organisationen finansieras med en hög andel öronmärkta medel. En övergripande problematik är att organisationen är ojämn när jämförelser görs på landnivå, både avseende implementering av verksamhet samt i rapporteringen av denna. D. Trender/tendenser rörande relevans, intern och/eller extern effektivitet Har organisationen under de senaste tre åren förändrats i positiv eller negativ riktning vad gäller relevans och/eller intern respektive extern effektivitet, och i så fall hur? I den mån en svensk organisationsbedömning har gjorts av organisationen tidigare, ska ett tydligt avstamp tas ifrån denna. Kommentarer : Årets bedömning av UNICEF i jämförelse med den som gjordes 2008, visar att UNICEF genom en rad nya initiativ söker effektivisera verksamheten. UNICEF:s nya ledning har visat en lyhördhet inför styrelsen vad gäller resultat och styrningsfrågor, en beslutsamhet att öka harmoniseringen och koordineringen med övriga FN-organ och en vilja att göra UNICEF mer transparent. Många förändringsprocesser för effektivisering av verksamheten är genomförda eller är under genomförande. UNICEF driver tio större förbättringsinitiativ vilka är; förbättrat ansvarsutkrävande, förbättrad riskhantering, förbättrade verktyg och mekanismer för resultatstyrning, förenklade och förbättrade arbetssätt, en integrerad IT-plattform, förbättrad kunskaps- och ledarskapsutveckling, mer flexibel programmering, förbättrad profilering av UNICEF som en kunskapsorganisation för barn, förbättrad intern kommunikation och förbättrade former för partnerskap. Förändringsinitiativen har indelats under fyra resultatområden: förbättrat ansvarsutkrävande och effektiv riskhantering; programmering; genomförande av aktiviteter eller program samt ekonomihantering och användning av resurser. Arbetet förväntas slutföras under 2012. Tydligt är att UNICEF har ambitioner vad gäller att fokusera och bli mer effektivt och holistiskt i sitt angreppssätt. Det är dock i nuläget för tidigt att fullt ut bedöma resultatet av till exempel omorganisation, nya arbetsinstrument, de tio ovan nämnda förbättringsinitiativen. Förändringar tar tid för organisationen. Det är tydligt att UNICEF har svårighet att på ett snabbt och kraftfullt sätt få hela organisationen att implementera beslutade förändringar såsom att arbeta mer holistiskt. Här krävs sannolikt starka sammanhållande regionala kontor och styrning från ledningen. Utvärderingar som har gjorts de senaste åren har visat på vissa svagheter i organisationen, bland annat att tillämpningen av rättighets- och jämställdhetsperspektiven fortfarande brister trots att de båda perspektiven skall utgöra en stomme för verksamheten. Dock har UNICEF i jämförelse med den bedömning som genomfördes år 2008 gjort framsteg på jämställdhetsområdet och antagit en jämställdhetspolicy där genusanalyser ska ingå i organisationens samtliga program och projekt. I syfte att operationalisera jämställdhetspolicyn har UNICEF också utarbetat en handlingsplan (2010-2012). UNICEF:s ledning har också presenterat ett nytt initiativ ( Equity Initiative ) för att nå de mest utsatta och marginaliserade barnen vilket med stor sannolikhet ytterligare kommer att stärka organisationens rättighetsperspektiv. 6

ANNEX: Indikatorer för bedömning A. Relevanta mål Introduktion: Nedan görs en bedömning av hur relevanta organisationens målsättningar är för svenskt vidkommande. Avsikten är delvis att bedöma hur organisationens mål förhåller sig till vart och ett av huvuddragen för Sveriges politik för global utveckling 2 och målet för Sveriges humanitära bistånd. Dessutom avslutat relevans avsnittet med fyra mer övergripande frågor om relevans som behandlar organisationens fokus kring Sveriges tre tematiska prioriteringar för utvecklingssamarbetet, organisationens roll i den internationella biståndsarkitekturen, organisationens fokus på fattigdomsbekämpning samt organisationens eventuella roll för andra politikområden. För varje huvuddrag finns utrymme, Kommentarer, att kort redogöra för den bedömning som gjorts, d.v.s. ge förklaringar till bedömningarna och orsaker till att en organisation eventuellt inte lever upp till ett bedömningskriterium, alternativt inte går att bedöma. Glöm inte att ange källor och referenser! Använd den input som kommer in från fältet vad gäller organisationens relevans. OBS det är högst osannolikt att en organisations målsättningar är relevanta inom alla områden. För vissa starkt nischade organisationer kan det t.o.m. vara så att organisationen endast är, och bara ska vara, relevant inom ett specifikt område. Det är således fullt möjligt att en organisation inte bedöms möta några kriterier på ett flertal indikatorer (huvuddrag), men ändå anses vara mycket relevant för Sverige. I den avslutande summeringen förtydligas vilken typ av organisation det är (organisation med brett utvecklingsmandat, nischorganisation, huvudsakligen humanitär organisation etc.) och i ljuset av det ges en bedömning av dess relevans för svenskt vidkommande, med fokus på utvecklingssamarbetet och den humanitära verksamheten. Det är i huvudsak denna text som förs in på motsvarande plats i sammanfattningen. Inputen från fältet kan med fördel även användas vid bedömningen av relevansen. i) Respekt för de Mänskliga Rättigheterna a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1, UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: a, b, c Kommentarer (max 150 ord): Konventionen om barnets rättigheter är utgångspunkten för UNICEF:s arbete. Organisationens operativa verksamhet ska utgå från ett rättighetsperspektiv och barns ofta utsatta och sårbara position gör UNICEF:s arbete speciellt viktig för förverkligandet av de 2 Huvuddraget Globala gemensamma nyttigheter finns inte med eftersom detta i huvudsak täcks av huvuddraget Klimat och miljö. 7

mänskliga rättigheterna. UNICEF var en av de första multilaterala organisationerna som övergick från ett behovsperspektiv till ett rättighetsperspektiv. Fortfarande återstår ett omfattande arbete för att rättighetsperspektivet ska få genomslag i det operativa arbetet i samtliga regioner och i förhållande till samtliga fokusområden. En särskild utmaning har varit att nå de mest utsatta och marginaliserade barnen, en uppgift som UNICEF sedan år 2010 fäster särskild vikt vid. - UNICEF Mission Statement (E/ICEF/1996/12/Rev.1 ). - UNICEF Medium Term Strategic Plan 2006-2013 (E/ICEF/2005/7). - Slutrapport 2010 A Joint Institutional Approach Working together with UNICEF for the world s children (Canada, UK and Sweden). ii) Demokrati och God Samhällsstyrning a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: a, b, c Kommentarer (max 150 ord): UNICEF är på olika sätt verksam inom områdena demokrati och god samhällsstyrning, trots att dessa områden inte utgör UNICEF:s kärnverksamhet. Organisationen bidrar till demokratisk utveckling genom att försöka påverka lagstiftnings-, policy- och budgetprocesser och genom kapacitetsstöd till institutionsbyggande. UNICEF gör även insatser för att öka barns, ungdomars och kvinnors deltagande i beslutsprocesser och UNICEF har som mål att stärka barns tillgång till rättvisa. - UNICEF Medium Term Strategic Plan 2006-2013 (E/ICEF/2005/7). iii) Jämställdhet mellan kvinnor och män a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: a, b, c Kommentarer (max 150 ord): UNICEF är en viktig aktör i arbetet för genomförande av FN:s kvinnokonvention. Flickors och kvinnors rättigheter är i fokus för en stor del av organisationens verksamhet och ett av UNICEF:s fem fokusområden i den strategiska planen (2006-2013) handlar specifikt om jämställdhet. Organisationen arbetar för jämställdhet inom samtliga fokusområden. 8

UNICEF har antagit en jämställdhetspolicy och genusanalyser ska ingå i organisationens samtliga program och projekt. I syfte att operationalisera jämställdhetspolicyn har UNICEF utarbetat en handlingsplan (2010-2012). Sedan en tid tillbaka finns också ett antal jämställdhetsexperter anställda inom UNICEF. Experterna ska bl.a. assistera landkontoren. Dock är antalet anställda med denna profession fortfarande inte tillräckligt många och det finns ett behov av att anställa fler inom organisationen. En revidering av jämställdhetspolicyn och antagandet av handlingsplanen är ett resultat av en utvärdering som genomfördes år 2008. Utvärderingen visade på omfattande brister v.g. UNICEF:s arbete med jämställdhetsintegrering. UNICEF anses i jämförelse med den bedömning som genomfördes år 2008 ha gjort framsteg på jämställdhetsområdet t.ex. att i ökad utsträckning inkludera genusanalyser i fattigdomsstrategier samt i resultatrapporter. Dock återstår en stor utmaning i att lyckas omsätta de normativa ställningstagandena i den operativa verksamheten på landnivå samt lyckas rapportera resultat på området. - UNICEF Medium Term Strategic Plan 2006-2013 (E/ICEF/2005/7). - UNICEF Policy on Gender Equality and the Empowerment of Girls and Women. - UNICEF Strategic Priority Action Plan for Gender Equality (2010-2012). - Slutrapport 2010 A Joint Institutional Approach Working together with UNICEF for the world s children (Canada, UK and Sweden). - MOPAN. - Gender Policy Evaluation (2008). - Annual report 2011. iv) Hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: Kommentarer (max 150 ord): UNICEF ska bidra till genomförandet av FN:s gemensamma klimatstrategier och miljöhandlingsplaner (t.ex. Agenda 21). Organisationens program ska också inkludera en analys av projektens klimatpåverkan (Environmental Impact Assessment), men i vilken utsträckning detta sker på lokal nivå är oklart. UNICEF arbetar aktivt med att förbättra analyser av denna karaktär. Organisationen avser att utarbeta strategier för att möjliggöra en reducering av och mäta organisationens koldioxidutsläpp, vilket den exekutiva ledningen emellertid uppger kommer att ta tid. Det finns konkreta miljöaspekter på UNICEF:s insatser inom området vatten och sanitet. UNICEF bedriver i viss utsträckning klimatförebyggande påverkansarbete genom att exempelvis bedriva informationsspridning om klimatförändringar riktat till skolungdomar. UNICEF saknar dock en policy som är klimatspecifik och miljö är inte uttalat mål inom ramen för organisationens strategiska plan. 9

- UNICEF Medium Term Strategic Plan 2006-2013 (E/ICEF/2005/7). - UNICEF report on recommendations of the Joint Inspection Unit 2011 (E/ICEF/2011/4 ). v) Ekonomisk tillväxt a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: Kommentarer (max 150 ord): Inom ramen för sitt mandat är UNICEF:s mål att bidra till genomförandet av Millenniedeklarationen och uppfyllandet av samtliga Millenniemål. UNICEF bidrar till att främja ekonomisk tillväxt genom insatser inom t.ex. utbildning, vilket på sikt skapar förutsättningar för ökad ekonomisk tillväxt. Detta fokusområde finns dock inte med som en uttalad målsättning i UNICEF:s strategiska plan. UNICEF bedöms därmed ha en begränsad roll inom detta område. - UNICEF Medium Term Strategic Plan 2006-2013 (E/ICEF/2005/7). vi) Social utveckling och trygghet a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: a, b, c Kommentarer (max 150 ord): UNICEF:s verksamhet syftar till att skapa social utveckling och trygghet med fokus på målgruppen barn. Detta sker genom konkreta insatser inom områden som hälsa och nutrition, utbildning, barns rätt till skydd samt hiv/aids. Genom kapacitetsstöd bidrar UNICEF till att skapa lagstiftning och institutioner som främjar social utveckling och trygghet för barn. UNICEF arbetar aktivt med att nå de fattigaste samt mest marginaliserade barnen och familjerna och genom påverkansarbete och kapacitetsstöd bidrar organisationen till sociala system som tillgodoser rättigheterna och behoven även hos de mest sårbara och utsatta grupperna. UNICEF har sedan år 2008 en Protection Strategy som särskilt anger riktlinjerna för hur organisationen ska arbeta för att ytterligare garantera barnets rätt till trygghet och skydd. Genom strategin ska organisationen precisera sitt arbete med att förhindra och förebygga alla former av våld, exploatering och övergrepp mot barn. 10

- UNICEF Medium Term Strategic Plan 2006-2013 (E/ICEF/2005/7). - UNICEF Child Protection Strategy (E/ICEF/2008/5/Rev.1). - Social Protection in Eastern and Southern Africa: A framework and strategy for UNICEF. vii) Konflikthantering a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: Kommentarer (max 150 ord): Konflikthantering finns inte med som någon klart uttalad målsättning i organisationens övergripande strategiska plan, men återfinns i dokument för UNICEF:s humanitära verksamhet och för arbetet inom området barns rätt till skydd. Konflikthantering blir en indirekt del av UNICEF:s omfattande humanitära arbete samt deras arbete i postkonfliktländer. Organisationen har också en central roll (genom säkerhetsrådets resolutioner 1612 och 1882) att uppmärksamma och rapportera om situationen för barn i väpnad konflikt, inklusive om barnsoldater och sexuellt våld och utnyttjande av barn. UNICEF har också bidragit med handlingsplaner för att förebygga rekrytering av barnsoldater och arbetar med avväpning, demobilisering, återintegrering och rehabilitering av f.d. barnsoldater, vilket utgör en viktig del i konflikthantering. Dessutom arbetar organisationen tillsammans med övriga FN-organ för att stoppa den illegala handeln med små och lätta vapen. UNICEF fyller det tomrum som ofta bildas i stater efter en väpnad konflikt. UNICEF:s mandat omfattar såväl långsiktigt utvecklingssamarbete som humanitära insatser och UNICEF är verksam i utsatta områden i länder där andra multilaterala organisationer inte finns så väl representerade, t.ex. Afghanistan, Sierra Leone och Jemen. I ett mer långsiktigt perspektiv genererar satsningar på utbildning och skydd av barn, inklusive f.d. barnsoldater, potentiellt en reducerad risk för nya konflikter och kan vara en stabiliserande faktor vid återuppbyggnad efter konflikt. - UNICEF Medium Term Strategic Plan 2006-2013. (E/ICEF/2005/7). - UNICEF Child Protection Strategy (E/ICEF/2008/5/Rev.1). - UNICEF Core Commitments for Children in Humanitarian Action. (2010). - FN:s säkerhetsråds resolutioner om barn och väpnad konflikt (1612, 1882). viii) Humanitär verksamhet a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument 11

b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens målsättningar insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området (Policy för Sveriges humanitära bistånd UF2010/39010/SP) Bedöms möta följande kriterier: a, b, c Kommentarer (max 150 ord): Organisationen har en nyckelroll i humanitära situationer. På landnivå har UNICEF samordningsansvar (s.k. klusteransvar) inom flera områden. UNICEF har en tydlig policy, Core Commitments for Children, som reglerar hur organisationens arbete vid humanitära katastrofer ska bedrivas. Storleken på de insatser som UNICEF genomför är jämförelsevis med andra multilaterala organisationer mycket stora. Organisationen är den näst största givaren till FN:s Central Emergency Response Fund (CERF), en fond som syftar till att effektivisera det humanitära arbetet genom att snabbt ge ekonomiska bidrag till verksamhet i utsatta områden. CERF finansieras genom frivilliga donationer från regeringar, företag, individer samt organisationer. År 2010 var UNICEF aktiv i 290 humanitära situationer i 98 länder. Enligt en extern utvärdering bedöms UNICEF:s främsta styrka finnas inom det humanitära området. UNICEF har väl utarbetade logistiska strukturer och en stark lokal närvaro vilket medför att organisationen ofta är den aktör som är en av de första på plats vid en katastrof. Det finns dock vissa frågetecken kring hur effektiv UNICEF är i att leda insatser av denna karaktär och UNICEF bedöms inte avsätta tillräckliga resurser för att axla det relativt stora humanitära koordineringsansvaret. - UNICEF Medium Term Strategic Plan 2006-2013.(E/ICEF/2005/7). - UNICEF Child Protection Strategy (E/ICEF/2008/5/Rev.1). - UNICEF Core Commitments for Children in Humanitarian Action (2010). - MOPAN Common Approach, UNICEF 2009. Övriga överväganden för bedömning av relevans Kommentera organisationens relevans i förhållande till regeringens tre tematiska prioriteringar, demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet. Kommentar: I förhållande till regeringens tematiska prioriteringar för global utveckling bör UNICEF betraktas som en högst relevant samarbetspartner. Två för Sverige prioriterade områdenfrämjande av mänskliga rättigheter (barnets rättigheter) och jämställdhet utgör grunden för UNICEF:s verksamhet. Organisationen spelar en avgörande roll i genomförandet av barnkonventionen. UNICEF är på olika sätt också verksam inom övriga prioriterade områden såsom demokrati och miljö genom att arbeta för att öka barns och kvinnors deltagande i beslutsprocesser samt inom vatten- och sanitetsplanering. UNICEF spelar en viktig roll för genomförandet av samtliga milleniemål och bör därför betraktas som en högst relevant organisation för kanalisering av svenska biståndsmedel. Organisationens relevans i den internationella biståndsarkitekturen, dess tydliga, kritiska och kompletterande roll i den internationella biståndsarkitekturen. Kommentar: 12

UNICEF har ett unikt mandat genom att organisationen ger stöd till staters uppfyllande av konventionen om barnets rättigheter, ett område som ingen annan organisation kan täcka i den omfattning som UNICEF gör. UNICEF var en av de första organisationerna som övergick från ett behovsperspektiv till ett rättighetsperspektiv vilket har bidragit till att organisationen blivit en viktig normativ aktör. UNICEF kan bidra med kunskap om hur en sådan tranformationsprocess kan genomföras också i andra relevanta multilaterala organisationer. Genom sin stora fältnärvaro och decentraliserade struktur spelar UNICEF en nyckelroll vid humanitära kriser. Sammanfattningsvis kan organisationen bedömas vara relevant i den internationella biståndsarkitekturen eftersom det mandat som UNICEF arbetar utifrån är unikt och svårligen skulle kunna utföras av någon annan aktör. Vänligen kommentera organisationens inriktning på fattigdomsbekämpning, fokus på de fattigaste länderna och på vilka sätt, annat än ovan nämnt, som organisationen bidrar till genomförandet av Millenniemålen. Kommentar: UNICEF utarbetar sina landprogram och insatser baserat på den strategiska planen och föregås av analyser kring barns situation och villkor. Ett rättighetsperspektiv ska alltid styra UNICEF:s programmering i enlighet med organisationens manual för projektutformning. UNICEF:s reguljära resurser allokeras till länder på basis av tre kriterier; barnadödlighet, BNP per capita samt storleken på barnpopulationen. Enligt organisationens resursallokeringskriterium går 60 procent av medlen till de allra fattigaste länderna i världen och minst 50 procent till Afrika Söder om Sahara. UNICEF:s ledning har också presenterat ett nytt initiativ ( Equity Initiative ) för att nå de mest utsatta och marginaliserade barnen. Målet är att förstärkt fokus på dessa grupper ska leda till att perspektivet på millenniemålen vidgas då skillnader mellan grupper inom länder bättre uppmärksammas och insatserna kan bli mer kostnadseffektiva. Därmed inriktar UNICEF i stor utsträckning sin verksamhet både på de fattigaste länderna och på de fattigaste och mest utsatta individerna, även i medelinkomstländer. UNICEF spelar som tidigare nämnts en viktig roll för genomförandet av samtliga milleniemål (dock är UNICEF en något mer indirekt aktör för MDG 7 och 8). Genom organisationens strategiska plan och genom FN:s handlingsplan för barn "A world fit for children" kopplas millenniemålen till specifika mål och insatser för barn. Genom dessa båda dokument blir UNICEF:s länk till millenniemålen konkret och tydlig. UNICEF samarbetar med partners, såväl inom som utanför FN- systemet, för att hitta mer strategiska ansatser för att uppnå samtliga MDG och målen i " A World Fit for Children". Handlingsplaner såsom exempelvis Education For All, United Nations Girls' Education Initiative (UNGEI), Health 8-initiativet och Equity-initiativet är resultat av detta samarbete. 13

I den mån organisationen är viktig för genomförandet av målen för andra politikområden, vänligen ange vilka och på vilket sätt organisationen bidrar till genomförandet av dessa. Kommentar: UNICEF är relevant för säkerhetspolitiken och politiken på området mänskliga rättigheter, vilket finns beskrivet under olika avsnitt i bedömningen. Summerande bedömning av organisationens relevans (förs in under A i Organisationsbedömningen) Summering av organisationens relevans: Den övergripande bedömningen är att UNICEF är mycket relevant då organisationen är aktiv inom två av de tre tematiska områdena som regeringen prioriterar. Mänskliga rättigheter utgör grunden i UNICEF:s verksamhet och ska tillsammans med jämställdhet genomsyra all verksamhet. UNICEF:s verksamhet utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF:s verksamhet har också stor betydelse för genomförandet av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Flickors och kvinnors rättigheter står i fokus för en stor del av verksamheten, framförallt vad gäller utbildning och mödravård, men också inom ramen för hiv/aids-arbetet samt vatten- och sanitetsplanering. År 2008 genomfördes en utvärdering av jämställdhetsarbetet i UNICEF, vilken resulterade i att UNICEF år 2010 reviderade policyn för jämställdhet samt ökat inflytande och deltagande för kvinnor och flickor. UNICEF har även utarbetat en arbetsplan (2010-2012) i syfte att förbättra organisationens operationella kapacitet på jämställdhetsområdet. Områdena demokrati, ekonomisk tillväxt och miljö utgör inte en del av UNICEF:s kärnverksamhet. UNICEF är dock på olika sätt ändå verksam inom dessa områden. Det sker genom insatser för barns, ungdomars och kvinnors deltagande i beslutsprocesser samt inom vatten och sanitet. År 2011 fokuserade UNICEF:s årliga rapport om tillståndet för världens barn specifikt på ungdomars levnadsvillkor inom områden som hälsa, utbildning, skydd samt deltagande. Fyra av UNICEF:s fem fokusområden (hälsa och nutrition, utbildning, barns rätt till skydd samt hiv/aids) bidrar till social utveckling och trygghet som är ett huvuddrag i Sveriges politik för global utveckling (PGU). Konflikthantering finns inte uttryckligen med i UNICEF:s strategiska plan men blir en viktig indirekt del i deras omfattande humanitära arbete såsom demobilisering av barnsoldater och utbildningsverksamhet i katastrofsituationer. UNICEF har också ett särskilt ansvar att rapportera om barns situation i konflikt, en uppgift organisationen tilldelats genom resolution 1612 samt 1882. Ca 30 procent av UNICEF:s verksamhet går till humanitära operationer. Genom sin omfattande fältnärvaro (år 2010 var UNICEF aktiv i 290 humanitära situationer i 98 länder) når UNICEF ut på ett sätt som få andra organisationer gör. UNICEF har ett omfattande samordningsansvar inom det humanitära området med s.k. klusteransvar på fyra områden och stort ansvar inom ytterligare två områden. 14

B. Intern effektivitet Avsnittet om intern effektivitet handlar om att bedöma hur pass väl riggad organisationen är internt för att i slutändan kunna leverera goda resultat (dvs. ha god extern effektivitet). Bedömningen av den interna effektiviteten är uppdelad på tre frågeområden; Strukturella faktorer, Resultatstyrning, planering och uppföljning, samt Transparens, revision och upphandling. Det finns ett fält för eventuella kommentarer under varje fråga. Här finns det framförallt möjlighet att kommentera kring huruvida de system/policies som finns på plats de facto fungerar i praktiken. I slutet av varje frågeområde finns dessutom en ruta för Kommentar där antalet uppnådda bedömningskriterier summeras och det ges möjlighet att förtydliga och kommentera de bedömningar som gjorts. I de fall där en bedömning gjorts tidigare år, är det viktigt att lyfta fram förändringar i antal uppfyllda kriterier. Och, kom ihåg - det är inte minst för Din framtida efterträdare viktigt att ange vilka källor som använts för bedömningen. I de fall en MOPAN bedömning av organisationen genomförts de senaste åren bör resultatet av denna användas i nedanstående avsnitt. B1: Strukturella faktorer Introduktion: En väl fungerande organisation har en operativ ledning och styrelse som anses legitim och fungerar väl. Rollfördelningen dem emellan är tydlig och upprätthålls. Därtill ska det finnas en ändamålsenlig organisationsstruktur över hela linjen, som möjliggör ett effektivt agerande även i fält. Den typ av organisationer som det i allmänhet handlar om är starkt kunskapsbaserade och dess främsta tillgång är personalen. En väl fungerande personalpolitik är därför av stor vikt. i) Styrelsestrukturen fyller en viktig strategisk roll inom organisationen a) Styrelsen, eller motsvarande, för en konstruktiv dialog kring strategiska styrfrågor b) Styrelsen, eller motsvarande, tar beslut som har operationella konsekvenser c) Styrelsen, eller motsvarande, är ett instrument för ansvarsutkrävande av den exekutiva ledningen Bedöms möta följande kriterier: a, b, c -FN-representationen, UD:s och Sidas erfarenheter från deltagande i styrelsearbetet. - FN:s generalförsamling resolution 48/162. - MOPAN Common Approach, UNICEF 2009. - Exekutivdirektörens årsrapporter till styrelsen (E/ICEF/2010/9). - Triennial Comprehensive Policy Review (www. http://www.un.org/esa/coordination/tcpr.htm). Kommentar: UNICEF:s styrelse träffas formellt tre gånger per år och beslutar om ramverket för organisationens strategiska och operativa arbete. Styrelsen har mandat att besluta alt. revidera policyer, strategier och landprogram samt utforma administrativa och finansiella planer och budgetar. Vanligtvis erhåller styrelsemedlemmarna nödvändiga styrelsedokument och 15

annan information i god tid inför styrelsemötena. Utöver styrelsemötena hålls kontinuerligt informella möten mellan styrelsemedlemmarna och den exekutiva ledningen då såväl substantiella frågor som administrativa frågor diskuteras. Att informella möten (eller konsultationer) av detta slag, utanför de reguljära styrelsemötena, har blivit allt vanligare har både för- och nackdelar. Styrelsemedlemmarna ges mer tid att ta del av information men samtidigt hålls viktiga diskussioner utanför den formella styrelsen. Medlemsstaterna har möjlighet att utkräva ansvar av UNICEF:s exekutiva ledning genom att ta upp specifika frågor och begära klargöranden i styrelsen. Vid årsmötet rapporterar exekutivdirektören generellt om resultat i förhållande till den strategiska planen. UNICEF har också utvecklat en handlingsplan där 90 nyckelområden för organisationens arbete preciseras och där graden av måluppfyllelse årligen rapporteras till styrelsen i förhållande till Triennial Comprehensive Policy Review (TCPR). I enlighet med FN:s generalförsamlings beslut är syftet med TCPR att effektivisera och förbättra de operativa FN-organens verksamhet med målet att bidra till uppfyllandet av MDGs. Även denna rapportering underlättar ansvarsutkrävandet av den exekutiva ledningen. Inom styrelsen fattas beslut som har operationell betydelse, men brister v.g. samarbetet med den exekutiva ledningen har ibland hämmat dess genomslagskraft. UNICEF:s ledning har bland annat kritiserats av styrelsemedlemmar för icke-transparenta processer i vissa frågor samt för bristande konsultation rörande viktiga styrelsedokument. Det har också förekommit oklarheter och oenighet om vilka frågor som bör beslutas av styrelsen och vilka som kan beslutas av UNICEF:s ledning. Styrelsemedlemmar har också kritiserat ledningen för att inte alltid ta till sig synpunkter och förslag som framförts på styrelsemöten. I och med den nya generaldirektörens tillträde bedöms en markant förändring har ägt rum i riktning mot mer öppna processer. UNICEF:s ledning deltar i större utsträckning än tidigare aktivt i en konstruktiv dialog mellan ledning och styrelse. ii) Den exekutiva ledningen leder organisationen på ett effektivt sätt a) Den exekutiva ledningen har en tydlig roll och uppdrag b) Den exekutiva ledningens agerande får genomslag i organisationen c) Den exekutiva ledningen har både personalens och styrelsens förtroende Bedöms möta följande kriterier: a, b, c - MOPAN Common Approach, UNICEF 2009 16

- Triennial Comprehensive Policy Review (http://www.un.org/esa/coordination/tcpr.htm) Kommentar: Exekutivdirektören tillsätts av FN:s generalsekreterare efter konsultation med styrelsen. Den exekutiva ledningen har skriftliga arbetsbeskrivningar och rekryteras på basis av erfarenhet och kompetens. UNICEF leds för närvarande av exekutivdirektör Anthony Lake (USA) som tillträdde år 2010. Det finns tre biträdande exekutivdirektörer som ansvarar för var sitt område: externa relationer och humanitärt samarbete, policy- och programfrågor samt ledningsfrågor (med bl.a. ansvar för den administrativa budgeten och personal). År 2007 publicerades den senaste oberoende utvärdering av personalpolitiken (Strategic Review of Human Resources) där en bedömning av den exekutiva ledningen fanns med som en del av utvärderingen av organisationen. Sedan denna utvärdering är både exekutivdirektören och samtliga biträdande exekutivdirektörer utbytta och en rad förändringsprocesser har genomförts. Den nya exekutiva ledningen förefaller ha såväl personalens som styrelsens förtroende. iii) Organisationsstrukturen är väl anpassad efter verksamheten a) Det finns en dokumenterad och tydlig delegationsordning mellan huvudkontor och fältkontor (avseende beslutsmandat, operativ ledning etc.) b) Beslutsdelegering mellan huvudkontor och fältkontor är rimlig utifrån verksamhetens behov c) Finansiella resurser är i huvudsak allokerade i enlighet med land-, sektor-, och tematiska prioriteringar Bedöms möta följande kriterier: a, b, c - MOPAN Common Approach, UNICEF 2009 - Exekutivdirektörens årsrapportering till styrelsen (E/ICEF/2010/9) - www.unicef.org Kommentar: Den exekutiva ledningen har huvudansvaret att bevaka att genomförandet av landprogram följer den strategiska planen. Samtliga landprogram med tillhörande budget ska godkännas av den exekutiva ledningen och styrelsen. Den exekutiva ledningen är också ansvarigt för att koordinera verksamheten mellan huvudkontor och regionala samt lokala kontor. UNICEF bedöms vara en decentraliserad organisation som i stor utsträckning delegerar beslut till de regionala och lokala landkontoren. Den operativa verksamheten uppnår därmed effektivitetsvinster genom bättre kontextanpassning till specifika länder. Organisationen anses ha en mycket god lokalkännedom och har ett gott anseende i fält vilket till viss del kan tillskrivas fältkontorens relativt stora handlingsutrymme. Dock indikerar interna revisioner på landnivå att den operationella 17

verksamheten är av skiftande kvalité. Vissa landkontor är svaga vad gäller strategisk planering och prioritering, saknar systematiskt förhållningssätt till riskanalys, har bristande personalplanering, bristande kunskaper om samarbetspartnernas kapacitet, är svaga vad gäller utvärdering samt har bristande kunskaper om barns situation i landet vilket får konsekvenser v.g. påverkansarbetet för barnets rättigheter. Landspecifika revisionsrapporter har också visat att huvudkontoret inte gav tillräckligt med vägledning och stöd till region- och landkontoren. Vad gäller frågan huruvida de finansiella resurserna är allokerade i enlighet med land-, sektor- och tematiska prioriteringar finns tre tydliga kriterier som organisationens verksamhet ska styrs av: BNP/capita, barnadödlighet samt storlek på barnpopulationen vilket sammantaget resulterar i att resurserna koncentreras till de allra fattigaste länderna. 60 procent av organisationens samlade bidrag går också till de fattigaste länderna och cirka 50 procent till länder i Afrika söder om Sahara. Den enskilt största utgiftsposten utgörs av verksamhet som främjar barns överlevnad och utveckling. Dock kompliceras resursallokeringen av att förhållandet mellan reguljära ekonomiska resurser och andra resurser (s.k. öronmärkta bidrag) är ojämnt fördelade. Den största andelen av UNICEF:s ekonomiska anslag är öronmärkta bidrag (74 procent) vilket reducerar UNICEF:s utrymme att allokera budgeten i enlighet med uppgjorda prioriteringar. De humanitära insatserna, vilka utgör cirka en tredjedel av UNICEF:s verksamhet, brukar endast nå finansiering till cirka 50 procent. Bristande bidrag till den humanitära verksamheten är problematisk bl.a. med hänsyn till UNICEF:s utökade ansvar vid humanitära kriser. iv) Det finns en väl fungerande personalpolitik a) Rekrytering, inklusive befordran, av personal sker baserat på kompetens och erfarenhet, enligt ett transparent system b) Medarbetarenkäter eller liknande genomförs och följs upp regelbundet c) Organisationen har en fungerande jämställdhets- och/eller mångfaldsplan (policy) Bedöms möta följande kriterier: a, b, c - Rapport Division of Human Resources (E/ICEF/2010/AB/L.9). - Update on the organizational improvements initiative (E/ICEF/2010/13). - MOPAN Common Approach, UNICEF 2009. - Slutrapport 2010 A Joint Institutional Approach Working together with UNICEF for the world s children (Canada, UK and Sweden). Kommentar: Den senaste utvärderingen av personalpolitiken från år 2007 pekade på ett antal brister i UNICEF:s rekryteringsprocesser. Bland annat uppdagades att UNICEF hade ett alltför stort antal långvariga vakanser samt långsamma processer för rekrytering vid humanitära kriser. Sedan dess har ett antal insatser på området genomförts för effektivisering av organisationens 18