Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Relevanta dokument
Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa

Förgasningsforskning, utgångspunkt

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Grön energi till kraft och processindustrier

Bioenergi idag och i framtiden...

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Biometan via förgasning

Metso is a global supplier of sustainable technology and services

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

processindustrin Thore Berntsson

Bio2G Biogas genom förgasning

INFO från projektet 04

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri

Biogas - en av framtidens energikällor

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

En utlokaliserad energiproduktion

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Fortum Heat Scandinavia

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

Lignin i pulverpannor

Gasdagarna oktober 2010 Stenungsund

Rapport SGC 156. Förnybar Naturgas. Förgasning av biobränslen för framställning av metan eller vätgas. Svenskt Gastekniskt Center Juni 2005

Dalkia Facture biobränslepanna

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Eassist Combustion Light

VärmlandsMetanol AB!

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

INFO från projektet 45

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Framtidens el- och värmeteknik

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

How to get a tree into a pipe?

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biogas från många bioråvaror

Drivmedel från skogen via förgasning Stockholm Fluidbäddförgasning. Lars Waldheim

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje Jan Olofsson

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Klimatmål. Sveriges mål EU Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige. Med delfinansiering från EU:s program Life+ och Energimyndigheten

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Kraftvärme 2013 Förbränning i Fluidiserad Bädd Konstruktionsaspekter och Driftegenskaper. Stockholm /18 Jan Olofsson

Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Motorer och turbiner för elproduktion Energikontor Sydost, Växjö Tomas Ekbom

METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Analys av Torkprocess förgasare Emåmejeriet Analysis of Drying Process Gasifier Emåmejeriet

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Svåra bränslen sänk temperaturen!

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Lagring av överskottsel

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Finns det hållbara drivmedel?

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

Fokus Förgasning av biomassa

EVOLUTIONARY BIOMASS CONVERSION IN PULP AND PAPER INDUSTRIES

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Tillväxt och möjligheter för svensk industri relaterade till biogas

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Lösningar för ett hållbart Tissuebruk. Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet

Förgasningstekniken och avancerade biodrivmedel

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Beräkning av rökgasflöde

Småskaliga kraftvärmeverk

GODA EXEMPEL FÖR ATT KLARA DE NYA MCP KRAVEN MAGNUS HERMANSSON STORA BIOKRAFT- OCH VÄRMEKONFERENSEN

Trepulver et grønt alternativ til olje og gass

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Program och hålltider

SYSTEMTEKNIK 1150 Förgasning för bränsleproduktion i stor- och småskaliga energikombinat

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Produktion av bioolja i pannanläggningar erfarenheter och nästa steg

Project KVV 8 in Värtan

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

!!Kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör. !!1 600 delägare VärmlandsMetanol AB!

Förbättrad massöverföring i CLC med hjälp av inerta element Sammanfattning Bakgrund och syfte

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Transkript:

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera CO2-emissioner och öka leveranssäkerheten av bränslen finns en ökande vilja att utnyttja biomassan för att för utom att producera el och värma också producera drivmedel. Genom samproduktion av dessa tre kan detta göras både energi- och kostnadseffektivt. Här ska jag presentera den lösning som vi känner till som ger den teknisk högsta verkningsgraden för biomassa med en fukthalt på mindre än 60 %. 1

Omvandlingssteg för fasta bränslen 2

Indirekt förgasning, 4-8 MW fuel /m 2 Flue gas T chimny >T min (0.8-1.6 ton/h m 2 ) Dry N 2 free product gas Q G Q GL Drying Waste water (liq), X w Q GH +Q CH Air Q Q CL Q CH Fuel T quench > T sat Q GH Drying Q evap Product gas Evaporated and Pre-heating of waste water Combustion Heat Char Devolatilization Gasification Fluidized Bed Fluidiserad bädd Heat Char Circulerand bädd Bubbling bädd 3

Energibalans indirekt förgasning Optimized gasifier Q (LHV) Q(HHV) Q G Fuel 50% moist, Q fuel 100.0 123.0 Q fuel,dried Q GL Fuel 20% moist, Q fuel,dried 111.2 123.0 Productgas, Q G 97.9 109.7 Q CL Q GH X w =0.15 prod. gasi., Q GH 6.4 6.4 Q CH Drying prod. comb., Q CH 2.9 2.9 Devolatilization Low temp heat, gasi.,q GL 3.7 3.7 Low temp heat, comb.,q CL 0.3 0.3 111.2 123.0 Combustion Air pre-heated to 53 % of max Heat Char Gasification Q fuel,dry Heat demand drying 11.2 11.2 Q GH +Q CH 9.3 9.3 Q GH +Q CH xq GL Drying Q GH +Q CH +0.5Q GL 11.2 11.2 Q fuel Krav på syntesgas SNG (SyntheticNatural Gas) Hög metanhalt, fri från kväve och tjäror och låga nivåer av svavel- och klorämnen FT(Fisher-Tropch)-diesel, Metanol, Etanol, DME ren blandning av CO, H 2, CO 2 och H 2 O, mycket låga nivåer av svavel- och klorämnen, mycket höga tryck Gasturbin Partikelfri, torr, tjärfri 4

Marknadsintroduktion Att producera biobränslen från biomassa via förgasning har än så länge inte varit ekonomsikt genomförbart, dock finns idag förväntningar och krav som långsamt håller att på förändra detta till förgasningsprocesses fördel. En väg som kan påskynda introduktionen av produktion av biobränslen från biomassa via förgasning är att nyttigöra existerande infrastrukturför kraft och värme produktion att också producera an brännbar gas. Koncept för Chalmers förgasare Circulerande fluidbädd (CFB) Värme, el, ånga Värme, el, ånga Bränsle, ex. biomassa eller kol Hot Bed Material Bränsle, ex. biomassa eller kol Hot Bed Material Brännbar gas Bränsle Circulerande bädd Bubblande bädd Luft Före ombyggnad Luft Ånga Efter ombyggnad 5

Chalmers forskningsförgasare Chalmers 12 MW CFB panna Värme, el, åmga Rökgas Gas Bränsle, ex. biomassa eller kol Hot Bed Material Brännbar gas Bränsle Varmt bäddmaterial Luft Ånga, rökgas eller luft Ånga, rökgas eller luft 6

Drifterfarenheter Bränsleflöde Fuel Feed (MW) (MW) 2 1,5 1 0,5 0 Day Dag11 Day Dag22 Day Dag33 Temperatur I fördelare ~870 C Temperaturreduktion i förgasare ~20 C / MW torrbiomassa Uppehållstid i förgasare ~220 s Temperaturdifferans Temperature Difference över across förgasare Gasifier ( C) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Day Dag11 Day Dag22 Day Dag33 T 07:00:00 07:43:00 08:26:00 09:09:00 09:52:00 10:35:00 11:18:00 12:01:00 12:44:00 13:27:00 14:10:00 14:53:00 15:36:00 16:19:00 17:02:00 17:45:00 18:28:00 Specificationer Chalmers förgasare Flexibilitet Bränsle 0 4 MW (0-1 ton/h) (testat: 0-2.3 MW) Oloka fluidiserings medium -Ånga -Rökgas -Luft (ej testat än) Temperatur I förgasare 550-950 C (testat 725-860 C) Uppehållstid - Reglerbar cirkulationshastighet - Reglerbar bäddhöjd (Ej testat) Fuel - Dry pellets (tested: Wood and Bark) - Wet biomass (tested: Wood chips) Bädd material (testat: kvartzsand) Mätningar Produktgas sammansättning Cirkulationsflöde Bränslelast Temperaturer Tryck Extraktion av gaser och bäddmaterial innefrån förgasaren Extraktion av gasflöde för externa experiment Accumulerad driftstid med bränsle ~250 h utan bränsle ~1800 h 7

Torr produktgas sammansättning Gas H 2 [mol%] CO [mol%] CO 2 [mol%] CH 4 [mol%] C 2 H 4 [mol%] C 2 H 6 [mol%] N 2 27. March wood pellets 327 kg/h @812 C 25.1 [mol%] 33.1 [mol%] 14.8 [mol%] 11.8 [mol%] 4.2 [mol%] 0.4 [mol%] 9.3 [mol%] Värmevärde (Beräknad på torr gas) 13.7 MJ/nm 3 eller 14.1 MJ/kg Tars (Gravimetric tar analysis) 7.8g/nm 3 Sammanfattning Indirekt förgasning är den mest energieffektiva processen att producera en kväve fri produktgas från biomassa i mellan och storskaliga applikationer, upp till flera hundra MW bränsletillförsel Produktgasen från indirekt förgasning måste genomgå gasreningsprocesser och uppgraderas för nedströms omvandling till efterfrågat biobränsle Trycksättning kan ske och är förknippad med samma problem som andra trycksatta processer som använder fasta bränslen Samproduktion av el, värme och gas, förenklar konstruktionen och driften av en produktionsanläggning för biobränslen. Samproduktion möjliggör även att man kan exploatera torkningens lågtemperaturebehov maximalt Genom ombyggnad av befintliga pannor kan samproduktion göras energi och mycket kostnadseffektivt 8