Rapport från Företagarna
Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 2 Internetanvändning... 3 Försäljning via internet... 6 Betalningar via internet...8 Uppgiftslämnande och regel-värk... 9 Behövs mer internet?... 1 Hinder för ökad internetanvändning... 1 Slutsatser... 13 Bilaga 1: Hur används internet inom ditt företag?... 15 Bilaga 2: Ser du något av följande som hinder för ökad internetanvändning i ditt företag?... 16 Bilaga 3: Ungefär hur stor del av den totala omsättningen i ert företag sker genom försäljning genom hemsidan?... 17 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 7 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 26 lokala nätverk och mötesplatser. www.foretagarna.se info@foretagarna.se 8-46 17 1
Om någon hade talat om för Sveriges småföretagare i mitten av 198-talet att de skulle komma att bli beroende av megabyte, fiberkablar och W-LAN för att kunna göra affärer, hade de trott att det rörde sig om science fiction. Men i takt med den mycket snabba teknikutvecklingen och ökande internationaliseringen blir företagens närvaro på internet alltmer vardaglig. Affärskontakterna blir mer och mer internationella, och för att hålla kontakten blir en egen webbsida, eller åtminstone tillgång till e-post, ett måste. I internationella jämförelser rankas Sverige högt som IT-nation. ITanvändningen blir också allt viktigare för många svenska företag och kan ha stor påverkan på ett företags produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt. Genom fortsätta satsningar på den digitala infrastrukturen kan Sverige försvara sin framstående position på IT-området och ytterligare främja företagens internetanvändning. Att regeringen har ambitioner om bredband i världsklass är därför välkommet. Enligt Handelns Utredningsinstituts, HUI:s, E-barometer för andra kvartalet 21 är konsumenterna fortsatt positiva till att handla på internet. 81 procent tror att de kommer att handla varor på internet under det kommande halvåret, endast 7 procent uppger att de inte kommer att handla på internet. Konsumenterna i åldersspannet 23-35 år är mest positiva, där tror hela 94 procent att de kommer att handla varor på internet. 1 Det är naturligt att konsumenternas positiva inställning till internetshopping avspeglar sig även på företagare. Företagarna har frågat 4 15 företagare med 1-49 anställda i alla branscher och i hela landet om deras internetvanor. Och resultaten ger en samstämmig bild med HUI:s statistik endast 4 procent av företagarna uppger att de inte använder internet för att sköta verksamheten. Alla andra använder internet för t.ex. e-post, informationssökning, internetbetalning och marknadsföring. För den genomsnittlige företagaren är tillgång till internet inte science fiction längre, det är snarare ett grundkrav för att kunna hålla igång verksamheten. Men detta ställer högre krav på att infrastrukturen fungerar och att IT-kunskaperna utvecklas. Undersökningen bygger på 4 15 telefonintervjuer med företagare i hela Sverige med 1 49 anställda, utförda mellan 2 september och 11 oktober 21. Studien genomfördes av SIFO Research International. 1 E-barometern Q2 21, Handelns Utredningsinstitut, http://www.hui.se/web/e-barometern.aspx 2
Östergötland Stockholm Södermanland Norrbotten Kalmar Västerbotten Halland Jämtland Skåne VGL Örebro Gävleborg Jönköping Värmland Västernorrland Västmanland Kronoberg Gotland Blekinge Uppsala Dalarna Riket % Internet är numera en helt naturlig och integrerad del av företagandet i Sverige. Det märks genom att endast 4 procent av småföretagarna uppger att de inte använder internet alls 96 procent använder alltså internet i sin verksamhet. 2 I Uppsala och Dalarna uppger 1 procent av företagarna att de inte använder internet. I Östergötland är internetanvändningen störst, där uppger inget företag att de inte har internet. Använder ej internet 12 1 8 6 4 2 Det märks bara små skillnader mellan olika företagsstorlekar: av de allra minsta företagen med 1-4 anställda uppger 4 procent att de inte använder internet, medan andelen bland företag med 5-19 anställda ligger på 3 procent och bland de med 2-49 anställda på 2 procent. Tendensen är alltså att internetanvändningen ökar något i takt med att företaget växer. 2 Statistiska Centralbyrån, SCB, undersökte 21 företagens IT-användning med inriktning på företag som har 1 eller fler anställda. I den undersökningen har 96 procent av företagen med 1 anställda eller fler internet, liksom 86 procent av företagen med 1-9 anställda (SCB, Företagens användning av IT 21). 3
% På frågan Hur används internet inom ditt företag? svarar de allra flesta att man använder internet till e-post (88 procent). Därefter kommer informationssökning (79 procent) och betalning (77 procent). Uppgiftslämnande till myndigheter (64 procent) och nyheter (63 procent) är också två stora användningsområden. 3 Hur används internet inom ditt företag? 1 8 6 4 2 88 79 77 64 63 59 37 3 24 21 4 3 Internetanvändningen är generellt sett något högre i tjänste- än i industriföretagen. Störst skillnad märks när det gäller marknadsföring via internet, vilket 62 procent av tjänsteföretagen ägnar sig åt, jämfört med 49 procent av industriföretagen. En förklaring till detta är att tjänsteföretag i högre utsträckning vänder sig direkt till konsumenter, medan industriföretagen säljer till andra företag och offentlig sektor. 3 Enligt SCB:s undersökning är det även vanligt med egen webbplats. 58 procent av företagen med 1-9 anställda och 89 procent av företag med 1-49 anställda har egen hemsida (SCB, Företagens användning av IT 21). 4
% 1 8 6 Internetanvändning i industri- resp. tjänsteföretag 4 2 Industri Tjänster 5
Jönköping Dalarna Jämtland Gotland Blekinge Halland Norrbotten Östergötland Stockholm Uppsala Värmland Kronoberg Västerbotten Västmanland Västernorrland Skåne VGL Örebro Gävleborg Södermanland Kalmar Riket % Sammantaget utgör försäljning via internet fortfarande endast en liten del av småföretagens omsättning. 9 procent av Sveriges småföretagare får mer än hälften av sin omsättning genom försäljning via webbsida. Internetförsäljning är klart vanligare bland tjänsteföretag än industriföretag. Av tjänsteföretagen är det mer än dubbelt så stor andel som har mer än 5 procent av omsättningen via internetförsäljning (12 procent) jämfört med industriföretagen (5 procent). Detta är naturligt då tjänsteföretag i vissa branscher kan sköta bokning och betalning via internet (t.ex. hotell och restaurang, samfärdsel/transporter, detaljhandel) och på så vis generera en stor del av sina intäkter från internetförsäljning. Storleken på företaget är inte avgörande för hur stor del av omsättningen som utgörs av internetförsäljning. De allra minsta företagen, med 1-4 anställda, säljer i princip lika mycket via nätet som de med 2-49 anställda (1 resp. 12 procent har mer än hälften av sin omsättning via internetförsäljning). En fördel för de små är att de kan använda sin webbsida som alternativ till att hyra en dyr affärslokal. Flitigast är internetförsäljarna i Kalmar län, där 18 procent av företagarna har mer än 5 procent av sin omsättning via internetförsäljning. I Jönköping och Dalarna är det däremot inget företag som har så stor del av sin omsättning genom försäljning via internet. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel av omsättningen som sker genom internetförsäljning 5-1 % 1-5 % -1 % 6
% Enligt SCB:s undersökning Företagens användning av IT 21 har 25 procent av svenska företag med 1 eller fler anställda tagit emot beställningar via internet eller andra automatiserade datornätverk under 29. Uppgiften gäller alltså inte enbart beställningar via webbshop utan även andra automatiserade datornätverk men däremot inte beställning via vanlig e-post. Svenska företag ligger bra till i en internationell jämförelse. Enligt en sammanställning av Eurostat 4 kommer svenska företag på en fjärdeplats bland europeiska företag, när det gäller e- handel. Allra bäst på e-handel är norska företag med 34 procent men de svenska hävdar sig väl med 24 procent jämfört med genomsnittet för EU 27 som är 14 procent. Enligt SCBs undersökning svarade beställningar via internet eller andra datornätverk för ungefär 2 procent av omsättningen, varav ca 7 procent från webbsidor (för svenska företag med 1 eller fler anställda). 5 Tagit emot beställningar via internet eller andra datornätverk motsv. minst 1 procent av omsättningen 4 35 3 25 2 15 1 5 34 26 25 24 14 4 4 Källa: Eurostat. 4 Eurostats sammanställning gäller 29 för företag med 1 eller fler anställda som har minst 1 procent av sin omsättning från e-handel. 5 SCB, Företagens användning av IT 21. 7
% En stor del av småföretagarna, 77 procent, sköter betalningar via internet, men andelen varierar relativt kraftigt mellan länen. Bland företagen i Västerbotten sköter 84 procent betalningar över nätet, medan endast 66 procent gör det i Västmanland och Jämtland. Detta verkar åtminstone delvis hänga ihop med hur man ser på internetanvändande i allmänhet, eftersom att sköta något så centralt som sina betalningar via nätet borde tyda på en viss trygghet och säkerhet i internetanvändningen. Det är något man gör först när man har blivit van vid att använda internet för andra, mindre betydelsefulla uppgifter, och sett att det fungerar. 47 procent av företagarna i Västerbotten anser inte att de har något behov av ökad internetanvändning, medan motsvarande andel är lägre i Västmanland och Jämtland 38 resp. 32 procent. I de län där internetbetalning är minst vanligt är andelen som anser att de inte behöver öka sin internetanvändning mindre. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 66 66 38 Internetbetalning och syn på ökad internetanvändning i några län 32 84 47 77 41 Betalar via internet Inget behov av ökad internetanvändning Företagarna gjorde en panelundersökning om e-faktura bland ett urval av medlemmar (95 personer) i juli 21. Endast två av tio företag i undersökningen använder e-faktura, och då är det allra vanligast att man tar emot e-faktura, inte att man skickar själv. 6 När vi bad om förslag för att förenkla användningen av e- faktura föreslog företagarna billigare system för hanteringen, mottagarbevis samt att man skulle få ett mejl när man fått en ny e-faktura. Det är tydligt att flera anser att pdf-faktura är enklare att använda än e-faktura, även om man med en pdf-faktura inte får del av alla de fördelar som e-faktura innebär. Flera oroar sig också för bristande säkerhetslösningar. 6 Enligt SCB:s undersökning tog 23 procent av företagen med 1 eller fler anställda emot e-faktura 21, och 17 procent skickade e-faktura (SCB, Företagens användning av IT 21). 8
% Betydligt fler än hälften av småföretagarna, 64 procent, har tagit till sig möjligheten att lämna uppgifter till myndigheter via internet. 7 Det verkar ha slagit igenom allra mest i Norrbotten, där 76 procent gör detta, medan endast 56 procent av företagen på Gotland gör det. 8 7 6 5 4 3 2 1 Lämnar uppgifter till myndigheter via internet (botten 5 och topp 5) 76 69 69 69 69 56 58 59 6 6 64 Denna bild stämmer med Företagarnas rapport Småföretagens regel-värk från december 21, som bygger på en webbpanel med 1 36 svarande. 8 Enligt den använder 54 procent alltid internetlösningar när det är möjligt för uppgiftslämnande till myndigheter. 56 procent lämnar momsdeklarationen via internet. Nästan hälften, 49 procent, sköter mer än hälften av uppgiftslämnandet till myndigheterna via internet. Jämfört med webbpanelen visar denna undersökning alltså ytterligare något högre internetanvändning för uppgiftslämnande. I webbpanelen uppgav 56 procent att de skulle lägga mer tid på säljinsatser/marknadsföring om de kunde frigöra en timme i veckan genom minskad administration. 18 procent skulle använda tiden till expansionsplaner och 9 procent till rationaliseringar. Hjulen i Sveriges småföretag skulle alltså kunna snurra fortare om företagarna slapp lite av sin administrationstid. 7 Enligt SCB:s undersökning har 9 procent av företagen med 1 eller fler anställda använt internet vid kontakter med myndigheter under 29. För företag med 1-9 anställda är motsvarande andel 76 procent (SCB, Företagens användning av IT 21). 8 Småföretagens regel-värk med Irritationstoppen 21, Företagarna, december 21. 9
% 41 procent av småföretagarna anser inte att de har något behov av ökad internetanvändning. Detta kan hänga ihop med att de i dagsläget inte använder internet till nödvändiga funktioner för företaget. Som exempel kan tas företagen på Gotland, som har lägst andel uppgiftslämnande via internet i riket, och som samtidigt verkar klara sig bra utan internet i större utsträckning (5 procent) än företagare i andra län. Allra högst är denna andel i Dalarna, där 56 procent menar att de inte behöver använda internet mer än i dagsläget, medan den lägsta andelen finns bland företagarna i Jämtland (32 procent). Den största gruppen, 41 procent, uppger att de inte har något behov av ökad internetanvändning i företaget. Av de som ser behov av ökad internetanvändning ser drygt vart tredje företag inga hinder för detta (22 procent av samtliga). Av de som ser hinder är bristande IT-kompetens vanligast (16 procent). Därefter kommer spam och säkerhetsrisker (12 procent vardera). 9 procent anser att för långsam uppkoppling är deras största hinder medan 6 procent uppger kostnadsskäl. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Ser du något av följande som hinder för ökad internetanvändning i ditt företag? 16 9 6 12 12 41 5 22 1
% Höga kostnader är inte ett stort problem för företagen. Inget län uppger att detta är det främsta hindret i själva verket når inte höga kostnader upp till mer än en tredjeplats bland de största hindren för ökad internetanvändning i något län. En förklaring till detta kan vara den hårda konkurrensen och prispressen mellan landets internetoperatörer om man tycker att internetabonnemanget är för dyrt, finns det många alternativ att välja bland. Även i de fall då man med kostnader menar investerings-, program- eller uppgraderingskostnader kan man anta att snabbt fallande priser och tuff konkurrens bidrar till att kostnaderna inte uppfattas som något större problem. Vissa hinder, som bristande IT-kompetens, för långsam uppkoppling och kostnader, verkar konstanta oavsett hur stort företaget är. Däremot ökar problemen med skräppost och säkerhetsrisker i takt med att företaget växer. Internet blir samtidigt allt viktigare för växande företag, vilket märks genom att andelen som inte har något behov av ökad internetanvändning minskar ju större företaget är. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Hinder för ökad internetanvändning, per företagsstorlek 1-4 anst 5-19 anst 2-49 anst 11
Dalarna Östergötland Gotland Skåne VGL Uppsala Stockholm Blekinge Örebro Västmanland Jönköping Kalmar Halland Västernorrland Västerbotten Gävleborg Norrbotten Södermanland Värmland Kronoberg Jämtland Riket Problemet med långsam uppkoppling varierar inte nämnvärt mellan företagsstorlekar, men desto kraftigare mellan olika län. I Dalarna tycker endast 2 procent att uppkopplingen är för långsam, medan nära en av fem företagare i Kronoberg och Jämtland tycker så. Detta kan naturligtvis vara ett resultat av hur infrastrukturen på IT-området ser ut i olika delar av landet. 2 För långsam uppkoppling som hinder för ökad internetanvändning, per län 18 16 14 12 1 8 6 4 2 12
När i snitt 96 procent av Sveriges småföretag använder internet i sin verksamhet, kan man konstatera att det är en teknik som är här för att stanna. Ingen tänker längre på e-post eller internetbetalningar som science fiction. I takt med att IT-användningen blir allt viktigare för många svenska företag, blir regeringens ambitioner om bredband i världsklass viktiga. Till år 22 är målsättningen att minst 9 procent av alla företag och hushåll ska ha tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s. Särskilda satsningar görs också för att stärka bredbandstillgången i glesbygdsområden. Det är viktigt att höga ambitioner följs av faktiska framsteg. En utbyggd och väl fungerande infrastruktur för bredband behövs för att tillvarata småföretagens möjligheter att växa och därmed skapa fler jobb. Tillgång till internet och säkra rutiner för e-handel kan även ge företagare tillgång till nya marknader, som i princip varit stängda för dem tidigare. De kan, eller kommer åtminstone i framtiden kunna, exempelvis på elektronisk väg delta i offentlig upphandling i andra länder på helt nya sätt. Här finns dock ännu en rad problem med olika tekniska lösningar mellan länderna liksom att kvalificerade digitala signaturer bara har nationell räckvidd. EU-kommissionen har också identifierat möjligheter och problem i flera av förslagen om en inre marknadsakt för Europa. Ambitionerna att företagen ska kunna kontakta förvaltningsmyndigheter på elektronisk väg i andra EU-länder är välkomna. Det är också nödvändigt för att tjänstedirektivet och handlingsplanen för elektronisk offentlig upphandling ska kunna bli verklighet. I inre marknadsakten för Europa märks även en ambition att utveckla e-handeln på den inre marknaden. Det är viktigt med en samordning för att undvika att stora aktörer låser sig vid olika tekniska lösningar som får konsekvenser för deras underleverantörer och kunder. Samtidigt är det extra viktigt att hitta balanserade avvägningar mellan företagens och konsumenternas intressen i samband med e-handel där köpare och säljare ofta finns i olika länder. Vidare kan företagen få nya möjligheter till ökat förädlingsvärde genom att både få och ge bättre service via internet. Inköpen skulle kunna effektiviseras ytterligare fortfarande uppger bara en dryg tredjedel av företagarna, 37 procent, att de sköter inköp på webben. Även här kan snabba och smidiga lösningar minska tiden för administration och ge företagarna tillfälle att utveckla det de brinner för och är bra på affärsidén. De kan få tid att marknadsföra sig på bättre sätt, ägna sig åt expansionsplaner eller kanske hitta ny personal. Småföretagen hävdar sig väl mot större företag, och det finns en mycket stor utvecklingspotential inom detta område. Det kan vara rationellt för småföretag att satsa på e-lösningar eftersom det kräver jämförelsevis låga kostnader, och kan generera intäkter även när småföretagaren behöver ägna sig åt annat än att fysiskt finnas i en lokal och sälja. 13
Vår undersökning visar att det finns potential för att utveckla alla typer av internetanvändning bland Sveriges företagare. I vissa län är det fortfarande bara drygt hälften av företagarna som lämnar uppgifter till myndigheter via internet. Om fler gjorde det, skulle både de och myndigheterna kunna spara tid och pengar och få en minskad administrativ börda. De flesta håller nog med om att när man väl är bekant med tekniken är internetlösningar klart smidigare än pappersblanketter som ska skrivas ut, skrivas under och postas. Att öka användningen av internetlösningar tjänar alltså både företagare och myndigheter på. 14
Län för län Försäljning via hemsida Inlogg för kunder Inköp via hemsida Marknadsföring Bokning Betalning Infosök Uppgiftslämnande E- post Annat till myndigheter Nyheter Använder ej internet Stockholm 24 34 6 17 31 74 77 6 63 9 2 1 Uppsala 22 34 61 21 28 71 72 67 62 82 7 1 Södermanland 21 4 62 21 18 73 8 69 64 9 3 1 Östergötland 26 53 64 17 25 77 85 67 68 89 2 Jönköping 18 3 59 17 29 77 81 58 64 85 2 6 Kronoberg 24 34 54 21 23 75 69 63 57 82 2 8 Kalmar 21 38 62 27 29 8 84 68 56 88 3 2 Gotland 2 4 53 17 44 75 73 56 46 82 5 8 Blekinge 2 48 5 2 29 78 8 6 62 83 9 Skåne 24 37 63 22 36 75 8 67 62 86 4 5 Halland 25 38 65 26 33 75 86 61 67 88 1 4 VGL 25 36 58 23 25 82 8 69 67 86 4 5 Värmland 27 34 57 26 28 79 77 63 61 88 2 6 Örebro 21 38 52 23 25 82 75 59 63 85 1 5 Västmanland 2 27 6 25 27 66 76 6 6 82 2 7 Dalarna 19 45 47 22 4 82 77 64 63 86 1 1 Gävleborg 21 42 59 3 36 81 82 65 57 88 6 5 Västernorrland 21 33 54 31 3 81 68 67 61 89 2 6 Jämtland 28 45 63 21 19 66 75 69 62 86 4 4 Västerbotten 23 41 54 18 3 84 88 69 65 91 5 3 Norrbotten 26 44 6 14 39 75 88 76 71 94 1 Riket 24 37 59 21 3 77 79 64 63 88 3 4 15
Län för län För långsam Bristande IT-kompetens uppkoppling Kostnadsskäl Skräppost Säkerhetsrisker Inget behov av ökad användning Vet ej Inget Stockholm 14 9 8 1 1 43 7 21 Uppsala 13 8 1 11 13 35 4 28 Södermanland 21 14 6 11 1 42 3 19 Östergötland 17 6 6 9 6 45 2 26 Jönköping 1 1 2 14 12 44 4 2 Kronoberg 2 18 3 1 16 47 4 18 Kalmar 16 1 8 24 14 43 3 18 Gotland 22 6 3 11 11 5 8 12 Blekinge 2 9 6 9 15 38 1 25 Skåne 18 6 5 15 15 37 2 28 Halland 15 1 9 9 9 38 7 24 VGL 14 6 6 11 12 41 4 24 Värmland 18 14 3 7 8 39 2 27 Örebro 18 9 4 19 17 43 8 15 Västmanland 2 9 8 26 2 38 3 21 Dalarna 17 2 3 11 7 56 2 2 Gävleborg 22 13 6 17 18 41 5 13 Västernorrland 23 1 5 19 13 38 7 18 Jämtland 18 18 7 16 13 32 3 23 Västerbotten 16 1 6 13 15 47 3 16 Norrbotten 11 13 8 19 13 41 1 22 Riket 16 9 6 12 12 41 5 22 16
Län för län -1 % 1-5 % 5-1 % Stockholm 62 29 9 Uppsala 75 17 9 Södermanland 57 26 17 Östergötland 72 19 8 Jönköping 81 18 Kronoberg 61 3 1 Kalmar 57 24 18 Gotland 6 35 4 Blekinge 79 17 4 Skåne 55 32 14 Halland 63 33 5 VGL 68 19 14 Värmland 61 3 9 Örebro 48 37 16 Västmanland 48 4 12 Dalarna 67 33 Gävleborg 53 31 16 Västernorrland 62 26 13 Jämtland 68 31 1 Västerbotten 64 27 1 Norrbotten 5 45 6 Riket 62 28 9 17