PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS PENSIONSMEDEL



Relevanta dokument
PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS DONATIONSSTIFTELSER

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL

Fastställd av kommunfullmäktige Reviderad av kommunfullmäktige POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS DONATIONSSTIFTELSER

PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS PENSIONSMEDEL

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning.

Policy för pensionsmedelsplacering

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN. Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun

Laholms kommuns författningssamling 6.20

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Fastställt av: Per Broman Datum: För revidering ansvarar: Lucie Cesar För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Per Broman

Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Finspångs Kommun

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

Placeringspolicy för förvaltning av pensionsfonden

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden

Laholms kommuns författningssamling 6.21

Policy gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Njurfonden

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel

Placeringspolicy för Region Värmland

Svedala Kommuns 4:12 Författningssamling 1(14)

PLACERINGSPOLICY FÖR STOCKHOLMS STAD SAMFÖRVALTADE DONATIONSSTIFTELSER. Förslag till EKU

Placeringspolicy Pensionsmedel. Antagen av kommunfullmäktige , 170

Svedala Kommuns 4:12 Författningssamling 1(17)

Gotland POLICY. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby. Telefon +46 (0) E-post

PLACERINGSPOLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSFONDEN

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

HJÄRNFONDENS PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy för kapitalförvaltning. Reviderad efter FS-beslut i september 2014

13 Österåker POLICY. För förvaltning av överlikviditet. Österåkers kommun

Föreskrifter för medelsförvaltningen i Burlövs kommun (finanspolicy)

Placeringspolicy för Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för förvaltning av kommunens stiftelser

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) Dnr KAF

Finansiella riktlinjer i Flens kommun

RIKTLINJER FÖR PLACERING AV PENSIONSMEDEL

PLACERINGSREGLEMENTE FÖR PENSIONSMEDELS- FÖRVALTNING

Finanspolicy i Flens kommun

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Finansiella anvisningar för samförvaltade stiftelser

Placeringspolicy PLACERINGSPOLICY

HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2006:13 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2009:45 HÖGANÄS KOMMUN PLACERINGSPOLICY FÖR PENSIONSFONDEN

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR

Placeringspolicy för Riksförbundet HjärtLung

0 Österåker. Österåkers kommuns styrdokument. Policy för förvaltning av överlikviditet i Österåkers kommun

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser

Placeringsriktlinjer för Psoriasisförbundet, Gösta A Karlssons 60-års fond och Forskningsfonden

Placeringspolicy. för långsiktig medelsförvaltning inkl pensionsmedel. Tibro Kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning

Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2013:4. Sida 1 av 12

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Riktlinjer för placering av medel i donationsstiftelser förvaltade av Region Gotland

Suicide Zero Placeringspolicy

Uppdatering av Placeringspolicy för Region Värmland

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

Finansförvaltning POLICY 1 (6)

Datum Region Skånes riktlinjer för förvaltning av stiftelsekapital Föreskrifternas syfte och omfattning

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital

Kommunal Författningssamling

Sjöräddningssällskapets riktlinjer för kapitalförvaltning

Riktlinjer för medelsförvaltningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

SUNDBYBERGS STAD POLICY FÖR KAPITALFÖRVALTNING

Kommunal Författningssamling

Placeringspolicy Antagen av styrelsen den 22 November 2016

====================== = = Beslutsdatum

Placeringspolicy Godkänd av styrelsen PLACERINGSPOLICY

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) Dnr KAF

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

Utdrag ur stadgarna för Stiftelsen för miljöstrategisk Forskning ( Mistra eller Stiftelsen ):

Finanspolicy för kommunkoncernen

Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun

Placeringspolicy för Åbo Akademi (ÅA) / Godkänd

Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

Fastställd av kommunfullmäktige

Österåkers kommuns styrdokument

Placeringspolicy för stiftelser anknutna till Umeå universitet

FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING

Finanspolicy Bollebygds kommun

Riktlinjer för förvaltning av de anknutna stiftelsernas kapital

Utdrag ur stadgarna för Stiftelsen för miljöstrategisk Forskning ( Mistra eller Stiftelsen ):

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Finanspolicy för Katrineholms kommun

Placeringspolicy. Stiftelsen Radiohjälpen

Kapitalplaceringspolicy

Kommunstyrelsens bestämmelser

Transkript:

PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS PENSIONSMEDEL Antagen av KF 2011-06-14 www.ljungby.se

1 INLEDNING... 4 1.1 Syfte med placeringspolicyn...4 1.2 Mål för kapitalförvaltningen...4 1.3 Ansvarsfördelning...5 1.3.1 Kommunfullmäktiges ansvar...5 1.3.2 Kommunstyrelsens ansvar...5 1.3.3 Ekonomichefens ansvar...5 1.4 Uppdatering av placeringspolicyn...6 2 RISK... 6 2.1 Risker i förvaltningen...6 3 PLACERINGSREGLER... 7 3.1 Tillåtna tillgångsslag...7 3.2 Övergripande limiter för tillgångsslag...7 3.3 Räntebärande värdepapper...8 3.4 Aktier och aktierelaterade instrument...9 3.5 Alternativa tillgångar...10 3.6 Likvida medel...10 3.7 Värdepappersfonder...10 3.8 Strukturerade produkter...10 3.9 Derivatinstrument...11 3.10 Valutarisk...11 3.11 Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit...11 3.12 Belåning samt återinvestering av kuponger och utdelningar...11 4 FÖRVALTNING AV KAPITALET... 11 Sida 2

4.1 Förvaltningsuppdraget...11 4.2 Uppföljning...12 4.2.1 Utvärdering mot index...12 4.3 Externa förvaltare...12 4.3.1 Extern förvaltares behörighet...12 4.3.2 Urvalskriterier för externa förvaltare...13 4.3.3 Avveckling av förvaltare och fonder...13 4.4 Motparter...13 4.5 Förvar...13 4.6 Etiska regler...14 5 UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING... 14 5.1 Syfte...14 5.2 Rapportering...14 6 DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER... 15 BILAGA, GLOBAL COMPACTS TIO PRINCIPER... 17 Sida 3

1 INLEDNING Ljungby kommuns pensionsmedelsförvaltning består av medel som är avsatta för de anställdas pensioner. Ett långsiktigt perspektiv som är i överensstämmelse med åtagandets tidshorisont bör därför anläggas på medlens förvaltning. 1.1 SYFTE MED PLACERINGSPOLICYN Syftet med placeringspolicyn är att ange regler för den långsiktiga medelsförvaltningen och att vara en handbok i det dagliga arbetet för personer, inom och utanför kommunen, som arbetar med placeringar i portföljen. Föreskrifterna anger bland annat i vilka tillgångar och med vilka limiter portföljens medel får placeras hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras hur ansvaret för förvaltningen fördelas. 1.2 MÅL FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN Målet med de avsatta medlen är att möta pensionsutbetalningarna hänförliga till ansvarsförbindelsen (PA-KL). Kommunens mål är att trygga de årliga utbetalningar som överstiger 8,5 Mkr i reala termer (per 2010-12-31) av den marknadsvärderade pensionsskulden. Detta definieras som det övergripande förvaltningsmålet. För att säkerställa att förvaltningsmålet uppnås kommer en relativt stor del av pensionsfondens tillgångar att placeras i en matchande förvaltning. Som en konsekvens av målet kommer förvaltningens resultat och risk i första hand att mätas i förhållande till utvecklingen av förvaltningsmålets marknadsvärde. Figur 1.1 Övergripande förvaltningsmål, de årliga utbetalningar som överstiger 8,5 Mkr. (Mkr) 25 20 15 10 5 0 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029 2032 2035 2038 2041 2044 2047 2050 År Sida 4

Utöver att möta de framtida pensionsutbetalningarna eftersträvas så hög avkastning som möjligt. Storleken på pensionsutbetalningarna påverkas främst av ränte- och inflationsutveckling. Utifrån detta sätts ett realt långsiktigt avkastningsmål på 2,5 procent. Eftersom de ingående tillgångsslagen i förvaltningen har olika egenskaper vad gäller avkastning och risk, gäller avkastningsmålet över tiden, alltså inte för ett enskilt år. 1.3 ANSVARSFÖRDELNING Ansvaret för förvaltningen av pensionsmedel inom kommunen fördelas mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och ekonomichefen enligt nedan. 1.3.1 Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige ansvarar för att fastställa särskilda föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser enligt kommunallagen. 1.3.2 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ansvarar inför kommunfullmäktige att kapitalförvaltningen sker i överensstämmelse med reglerna i denna placeringspolicy. Bedömer behovet av att uppdatera föreskrifterna samt beslutar om anlitande och avveckling av externa diskretionära förvaltare. 1.3.3 Ekonomichefens ansvar Ekonomichefen ansvarar under kommunstyrelsen för den operativa finanshanteringen. Uppgiften är bland annat att: Hantera placeringsverksamheten för portföljen, bl.a. genomföra köp och försäljning av finansiella instrument. Tillse att placeringspolicyn efterlevs, samt att finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för placeringspolicyn. Initiera och utarbeta förslag till uppdatering av placeringspolicyn. Bevaka utvecklingen inom finansområdet. Bl.a. genom att deltaga i mellankommunalt finansiellt samarbete (ALL3 Alvesta-Lessebo-Ljungby, finansiellt nätverk m.m.). Lämna service i finansfrågor, t.ex. genom rapporter till kommunstyrelsen om den finansiella utvecklingen och ställningen. Uttag ur kapitalförvaltningen för att matcha kostnader för pensioner enligt mål enligt 1.2. Avveckla externa diskretionära förvaltare före avtalstidens slut om detta bedöms nödvändigt (beslutas av ekonomichefen efter samråd med kommunstyrelsens ordförande). Ekonomichefen ansvarar även för att det finns en väl fungerande intern kontroll och administration inom ekonomiavdeningen som ska utföra följande uppgifter: Kontrollera att affärstransaktioner gjorda av ekonomichefen är korrekta. Utföra avveckling av affärstransaktioner. Sida 5

Utföra betalningar i samband med affärer samt genomföra överföringar mellan konton och depåer. Ta fram underlag för rapportering. 1.4 UPPDATERING AV PLACERINGSPOLICYN Placeringspolicyn ska löpande hållas uppdaterade, med hänsyn till aktuella förhållanden inom kommunen samt utvecklingen på de finansiella marknaderna. Eftersom reglerna avser långsiktig kapitalförvaltning ska dock revideringar enbart göras vid permanenta förändringar. 2 RISK All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. Syftet med placeringsreglerna i denna policy är att skapa möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Huvudprincipen för att minska förvaltningsriskerna är att tillämpa principerna om matchning och diversifiering. I förvaltningen ska därför tillgångarna balanseras mot skuldsidan (det övergripande förvaltningsmålet), och tillgångarna fördelas inom och mellan olika tillgångsslag och marknader. 2.1 RISKER I FÖRVALTNINGEN Riskerna för medelsförvaltningen delas in i finansiella risker i placeringarna och administrativa eller operativa risker i förvaltningen. Det finns en viktig principiell skillnad mellan finansiella risker och övriga risker i den meningen att det oftast finns en koppling mellan finansiell risk och avkastning. Det kan därför vara sunt att ta en kalkylerad risk för att uppnå en högre avkastning. Beträffande administrativa risker finns ingen motsvarande intäktsmöjlighet och de bör därför minimeras så långt det är ekonomiskt försvarbart, dvs. så länge risken är större än kostnaden för att förebygga risken. Inom ramen för placeringsreglerna ska följande risker hanteras: Aktiekursrisk värdeförändring på aktier och aktierelaterade instrument som följ av förändrade aktiekurser. Detta är den största risken i förvaltningen och begränsas i första hand genom att styra den andel av portföljen som exponeras för aktiekursrisk. Risken kan också minskas genom att sprida placeringarna mellan olika bolag, länder/regioner och marknader. Ränterisk värdeförändring på en räntebärande position som följd av förändrade marknadsräntor. Ränte- och kursriskerna begränsas dels genom begränsningar av vilka instrument som är tillåtna, dels genom begränsningar av bindningstider. Ju längre räntebindningstid desto mer påverkas marknadsvärdet av en placering av förändrade marknadsräntor. I förhållande till pensionsutbetalningarna gäller däremot det motsatta förhållandet, lång räntebindning ger låg risk. Lägst ränterisk i förhållande till pensionsutbetalningarna uppnås om placeringarnas genomsnittliga räntebindningstid är densamma som den genomsnittliga löptiden på pensionsutbetalningarna. Kreditrisk motpartsrisk risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Motpartsrisken begränsas genom att godkända motparter för affärer fastställs. Sida 6

Likviditetsrisk risken att en placering inte kan omsättas i likvida medel utan påtaglig kostnadsökning. Likviditetsriskerna begränsas genom likviditetsplanering och val av placeringsformer/värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Löptiden på placerade medel ska anpassas till framtida behov av betalningsmedel på kort och medellång sikt i enlighet med likviditetsplanen. Valutarisk värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor. Om upplåning/placering sker i utländsk valuta bör försäkring av valutarisken övervägas. Administrativ risk risk för störningar inom de administrativa rutinerna. Det kan gälla exempelvis personal och datasystem. Dessa störningar kan uppträda dels hos den externa förvaltaren, dels hos den egna organisationen. För att begränsa den administrativa risken hos den externa förvaltaren krävs en kvalitetskontroll dels i samband med upphandlingen och avtalstecknandet, dels fortlöpande under avtalstiden. För att begränsa den administrativa risken i den egna organisationen krävs en klar organisation och tydliga befattningsbeskrivningar samt en fortlöpande intern kontroll och revision. 3 PLACERINGSREGLER 3.1 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag. En detaljerad beskrivning över tillåtna tillgångsslag återfinns längre fram i placeringspolicyn: Svenska räntebärande värdepapper Svenska aktier, aktiefonder och aktierelaterade instrument Utländska aktiefonder och aktierelaterade instrument Alternativa tillgångar Likvida medel i svenska kronor Med aktierelaterade instrument avses aktieindexobligationer och andra typer av instrument för att nå aktieexponering som inte står i strid med övriga begränsningar i placeringspolicyn. 3.2 ÖVERGRIPANDE LIMITER FÖR TILLGÅNGSSLAG Tabellen nedan anger högsta och lägsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt får utgöra av portföljens totala marknadsvärde, samt andelarna i ett normalläge. Sida 7

Tabell 3.1 Övergripande limiter för tillgångsslagen Tillgångsslag Min Normal Max Räntor 55% 70% 90% Aktier 10% 30% 40% Varav svenska aktier Varav utländska aktier 0% 50% 30% 70% 50% 100% Alternativa tillgångar 0% 0% 10% Likvida medel 0% 0% 10% 3.3 RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Portföljernas medel, vad det gäller räntebärande papper, får placeras i: Värdepappersfonder registrerade hos Finansinspektionen eller motsvarande organ inom EU bestående av räntebärande papper med god kreditvärdighet och riskspridning. Fondens värde ska kunna gå att följa kontinuerligt samt realiseras med kort varsel samtidigt som den genomsnittliga kreditvärdigheten ska vara tillfredsställande. Direkt i svenska räntebärande värdepapper som är offentligt utbjudna. För att minska ränterisken i förhållande till det övergripande förvaltningsmålet efterstävas en duration i ränteportföljen som ligger i paritet med utbetalningarnas duration. Genom att även matcha löptiden på tillgångar och skulder minskas ränterisken ytterligare samtidigt som likviditetsrisken minskar. Vid placering i direkt räntebärande värdepapper gäller nedanstående kreditlimiter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av respektive portföljs marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Hur hög kreditrisk som får tas beror på hur lång löptid underliggande instrument har samt hur stor del instrumentet utgör av portföljen. Summan av exponeringen i emittentkategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta emittentkategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i kategori C till E aldrig överstiga 40% inom durationsintervallet 3-7 år. Samma sak gäller för respektive durationskategori. Sida 8

Tabell 3.2 Kreditlimiter Emittent/värdepapper A. Stater, kommuner och landsting eller motsvarighet inom Euro-området, med rating om lägst AAA/Aaa eller av dessa garanterat värdepapper B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år (dur. 0-1 år) K till N L till N M till N N 100% 100% 100% 100% 100% B till E 100% 85% 70% 60% 15% (25%) C till E 80% 60% 40% 25% 10% (20%) D till E 50% 30% 20% 10% 5% (15%) E 20% 10% 5% 0% 5% (10%) Om durationen på ett instrument är kortare än 1 år får kortfristig rating användas. Kort rating översätts till lägsta motsvarande långa rating i tabellen ovan. Översättningstabell återfinns under avsnittet definitioner. Räntebärande värdepapper utan rating, men med statliga garantier faller under kategori C. Kommuner och landsting utan rating hamnar också i denna kategori. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i lån eller värdepapper emitterade av Ljungby kommun eller kommunens helägda bolag faller under kategori C. Detta är endast tillåtet om det sker till marknadsmässiga villkor. 3.4 AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT Pensionsfondens aktieplaceringar ska ske i börsnoterade aktier. Aktier hänförliga till ett enskilt bolag, eller bolag inom samma koncern, får utgöra maximalt 10 procent av aktieportföljens marknadsvärde. Undantaget från denna regel är aktier som utgör mer än 10 procent av jämförelseindex som anges i tabell 4.1. För dessa får maximalt belopp som investeras motsvara den andel som innehavet utgör av underliggande index. 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande. Sida 9

För att begränsa aktiekursrisken i portföljen finns möjlighet att dra ner aktieexponeringen kraftigt i perioder av volatila eller fallande aktiemarknader. Som framgår av de övergripande tillgångslimiterna kan aktieandelen sänkas till 10%, mot normalt 30%. Aktiekursrisken kan även minskas genom att placera i instrument en begränsad nedsida, så kallade strukturerade produkter med kapitalgaranti. 3.5 ALTERNATIVA TILLGÅNGAR Genom att investera i tillgångar som uppvisar låg korrelation med den befintliga portföljen kan den totala portföljrisken reduceras och avkastningen höjas. Exempel på sådana tillgångar kan vara valutor, råvaror, realtillgångar (ex skog, mark, produktionsanläggningar) och hedgefonder. Investeringar klassas som alternativa efter exponering snarare än den juridiska form som investeringen görs i. Mot bakgrund av detta är investeringar i de nämnda tillgångarna tillåtna. Syftet med en investering i dessa tillgångar får dock endast vara att minska den totala portföljrisken. Om korrelationen mellan tillgången och den övriga portföljen skulle förändras på ett sådant sätt att tillgången ökar portföljens totala risk ska tillgången säljas så snart det är praktiskt genomförbart. Dessa investeringar bör vidare ske i former med en kontinuerlig värdering samt betryggande likviditet. 3.6 LIKVIDA MEDEL Likvida medel definieras som medel på bankräkning, depåkonto samt dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper vid beräkning av tillgångsslagens andelar enligt avsnitt Limiter för tillgångsslag. 3.7 VÄRDEPAPPERSFONDER Placering kan ske i värdepappersfonder under Finansinspektionens tillstånd vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy. 3.8 STRUKTURERADE PRODUKTER Med strukturerade produkter avses derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerade värdepapper. Gemensamt för placeringar i strukturerade produkter är att en kapitalgaranti på 100% av det nominella beloppet är ett krav samtidigt som överkursen aldrig får vara större än 10%. Aktierelaterade instrument ska som huvudregel betraktas som en aktieplacering mot den marknad som instrumentet skapar exponering gentemot. Placering får inte ske i aktierelaterade instrument vars konstruktion innebär en kreditrisk som är högre än de limiter som framgår av tabell 3.2. Väl diversifierade strukturerade produkter kan i vissa fall vara konstruerade med andra aktieindex än vad som anges i denna policy. Jämförelseindex för dessa produkter kan i sådana fall anpassas efter den specifika produkten. Sida 10

3.9 DERIVATINSTRUMENT Fristående derivatinstrument är inte tillåtet. Derivat som ingår som en del av en kapitalgaranterad strukturerad produkt är tillåten under förutsättning att övriga limiter i denna policy uppfylls. 3.10 VALUTARISK Utgångspunkten i förvaltningen är att begränsa valutarisken i förhållande till kommunens åtagande. Värdepapper denominerade i utländsk valuta skall till största del valutasäkras. Hur stor del som skall valutasäkras får bedömas i det enskilda fallet mot bakgrund av bl.a. vilket tillgångsslag det avser och till vilken kostnad. Valutasäkringen hanteras av ekonomichefen eller av kommunens motpart om det är mer kostnadseffektivt. De värdepapper som är denominerade i SEK men där produktens utveckling är relaterad till utländsk valuta behöver ej valutasäkras. 3.11 REBALANSERING VID ÖVERTRÄDELSE AV ÖVERGRIPANDE LIMIT Vid beräkning av pensionsfondens värde och övergripande limit ska dess tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om en övergripande limit överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för pensionsfonden som helhet. Motsvarande gäller om övergripande limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Ekonomichefen ska rapportera över- respektive underskridande till kommunstyrelsen, med beskrivning av orsaken till förändringen samt vilken åtgärd som har vidtagits. Om extern förvaltare anlitas ska över- respektive underskridande av limiter enligt förvaltningsuppdraget rapporteras till ekonomichefen med beskrivning av orsaken till förändringen samt förslag till åtgärd. 3.12 BELÅNING SAMT ÅTERINVESTERING AV KUPONGER OCH UTDELNINGAR Tillgångarna i pensionsfonden får inte belånas. Räntor och utdelningar eller motsvarande avkastning på fondens tillgångar ska återinvesteras. Detta gäller dock inte i den mån de ska möta pensionsutbetalningar. 4 FÖRVALTNING AV KAPITALET 4.1 FÖRVALTNINGSUPPDRAGET Kapitalet kan förvaltas internt eller externt. Köp, försäljning och förvaltning av nedanstående instrument får kommunen hantera internt: Räntebärande instrument. Värdepappersfonder. Strukturerade produkter. Sida 11

Ovanstående instrument får även hanteras av externa förvaltare och rådgivare. Förvaltning av enskilda aktier får endast hanteras av externa förvaltare. 4.2 UPPFÖLJNING Det övergripande syftet med uppföljningen är att kontrollera pensionsfondens värdeutveckling så att den leder till att den stipulerade procentandelen av respektive pensionsutbetalning vid varje given tidpunkt kan täckas, mätt i fasta priser. Detta sker genom att kommunens pensionsåtagande ska värderas och jämföras med aktuella uppgifter för pensionsfonden inklusive avkastning. Aktuell data om pensionsåtagandet ska inhämtas från kommunens skuldadministratör vid behov, dock med beaktande av de eventuella kostnader detta kan innebära. 4.2.1 Utvärdering mot index Pensionsfondens primära jämförelseindex är utvecklingen av den del av pensionsåtagandet som ska mötas. Förvaltningsresultatet ska även utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de olika marknader på vilka placeringarna görs. För att utvärdera förvaltare ska den vikt i respektive index som det tilldelade förvaltningsmandatet omfattar ligga till grund för utvärderingen. Tabell 4.1 Jämförelseindex vid förvaltningsutvärdering. Tillgångsslag Index Svenska nominella räntebärande OMRX Bond eller motsvarande värdepapper Svenska reala räntebärande värdepapper OMRX Real eller motsvarande Svenska aktier SIX Portfolio Return eller motsvarande Utländska aktier MSCI AC (total return i SEK) eller motsvarande Alternativa tillgångar OMRX T-Bill +2% Om något av ovan nämnda index upphör att vara relevant för jämförelse av förvaltningen eller upphör att noteras ska annat index utses. Utbyte av index tillsammans med motivering ska meddelas till kommunstyrelsen i den rapport som följer närmast i tiden. 4.3 EXTERNA FÖRVALTARE 4.3.1 Extern förvaltares behörighet Förvaltaren ska: Förvaltaren skall ha Finansinspektionens tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument enligt kap. 2 1, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller vara utländsk institution som har tillstånd liknande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Uppdraget skall grundas på skriftligt avtal där förvaltaren bl.a. åtar sig att följa detta placeringsreglemente med de ytterligare preciseringar som kommunstyrelsen fattar beslut om. Sida 12

Vid beslut av att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar ska sådant uppdrag grundas på skriftligt avtal. 4.3.2 Urvalskriterier för externa förvaltare Vid val av förvaltare kommer en samlad bedömning av olika kriterier att ligga till grund för beslut. Historiska resultat, organisation, arbetssätt och pris är exempel på kriterier som kommer att beaktas. 4.3.3 Avveckling av förvaltare och fonder En övergripande samlad bedömning görs om huruvida förvaltare eller fond ska avvecklas. I en sådan bedömning beaktas historisk prestation samtidigt som framtida prestation och övriga relevanta faktorer uppskattas. 4.4 MOTPARTER Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, enligt 1 kap 3 p. 1 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. handel med options- och terminskontrakt får endast ske - om kontrakten är föremål för clearingverksamhet hos en clearingorganisation, som står under tillsyn - om avtal tecknas på för branschen sedvanliga villkor med värdepappersinstitut, som står under tillsyn enligt punkt 1 ovan, eller med utländskt finansinstitut, som står under tillsyn enligt punkt 2 ovan värdepapperslån får endast lämnas på för branschen sedvanliga villkor mot betryggande säkerhet till eller genom förmedling av värdepappersinstitut, som står under tillsyn enligt punkt 1 ovan, eller utländskt finansinstitut, som står under tillsyn enligt punkt 2 ovan. Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat, exempelvis vid nyemissioner. 4.5 FÖRVAR Portföljens tillgångar ska förvaras hos värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 3 kap 4 p. 2 lagen (1991:381) om värdepappersrörelse. Andelar i värdepappersfonder registreras dock normalt hos fondbolaget, utan leverans till värdepappersinstitutet. Sida 13

4.6 ETISKA REGLER Kommunen bör i så hög utsträckning som möjligt ta ansvar i sina placeringar. I detta ansvarstagande bör även en placerings finansiella risk och förväntade avkastning vägas in. Kommunen ska undvika att placera direkt i företag som systematiskt bryter mot någon av principerna i FN:s Global Compact 2. Detsamma gäller företag som systematiskt bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet i de länder där de är verksamma, eller som är vedertagna i Sverige. Direkta placeringar ska vidare undvikas i värdepapper utgivna av företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen eller annat krigsmateriel, alkohol samt tobaksprodukter. Vid indirekta placeringar i fonder ska eftersträvas att fonden har en placeringsinriktning som så långt som möjligt uppfyller de etiska krav som anges ovan. Eftersom även s.k. etiska fonder kan ha något annorlunda utformade etiska riktlinjer är det möjligt att placera i fonder som inte fullt ut uppfyller de krav som anges ovan. Vid placeringar i fonder ska innehavets vikt bedömas utifrån ett väsentlighetskriterium där endast mindre avvikelser kan accepteras. Vid placeringar i strukturerade produkter vilkas avkastning följer ett visst index gäller att emittenten av det finansiella instrumentet ska uppfylla ovanstående krav. Vid användning av breda allmänt vedertagna index ställs inget krav att samtliga bolag som ingår i indexet ska uppfylla de krav som anges ovan. 5 UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING 5.1 SYFTE Det övergripande syftet är att kontrollera att pensionsmedelsförvaltningen har skett i enlighet med principerna om god avkastning, betryggande säkerhet och att medlen inte använts på ett sätt som står i strid med den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Syftet är också att ge kommunen en sådan information om de placerade medlens avkastning, riskexponering och uppfyllande av etiska regler, att åtgärder kan vidtas vid eventuella avvikelser. 5.2 RAPPORTERING Ekonomichefen ansvarar för rapporter som minst innehåller nedanstående uppgifter: Tillgångarnas marknadsvärde, totalt och per instrument Insatta respektive uttagna medel Avkastning i absoluta tal och till fastställda jämförelseindex Genomsnittlig räntebindningstid (duration) för räntebärande värdepapper Eventuella avvikelser från placeringsreglerna i denna policy inklusive etiska regler, avvikelsernas orsak samt vidtagna åtgärder eller förslag till åtgärder Eventuella rapporter om onormala händelser i placeringsverksamheten, händelsens orsak samt vidtagna åtgärder Ekonomichefens rapportering till kommunstyrelsen ska ske i samband med månadsuppföljningen. 2 Se bilaga. Sida 14

6 DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER Aktieindexobligation Allokering Ansvarsförbindelse Derivatinstrument Diversifiering Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. Fördelning av tillgångsslag i portföljen Del av pensionsskuld som redovisas inom linjen, dvs inte i balansräkningen Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångs-slag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Duration Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Emittent Exponering Index Kreditrisk Likvida medel Likviditet Limit Löptid Marknadsränta Marknadsvärde Matchning Rating Ratingkategorier Utgivare och garant av finansiella instrument. Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Risk för att utställaren av ett finansiellt instrument, t ex obligation, inte kan infria löftet om återbetalning av lånet. Medel på bankräkning o dyl som kan omsättas med kort varsel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Exempelvis att kassaflöden från ett räntebärande papper infaller vid samma tidpunkt och med samma storlek som en pensionsutbetalning Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av kort- och långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Sida 15

Översättningstabell för rating Standard & Poor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A P-1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ P-2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- P-3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 CCC+ Caa1 CCC Caa2 CCC- Caa3 CC Ca C C Not prime C K-4 D D Realobligation Realränta Rebalansering Strukturerad produkt Obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. Även kallat realränteobligation. Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerade värdepapper. Sida 16

BILAGA, GLOBAL COMPACTS TIO PRINCIPER Mänskliga rättigheter Princip 1 Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och Princip 2 försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. Arbetsvillkor Princip 3 Företagen ombeds att upprätthålla ("uphold") föreningsfrihet och ett faktiskt ("effective") erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar; Princip 4 avskaffande av alla former av tvångsarbete; Princip 5 faktiskt ("effective") avskaffande av barnarbete; och Princip 6 avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. Miljö Princip 7 Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker; Princip 8. ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och Princip 9 uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Korruption Princip 10 Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. Sida 17