En ny period i samverkansprojektet Riskbild Östergötland IV, är nu påbörjad med nya spännande utmaningar!

Relevanta dokument
Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Regional ledningssamverkan

Handlingsplan för Samhällsstörning

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

FSPOS Strategisk plan

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Krissamverkan Gotland

Landstingsuppföljning 2010

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Svensk författningssamling

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Regional Samordnings funktion (RSF)

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Regional plan för krisstöd till drabbade

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Samordnad kommunikation

Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet

Samverkan Östergötland

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Utbildnings- och övningsplan

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Plan för hantering av extraordinära händelser

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Styrdokument för krisberedskap

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

KRISHANTERING - BAKGRUND

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Strategi för hantering av samhällsstörningar

En trygg, säker och störningsfri region

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Försvarsdepartementet

Information och kriskommunikation

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Rapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Information från Länsstyrelsen Skåne

Överenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län

Baspresentation

Svensk författningssamling

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Strategi för förstärkningsresurser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Transkript:

Riskbild Östergötland Slutrapport för perioden 2010-2012

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 451-10120-12 Förord Vi lever i ett väl utvecklat samhälle och ställer höga krav på dess funktion och handlingsförmåga. Emellanåt inträffar större händelser och olyckor, där det finns behov av gemensamma insatser och fungerande nätverk. Därför är det angeläget att vi förbereder oss och ser till att det finns kunskaper och strukturer för att hantera sådana situationer, och att det ingår som en del i den ordinarie verksamheten. Länsstyrelsen ska inom länet verka för samverkan mellan länets aktörer, för att skapa en gemensam inriktning på krisberedskapen. Samverkansprojektet Riskbild Östergötland är ett bra exempel på det. Arbetet med Riskbild Östergötland III, 2010-2012, är nu avslutat och redovisas i denna rapport. Men många utmaningar kvarstår, eftersom en del risker och sårbarheter finns över tid och andra tillkommer. Den insikten påverkar arbetet med krisberedskap i länet och är grund för dess inriktning och prioriteringar. De senaste årens översvämningar i landet och problem med dricksvatten belyser vikten av kunskap och förebyggande arbete för händelser av detta slag. Likaså är kontinuitet i arbetet med samhällsviktiga funktioner väsentligt, att det finns handlingsplaner som stöd för att identifiera kritiska beroenden och öka förmågan att säkra verksamheten oavsett yttre omständigheter. Kompetensen att identifiera och hantera sociala risker och oro i samhället är också ett område som är angeläget, inte minst med tanke på att samhället ständigt förändras. En viktig framgångsfaktor i det här arbetet är att gemensamt öva och utbilda. En ny period i samverkansprojektet Riskbild Östergötland IV, 2013-2015 är nu påbörjad med nya spännande utmaningar! Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla personer, myndigheter och andra organisationer som deltagit i projektet. Elisabeth Nilsson Landshövding och ordförande Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 19 60 00 ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2012:23 ISBN: 978-91-7488-317-6

Sammanfattning Enligt nuvarande krishanteringssystem ska Länsstyrelsen vara en sammanhållande aktör inom sitt geografiska område. Detta enligt det system som infördes år 2002 och som utgår från en helhetssyn, där krisberedskapen går igenom samhällets olika verksamheter. Länsstyrelsen samlar såväl regionala och lokala aktörer som den nationella nivån. Arbetet inom samverkansprojektet Riskbild Östergötland leds av Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS). Arbetet har under sina tre första perioder koordineras av två arbetsutskott, krisberedskap och skydd mot olyckor. Krishanteringssystemet omfattar sex samverkansområden: teknisk infrastruktur; transporter; farliga ämnen; ekonomisk säkerhet; geografiskt områdesansvar samt skydd, undsättning och vård. Arbetet under denna period syftar enligt projektplanen till att öka riksmedvetenheten, kunskaperna och engagemanget för krishanteringsfrågor, fördjupa kunskaperna om vilka risker och händelser som kan hota människors hälsa och säkerhet, miljö och egendom, samt ha en god beredskap mot olyckor och händelser i länet. För att nå målen med Riskbild Östergötland III finns sju uppdrag med tillhörande åtgärder. Tre av uppdragen startade under föregående period 2007-2009 och har fortsatt under denna period. De sju uppdragen är: 1. Förbättring av länets kriskommunikation. 2. Riskmätning av upplevd trygghet bland länets invånare. 3. Förslag på innehåll och upplägg av Regional samverkanskurs kris. 4. Gemensam utbildnings- och övningsplan för länets aktörer, perioden 2013-2015. Uppdrag som fortsatt från föregående period: 5. Teknisk infrastruktur förbättrad kompetens och samverkan inom el-, tele- och informationsteknologi. 6. Fördjupade studier fortsatt identifiering av samhällsviktiga verksamheter. 7. Gemensam plats för samverkan i Samverkan Östergötland. 1

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 RISKBILD ÖSTERGÖTLAND III, PERIODEN 2010-2012... 3 ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE... 3 2. SAMLAD REDOVISNING AV UPPDRAG OCH ÅTGÄRDER... 5 UPPDRAG 1 FÖRBÄTTRING AV LÄNETS KRISKOMMUNIKATION... 5 UPPDRAG 2 RISKMÄTNING... 6 UPPDRAG 3 FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL OCH UPPLÄGG AV REGIONAL SAMVERKANSKURS- KRIS... 7 UPPDRAG 4 GEMENSAM UTBILDNINGS- OCH ÖVNINGSPLAN... 7 UPPDRAG 5 TEKNISK INFRASTRUKTUR FÖRBÄTTRAD KOMPETENS OCH SAMVERKAN INOM EL-, TELE- OCH INFORMATIONSTEKNOLOGI... 7 UPPDRAG 6 FÖRDJUPADE STUDIER FORTSATT IDENTIFIERING AV SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER... 8 UPPDRAG 7 FÖRDJUPAD SAMVERKAN MELLAN BERÖRDA AKTÖRER I LÄNET VID EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ELLER STOR OLYCKA... 8 BEDÖMT RESULTAT... 10 3. FORTSATT ARBETE INOM RISKBILD ÖSTERGÖTLAND... 11 REFERENSER... 13 Rapporten är skriven av Christina Andersson 2

1. Inledning Rapporten sammanfattar arbetet med Riskbild Östergötland III och redovisar resultaten för projektets sju uppdrag med tillhörande åtgärder. Uppdragen presenteras och utvärderas utifrån de mål som sattes upp för perioden. Förslag ges också på arbete för kommande period 2013-2015. Riskbild Östergötland III, perioden 2010-2012 Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS) har fastställt att denna projektperiod ska syfta till: Att öka riskmedvetenheten, bredda kunskaperna och ett fortsatt ökat engagemang i krishanteringsfrågor bland länets aktörer. Att få en fördjupad kunskap om vilka risker och händelser som kan hota människors hälsa och säkerhet, miljö och egendom inom Östergötlands län. Att ha en god beredskap mot olyckor och händelser i länet. Vidare ska arbetet resultera i: En slutrapport som ska redovisa resultat av genomförda uppdrag. Rapporten ska även innehålla förslag på fortsatt arbete. En Riskbild Östergötland -konferens genomförs där projektet presenteras. Konferensen syftar till att Länsstyrelsen och andra aktörer träffas, göra en utblick mot omvärlden och sätta länet i ett större sammanhang och redovisa projektarbetet i en vidare krets av aktörer. För att nå syftet finns sju uppdrag med tillhörande åtgärder. 1. Förbättring av länets kriskommunikation. 2. Riskmätning av upplevd trygghet bland länets invånare. 3. Förslag på innehåll och upplägg av Regional samverkanskurs kris. 4. Gemensam utbildnings- och övningsplan för länets aktörer, perioden 2013-2015. Några av uppdragen fortsätter från föregående period, dessa är: 5. Teknisk infrastruktur förbättrad kompetens och samverkan inom el-, tele- och informationsteknologi. 6. Fördjupad studie fortsatt identifiering av samhällsviktiga verksamheter. 7. Gemensam plats för samverkan i Samverkan Östergötland. Organisation och genomförande Under RKS finns två arbetsutskott, skydd mot olyckor samt krisberedskap, vilka leds av försvarsdirektören. Handläggare på Länsstyrelsen inom sakområdena krisberedskap och räddningstjänst är sekreterare inom respektive utskott. I arbetsutskotten ingår representanter från myndigheter och organisationer, som ingår i de sex samverkansområdena (teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, geografiskt områdesansvar samt skydd, undsättning och vård) tillsammans med de aktörer som fanns representerade i det tidigare Regionala rådet för räddningstjänst i Östergötland. 3

Arbetsutskottet verkställer beslut från RKS, koordinerar arbetet, fördelar uppdrag och arbetsuppgifter, tillsätter arbetsgrupper samt utser sammankallande och sekreterare i respektive arbetsgrupp. Under detta arbete faller genomförande av de sju uppdragen som projektperioden omfattar. Därutöver lämnar arbetsutskotten förslag till fortsatt arbete inom samverkansprojekt till RKS. 4

2. Samlad redovisning av uppdrag och åtgärder Följande avsnitt redovisar förutsättningar för och genomförande av projektets uppdrag och åtgärder. Uppdrag 1 Förbättring av länets kriskommunikation Uppdraget strävar efter utveckling av förmågan att bedriva kommunikationsarbete i den egna organisationen, och förbättring av förmågan att kommunicera med andra aktörer, medier och allmänhet vid en kris. Länsstyrelsen bjöd in ett antal organisationer i länet för att lägga grunden till ett kriskommunikationsnätverk. Målgruppen var informationscheferna i organisationerna. De som sedan deltog var: elva av länets kommuner, Polismyndigheten i Östergötlands län, Landstinget i Östergötland, Försvarsmakten och Räddningstjänsten Östra Götaland. Deltagarna förutsattes delta i samtliga aktiviteter som ingår i detta uppdrag under hela den treåriga projektperioden. 1:1 Utbildning/nätverksträff Under dessa två dagars internat varvades föreläsningar, erfarenhetsutbyten och gruppdiskussioner. Jesper Falkheimer, docent i media- och kommunikationsvetenskap, föreläste om Vad är kriskommunikation?, Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Kronobergs län föreläste om länsstyrelsens informationsroll vid en pandemi och gruppdiskussionerna utgick från ämnet Vilka är vi till för?. 1:2 Roller och ansvar Detta halvdags-möte var inte planerat från början, men det fanns ett behov av att diskutera roller och ansvar i respektive organisation. 1:3 Stabsmetodik, del 1 Denna del av utbildningen hölls under en dag i samband med ett två-dagars internat. Utbildningen tog bland annat upp erfarenheter från större händelser, stabsmetodik, uppbyggnad av ledningsstöd och informationshantering. Den innehöll både föreläsningar, kunskapsutbyte och praktiska övningar. Kursen genomfördes av konsult Tomas Kristiansson. Andra dagen berättade Mariethe Larsson, Länsstyrelsen, som varit på en studieresa i USA, om erfarenheter där från en isstorm och hur det berörde kriskommunikation och sociala medier. 1:4 Utbildning i Styrel Energimyndigheten erbjöd i samarbete med Länsstyrelsen denna endags-utbildning. Målsättningen med dagen var att ge Länsstyrelsen, kommunerna och elnätsföretag med flera goda förutsättningar att genomföra projektet Styrels planeringsprocess. Utbildningen var inte planerad från början, men sattes in som en extra aktivitet. 1:5 Stabsmetodik, del 2 beslutsfattning och ledarskap under stress Den här utbildningen hölls under en halvdag på Katastrofmedicinskt centrum och handlade om samverkan under en kris. 5

1:6 Seminarium med lokala medier Under seminariedagen utbyttes kunskap och erfarenhet av kriskommunikation mellan myndigheter och privata aktörer. Bland föredragarna från myndighetsidan fanns Länsstyrelsen, Landstinget och en kommun representerade. Bland medierna deltog representanter från dagstidningar, radio och TV. 1:7 Stabsmetodik, del 3 samverkan Utbildningen hölls under ett två dagars internat. Den genomfördes av Tomas Kristiansson och behandlade samverkan inom kriskommunikation. 1:8 WIS och information Mötet är planerat till den 18 december 2012 och ska ge information om WIS 2.0, som är tänkt att lanseras vid årsskiftet. Resultat Arbetet med nätverket inleddes genom att deltagarna fick träffas och bekanta sig med varandra och utbyta erfarenheter. Detta har varit en viktig del i nätverksbyggandet och för att deltagarna nu har en trygghet i nätverket. Deltagarna menar att nätverket är mycket givande och poängterar vikten av att det lever kvar. Föreläsningar och gruppdiskussioner gav ökad kunskap och insikt. Den första delen av stabsmetodik gav grundläggande kunskaper, men var tyvärr på en nivå som inte riktigt var anpassad till gruppen och det de arbetar med. Det var också liten tid för diskussion och reflektion. De andra delarna anses mer relevanta och givande. Seminariet med lokala medier gav bland annat intressant och givande information om mediers arbets- och synsätt, vilket uppskattades av gruppen. Uppdrag 2 Riskmätning Detta uppdrag gäller en undersökning om upplevd trygghet bland länet invånare. Skill AB fick i uppdrag av Länsstyrelsen att genomföra en enkätundersökning. Uppdraget var ett samarbete med Linköpings universitet, Linköpings och Motala kommuner, Polismyndigheten i Östergötlands län, Landstinget i Östergötland och Östgöta Brandstodsbolag. Undersökningen skulle öka kunskapen om vilka hot och risker som östgötarna uppfattar som de allvarligaste. Resultatet skulle sedan presenteras på en krishanteringskonferens. Resultat Det var cirka 500 personer som svarade på enkäten. Resultatet var inte helt lätt att tolka, men det visar att många östgötar har dålig kännedom om krishanteringssystemet och om sitt eget ansvar vid en kris i länet. Därför kommer det fortsatta arbetet inriktas på att synliggöra länets arbete med krisberedskap, exempelvis genom utbildningar och seminarier för både allmänhet och myndigheter. Ytterligare några resultat från enkätsvaren går att dra, till exempel verkar den generella medvetenheten om risker i samhället vara låg. Även kunskapen om krisberedskap och 6

krishantering tycks låg, liksom kännedomen om var information finns vid en kris i samhället. Detta kan betyda att det behövs information och kunskap om dessa områden samt om var gränsen går mellan myndigheters och individers ansvar. Uppdrag 3 Förslag på innehåll och upplägg av Regional samverkanskurs kris Inom detta uppdrag ska förslag på innehåll och upplägg av en kurs presenteras för RKS. Utbildnings- och övningsplangruppen har arbetat fram ett förslag till innehåll och upplägg av kursen, vilket presenterats för RKS. I gruppen ingår Polismyndigheten i Östergötlands län, Landstinget i Östergötland, Försvarsmakten, Vattenfall och en representant från en större och en mindre kommun i länet samt Länsstyrelsen. Kinda har representerat den mindre kommunen, men ersatts med Mjölby. Den större kommunen representeras av Linköping. Kursen vänder sig främst till tjänstemän i ledningsfunktion, som i sitt arbete bör vara väl insatt i samhällets krisberedskap och/eller ingår i krisledningsorganisationen. Kursen syftar till att utveckla nätverk och öka förmågan till samverkan hos berörda aktörer vid större kriser och extraordinära händelser. Resultat Den första kursen är planerad att genomföras i mars 2013. Uppdrag 4 Gemensam utbildnings- och övningsplan I uppdraget ska en gemensam utbildnings- och övningsplan för länets aktörer göras samt en uppföljning av rapporten Bedömningsgrund/-norm och mätbara mål. En uppdaterad plan ska vara klar till 31 december 2012. Övnings- och utbildningsgruppen har varit referensgrupp i arbetet. Utvärderingsmetoden i Bedömningsgrund/-norm och mätbara mål tillämpades under den regionala samverkansövningen EL-ände år 2010. Resultat Planen börjar gälla den 1 januari 2013. Av utvärderingen från EL-ände framgår inte något resultat för tillämpningen av bedömningsgrunderna och de mätbara målen. Uppdrag 5 Teknisk infrastruktur förbättrad kompetens och samverkan inom el-, tele- och informationsteknologi Länsstyrelsen har i regleringsbrevet för år 2011 haft till uppdrag att samordna planeringen av prioritering bland samhällsviktiga elanvändare vid kortvarig elbrist, projektet Styrel. En referensgrupp med representanter från nedanstående organisationer har stöttat kommunerna i deras arbete med att identifiera och kartlägga samhällsviktig verksamhet. Uppdraget handlar om en prioritering i länet och en fortsatt identifiering av samhällsviktiga verksamheter. Länsstyrelsen har initierat och samordnat uppdraget, 7

kommunerna i länet, elföretag, Landstinget i Östergötland och centrala myndigheter har deltagit i arbetet. Följande aktiviteter har genomförts: utbildningsdag i samarbete med Energimyndigheten, bilda arbetsgrupp, fortsatt gemensam kunskapsbyggnad, gemensamt arbete i länet angående samhällets behov och fortsatt identifiering av särskilt viktiga verksamheter. En utbildningsdag med Energimyndigheten var startmöte då projektet presenterades. Den ovan beskrivna referensgruppen är arbetsgruppen som bildades för att genomföra uppdraget. Länsstyrelsen har kontinuerligt genomfört informationsträffar för de kommunala projektledarna i Styrel. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunerna och elnätsföretagen i länet kommit överens om ett kontinuerligt arbete inom Styrel. En workshop om hur det framtida arbetet ska se ut genomfördes våren 2012. Resultat Referensgruppen har hjälpt Länsstyrelsen att samordna informationen till kommunerna och varit en pilotgrupp för att testa metoden i uppdraget. Resultatet är ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. Det gemensamma kunskapsbyggandet med bland annat informationsmöten har uppfattats som positiva, då alla får tillgång till samma information och deltagarna kan hjälpa varandra genom erfarenhetsutbyte. Kontaktnätet som skapats är uppskattat och det är betydelsefullt att det får finnas kvar. En prioritering av samhällsviktig verksamhet har gjorts och kommer att revideras vart fjärde år. Stora delar av samhällsviktig verksamhet i länet har kartlagts. Inom projektet Styrel har 2 000 samhällsviktiga verksamheter identifierats, fördelade över ett antal samhällssektorer. Av de identifierade verksamheterna hade 436 stycken stor betydelse för liv och hälsa på kort sikt eller för elproduktionen till nätet. Kartläggningen belyser också de beroendeförhållanden som finns i länet. Fortsatta workshopar kommer att genomföras fram till nästa planeringsperiod, som ska redovisas år 2015. Uppdrag 6 Fördjupade studier fortsatt identifiering av samhällsviktiga verksamheter I uppdraget ska det göras en revidering av identifierad samhällsviktig verksamhet, som gjordes vid en influensapandemi och ett långvarigt elavbrott. Uppdraget ska också öka kunskapen om kritiska funktioner i länet inom privat och offentlig verksamhet samt beroendekedjor inom länet. Detta uppdrag har setts som en del av projektet Styrel, se uppdrag 5 ovan. Utöver det anordnade Länsstyrelsen en workshop för länets kommuner, Landstinget i Östergötland och andra externa aktörer. Målsättningen var att skapa ett underlag för en fördjupad regional riskanalys, och få en tvärsektoriell syn på och bedömning av risker i riskobjekt. Uppdrag 7 Fördjupad samverkan mellan berörda aktörer i länet vid en extraordinär händelse eller stor olycka I uppdraget ingår att ge förslag på roll och befogenheter för Samverkan Östergötland samt att testa funktionen vid samverkansövning EL-ände år 2010. 8

Detta uppdrag innehåller flera delar och påbörjades år 2009. Bland annat har den tredje delen av stabchefsutbildningen hållits med deltagare från sex av länets kommuner, Landstinget i Östergötland, Kustbevakningen och Länsstyrelsen. Det har också varit försök med veckovisa samverkansmöten med Rakel, som senare ersattes av kvartalsvisa funktionskontroller. I dessa möten ingår nu Landstinget, Polismyndigheten i Östergötlands län, Försvarsmakten, kommunerna i länet och Länsstyrelsen. ÖSAM ordnande en samverkanskonferens där nyckelpersoner från länet deltog. Länsstyrelsen har hållit en endagskonferens om regional krishantering och skickat ut en hemställan till länets aktörer angående kontaktväg för larmlistor samt förslag till gemensam viljeinriktning för samverkan. Samverkan fungerar bra i länet i förskedet genom flera etablerade nätverk som RKS och dess arbetsutskott. Inom projektet Samverkan Östergötland finns det bland annat nätverk för räddningschefer, beredskapssamordnare, säkerhetschefer, kriskommunikatörer och ett nätverk för arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Härutöver finns särskilda grupper för frågor som rör Rakel och övnings- och utbildningsfrågor. Under år 2012 inbjöd Länsstyrelsen till en utvecklingsprocess för att öka förmågan till hantering av allvarliga händelser och olyckor på regional nivå, vilket det finns behov av. Detta sker inom Regional samordning och inriktning (RSI), som ska förbättra samordnings- och inriktningsproblematiken och skapa en gemensam strategisk samverkansinriktning, samt bygga ett nätverk med beslutsfattare som grund för agerande vid stora olyckor och kriser. Arbetsutskotten för krisberedskap och skydd mot olyckor har under ett tvådagarsinternat bland annat utvärderat arbetet hittills och diskuterat frågor inför framtiden. Samverkan Östergötland testades under samverkansövningen EL-ände år 2010. Resultat Stabchefsutbildningen tog fram förslag på generell modell för samverkan. Kontrollerna med Rakel säkerställer fungerande samband för samverkan inom Rakel. ÖSAM-konferensen ökade kunskapen om samverkan och deltagarna från länet utformade en modell för samverkan i Östergötland. En enkätundersökning gjordes under konferensen om krishantering, som visar att majoriteten av deltagarna tyckte programmet för dagen var bra eller mycket bra. Hemställan har resulterat i att det har gjorts larmlistor och en övergripande samverkansmodell har förankrats. Länets kommuner, Räddningstjänsten Östra Götaland, Försvarsmakten, Landstinget i Östergötland och Polismyndigheten i Östergötlands län har kommit överens om en samverkansstruktur. Vid en händelse som kräver samverkan eller utbyte av information kontaktas de enligt "Larmlista A, Länsstyrelsen eller annan aktör initierar en telefonkonferens och efter överenskommelse sker ett fysiskt möte. Arbetet med RSI började under år 2012 och det har hållits två näringsmöten om två dagar vardera, och ett är planerat till december 2012. Under dessa dagar varvas föreläsningar, diskussioner och praktisk tillämpning. Deltagare har varit nio av länets 9

kommuner, Polismyndigheten i Östergötlands län, Försvarsmakten, Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen. Dessa möten ska fortsätta under ytterligare två år och omfattar totalt tolv dagar. Målsättningen är att skapa en gemensam strategisk samverkansinriktning för länet samt öka förståelsen för begreppen samverkan, leding och hjälpbehov. Under EL-ände konstaterades vissa brister i samverkansarbetet, exempelvis fanns oklarheter om vad Samverkan Östergötland innebär och om samverkansmodellen användes under övningen. Vidare upprepades information, vilket gjorde att kommunikationskanaler inte utnyttjades på bästa sätt, samtalsdisciplin och mötesordning var inte heller den bästa. Bedömt resultat Länsstyrelsen gör bedömning att målet för Riskbild Östergötland III i stort är uppfyllt. Projekten har följt den arbetsprocess som RKS beslutade om när arbetet initierades. Det har också skapat en bra ansats för fortsatt samarbete mellan länets aktörer inom krisberedskapsområdet. Arbetsutskottens ledamöter är nöjda med resultatet för perioden. 10

3. Fortsatt arbete inom Riskbild Östergötland Av de uppdrag som formulerades till projektperioden har fem avslutats och redovisats. När det gäller det första om kriskommunikation och det sjunde om Samverkan Östergötland fortsätter arbetet under nästa period. RKS beslutade den 7 december 2012 om en projektplan för det fortsatta arbetet inom Riskbild Östergötland IV, perioden 2013-2015. Detta under förutsättning att projekten kan finansieras enligt planen. Enligt den ska arbetet resultera i nedanstående. Projekt som finansieras med gemensamma medel (exklusive arbetstid): 1. Utveckling av metoder och verktyg för samhällets krisberedskap inriktat på samhällsviktig verksamhet. 2. Ta fram en handbok för kontinuitetshantering och en handlingsplan för fortsatt arbete med kontinuitetsplanering. 3. Öka förmågan att identifiera och hantera sociala risker och social oro i samhället. 4. Kriskommunikation öka förmågan att hantera sociala medier vid en större kris. (Projekt som fortsätter från föregående period.) Projekt med egen finansiering: 5. Uppdatering av ekonomisk säkerhet. 6. Förankring av genomförande och resultat. 7. Utveckling av struktur för Samverkan Östergötland. (Projekt som fortsätter från föregående period.) Ytterligare aktiviteter och arbetsgrupper som ska ingå i projektperioden, enligt beslut av RKS. I arbetsgrupperna förutsätts att representanter från berörda aktörer deltar och planerar. Aktiviteter är: 8. Regional samverkansövning Pumpa läns 1-2 oktober 2013. 9. Regional samordning och inriktning (RSI), initierades år 2012 och pågår till 2014. 10. Regional samverkankurs kris 19-21 mars 2013. Arbetsgrupper är: 11. Regional samordningsfunktion (RSF). 12. CBRNE-grupp. 13. Regionala övnings- och utbildningsgruppen. Arbetet ska vidare resultera i en skriven slutrapport som sammanfattar och redovisar resultaten av genomförda uppdrag. Rapporten ska även innehålla förslag på fortsatt arbete och vara färdig senast den 30 juni 2016. Arbetet med Riskbild Östergötland IV börjar januari 2013 och slutar senast i december 2015, då utkast till slutrapport och förslag på fortsatt arbete ska finnas. Arbetet och upplägget förutsätter att samtliga berörda aktörer medverkar aktivt. Annars finns risk att arbetet drar ut på tiden och uppdragen inte genomförs inom utsatt tid eller att slutredovisningen inte blir komplett. 11

Regelbunden rapportering sker till RKS och arbetsutskotten vid deras respektive möten, och löpande till ordförande i RKS. Utkast till slutrapport redovisas till arbetsutskotten under hösten 2015. Arbetet bekräftas genom att det efter avslutad period ska: Finnas en skriftlig slutrapport som redogör för projektets resultat och vunna erfarenheter. Rapporten ska innehålla minst tre förslag på fortsatt arbete. Samtliga berörda aktörer ha deltagit och bidragit med underlag. Berörda personer ha deltagit och bidragit med kunskap och kompetens inom aktuella arbetsgrupper och workshopar. Finnas skriftliga delrapporter, en för varje avslutat uppdrag där det är relevant. 12

Referenser Projektplan Riksbild Östergötland III, perioden 2010-2012, dnr: 451-2956-10, Länsstyrelsen Östergötland 2010 Riskmätning Östergötland, uppdrag 2 Riskbild Östergötland III, rapport nr: 2011:10, Länsstyrelsen Östergötland och Skill AB 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för verksamhetsåret 2011, rapport nr: 2011:25, Länsstyrelsen Östergötland 2011 Samverkan Östergötland deltagande aktörer, hemställan 2012-03-08, dnr: 451-1747-12, Länsstyrelsen Östergötland 2012 Utvärderings av krishanteringskonferens 7 december 2011, Länsstyrelsen Östergötland 2011 13

lansstyrelsen.se/ostergotland Länsstyrelsen Östergötland postadress 581 86 Linköping besöksadress Östgötagatan 3 telefon 013-19 60 00 telefax 013-10 13 81