BLAND DE MEDVERKANDE: Jenny Mattsson, chefredaktör, reporter. Ulrica Bengtsdotter, reporter. Lena Henriksson, reporter Ulrika Olsson, reporter

INNEHÅLL 05 PÅ RADION I VÅR BLAND DE MEDVERKANDE: 07 FM SÅ FUNKAR DET Jenny Mattsson, chefredaktör, reporter 09 PUBLIC SERVICE Ulrica Bengtsdotter, reporter 08 RADIORÖSTEN Robert Jacobsson 10 1000 MODIGA FRÅGOR 10 12 Paloma Vangpreecha de ungas korrespondent Maria Edlund, reporter 17 RADIORÖSTEN Eric Schüldt Lena Henriksson, reporter Ulrika Olsson, reporter 18 NILS HORNER lyssnarnas minnen Kalle Lekholm, reporter Anna Rikner, reporter Anders Västlund, fotograf 19 KORRESPONDENTERNA beredda på fara Anna Unsgaard, reporter 23 så skapas en nyhet Angelika Vaskevitch, reporter 24 radiorösten Lisa Syrén Anna-Lena Walmsley, reporter 25 POLITIK radion ger dig koll på läget Johan Wangström, reporter 26 ekot Mattias Ahlm, fotograf 28 P4 SKARABORG Alexander Donka, fotograf 19 31 TOREHAMMAR & OLIN Micke Grönberg, fotograf och reporter 33 KÄRLEKSATTACK på svensk hiphop Martina Holmberg, fotograf 38 GRÄVANDE JOURNALISTIK Kaliber i P1 Moa Bartling, illustratör 41 RADIORÖSTEN Katherine Zimmerman Stefan Viterstedt, AD Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationsdirektör på Sveriges Radio. 12 28 Grafisk formgivning/design: JG Communication Tryck: Tryckservice AB Med Patrik Paulsson. Måndag till torsdag kl 17.00 i P2 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play. sverigesradio.se/p2 44 CILLA BENKÖ häng med Sveriges Radios vd på jobbet 48 MIN VÄG TILL SVERIGES RADIO Sveriges Radio-magasinet är en publikation från Sveriges Radio, riktad till vår publik. Den delas ut till bland annat skolor och bibliotek, samt vid våra evenemang. Vill du ha fler exemplar? Beställ kostnadsfritt inrikes via e-post till kommunikation@ sverigesradio.se P2 PÅ HEMVÄG 42 RADIORÖSTEN Radioapan 50 P2 MUSIK David Huang 51 RADIOMINNEN Sveriges Radio fyller 90 56 SÅ TYCKER LYSSNARNA Omslag: Paloma Vangpreecha, fotograferad av Mattias Ahlm. Grafisk form: Stefan Viterstedt 57 KRÖNIKA 33 10

Björn Dalin vd har ordet rösterna i radio är unika. De kommer hem till dig och du väljer själv hur. Antingen kan du lyssna på Sveriges Radio i en vanlig hederlig radioapparat hemma eller i bilen. Eller så kanske du väljer att ständigt ha oss med i fickan i din smarta mobiltelefon. Oavsett hur du lyssnar så är vår ambition att ge dig de där rösterna. De ska förhoppningsvis göra dig klokare men också bidra till din förströelse och din underhållning. Ett supervalår som detta är vår ambition att göra dig väldigt mycket klokare. Vi hoppas att du hos oss får de stora frågorna inte bara belysta utan också satta i ett sammanhang och att rösterna vi förmedlar får dig att känna att du är redo att fatta dina egna beslut. Det är ett viktigt uppdrag vi som public service-bolag har och det är en viktig roll Sveriges Radio spelar för en väl fungerande demokrati. En unik radioröst har dock tystnat. Den 11 mars blev vår utrikeskorrespondent Nils Horner mördad i Kabul och en beundrad och respekterad kollega fattas oss varje dag. Men Nils röst Kontakta Sveriges Radio där du bor: Sveriges Radio AB 105 10 Stockholm b e s ö k Oxenstiernsgatan 20 t e l 08-784 50 00 f a x 08-784 15 00 Sveriges Radio Berwaldhallen 105 10 Stockholm b e s ö k Dag Hammarskjölds väg 3 t e l 08-784 50 00 f a x 08-784 15 00 Sveriges Radio Sameradion Box 225 981 24 Kiruna b e s ö k Österleden 21 t e l 0980-750 20 Sveriges Radio Sisuradio 105 10 Stockholm b e s ö k Oxenstiernsgatan 20 t e l 08-784 50 00 Sveriges Radio Blekinge Box 305 371 25 Karlskrona b e s ö k Högabergsgatan 3 t e l 0455-36 68 00 Sveriges Radio Dalarna Box 123 791 23 Falun b e s ö k Engelbrektsg 27 29 t e l 023-77 77 00 HITTA DIN NÄSTA FAVORIT HOS OSS Sveriges Radio Gotland Box 1324 621 24 Visby b e s ö k Östra Hansegatan 28 t e l 0498-75 00 00 Sveriges Radio Gävleborg Box 6702 801 74 Gävle b e s ö k Nygatan 29, 3 tr t e l 026-66 65 00 Sveriges Radio Göteborg Pumpgatan 2 405 13 Göteborg t e l 031-83 70 00 Sveriges Radio Halland Box 133 301 04 Halmstad b e s ö k Köpmansgatan 41 t e l 035-17 27 00 Sveriges Radio Jämtland Lingonvägen 7 B 831 62 Östersund t e l 063-16 06 00 Sveriges Radio Jönköping 551 92 Jönköping b e s ö k Barnarpsgatan 35 D t e l 036-215 66 00 Sveriges Radio Kalmar 391 83 Kalmar b e s ö k Norra vägen 22 t e l 0480-45 80 00 Sveriges Radio Kristianstad Box 505 291 25 Kristianstad b e s ö k Gasverksgatan 2 t e l 044-775 12 00 Sveriges Radio Kronoberg 359 40 Växjö b e s ö k Västergatan 1 t e l 0470-72 60 00 Sveriges Radio Malmö 211 01 Malmö b e s ö k Baltzarsgatan 16 t e l 040-666 55 00 Sveriges Radio Norrbotten 971 71 Luleå b e s ö k Nygatan 3 t e l 0920-27 53 00 Sveriges Radio Sjuhärad Box 27 503 05 Borås b e s ö k Katrinedalsgatan 22 t e l 033-17 75 00 fattas också vår publik. Hur mycket han betydde för så många hade jag aldrig förstått. Nu vet jag det efter att ha tagit del av era, det vill säga publikens, hyllningar och sorgeord. Nils hjälpte inte bara mig att bli klokare den rollen spelade han helt uppenbart också för många, många andra. Sveriges Radio är dock så mycket mer än rösterna. Musiken och den skapande kulturen är minst lika viktiga och för vår yngre publik nog, med handen på hjärtat, absolut viktigast. Vi är stolta över vårt musikkunnande. Därför hoppas jag att du som läser detta har hittat fram till P3, vår kanal för publiken under 30, som varje dag finns där för dig som en kunnig musikguide. Eller att du ger dig hän åt en riktig kärleksattack med hjälp av Ametist Azerdogan vår bästa guide när det gäller den svenska hip-hop scenen. Vi vill också arbeta ännu närmare er vår publik. Tillsammans med er vill vi sätta agendan. Så vill du vara med hör av dig till din lokala kanal eller till den redaktion som bevakar de ämnen du brinner för. Tyck till och berätta för oss vad vi bör bevaka bättre och vad som händer där du är. Vi vill att Sveriges Radio även detta år ska vara ett trovärdigt, intressant och underhållande sällskap i din vardag, oavsett var du befinner dig. Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio Sveriges Radio Skaraborg 541 24 Skövde b e s ö k Norra Bergvägen 4 t e l 0500-77 30 00 Sveriges Radio Stockholm 105 10 Stockholm b e s ö k Oxenstiernsgatan 20 t e l 08-784 95 00 Sveriges Radio Sörmland Box 641 631 08 Eskilstuna b e s ö k Rademachergatan 1 t e l 016-16 16 00 Sveriges Radio Uppland Box 1552 751 45 Uppsala b e s ö k Bredgränd 7 t e l 018-17 40 00 Sveriges Radio Värmland Box 98 651 03 Karlstad b e s ö k Verkstadsgatan 20 t e l 054-777 26 00 Sveriges Radio Väst Box 654 451 24 Uddevalla b e s ö k Södergatan 11 t e l 0522-67 00 00 Sveriges Radio Västerbotten 906 15 Umeå b e s ö k Mariehemsvägen 4 t e l 090-17 17 00 Sveriges Radio Västernorrland 851 79 Sundsvall b e s ö k Krönvägen 18 t e l 060-19 03 00 Sveriges Radio Västmanland Box 850 721 22 Västerås b e s ö k Mäster Ahls gata 6 t e l 021-495 25 00 Sveriges Radio Örebro 701 80 Örebro b e s ö k Västra Bangatan 15 t e l 019-19 20 00 Sveriges Radio Östergötland Box 500 601 07 Norrköping b e s ö k Västgötegatan 13 A t e l 011-495 41 00 Istock AKTUELLA PROGRAM på radion i höst Upptäck nya favoriter bland alla våra program och kanaler. Lyssna direkt när vi sänder, eller när det passar dig via vår app Sveriges Radio Play. t e x t Helena Sjökvist Sällskap för nattsuddare Vaken med P3 och P4 är programmet som sänds långt efter läggdags. Från midnatt och sex timmar framåt kan du lyssna på musik, delta i tävlingar eller bara ta en nattmacka tillsammans med Richard Herrey och de andra programledarna. Mellan lördag och söndag är det dessutom önskenatt och lyssnarna som står för låtlistan. Alla nätter i P3 och P4, kl 00.02 06.00 Klartext I år firar Klartext 20 år i etern. Som vilket nyhetsprogram som helst levererar Klartext senaste nytt inom till exempel politik, ekonomi och utrikeshändelser. Skillnaden är att man gör det på ett lugnare sätt och på lättare svenska. Klartext sänds i P4, vardagar kl 18.00 18.10 Morgonpasset Hur låter en paranoid vithaj, vad är grejen med EU och hur lär man sig att äta sparris? Det och mycket mer får du reda på genom att lyssna på Morgonpasset i P3. P3 och SVT Play, måndag fredag kl 6.30 10.00 och lördag söndag kl 8.05 11.00 Morgonpasset leds av Hanna Hellquist, Martina Thun och Kodjo Akolor med kompisar. Ulrika Hjalmarson Neideman. Johanna Olofsson. Aldijana Talic P1: Kropp och själ Ett program om livet, hälsan och vetenskapen, där personliga livsöden varvas med de senaste forskningsrönen. Sänds tisdagar kl 10.03 P2: Elektroniskt Knaster, beats och pop i programmet som undersöker elektronisk musik på djupet. Sänds söndagar kl 20.00 P3 Nyheter Nyheter med annorlunda tilltal och extra koll på sådant som berör just dig som t ex bostad, utbildning och jobb. Vardagar kl 6.30 18.00 04 #01 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 05

aktuella program språket i p1 Hur pratar HIPSTER- PAPPOR och vad finns det för slangord för müsli? Språket i P1 är mer än bara diskussioner om»större än mig«vs»större än jag«, och trots sexton år i etern är det aldrig brist på intressanta samtalsämnen. Sedan februari i år är Emmy Rasper ny programledare. Hon har tidigare hörts i bland annat P3, Studio Ett och Ring P1 och för med sig många nya idéer till programmet. Men konceptet är fortfarande detsamma. Lyssnarna är en stor del av programmet och så vill jag att det ska fortsätta vara, säger Emmy Rasper. Språket i P1 tar upp stort som»språk handlar om identitet och angår alla människor«smått och vare sig du funderar över svenska språkets ställning eller hur man egentligen uttalar entrecote, är du varmt välkommen att höra av dig till programmet. Emmy Rasper Språket i P1 sänds tisdagar kl 13.35. P1: Sommar Med hjälp av Sommar i P1 kan du skjuta på hösten ytterligare. Lyssna på tidigare sommarprat på sverigesradio.se eller ladda ner podcasten till din smartphone eller surfplatta. Vill du lyssna? Vid en del artiklar finns QRkoder som du kan scanna med din mobil via en app (Barcode-scanner) som du kan ladda ner till din mobil. Testa här med länken till programmen Sommar och Vinter i P1. 3-språkigt Gränslöst riktar sig till dig som har rötter i Tornedalen, och i programmet varvas meänkieli, svenska och finska. Det är inte bara språket som är annorlunda utan också ämnesvalen, tilltalet och musiken, säger Ida Brännström, programledare. Jag brukar säga att Gränslöst är som P3 fast på meänkieli. Målgruppen är framför allt unga vuxna och lyssnarna har stort inflytande över programmet. Jag är väldigt aktiv på sociala medier och försöker hela tiden använda lyssnarna som bollplank. Du lyssnar på Gränslöst via P4 Norrbotten eller Sveriges Radio Play. Och glöm inte bort att följa @granslost i sociala medier. Gränslöst sänds tisdagar kl 17.10 Musikhjälpen för kampen mot HIV 8 14 december är det dags för Musikhjälpen i P3, som i år sänds från Stora torget i Uppsala. 2014 är sjunde året i rad som Sveriges Radio, Sveriges Television och Radiohjälpen tillsammans samlar in pengar till världens behövande. Årets insamling går till insatser för att stoppa spridningen av HIV. Följ uppladdningen via twitter, #mh14. 2013 samlade Musikhjälpen in 28,4 miljoner kronor till kampen för alla tjejers rätt att överleva sin graviditet. Emma Knyckare, Kodjo Akolor och Sarah Dawn Finer ledde Musikhjälpen 2013. Vilka som blir programledare i år meddelas under hösten. Hur lyssnar du helst? Sverigesradio.se är vår webb, som har omkring en miljon besökare varje vecka. Här kan du lyssna på våra sändningar direkt eller i efterhand, få nyheter via text och bild samt läsa mer om Sveriges Radio och våra program. Sveriges Radio Play är vår app för mobiler och surfplattor. Här finns våra 50 direktsända kanaler, inklusive de lokala P4-kanalerna och digitala kanaler. Här finns också hundratals poddradiosändningar och extrasändningar från stora händelser och evenemang som du kan lyssna på i efterhand. För sportintresserade finns även appen Radiosporten Play. Sveriges Radio finns både i din mobil, din dator och i din radioapparat. Vi sänder via FMnätet, som kan beskrivas som ljudvågor som går genom luften. Hur långt ljudvågorna når beror på hur stark sändaren är. Platsen på FM-bandet bestäms av vilken frekvens man sänder på, frekvensen mäts i MHz och det är den man rattar in på sin radio. FM-nätet är inte exakt likadant i hela landet, så därför varierar det vilka frekvenser som Sveriges Radios kanaler ligger på. När man kör bil och lyssnar så funkar radio Radiovågor ljud genom luften på exempelvis P3 kan man få byta frekvens längs vägen, men alla våra rikssända kanaler P1, P2, P3 och P4 hörs i hela landet. Det beror på att de sändare som Sveriges Radio använder är starkast i Sverige och finns på höga radiomaster över hela landet. Det gör att vi kan nå alla med meddelande när det händer något allvarligt, exempelvis en olycka som påverkar luften eller vattnet. Ett sådant meddelande sänds också när flyglarmet testas. Hitta din frekvens på teracom.se Poddsändningar kan laddas ner från vår app, från webben, Spotify eller via vår inbäddade spelare som vem som helst kan lägga upp på sin egen hemsida. När podden är nedladdad kan du lyssna på programmet utan att vara uppkopplad mot något nätverk. Idealiskt exempelvis på flyget. Digitalradio (DAB) sänder vi i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå och den går att lyssna på via en digital radioapparat. Just nu utreder regeringen möjligheten att sända digitalradio i större skala via ett digitalt marknät, på samma sätt som TV redan gör. 06 #02 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 07

radiorösten PUBLIC SERVICE Radiorösten i P3: Robert Jacobsson Under en kväll i baren är det många som vill ha sextips av Robert Jacobsson. Varje vecka hörs han i Ligga med P3, men titeln»sexolog«är inget han använder för att ragga. text Jenny Mattsson f o t o Mattias Ahlm D långt ifrån självklart för socionomen Robert att han skulle jobba med radio. När Sveriges Radio hörde av sig och ville att han skulle vara med och starta Ligga med P3 jobbade han med HIV-frågor och var på forskaruppdrag i Berlin. Då kände jag: JA, skitspännande! Det bästa med Ligga med P3 är att vi har e t va r utrymme för att få in alla de röster som saknats i radion tidigare, alla former av sex som på något sätt går utanför den vanliga normen. Han beskriver hur han som gay under tonåren tydligt märkte av hur många reagerade när någon avviker från normen och hur det fick honom att börja studera till socionom med inriktning på sexualfrågor. Under en utekväll undviker han helst att berätta vad han jobbar med. Precis som läkare inte vill prata om folks sjukdomar hela tiden vill ju inte jag prata sex med alla jag träffar, säger Robert. Bra sex, dåligt sex. Hett sex, hemligt sex och sex som makt tanken med Ligga med P3 var redan från början att inte backa för några frågor. Men vissa intervjuer har Robert svårt att släppa efter sändning. Jag minns till exempel en 17-årig tjej som utsatts för sexuellt våld av sin kille. Efter en sådan berättelse är det svårt att bara säga»tack för intervjun«. Då kan jag känna mig mer som socionom än som journalist och vilja stanna kvar och hjälpa. Men jag vet ju att intervjuerna också gör nytta för folk som lyssnar. Kort om Robert 28 år Malmö hörs Som programledare och sexolog i Ligga med P3, i P3 och på sverigesradio.se gör också Målar, både olja och akryl. Har tävlingsdansat bugg och dubbelbugg och är kung vid karaokemaskinen.»det ska vara stora ballader. Allra helst I have nothing med Whitney Houston.«förebild Mia Blomgren, reporter på P1.»Mia har en fantastisk berättarteknik och en radioröst från himlen.«ålder bor Läs mer och lyssna på ligga med p3. Scanna koden med din mobil. 08 #02 2014 sveriges radio magasinet

knoppen & kroppen Fabian»Fabbe«Jording, Kim Ohlsson, Felix Janlöv och Timmy Gummesson. 1000 modiga frågor om knoppen och kroppen När kommer puberteten? Varför får jag stånd utan anledning? Eller ett helt program om det härliga, jobbiga ämnet mens. I podden 1000 modiga frågor får frågorna om kroppen och knoppen svar av jämnåriga som är i precis samma situation. text Ulrika Olsson i l l u s t r at i o n Istock Onani, komplex, mobbning, svett, ätstörningar, dåligt självförtroende, lögner, bröst, målbrottet, första gången, hångel, skilda föräldrar, humör, finnar, bråkiga syskon, tvångstankar, rädslor. I början av tonåren händer det mycket både i kropp och huvud. Det finns många frågor och några av dem besvaras i Sveriges Radios podd 1000 modiga frågor. Den har tidigare varit ett stående inslag i P4 Junior, men den 21 mars i år var det premiär för 1000 modiga frågor som ett eget program. Under hela 2014 släpps sedan ett nytt avsnitt i appen Sveriges Radio Play varje månad. En tjejpanel och en killpanel 10 #02 2014 sveriges radio magasinet turas om att svara på alla de frågor som kommer in via 1000 modiga frågors hemsida. Tjejpanelen består av Maja, 16 år, Ella, 13 år och programledaren Soraya Hashim. Killpanelen leds av Kim Ohlsson och han har med sig Fabian, Felix och Timmy, samtliga 14 år gamla. Tjejpanelen var först ut och hela första avsnittet avhandlade ämnet mens ur en mängd olika aspekter. De som inte har fått men vill ha, de som har men inte vill ha och det pinsamma i att prata om mens med sina föräldrar. Maja och Ella berättar också om hur de, precis som tjejen som skrivit in, tycker att det var svårt att veta hur man skulle bete sig när man ville använda tampong för första gången. Killpanelens första podd handlar om, i panelens ordval, kukar och bånge. Det snackas om storleken, om det olämpliga i att jämföra sig med andra och om hur det plötsligt händer. Om olika sorters stånd och om huruvida stånd är en bra eller dålig sak och vid vilka tillfällen man verkligen inte vill att det ska hända. Tjejpanelens andra podd har rubriken»hjälp, jag är kär!«och släpptes med god timing i mitten på maj då vårkänslorna hunnit få en ordentlig skjuts. Men att vara kär är ju inte bara härligt vilket visar sig i de frågor som panelen tar sig an. Hur vågar man ta kontakt med någon man gillar, om man blivit sårad förut? Är det OK att göra slut via SMS? Hur hanterar man sina känslor om kärleken inte är besvarad? I sin andra podd diskuterar killarna hur man vågar vara sig själv. De svarar på frågor som handlar om hur man står emot grupptryck när det är vissa klädmärken som gäller i klassen, hur man väljer vem man först berättar för att man är bieller homosexuell och hur viktigt det är att våga be om ursäkt om man har sårat någon. Både Kim Ohlsson och Soraya Hashim tycker att 1000 modiga frågor är ett viktigt inslag i Sveriges Radios utbud. Att det är viktigt att det finns en möjlighet för ungdomar i yngre tonåren att ta till sig av jämnårigas tankar i en period i livet när det händer väldigt mycket: Det som 1000 modiga frågor framför allt erbjuder är en plattform där vi kan prata om de här frågorna utan pekpinnar och på ett sätt som killar och tjejer i målgruppen känner igen sig i, säger Kim Ohlsson. Han fortsätter: Tjejerna och killarna i panelerna är fantastiska och vågar verkligen dela med sig av sina egna erfarenheter och det är just det som gör programmet så bra. De som lyssnar kan verkligen känna igen sig och på så vis få ett annat typ av stöd än de kan få från vuxna. Ibland har man ingen att prata med och att ta upp vissa saker med föräldrar eller kompisar kan vara otänkbart. Då är det lätt att känna sig ensam och därför är det viktigt att vi kan finnas där och ge stöd, råd och tips. Även tjejpanelens programledare Soraya Hashim är inne på samma spår. Hon tycker att det är toppen att det är just Sveriges Radio, givet sitt uppdrag, som erbjuder ungdomar att få ta del av jämnåri- gas tankar och funderingar. Soraya Hashim beskriver arbetet med podden, och då speciellt inspelningarna med Maja och Ella, som vansinnigt roliga: 1000 modiga frågor är det roligaste jag har gjort. Vi har skitkul tillsammans, berättar hon. Kim Ohlsson tycker också att det är roligt att spela in, men han tycker också att det är lite pirrigt: Som programledare ska jag plötsligt också börja öppna upp mig och vara en del av samtalet och berätta om saker jag varit med om. Men mest är det roligt, vi skrattar mycket, berättar han. Både tjej- och killpanelen verkar också ha förvånat sina respektive programledare i fråga om mod. Soraya Hashim tycker att både Maja och Ella tar sig an alla frågor med ett otroligt öppet sinne: Jag är mycket glatt överraskad av både hur modiga Maja och Ella är och hur väl avvägda svar de har. Men framför allt så utgår de helt och fullt från tanken på att alla människor är lika. Det gör tyvärr att man, mot bakgrund av dagens debattklimat, blir förvånad. Inget i det sätt på vilket det besvarar frågorna signalerar att någon är mer värd än Maja Johansson, programledare Soraya Hashim och Ella Östlund. nån annan. Det gör mig otroligt glad, säger Soraya Hashim. I killpanelen har Fabian, Felix och Timmy förvånat Kim Ohlsson genom att vara frikostiga med egna erfarenheter då de svarat på frågor: De är så öppna med allt och vågar verkligen berätta om egna grejer de varit med om. Till exempel fick vi en fråga från en kille som undrade om det var ovanligt att onanera flera gånger per dag. Nej, svarade killarna i panelen samstämt och berättade öppet om hur ofta de gjorde det. Det är sånt som bidrar till att göra 1000 modiga frågor så äkta, säger Kim Ohlsson. Gällande vilka ämnen som lyssnarna kan se fram emot i kommande avsnitt har tjejpanelen inget bestämt, utan låter det visa sig när de ser vilka frågor som skickats in. Killpanelen däremot har fått många frågor inom framför allt två ämnen, och diskussioner inom dessa kan lyssnarna se fram under hösten: Vi ska snacka om onani och om kärlek, avslöjar Kim Ohlsson. Det finns alltså mycket att se fram emot även fortsättningsvis för de som gillar 1000 modiga frågorpodden, och de finns även utanför den avsedda målgruppen. Soraya Hashim berättar att många vuxna reagerat framför allt positivt, men även med inslag av avundsjuka: De tycker att Maja och Ella är så modiga och coola. De nämner också ofta att de gärna hade sett att ett liknande program funnits när de var i tonåren, avslutar Soraya Hashim. Läs mer och lyssna på 1000 modiga frågor. Scanna koden med din mobil. sveriges radio magasinet #02 2014 11

korrespondenterna Paloma fångar världens unga röster Det är människorna man möter och att hamna på platser man inte kände till som är det bästa med jobbet, det säger Paloma Vangpreecha, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga. Vi följde henne till Bryssel under tre dagar. FFF t e x t & foto Mikael Grönberg Paloma intervjuar den papperslöse immigranten Manuel från Peru om hans syn på den fria rörligheten inom EU. tre dagar med paloma Onsdag 04:45 Går upp. En halvtimme senare sitter jag i taxin till Arlanda. 12 #02 2014 sveriges radio magasinet 07:00 Flyget går. Tre timmar senare checkar jag in på hotellet. 12:00 Lunch med Jens Möller. Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. 13:00 Till Place Jourdan för att se Jean-Claude Juncker som kandiderar till ordförande för EU-kommissionen. En surrealistisk tillställning där medarbetare i Junckers stab klätt sig i joggingtröjor ovan på sina kostymer för att se ur som entusiastiska väljare. 16:00 Redigering på hotellet. Klockan 20:00 blir det middag. torsdag 08:00 En halvtimmes frukost och sedan redigering. 11:30 Lång lunch»vi valde fel restaurang!«trots att den var halvtom och vi tog mat från lunchmenyn, så tog det trekvart innan vi fick in maten. 14:00 Redigering, pratade med P3 Nyheter om vad som skulle vara med i programmet. 15:00 Till Parlamentet för att vara med i 30 sekunder.

korrespondenterna korrespondenterna En orange boll syns studsa upp och ner över bilarna i den trafikerade korsningen. Vi går närmare och ser att det är en jonglör som visar sina konster mitt i eftermiddagstrafiken. När det är rött ljus hinner han visa sina trix och samla in pengar från trafikanterna. Paloma går fram till honom och ber om en intervju. Manuel är papperlös invandrare från Peru och har bott i Bryssel i tio månader. Manuel berättar på spanska om sin syn på EU och fri rörlighet. Om du åker till Peru som turist kan du stanna hur länge du vill. Jag måste ansöka om visum. Det sociala engagemanget går som en röd tråd igenom Palomas reportage och intervjuer. 2012 vann hon journalistikpriset Guldspaden tillsammans med Johanna Sjöqvist för det grävande reportaget»fusk i bemanningsbranschen«som handlade om hur anställda lurades på lön. söker röster på gatan Det här är inte det som intresserar mig mest, att intervjua makthavare, säger Paloma och pekar på EU-parlamentet. De har redan en plattform för att få ut det de vill säga. Paloma vill prata med riktiga människor. Hon berättar om en kille från Sudan hon träffat i ett tältläger i Berlin. Han hade gjort sin resa till EU via Lampedusa. De håller kontakt på Facebook och där visar han henne bilder på hur han såg ut för några år sen.»visst var jag snygg då?«, skriver han. Det märks att Paloma blev tagen över kontrasten mellan då och nu. Nu ser den sudanesiske killen mycket äldre ut än sina 22 år. reser ofta och gärna Paloma kan verka blyg och försiktig, men det märks inte när hon närmar sig dem hon vill intervjua. Vi går i en park och hon närmar sig ett gäng killar och en tjej. Själv hade jag nog valt några andra att intervjua. Hon börjar prata med dem men inser att språkbarriären sätter gränser. De talar franska och turkiska, Paloma pratar spanska, engelska och förstår portugisiska, men det räcker inte. Trots det tar det knappt en halvtimme innan Paloma har tre intervjuer klara. Det är roligare att vara ute på resa än att sitta i Radiohuset, berättar Paloma. Jag väljer ämnen som intresserar mig. Om man lyfter blicken från datorn så kan man hitta uppslagen. Jag trodde att det skulle 1) I Parc Royale hittar Paloma snart unga människor som berättar om hur de ser på EU-valet. 2) Paloma skriver manus, Henrik Torehammar diskuterar med publikredaktören Joakim Johansson och journalisten Sigrid Melchior samtidigt som producenten Martin Jönsson kollar så att kopplingen med Stockholm fungerar. 3) Redaktionen förbereder sändningen i parlamentets studio. 4) På hemväg genom Bryssel. Det blir inte mycket tid över till nattliv under Palomas resor. 5) Lobbyisten Erik Birksten och EU-byråkraten Susanne Lindahl gästar direktsändningen från EU-parlamentet. 6) Sladdar och batterier, nödvändiga för att tekniken ska fungera. 7) In i det sista redigerar Paloma inslagen till dagens sändning. ➌ ➊ ➎ ➏ ➋ ➐ ➍»Om man lyfter blicken från datorn så kan man hitta uppslagen.«vara svårare att kombinera resandet med att vara småbarnsförälder, men det funkar bra. jobb i högt tempo Under de tre senaste månaderna har Paloma hunnit vara i Chile, Spanien, England, Danmark, Tyskland, Belgien och om två veckor reser hon till Brasilien. På väg hem, genom Parc Royal ser Paloma lite sammanbiten ut. Jag måste hinna redigera mina tre enkät-intervjuer och intervjun jag gjorde i England till sändningen i morgon. Tidigare under dagen, på lunchen valde vi en vietnamesisk restaurang, som var halvtom. Trots det tog lunchen en och en halv timme. Tid som Paloma hade behövt för att redigera. Korta fakta: ålder 31 år. familj Stor. titel Utrikeskorrespondent med fokus på unga Stationerad i Stockholm Utbildning Dramatiska institutet, Radioproduktionslinjen Biskops- Arnö Radiodokumentärfilm och Participatory video. Allt tar ju längre tid än man tror, kommenterar hon. Morgonen efter, före frukost, har Paloma suttit och redigerat enkäterna och Englandsinslaget så producenten Martin Jönsson kan få lyssna och komma med förslag till finjusteringar i inslagen, inför dagens direktsändning. Paloma, producenten Martin Jönsson, programledaren Henrik Torehammar och publikredaktören Joakim Johansson skyndar till EUparlamentet för att direktsända programmet Torehammars Supervalår under två timmar. Paloma har inte hunnit redigera klart på hotellet, så hon har i all hast fått samla ihop de sladdar och prylar hon behöver för att kunna fortsätta klippa innan sändningen. röster som berör Inslaget från England handlade om den omdebatterade strategin Stop n search som ger Brittisk polis rätt att stoppa och visitera personer utan konkret brottsmisstanke. Metoden har kritiserats bland annat för att unga svarta män stoppas oftare än andra. Paloma berättar: Många menar att om man är svart och kille så blir man stoppad hela tiden och då träffade jag en svart kille som slutat åka tunnelbana 15:43 Intervjuar Manuel från Peru. 14 #02 2014 sveriges radio magasinet 16:00 Går till Park Royale för enkätintervjuer. 17:00 Åter till hotellet och tanka över intervjuerna och fortsatte klippa. 19:00 På Grand Place för en sen middag med gänget och lobbyisten som ska vara med i morgondagens direktsändning. 20:00 Maten kommer in. Klockan 22:00 är jag i säng. fredag 06:45 Upp och klippa reportage. Klockan 08:00 är 08:30 Producenten Martin lyssnar på reportaget och råklippningen. 09:00 Fortsätta redigera. 09:45 Taxi till Parlamentet, värsta röran i väskan. 10:10 Anländer till Parlamentet, problem med uppkopplingen. sveriges radio magasinet #02 2014 15

korrespondenterna radiorösten Lyssna på Lördagsmorgon. Scanna koden med din mobil. Radiorösten i P2: Eric Schüldt Den stora responsen från lyssnarna var den största överraskningen för Eric när han tackade ja till att bli programledare för Lördagsmorgon i P2. Med erfarenhet som DJ på klubbarna kring Stureplan har han hittat nya vägar till P2-publiken. t e x t Jenny Mattsson f o t o Mattias Ahlm och buss. Han cyklade istället, för att han var trött på att alltid stoppas. I sina cykelkläder känner han sig mindre utsatt för polisens misstankar. Paloma berättar vidare om en mamma med somaliskt ursprung som valt skola för sin dotter efter hur kommunikationerna ser ut. Dottern slipper byta buss på en bussterminal där polisen ofta stoppar folk. Mamman är upprörd över att barn ofta stoppas där.»vilken självbild kommer det ge barnen när 10:30 Redigera klart Englandsinslaget.»Det är roligare att vara på resa än att sitta i radiohuset.«16 #02 2014 sveriges radio magasinet de växer upp?«undrar mamman. Inför sändningen från EU-parlamentet ligger nerverna utanpå. Tre minuter in i sändningen upptäcker man att publikredaktören Joakim inte hörs genom sin mikrofon och oron stiger. Producenten Martin Jönsson tittar uppfordrande på den belgiske ljudteknikern, som börjar se svettig ut. Efter en kort stund som känns som en evighet löser sig problemet och programmet kan fortsätta utan allvarligare 11:00 Enkäterna klara. 12:03 Sändningen börjar. störningar. Den öppna studion ligger mitt i EU-parlamentet och påminner om bryggan i Enterprise, rymdskeppet i Star Trek. En EUbyråkrat, Susanne Lindahl och en lobbyist, Erik Birksten, gästar sändningen. Paloma försöker få Erik att beskriva vad en lobbyist egentligen jobbar med, rent konkret. Efter sändningen är lättnaden påtaglig, det blev ett bra program. Snart är det dags att ta flyget hem till Stockholm. Palomas nästa resa är redan 14:00 Sändningen klar. planerad. Den går till Sao Paolo, Brasilien för att intervjua vanliga människor och låta dem berätta om sina öden. Lyssna på palomas reportage och krönikor. Scanna koden med din mobil. 14:15 Lunch med Magasinets utsände. 17:00 Flyg hem. Det låter nästan som en förförelseakt, det där mötet med publiken, när Eric själv skildrar det. Oavsett om det sker på ett dansgolv på en av Stockholms hetaste klubbar eller via etern en stilla lördagsmorgon. Musiken jag spelade på klubbarna var ju annorlunda än den jag väljer till Lördagsmorgon i P2, men upplägget är faktiskt detsamma. Jag använder samma ryggmärgsreflexer och jobbar med klimax i varje timme för att hålla kvar publiken, berättar Eric. Han beskriver hur han väljer ett inledande stycke som varken är särskilt välkänt eller har alltför mycket personlig prägel och därmed skulle kunna misslyckas med att locka in ovana lyssnare i programmet. Det handlar om att få publiken att tycka om musik som de kanske inte visste att de skulle kunna uppskatta. Och det görs, enligt Eric, bäst genom att smyga sig på publiken. Det är först när du väl har dem i ditt grepp som du kan gå utanför ramarna. Då kan du gå loss BAM! Och då är publiken öppen för ditt val av musik på ett annat sätt än om du bara pumpar på med hits. Det gäller både klassiska favoriter av Vivaldi och poplåtar som Sommartider. Börjar du med hitsen vill folk bara höra det. Eric Schüldts metod att fånga publikens intresse verkar ha gått hem. Hittills har han fått över femhundra brev och mejl från lyssnare som delar med sig av personliga upplevelser och sin relation till musik som spelats i Lördagsmorgon i P2. Många hör av sig varje vecka, efter programmet. Eric tror själv att det har att göra med att även han vågar vara personlig i förhållande till musiken och göra, ibland oväntade, kopplingar till kompositörernas liv och skapande. Om man tar de här musikerna och deras musik på allvar hamnar man i något väldigt personligt som inte går att hålla ifrån sig. Man blir väldigt hudlös och det tror jag är bra. Det är då man kan väcka något i människor, även i mig, som annars riskerar att slumra och aldrig väckas till liv. Det finns något i musik som kan ruska om och säga:»vakna från din vardag! Det finns nåt annat i världen och världen är stor!«kort om Eric : ålder 35 år. bor Stockholm familj Flickvän.»Men jag borde gifta mig!«förebild Bruno K Öijer, poet. gillar Digitalisering av musik.»det gör allt så mycket enklare, från att hitta musik och fakta om den till att lyssna på ett stycke direkt.«sveriges radio magasinet #02 2014 17

korrespondenterna knoppen & kroppen Så minns vi Nils Horner Nils Horner, Sveriges Radios korrespondent i Asien, sköts ihjäl mitt under ett uppdrag i Afghanistan morgonen den 11 mars 2014. t e x t Jenny Mattsson f o t o Staffan Sonning Nils Horner under en reportageresa i Japan 2011, strax efter att landet drabbats av jordbävning och haveriet i kärnkraftverket i Fukushima. Nils död ledde till diskussioner om säkerheten för journalister som arbetar i oroshärdar. Sveriges Radio fortsätter att bevaka världen med hjälp av väl förberedda, riskmedvetna och kunniga reportrar. Vi tar medarbetarnas säkerhet på allvar, men har också ett uppdrag att skildra vad som sker i konfliktområden. Nils Horner var stationerad i Hong Kong och hade södra och sydöstra Asien som sitt arbetsfält. Han levde ett liv med packade väskor, alltid på väg. För Sveriges Radio räkning hann Nils bland annat rapportera från talibanregimens fall i Afghanistan, jordbävningen och kärnkrafthaveriet i Fukushima i Japan och tyfonen över Filippinerna. Men han var framför allt känd för sina vardagsnära berättelser om och med människor över hela Asien, berättelser som gjorde honom till en älskad radioröst som många lyssnare saknar. Fernando Arias, reporter, lär sig att lägga ett snabbt krigsförband på sig själv. korrespondenterna lyssnarnas brev till nils horner: Vem ska jag nu äta frukost med? Diska med? Laga mat med? Som så många andra lyssnare blev jag djupt chockad då jag, som alltid på lunchen, slog på lunchekot och fick höra vilket tragiskt och orättvist öde Nils gått till mötes. För orättvist var det! Nils har för mig alltid varit den korrespondent som alltid levererat kärnfulla skildringar av de konflikter och incidenter han rapporterat från. Det är inte utan tårar jag ser hur Nils alla kollegor hedrar honom på ett värdigt och fint sätt så nära inpå beskedet. Minnet av Nils är ett som inte kommer blekna på lång tid. Vila i frid, Nils Horner. Etern är inte längre densamma. /Niklas Hallberg För oss som lyssnar på P1 flera timmar varje dag var Nils som en gammal vän. Nils Horner hade en oerhörd intelligens, skärpa och engagemang i sina reportage. Jag kommer att sakna din varma, kloka stämma. Tack för att du gett oss alla reportage från områden i Asien som få vågar åka till. Du saknas. /Kristina Elfving Det var en chock för mig, när jag, idag, läste på text-tv att den omtyckte Nils Horner blev mördad i Kabul. Det känns som om jag har förlorat en god vän till mig, en vän som jag, oräkneliga gånger, njutit av hans röst och hans skickliga och spännande rapporter. Men tyvärr, döden, ibland inte kan förklaras och inte heller kan begripas. Svenska folket bör vara stolta över Nils Horner och de andra svenska korrespondenterna att de, ibland, kan riskera sitt liv för att komma fram till sanningen och för att verka mot en bättre värld. En journalist som Nils Horner, dör aldrig han kommer att finns kvar i den svenska journalistik-andan, men, också, i våra minnen. /Najib Al Saddawi Det var en högtidsstund varje gång Nils Horner rapporterade från Asien och Mellan östern. Alltid påläst, alltid saklig, alltid engagerad. Journalister som arbetar i krigszoner och oroshärdar är utan tvekan modiga men Nils Horner försökte aldrig spela någon macho-roll. Tvärtom hade han ett ödmjukt förhållningssätt till sitt uppdrag och respekt för oss lyssnare. Det märktes att han drevs av att vilja förmedla en sann bild av den verklighet han befann sig i. Han lyckades med konststycket att intervjua allt från höga makthavare till förtvivlade krigsoffer så att vi här hemma faktiskt kunde se dem framför oss. Jag kommer verkligen sakna Nils Horners röst. /Marie Hagman Som notorisk radiolyssnare blir vissa radioröster lite som en ingift familjemedlem som reser i mitt ställe och förmedlar upplevelser om stort och smått från världens alla hörn. Nils Horner var en sådan röst. En röst som när jag hörde den fick mig att lystra lite extra, för när jag hörde namnet Nils Horner eller hans röst, visste jag att det oavsett ämne var något intressant på gång förmedlat på ett personligt och engagerat sätt. Nu har hans röst tystnat tystats för gott. Min, vår, allas radiofamilj har blivit en viktig röst fattigare. Tack för ditt engagemang, Nils Horner. Saknaden blir stor... /Staffan Larsson När Nils Horner rapporterade från Filippinerna i höstas, mejlade jag en hälsning till vår»hjälte«i etern. Och vem svarade mitt i kaoset? Jo Nils Horner, med ett vänligt tack. Vilken underbar journalist! Vilken människa. Tack Nils Horner! /Ingrid Kentrschynskyj Nils Horner, en röst, en människa, en hjälte. En man vars reportage genljudit högre och berört mer än det mesta i nyhetsflödet. En man vars reportage öppnat mina ögon och fått mig att KÄNNA. Nils Horner, en fantastisk korrespondent och medmänniska. Nils, du saknas även oss som aldrig kände dig som person men vi som kände din röst från dina många reportage, vi skall minnas dig och ditt mod och din glöd. Mina tankar är hos dig Nils, hos din familj, hos dina vänner, hos dina kollegor och hos alla andra utrikeskorrespondenter och journalister som utsätter sig för livsfara i kampen för en tryggare och fredligare värld. /Anna-Karin Andersson Reportrar redo för svåra lägen Jobbet som utrikeskorrespondent är en dröm för många, men korrespondenterna riskerar ofta att ställas inför farliga situationer. Alla, även sommarvikarierna, måste gå en säkerhetskurs för att vara ordentligt förberedda. Följ med några av våra reportrar under uppladdningen inför ett udda sommarjobb. t e x t Anna Unsgaard f o t o Alexander Donka 18 #02 2014 sveriges radio magasinet

korrespondenterna korrespondenterna Bangkok för att bevaka Asien och Kina. I Thailand är det rätt ofta demonstrationer och de kan vara våldsamma. Kursen har fått mig att tänka till och jag kommer inte hela tiden ställa mig i första ledet, utan hellre vara lite för feg än lite för modig. Kursen handlar förutom om sjukvårdsutbildningen om allt från att vara»streetsmart«i olika situationer, till att hantera hotbilder, folksamlingar, kidnappningar och vad man ska göra vid farliga demonstrationer. gott omdöme bästa skyddet Finn Isaksson säger också att det är mycket viktigt att lära ut att det som verkar vara en lugn situation plötsligt kan ändras och bli farlig. Jag vill förmedla att det är okej att vara rädd. Man måste våga backa. Man måste inte stå längst fram vid en situation som urartar. Då ska man våga tveka, och ha modet att säga till sig själv att jag kanske inte borde vara här. Att vara korrespondent innebär också att man har en särskilt utrustning med sig. Det är bland annat sjukvårdsväska och sattelittelefon. Det kan också ingå en specialanpassad säkerhetsväst som skyddar mot automatvapen. Men den används bara när riktigt farliga händelser kan inträffa. Finn har plockat med en till kursen. Lyft upp den. Den väger 14 kilo. Den väger mycket mindre nu än vad den gjorde för några år sedan. 14-kilosvästen får gå runt bland reportrarna i rummet. Det hörs några spridda pust och stånkande när korrespondenterna testar den. Isaksson har även tagit med sig små västar som alla får prova för att känna efter hur det känns att röra sig med en skyddsväst. De små västarna skyddar mot knivar, kanyler och pistolskott. Men kom ihåg att ett gott omdöme alltid är bästa skyddet. Man kan inte bete sig som en idiot bara för att man har en väst på sig. välj rätt skor! Isaksson påpekar att det är viktigt att tänka på att alla råd som ges på säkerhetskursen är generella och måste anpassas efter den situation man befinner sig i. En våldsam demonstration i Bryssel ser helt olik ut en våldsam demonstration i Istanbul. Men han ger ett råd med glimten i ögat som är gångbart för många situationer.»man måste inte stå längst fram vid en situation som urartar.«investera i ett par riktigt bra sneakers. De kan vara varma att ha på sig en het sommardag, men man springer bra i dem. Flip flop i alla ära, men de funkar inte så bra som kravallutrustning! Hjärt- och lungräddning är ett av momenten som ingår i säkerhetsutbildningen som är obligatorisk för alla Sveriges Radios korrespondenter. på en stor grön matta ligger några personer med tjocka svarta gummiförband hårt åtdragna precis ovanför knäna. Alla undrar samma sak: är pulsen i foten strypt? Vi befinner oss i en stor halvmörk studio i Radiohuset i Stockholm och de som ligger på golvet är radions sommarkorrespondenter. De har precis fått lära sig hur man lägger ett så kallat avsnörande förband på någon som blivit skadad och blöder. Om man sätter förbandet så hårt att man inte längre känner någon puls från foten, då slutar det blöda. Och det är något som kan vara livsavgörande om en korrespondent till exempel blivit skottskadad under pågående uppdrag i jobbet som korrespondent. Jag tycker det är svårt att lägga förband. Men jag tänker att om jag bara drar åt det så hårt som möjligt så blir det nog bra, säger Fernando Arias. Fernando Arias är 32 år och jobbar till vardags som reporter på P1 Morgon på Sveriges Radio. I sommar ska han för första gången åka iväg och jobba som korrespondent. Under sju sommarveckor blir hans bas New York. Eftersom han ska åka till USA är han inte orolig för att råka ut för att hamna i någon allvarlig hotsituation eller till och med råka ut för någon skottskada. Det som han däremot tar med sig från kursen är att han kommer tänka efter mer innan han åker ut på något jobb. Tidigare funderade jag nog inte så mycket utan bara åkte iväg. Nu kommer jag tänka; vad finns det för risker med den här platsen eller den här situationen. första hjälpen viktigast Sveriges Radios ordinarie korrespondenter är lediga under sommarmånaderna och ersätts då av sommarvikarier. Alla sommarkorrespondenter utbildas under två dagar på en säkerhetskurs som Sveriges Radio anordnar. Finn Isaksson, personsäkerhetsansvarig på Sveriges Radio och ansvarig för kursen, säger att det viktigaste korrespondenterna ska få med sig från kursen är första hjälpen-utbildning. I den ingår det att kunna lägga ett stabilt förband. Det handlar om en avskalad krigsmedicinutbildning. Du ska kunna överleva så länge som möjligt själv, utan att ambulans kommer eller att det finns ett akutsjukhus i närheten. Vardagen för sommarkorrespondenterna kommer att se ut på olika sätt. För Fernando Arias i New York innebär det ett lugnare område med få farliga situationer. Hans utmaningar kan bestå av att han måste vara bred i sitt kunnande och göra reportage om allt från amerikansk inrikespolitik till sport. På andra ställen i världen blir det däremot fler konkreta risksituationer att ta ställning till för korrespondenten. 32-årige Mikael Sjödell jobbar som reporter på Kaliber i P1. I sommar ska han vara sex veckor i Fernando Arias övar på att lägga kollegan Leba Nordlund i framstupa sidoläge. 20 #02 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 21

Sveriges Radio har Nordens största nätverk av korrespondenter, som är placerade över hela världen. Vi har också kunniga ämneskorrespondenter, som rapporterar om sina specialområden från olika länder med Sverige som bas. Från och med i år har vi också extra bevakning av våra grannländer Danmark, Norge och Island, genom korrespondenter baserade i Sverige. Medan många andra medier skär ner på sin utrikesbevakning väljer Sveriges Radio istället att satsa, för att ge våra lyssnare en bred bevakning av vad som händer runt om i världen. Vi tycker att det är viktigt att vara på plats där det händer, att leva i den region man bevakar som korrespondent. Genom sin kunskap om regionerna de bor och verkar i kan våra korrespondenter ge lyssnarna berättelser och ögonvittnesskildringar som annars hade varit svåra att förmedla. I tider när många journalister i konfliktdrabbade områden tystas av de grupper och politiker som de försöker rapportera om är utrikesbevakningen viktigare än någonsin. Vi finns över hela världen! Kristian Åström Global ekonomi Beatrice Janzon Paris Lotten Collin Rio de Janeiro Richard Myrenberg Nairobi Cecilia Uddén Kairo Inger Arenander Washington Agneta Furvik New York Jan Andersson Bryssel David Carlqvist Peking Roger Wilson Kultur Anna Landelius Danmark Margita Boström Bangkok Maria Persson Löfgren Moskva Paloma Vangpreecha Ungt perspektiv Staffan Sonning London, global ekonomi Thella Jonsson Helsingfors Daniel Alling Berlin Katja Magnusson Istanbul Jens Möller Norge och Island Goda nyheter! Hur får journalisterna tag i alla nyheter som du hör i radion varje dag? Våra nyhetsredaktioner är igång dygnet runt och våra reportrar har många olika sätt att försöka ta reda på vad som händer i omvärlden, nära och långt bort. text Jenny Mattsson illustration Christina Drejenstam Hallå Ulrika Lindqvist, nyhetschef på P3 Nyheter! Vad är egentligen en nyhet? En nyhet kan vara så mycket. Ofta är det något som överraskar, men ibland är det mer en bekräftelse av något de flesta kände till. Jag tänker att kravet på en nyhet hos oss på P3 Gräva! Följa! Nyheter är att den handlar om något som vår publik vill veta, som de tycker är intressant eller känner igen sig i och allra helst att nyheten väcker någon reaktion hos den som lyssnar/läser att hen kanske blir arg eller glad till exempel. Varför blir vissa nyheter större än andra, t ex när radion berättar om dem i flera dagar? Vissa nyheter blir ju väldigt omtalade. Ofta är det när de innehåller ett avslöjande. Då brukar det ta tid bara att förklara vad det är som faktiskt har hänt, innan man väl går in på reaktionerna. Blir det mycket debatt om händelsen kan ju diskussionen fortsätta länge, Så skapas en nyhet: Jobbet med att ta fram nyheter som inte är så lätta att hitta kallas ofta för grävande journalistik. Det kan ta flera veckor eller månader innan en reporter har fått fram tillräckligt med fakta och berättelser från olika människor för att kunna göra ett reportage. Nyhetsreportrar följer vad andra medier rapporterar om, men också vad makthavare eller du och dina kompisar skriver om på twitter, instagram eller andra sociala medier. När något händer märks det snabbt i nyhetsflödena och journalister söker efter någon som finns på plats och kan berätta mer om det som händer. Du kan också själv kontakta våra journalister via sociala medier för att lämna tips eller skicka bilder. särskilt om det blir krav på ändrad lagstiftning och så vidare. Ibland kommer det också fram ännu fler sidor av en nyhet när den väl är»ute«. Varför är det så få nyheter som handlar om bra eller roliga saker som har hänt? Det finns många förklaringar till det, men jag tror att en viktig orsak är att många journalister gärna vill lyfta upp saker som är fel i samhället för att vara med och påverka. Att berätta om sådant som lite förenklat redan är bra smäller inte riktigt lika högt då. Men jag tror också att det handlar om att man som lyssnare faktiskt inte lägger märke till de positiva nyheterna i samma utsträckning som de negativa de är inte lika dramatiska. Tar ni emot tips, även om man inte vet om det är en»riktig«nyhet eller inte? Ja, vi tar absolut emot tips! Det är det bästa vi vet när publiken hör av sig till oss med sina berättelser. Ofta handlar det om saker de har varit med om som känts fel, men som man inte är säker på om det är en nyhet eller inte. Det är precis så det ska fungera, att man hör av sig till oss och får hjälp med den värderingen. Det är det som är vårt jobb. Tipsa oss! tipsap3nyheter@sverigesradio.se Fördjupa! När en politiker i regeringen lovar någonting blir det oftast en nyhet. Under sommaren kom många löften inför valet, som journalister granskade och gjorde nyhetsinslag om. För att den som lyssnar ska kunna få koll på olika sidor av en nyhet är det viktigt att flera personer får komma till tals och att reportern inte tar ställning och berättar vad hen själv tycker. Vill du tipsa våra redaktioner? Nummer och adresser hittar du längst bak i tidningen! Tipsa anonymt? Sverigesradio.se/ radioleaks eller scanna koden med din mobil: 22 #02 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 23

radiorösten politik Lyssna på Ring så spelar vi. Scanna koden med din mobil. Radiorösten P4: Lisa Syrén Med 18 år bakom mikrofonen i»ring så spelar vi«passerar Lisa Syrén legenden Hasse Tellemar som Sveriges radiosällskap nummer 1 på lördagsförmiddagarna. t e x t Johan Wangström f o t o Mattias Ahlm Kort om Lisa: hörs Som programledare för Ring så spelar vi i P4, lördagar kl 7 samt i Lördag med Lisa, P4 kl 6 7. förebild Annika Hagström som var tidig med att arbeta med både underhållning och nyheter. efter sändningen Då kramas vi, kollar sociala medier och mail. Sedan åker jag till min pappa som är 95, han har alltid lyssnat på programmet och tycker och tänker. Sedan åker vi och veckohandlar och äter lunch tillsammans. Nästan två miljoner lyssnar när Lisa blandar folkbildande underhållning med djupt allvar från radiohuset i Växjö. Det är ett privilegium, konstaterar Lisa Syrén när hon beskriver känslan av att köra till jobbet efter att ha klivit upp klockan fem på lördagsmorgnarna. Alla dessa människor som väntar, och den gröna lampan då»peakar«livet, skrattar hon med sin personliga och varma röst som blivit en tröst för så många, inte minst då hon ledde Karlavagnen. Det märks när Lisa Syrén gör entré på redaktionen i Växjö, bärandes en röd ryggsäck och något försenad med tåget. Hon sprudlar av energi inför morgondagens program och faktiskt inför livet självt. Jag är ju en glad typ, och tycker att det är jädrigt skönt att närma sig 60 och vara i full gång. Man har lite mer distans och kan gå på lust och det är väldigt, väldigt trevligt. Lisa har ett stort samhällsintresse och en bred erfarenhet från radion där hon bland annat har arbetat med nyheter och dokumentärer, exempelvis var hon en av de första som lyfte frågan om uteliggare i mitten av 80-talet. Med sin förmåga att komma nära lyssnarna blev hon den perfekta programledaren när Sveriges Radio drog igång kvällsprogrammet Karlavagnen 1993. Det var en tid av förnedrings-tv, och vi ville vara uppkäftiga genom att låta människor prata till punkt inte trycka ner dem, minns Lisa. Karlavagnen blev en stor succé och innebar många djupa samtal med människor i ofta svåra livssituationer. Eller vid händelser där hela samhället är i kris. Jag sände efter Estoniaolyckan, tsunamin, Göteborgsbranden och mordet på Anna Lindh. Det blir samtal som är oerhört täta och man känner att det verkligen lyssnas därute. Lisa har arbetat mycket med sig själv och hittat en balans mellan att använda sina egna upplevelser och att inte lämna ut sig själv. Det handlar om att värna men inte väja, förklarar hon. Är jag trygg och påläst kan man prata om nästan vad som helst, spräcka trollen och ta upp dem i dagsljuset. Något Lisa har nytta av också som programledare för Ring så spelar vi. Jag tror att det är viktigt med balans, och att vårda glädjen. Man kan känna sig väldigt banal om man vill, men jag tror faktiskt att det fungerar. Rätt fråga till politikerna Sveriges Radio har många av landets allra skickligaste politiska reportrar, som bevakar politiken både lokalt där du bor och i riksdag och regering. I år jobbar de extra hårt för att ge lyssnarna svar på frågor inför de val som hålls, men även annars kan du vara säker på att få en oberoende granskning av de folkvalda politikerna och de viktigaste frågorna. Bläddra framåt i tidningen och följ med några av våra reportrar på reportage. i l l u s t r at i o n Jennie Arvenäs 24 #02 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 25

politik Med koll på svensk politik Ekots politiska reportrar bevakar och granskar allt som våra folkvalda politiker säger och gör. Ett krävande jobb, som ger lyssnarna svar på vad politikerna tänker göra för dem. t e x t Anna Unsgaard f o t o Johan Ljungström Jag tycker politik är väldigt roligt och att då få vara i händelsernas centrum där viktiga frågor debatteras är en stor förmån. Den som säger det är Karin Runblom. Sedan åtta år är hon politisk reporter i inrikesgruppen på Ekot, Sveriges Radio. Idag har hon en lugn dag så Magasinet får en lång pratstund med henne. Hon berättar att jobbet som politisk reporter är väldigt roligt och samtidigt krävande. Det svåraste är att vara insatt i så många olika ämnen. Jag förväntas kunna göra intervjuer om alla möjliga frågor och det krävs att man insatt i de frågor som man ska bevaka. Politisk bevakning är mycket brett och spänner över en stor mängd områden som politikerna fattar beslut om. Men i grunden handlar det om två typer av beslut. Fördelning av statens pengar och stiftande av nya lagar. Karin Runblom berättar att en hel del av hennes tid går åt till att hänga med i debatten. Hon försöker hinna läsa både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varje dag. Hon lyssnar på radions nyhets- och aktualitetssändningar, ser TV-nyheterna och i mån av tid läser hon kvällstidningarna. Det är även viktigt att läsa politiska tal och vara på politiska kongresser. Hennes jobb består av att bevaka utspelen från de politiska partierna och kritiskt granska deras politik och sedan rapportera om det i Ekots sändningar. Det är viktigt att ha så mycket bakgrundskunskap så att man som reporter kan sätta in det Karin Runblom intervjuar Folkpartiets partiledare, skolminister Jan Björklund, under politikerveckan i Almedalen. Det är ont om tid för frågor och det gäller att Karin vet vad hon vill ha svar på. politikern säger i ett sammanhang. Ibland är ämnena snåriga, och då är det också en konst att kunna göra det hela begripligt och intressant för alla lyssnare eller läsare. Att intervjua en politiker är både lätt och svårt säger Karin Runblom. Det är lätt att få tag på politiker i riksdagshuset och Sveriges politiker har en tradition av att vara tillgängliga för journalister. Men det svåra är när de bestämt sig för att de inte vill svara på en fråga. Då spelar det ingen roll hur många gånger man frågar, för det kommer inget svar i alla fall. Man får försöka vara envis och fråga på olika sätt, men ibland får man helt enkelt redovisa i radion att politikern inte vill svara. Fredrik Furtenbach är inrikeschef på Ekot. Det betyder att han är chef för den politiska bevakningen och chef för Karin Runblom och sju andra politiska reportrar. Han är huvudansvarig för planeringen av den politiska bevakningen, allt från hur en vanlig bevakningsvecka ser ut, till hur budgeten ska presenteras och hur valrörelsen ska se ut. Han menar att politiker granskas hårdare än andra makthavare. Det är mycket svårare att komma åt näringslivstopparna än politikerna säger han. Företagsledarna avstår oftare från att ställa upp på intervjuer. Politiker däremot, som är demokratiskt valda har någon form av skyldighet att ställa upp. Och därför blir de mer granskade också, säger han. Men samtidigt är politiker idag tränade att kunna svara på journalisters frågor och har en stab runt sig som försöker styra och påverka bevakningen i deras riktning. Under ett valår förändras mycket av den politiska rapporteringen berättar Fredrik Furtenbach. Politikerna försöker med alla möjliga knep få ut just sina förslag. Det händer så hysteriskt mycket mer när det är valår. Det blir mycket mer dragkamp om oss politiska reportrar. Jag får flera erbjudanden varje dag från politiker om så kallade exklusiva nyheter och det mesta tackar jag nej till. Det är inte bara intensiteten i politiken som förändras under ett valår berättar han. Även känslorna hos politikerna förändras. Han säger att de har nerverna utanpå. Det kan handla om att politikerna känner sig orättvist behandlade för att vinkeln på reportaget var för negativt menar de. Allting är känsligare, politikerna försöker styra oss mer och de tävlar sinsemellan mer än mellan valen. Men Ekot är noga med att alla partier ska få samma möjligheter och redaktionen räknar mängden utrymme som varje parti får. Som ett led i att utveckla valbevakningen och få andra perspektiv har Ekot en temporär redaktion i Vårberg söder om Stockholm berättar Fredrik Furtenbach. Vi bestämde att starta en redaktion där eftersom mångfald är ett tema för valbevakningen. Vi vill få andra perspektiv än man får i Stockholms innerstad, och få kontakt med människor som inte så ofta följer traditionell nyhetsbevakning. Karin Runblom tycker om när det är valår och pulsen höjs både bland politiker och journalister. Det roligaste av allt är ändå att se hur det går i valet. Det är så många opinionsundersökningar fram till valet, men till syvende och sist så är det resultatet på valdagen som avgör! Karin Runblom och Fredrik Furtenbach är politiska reportrar på Ekot och tillhör de journalister i landet som har bäst koll på svensk politik. 26 #02 2014 sveriges radio magasinet

politik politik Nu i valtider försöker Jonas Partheen och Sara Karlsson komma ut och träffa så många lyssnare som möjligt i bevakningsområdets 15 kommuner. Många av dem har de hittat via publiknätverket. nära publiken i p4 När P4 Skaraborg pratar med lyssnarna sticker skolan ut som den valfråga som engagerar flest. Men i Skara betyder skolan en omstridd nybyggnad, i Skövde att skolan som helhet behöver bättre resurser. Med hjälp av kanalens nystartade publiknätverk hittar reportrarna fler röster som får komma till tals i radion. t e x t Anna Rikner f o t o Anders Västlund Det är en av de allra första varma majdagarna, men i fikarummet på P4 Skaraborg är det fullt fokus nästan fyra månader framåt i tiden. Valreporter Jonas Partheen lägger tillsammans med publikredaktör Sara Karlsson upp en plan för hur man i god tid före valet i september ska hinna lyfta fram minst en lokal valfråga från var och en av bevakningsområdets 15 kommuner. Vi ska självklart besöka alla kommunerna, men hinner inte få med allt. Därför har vi gjort en enkät via vårt publiknätverk för att få reda på vad som är den viktigaste lokala valfrågan i respektive kommun. Den frågan får sedan de lokala politikerna debattera, säger Jonas Partheen. Den fråga som engagerar flest lyssnare är just skolan, vilket man på P4 Skaraborg märkt både via enkäten till publiknätverket och i samtal med lyssnare i andra sammanhang. Men vad man egentligen menar är alltså väldigt olika. För att få en bättre förståelse för begreppet skolan har bland annat publiknätverket använts för att hitta boende i speciellt de mindre kommunerna, som har fått förklara vad just de menar. Publiknätverket är en databas där privatpersoner på egen hand får lägga in fakta om sig själva och om sina intressen. Det betyder att när vi behöver det kan vi kontakta personer som bor i exempelvis Skara och har ett intresse för just skolan, säger Sara Karlsson. Just i valtider är publiknätverket ett extra bra arbetsverktyg, eftersom det är svårt att veta i förväg vilka frågor som kommer uppmärksammas. Säg att äpplen skulle bli en het valfråga. Då kan jag be Sara att söka efter till exempel en äppelodlare och vi behöver inte förlita oss på att någon känner någon som vet någon som odlar äpplen, förklarar Jonas. Om vi aktivt söker något speciellt tittar jag efter om det finns några bra namn. Hittar jag några vet jag att det är okej för dem att jag ringer. Sedan ställer de antingen upp med tips eller så kan vi träffa dem»det gäller att jobba aktivt.«och göra ett inslag, fortsätter Sara. Både hon och Jonas har märkt att det är lättare att få svar om man kontaktar en ganska snävt utvald grupp, vilket de tror beror på att den man mejlar oftare känner att det rör just hen själv. Nu inför EU-valet skickade vi ut en allmän fråga om skaraborgare som bor eller har bott på andra ställen i Europa och har erfarenhet av att rösta i ett annat land, men vi fick inga svar. Men när vi mejlade alla vi hade i publiknätverket som bor i Essunga för att få svar på hur de tänker angående en folkomröstning om en badhusrenovering fick vi bra respons. Jag tror det beror på att det blev mer personligt. Det är likadant som när vi är ute och träffar lyssnare på småorterna. Det upplevs som oerhört 28 #02 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 29

politik politik»för många är det ett stort steg att ringa till radion«reporter Sara Karlsson hittar ofta personer att intervjua via publiknätverket. positivt att vi kommer just dit och då vill man gärna ställa upp om man har möjlighet, flikar Jonas in. närmare lyssnarna Publiknätverket drogs igång på allvar i oktober, men det förberedande arbetet har pågått sedan 2011, enligt förlaga från P4 Jämtland. Drivkraften bakom satsningen är Torbjörn Borg, en välkänd röst i den lokala etern som jobbat på P4 Skaraborg sedan mitten av 1980-talet. P4 Skaraborg har en oerhört hög lyssningsgrad, men eftersom vi har så många kommuner att bevaka är vi också oerhört beroende av tips. Att skapa ett informationsnätverk med hjälp av lyssnarna själva kändes därför som en självklar idé att ta efter. Arbetet med att utforma nätverket drogs igång strax efter att stationens telefonväxel stängdes ner, vilket visade sig ge en kraftig minskning av antalet inkomna tips. Att starta upp publiknätverket blev därmed en väg att ge lyssnarna ett nytt sätt att kontakta kanalen. Jag åkte runt i kommunerna och presenterade idén och samlade in namn. För många är det ett stort steg att ringa till radion, ofta känns det större än att kontakta tidningen. Det vill vi så klart ändra på och en väg har varit publiknätverket, just för att folk själva får ange vad de är intresserade av. Är man redan med blir det lättare att ta den där första kontakten, även om det gäller något annat. I dag finns nästan 600 namn i publiknätverket. Det gäller att förvalta det och fortsätta att aktivt jobba på att få in nya namn, i synnerhet unga och de med utomnordisk bakgrund. Annars är det lätt att det blir något som bara finns där, men vi vill ju att det fortsätter att växa och är något som alla kan använda sig av, oavsett om det gäller valbevakning eller ett vanligt nyhetsjobb, säger Sara Karlsson, som vid årsskiftet tog över som publikredaktör efter Torbjörn. anmälde sig direkt I ett radhus i Skövdeförorten Södra Ryd hörs P4 Skaraborg genom den öppna altandörren. Det är ingen slump. Sjukpensionär Britt Tegneryd är en av programmets trognaste lyssnare och tillika en av de första att ansluta sig till publiknätverket. Radion går på hela tiden och det är bara P4 Skaraborg. Det är varierande program och bra musik och jag vill ha det lokala. Jag har alltid varit engagerad i samhällsfrågor och tycker det är väldigt stor hjälp att viktiga frågor kommer ut i radion så alla får höra om dem. Själv har hon nyligen varit med i två olika inslag om den lokala sjukvården, vilka båda plockades upp från den information hon fyllt i om sig själv i publiknätverket. Jag upptäckte publiknätverket genom datorn och tyckte det verkade vara något nytt och trevligt, så jag hängde på. Och det har ju verkligen visat att det kommer till nytta. Sara Karlsson var den som följde upp Britt Tegneryds uppgifter: Det handlade om kraftigt höjda patientavgifter, vilket visade sig vara en klassisk nyhet som blev ett bra inslag, som vi dessutom kommer att följa upp. Så det är ett bra exempel på hur vi vill att publiknätverket ska fungera. Någon lämnar uppgifter, vi plockar upp tipset och det blir ett eller flera inslag i radion. Nu ska vi bara vårda och utnyttja det, så kommer publiknätverket ge fler bra resultat. Reportrarna Jonas Partheen, Sara Karlsson och Torbjörn Borg. Robin Olin och Henrik Torehammar ger P3-lyssnarna koll på det politiska läget. Torehammar i valet & Kvalet Nyfiken på politik? Missa inte Henrik Torehammars supervalår. Dessutom finns Kvalet en podd med Torehammar och Robin Olin, som släpper ett nytt avsnitt varje lördagsmorgon. t e x t Lena Henriksson f o t o Mattias Ahlm Han kallar sig själv för samhällsnörd och har hela livet varit intresserad av politik och samhällsfrågor. Uppvuxen i Värmland kunde han ibland känna sig lite udda med sitt samhällsintresse och säger att han var»politikernörden«i klassen, redan då med ett intresse för att guida andra och leta fram fakta. Jag minns mitt första skolval år 1994. Jag var superintresserad och samtidigt uppfattade jag det som att många tyckte att politik var töntigt och de flesta var helt ointresserade fram till typ lunchrasten innan vi skulle gå och rösta. Då plötsligt ville flera ha en snabbguide av mig, berättar Henrik Torehammar med ett leende när vi sätter oss ner i två stolar vid ett stökigt trapphus. Från de stora fönstren har vi utsikt över Gärdet i Stockholm, där Radiohuset i ligger som en stor betongkloss mitt i allt det gröna. Jag möter honom först i ett litet rum som han delar med fem andra personer, bland andra hans producent Martin Jönsson. Stämningen är skön och glad och när vi lämnar rummet pågår en diskussion och val av musik till ett av de kommande programmen. Henrik och jag pratar om Supervalåret och varför det är så viktigt att göra radio för unga om samhällsfrågor och politik. Men vi riktar oss inte bara till unga! Det är så svårt det där med att bestämma en specifik målgrupp, alla kan lyssna, säger Henrik. olika programformer Ambition är att podd-programmen ska berätta en historia och det får gärna ta lite tid att förklara. Helst vill han att de som lyssnar ska dela och sprida programmen vidare. Programmen får gärna leva länge. Det direktsända programmet på fredagar har en annan puls och här och nu känsla med en mer internationell inriktning. Efter att ha sänt direkt under många är tycker Henrik att det är en lyx att nu får jobba med två så olika programformer, podd och direktsändning. Även om han värjer sig mot medias förkärlek att jobba i fasta format som han tycker kan hämma både kreativiteten och nytänkandet när man skapar nya program. I podden hittar reporter Robin Olin de spännande historierna och reportagen och det får gärna ta tid. Exempelvis handlade ett program om några människor i ett kollektiv som försöker hitta en egen medborgarlön och så försöker de i programmet att bredda perspektivet och koppla det till hur det svenska trygghetssystemet har kommit till. Medan man i programmet Supervalåret kastar sig mellan olika länder och verkligheter, som mellan exempelvis valen i Indien och Venezuela. I Supervalåret tar vi upp de stora frågorna och trenderna, typ 30 #02 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 31

politik svensk hiphop den allmänna ojämlikheten eller vad som händer med den amerikanska medelklassen. Det är väldigt spännande tycker jag men vi hinner inte fördjupa oss på samma sätt som i podden. Det ger ett hisnande perspektiv att kunna röra sig i direktsändning över hela världen, berättar Henrik som i det programmet har hjälp av ungkorren Paloma Vangpreecha. (läs mer om Palomas jobb på sidan 12.) frågor från lyssnarna Henrik lyfter fram frågelådan som återkommer i varje program som ett exempel på hur de ständigt har en dialog med lyssnarna. Frågorna är allmänna och kan handla om högt och lågt. Redaktionen svarar själva eller letar reda på en expert som kan svara på frågan. Vad vill du förmedla till lyssnarna med de två programmen? Att det här är spännande och viktiga saker och det gör jag med den brinnande nördens entusiasm, säger han med glimten i ögat. Jag tror att om man kan saker och pratar med folk som vet och inte bara har koll så kan det födas en ny tanke och nya insikter. Det blir spännande och man lär sig mer. Jag gillar folkbildning. Det är väl delvis det som vi på public service finns till för. Vi måste ju ge lyssnarna något tillbaka när vi jobbar så hårt för att få deras uppmärksamhet. Jag vill bjuda lyssnarna på, vad ska jag säga något läckert Ditt parti Radioteater under fyraprocentsspärren friterat men med en nyttig kärna i. Hur ser samhället ut, hur fungerar världen och försöka förmedla så mycket information och kunskap som möjligt. Henrik menar att just kunskap och humor är två viktiga ingredienser när vi han program. Han får många frågor om just humor och politik och försöker förklara. Han säger att kunskap kan komma via Sveriges Radios korrespondenter eller intressanta forskare eller andra människor som är kunniga och kloka och som berättar och förklarar utan att stänga ute lyssnare. Elever i årskurs nio ska lätt kunna hänga med och få verktyg för att förstå referenser och sammanhang. Jag har högt förtroende för våra lyssnare och att de förstår även om det kan vara lite klurigt ibland, säger Henrik. Följ Radioteaterns uppsättning om det fiktiva Ditt Parti och dess kamp för att hålla sig kvar i riksdagen. Efter att ha tagit sig över fyraprocents-spärren i valet 2010 med knappast möjliga marginal ligger nu Ditt Parti (DP) under spärren i opinionsmätningarna. Det är vinna eller försvinna - ska DP lyckas hålla sig kvar i riksdagen? Inför valspurten utser partiledaren Lars Linell en liten kampanjgrupp med uppdraget att rädda sitt parti Ditt Parti ett mittparti, faktiskt det allra mittersta av alla mittpartier. Konkurrensen är stenhård i en värld där politik som det möjligas konst när som skoj och allvar Humor å andra sidan kan vara ett sätt att hitta känslor och på så sätt kanske skapa intresse för ämnet. Men humor är inget man ska slarva bort menar Henrik, som gärna vill göra program där han kombinerar»sköj«på en ena sidan av skalan och»allvar«på den andra. Han hoppas att just humor kan bidra till att utveckla form och format i nya radioprogram att vi inte ska vara så rädda för att testa nytt. Henrik Torehammar håller i partiledarutfrågningar i P3 under augusti och fortsätter som programledare för Korrerapporten i P3 från oktober 2014. Torehammars supervalår sänds från april 2014 till september 2014, varje fredag 13.05 i P3. Programmet finns att lyssna på i efterhand och att ladda ner utan musik på sverigesradio.se eller i appen Sveriges Radio Play. Det är inte bara Sverige och Europa som väljer politiker i år. Med programmet och superbevakning av valåret 2014 vill P3 uppmärksamma att nästan hälften av världens befolkning går till valurnorna under 2014. Med Henrik Torehammar och ungkorren Paloma Vangpreecha. Kvalet en valpodd av Torehammar och Olin sänds från mars till september 2014 och är en podd som tar upp små och stora frågor som på olika sätt rör unga inför riksdagsvalet 2014. Ett nytt avsnitt varje lördagsmorgon, på sverigesradio.se eller i appen Sveriges Radio Play. Med Robin Olin och Henrik Torehammar. Lyssna på Kvalet. Scanna koden med din mobil. helst riskerar att förvandlas till det omöjligas konst. I rollerna: Frida Röhl, Malin Cederbladh, Ardalan Esmaili och Ralph Carlsson. Manus: Pia Gradvall & Magnus Lindman. Regi: Magnus Berg Lyssna på ditt parti i vår app Sveriges Radio Play. Scanna koden med din mobil. Ametist tillsammans med Ricardo Gonzales från klubb Yes! som var medarrangör till 7-årsfesten för En kärleksattack på svensk hiphop på Södra Teatern i Stockholm. Sann kärlek! Efter sju år i etern är En kärleksattack på svensk hiphop med Ametist Azordegan Sveriges största och mest betydelsefulla hiphop-program. FFF 32 #02 2014 sveriges radio magasinet 33 #012014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 33

svensk hiphop svensk hiphop Kön ringlade lång utanför Södra Teatern när En kärleksattack på svensk hiphop hade sjuårsjubileum. FFF Varje torsdag är det direktsändning inför publik på Fryshuset i Stockholm. På scen finns det bästa av vad svensk hiphop har att erbjuda. t e x t Angelika Vaskevitch f o t o Martina Holmberg»vi premiärspelar låtar i varje program«nu har vi slagit upp dörrarna till svensk hiphops vardagsrum, utbrister Ametist Azordegan när programmet börjar. Hon har på sig en t-shirt med Mats Nileskär, veteranen som har varit programledare för P3 Soul sedan 1978. Klädvalet känns naturligt, Ametist betyder lika mycket för den nya svenska hiphopen idag som Mats Nileskär betydde för afroamerikansk populärmusik i Sverige på åttiotalet. Sveriges Radios totala utbud ska erbjuda något för alla. Kärleksattacken låter minoriteter höras vilket är viktigt för det demokratiuppdrag som Public Service har. Radion har alltid haft problem att nå»unga med invandrarbakgrund«, så kallade»icke lyssnare«, de har helt enkelt inte en stark relation till kanalerna och Sveriges Radio som varumärke. Jag är stolt över att kunna ge dessa människor en röst genom att varje vecka ha gäster som berättar om sitt liv och sin version av Sverige, förklarar Ametist. hiphopen har en historia av att beskriva sin omgivning, det är en musikstil som utövas av en underklass som skildrar sin vardag genom musiken. De som sysslar med hiphop är oftast människor som känner ett utanförskap. I varje program berättar unga svenskar med invandrarbakgrund sina historier. Det bästa är att deras berättelser om utanförskap och deras politiska budskap får stå oemotsagda. De får ventilera sina känslor genom musiken utan att bli ifrågasatta. Kärleksattacken är ingen plats för debatt, men programmet tar upp viktiga frågor så att debatten ska kunna föras på andra platser. Ingen har bett dessa människor berätta om sina liv i utanförskap, det finns inget manus utan det händer av sig själv. Genom programmet skildras deras bild av Sverige, säger Ametist. denna kväll är det fullt hus i Fryshuset; tiomannakollektivet The Order från Göteborg är på plats tillsammans med Stockholmsrapparen Mächy och Gonza-Ra från Storuman, som enligt Ametist är svensk hiphops nya framtidslöfte. Genom åren har hon lyft fram hiphoptalanger som exempelvis Rawda, Pantezon, Abidaz, Lilla Namo, Cleo, Kartellen, Adam Kanyama, Malcom B och Adam Tensta, som sveriges radio magasinet #02 2014 35

SVENSK HIPHOP SVENSK HIPHOP Norrlandsfil i handen på Norrlands stoltheter; duon Random Bastards och Gonza-Ra.»Detta är rapparnas program, deras vardagsrum«alla gjorde sina första liveframträdanden i Kärleksattacken. Jag strävar alltid efter att lyfta fram nya talanger och framtidslöften, det är det absolut viktigaste. Det andra är att programmet ska vara först ut med ny musik, vi premiärspelar låtar i varje program. Ametist får mycket förfrågningar från artister som vill vara med i programmet, men så har det inte alltid varit. De två första åren fick jag ingenting skickat till mig, jag sökte upp allt själv på olika forum på nätet och ringde runt till rappare och folk i branschen. Skivbolagen har ingen koll, de behöver mig för att veta vad som är på gång. De kommer in sist i det här, säger Ametist. Idag får jag massvis med förfrågningar och försöker gå igenom allt så gott jag kan, men samtidigt är jag bara en person. Fortfarande är det däremot endast 50 procent av det som är med i programmet som har kommit in, resterande 50 procent har jag letat upp själv. Informationen får hon bland annat från olika musikgrupper på Facebook som postar sin rap i Youtube-klipp, när hon hittar något hon gillar ber hon personen maila sina kontaktuppgifter, vilket de alltid gör. Mitt flöde på Facebook är otroligt värdefullt, där postar rappare klipp på både sin egen rap och sina kompisars. Det fungerar inte att skärma av och spela diva, då händer ingenting. Jag måste ständigt vara öppen och ta in saker, säger Ametist. Att hitta och lyfta fram nya talanger har alltid varit Ametists driv, något som märks väl i den nya säsongen då Ametist gör en storsatsning på hiphop från svenska småorter. Idag lyssnar»alla«på svensk hiphop, men det är artister från Stockholm och storstäderna som dominerar i medierna. Svensk hiphop är större och bredare än så. För att motverka denna centralisering har jag startat kampanjen»decentralisering«. Småstädernas hiphop är väldigt intressant, den har andra musikaliska uttryck, låttextinnehåll och vardagsbeskrivningar än storstädernas. Nu när alla fått upp ögonen för svensk hiphop bör de vilja upptäcka genren i dess helhet, säger Ametist. första gruppen upp på scen är göteborgskollektivet The Order, efter deras uppträdande går Linda Piras remix av»knäpper mina fingrar«igång, en låt med fyra kvinnliga rappare. Det är en positiv trend att fler tjejer får plats i rampljuset. Jag har aldrig tidigare varit med om att fyra kvinnliga rappare framträder i en och samma låt, iallafall inte i svensk hiphop. När jag var liten fanns det knappt några kvinnliga rappare överhuvudtaget. Det behövs tjejer som rappar för att tjejer ska börja rappa, förklarar Ametist. Det är viktigt med förebilder. Nästa upp på scen är Gonza- Ra från Storuman. Han är enligt Ametist en av genrens starkastaste framtidslöften. Under kvällen bjuder han publiken på självsäker liverap på sin breda norrländska. Efter uppträdandet vinkar Gonza-Ra till sig två vänner när det är dags för intervju, helt utan Ametists vetskap. Gonza-Ra har tagit med sina rapparpolare Broder John och Friman från Storuman. Ametist möblerar snabbt om bland soffor och stolar så att alla ska få plats spontaniteten i programmet är något hon vill ta vara på. Detta är rapparnas program, deras vardagsrum. Svenska hiphopartister ska kunna ta sig friheter och köra över mig. Det är då man får uppleva saker med artisterna som inte händer någon annanstans. Spontaniteten behövs för att de verkligt unika sakerna ska inträffa, det är då det händer magiska saker. Lyssna på En kärleksattack på svensk hiphop. Scanna koden med din mobil. Silvana Imam. 36 #02 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #01 2014 37

knoppen grävande & journalistik kroppen grävande journalistik Granskning av hög Kaliber I tio år har de grävande journalisterna på Kaliber i P1 tagit pulsen på samhället och ställt ansvariga till svars. Ofta är de först med avslöjanden och nyheter. t e x t Kalle Lekholm f o t o Anders Västlund Reporter Lena Pettersson från Kaliber i P1 intervjuar miljöminister Lena Ek. Efteråt är hon besviken över att ministern duckade för flera av frågorna. Det är en avslappnad stämning i det lilla rummet på Haga Nygatans förskola i centrala Göteborg. P1-programmet Kalibers Lena Pettersson klickar i gång bandspelaren, testar ljudet och skojar med miljöminister Lena Ek om atomsammansättningen hos perfluorerade ämnen. Sedan är intervjun i gång. Reportern ställer sina frågor och ministern svarar. Stadsrådet pratar på, och för den som inte har stenkoll på ämnet är det lätt att tappa bort sig bland bisfenol-alfabet, biocider, reach-förordningar, cocktaileffekter och andra fackuttryck. Ibland tittar ministern på sin pressekreterare Erik Bratthall, som sitter i fåtöljen bredvid. Lena Pettersson ställer en fråga som gäller användningen av bekämpningsmedel. Då bryter pressekreteraren in: Bekämpningsmedel ligger på landsbygdsdepartementet, det är egentligen Eskil Erlandsson som har de frågorna. en viss osäkerhet uppstår. Pressekreteraren och Lena Ek vill antingen ha tid att läsa in sig på ämnet, eller att landsbygdsminister Eskil Erlandsson tar frågorna i stället. Okej, ja, jag kan absolut ställa de frågorna senare. Bisfenol A kanske känns mer som ert bord? Då går vi över till det. Lena Pettersson är reporter på Kaliber, Sveriges Radios program för granskande journalistik sedan 2004. Just nu arbetar hon med en granskning av regeringens miljöpolitik och deras arbete för en giftfri miljö. Hennes tes är att många av regeringens förslag på området inte blivit verklighet och att Sverige halkat efter flera andra europeiska länder, trots att det är ett prioriterat område. Mycket snack och lite verkstad från regeringen, skulle man kunna säga. Att intervjun sker på förskolan i Göteborg beror på att ministern är här för att prata med personalen om just de frågor som Lena Petterssons inslag handlar om giftiga ämnen som finns i olika produkter i vår omgivning. Det normala när vi intervjuar ministrar är kanske annars att vi åker upp till riksdagen och pratar med dem där. Men för inslagets skull ville jag ha henne i en miljö, och jag visste att Lena Ek skulle prata om de sakerna som jag tar upp. när miljöministern reser sig och tar i hand efter utfrågningen är stämningen fortfarande god. På väg ut genom dörren kommenterar hon intervjun: Jag gillar när journalister har det här grundliga arbetssättet. Det blir svårare för mig som politiker, men bättre för medborgarna. Lena Ek och hennes entourage försvinner mot Landvetter, flyget och Stockholm. Har du en cigarett att bjuda på? Jag röker inte 38 #02 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet #02 2014 39