Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal
Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. ISBN 91-7201-573-x Artikelnr: 2001-125-34 2
Förord En av Socialstyrelsens uppgifter är att utfärda legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa uppgifter utförs inom Hälso- och sjukvårdsavdelningens Behörighets- och utbildningsenhet. Varje år sammanställer enheten statistik över antal utfärdade behörighetsbevis. Årets sammanställning har utökats med tabeller över utvecklingen över tiden för den senaste femårsperioden och med beskrivande och analyserande kommentarer. Socialstyrelsens register innehåller inga uppgifter om hur många av de personer som har legitimation som faktiskt är yrkesverksamma inom hälsooch sjukvård. Av detta följer att några slutsatser kring eventuella brister eller överskott på hälso- och sjukvårdspersonal inte kan dras. Man bör rent allmänt betona de betydande svårigheter som föreligger för att beskriva tillgång, efterfrågan, brist eller överskott på hälso- och sjukvårdspersonal. Detta hänger samman med att alla databaser över hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har sina begränsningar. Det saknas dessutom normtal för hur många anställda som behövs för att bedriva en verksamhet. De som medverkat med analys och kommentarer är Ann Bonair, Johan Friskopp, Soffia Grimsdottir, Leif Gudmundson och Claes Tollin. Materialet har sammanställts av Sören Lindroth. Gunilla Hulth-Backlund Enhetschef Behörighets- och utbildningsenheten 3
4
Innehåll Sammanfattning... 6 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal med svensk legitimation eller specialistkompetens 2000-12-31... 7 Legitimerade respektive yrkesverksamma... 7 Utvecklingen under den senaste femårsperioden... 7 Läkare... 8 Tandläkare och tandhygienister... 11 Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor... 14 Apotekare och receptarier... 16 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder... 17 Optiker... 18 Psykologer och psykoterapeuter... 19 Sjukhusfysiker... 20 Kiropraktorer och naprapater... 21 Utländsk utbildning... 22 Övriga tabeller... 23 5
Sammanfattning Socialstyrelsen publicerar varje år statistik över utfärdade legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. Årets sammanställning har utökats med kommentarer för de olika yrkesgrupperna och utvecklingen över tiden för den senaste femårsperioden. Man kan notera att speciellt vad gäller nylegitimerade läkare har andelen med utländsk utbildning ökat kraftigt. Från att länge ha legat kring ungefär 20 procent per år av samtliga nylegitimerade har andelen nu ökat till 36 procent år 2000. Denna andel kan förväntas öka ytterligare under 2001. Sammanställningen visar också att det årliga tillskottet av sjuksköterskor har legat kring 3 300 de senaste fem åren. Förra året fanns drygt 122 000 legitimerade sjuksköterskor i yrkesverksam ålder. Majoriteten av dem finns i åldersintervallet 40-54 år vilket betyder att pensionsavgångarna kommer att öka betydligt om 10 år. Med nuvarande utbildningskapacitet kommer avgångarna att vara större än nytillskottet. En tredjedel av de totalt 17 legitimationsyrkena är mansdominerade (läkare, tandläkare, optiker, sjukhusfysiker, kiropraktor och naprapat). Sex av 62 specialiteter inom läkarkåren är kvinnodominerade (obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsneurologi med habilitering, barn- och ungdomspsyk i- atri, skolhälsovård, hud- och könssjukdomar samt rehabiliteringsmedicin). 6
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal med svensk legitimation eller specialistkompetens 2000-12-31 Socialstyrelsen publicerar här statistik över antal utfärdade svenska legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. För närvarande finns sjutton legitimationsyrken. Ytterligare fyra grupper (audionomer, biomedicinska analytiker, dietister och ortopedingenjörer) reglerades fr.o.m. den 1 januari 1999 med skyddad yrkestitel i kraft av viss yrkesexamen. Dessa grupper får inte någon legitimation av Socialstyrelsen och ingår därför inte i statistiken. Legitimerade respektive yrkesverksamma Socialstyrelsens register innehåller inga uppgifter om hur många som är yrkesverksamma i Sverige. Det är därför viktigt att betona att statistiken endast visar antal utfärdade legitimationer. I statistiken ingår därmed de som är utvandrade, förtidspensionerade eller arbetslösa och de som är verksamma inom ett helt annat yrke. När det gäller läkarspecialiteter kan en läkare ha (och har ofta) mer än en specialistkompetens men är vanligen bara verksam inom en av dessa. Utvecklingen under den senaste femårsperioden Tabell 1 Totalt antal legitimerade i yrkesverksam ålder (under 65 år) den sista december 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Apotekare 1) - - - - 1562 1762 Arbetsterapeuter 1) - - - - 7411 8139 Barnmorskor 6911 7071 7226 7386 7542 7627 Kiropraktorer 126 132 142 143 336 373 Logopeder 760 815 839 887 904 949 Läkare 28688 29304 29909 30487 31141 31845 Naprapater 507 542 580 618 664 706 Optiker 1921 1967 2021 2078 2125 2174 Psykologer 6294 6441 6579 6715 6919 7085 Psykoterapeuter 2765 2913 3054 3288 3452 3586 Receptarier 1) - - - - 5577 5778 Röntgensjuksköterskor 2) - - - - - 20 Sjukhusfysiker 1) - - - - 205 233 Sjukgymnaster 12412 12627 13123 13527 13957 14327 Sjuksköterskor 114526 115866 117710 119428 121053 122598 Tandhygienister 2593 2796 2941 3084 3220 3390 Tandläkare 10948 10979 11074 11171 11237 11193 7
Tabell 2 Antal utfärdade legitimationer per år under perioden 1995-2000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Apotekare 1) - - - - 1567 212 Arbetsterapeuter 1) - - - - 7419 754 Barnmorskor 203 243 220 234 230 172 Kiropraktorer 1 6 10 2 192 37 Logopeder 19 58 28 52 23 48 Läkare 995 1004 1016 994 1083 1185 Naprapater 87 35 40 40 49 44 Optiker 70 82 71 81 84 84 Psykologer 226 204 186 197 270 247 Psykoterapeuter 173 186 180 269 213 197 Receptarier 1) - - - - 5656 261 Röntgensjuksköterskor 2) - - - - - 20 Sjukhusfysiker 1) - - - - 206 32 Sjukgymnaster 490 311 580 497 525 502 Sjuksköterskor 1914 2721 3387 3380 3394 3344 Tandhygienister 150 211 157 159 159 197 Tandläkare 235 384 301 288 277 173 1) Den 1 januari 1999 tillkom fyra nya legitimationsyrken nämligen apotekare, arbetsterapeuter, receptarier och sjukhusfysiker. Samtliga personer inom dessa yrkesgrupper som har den föreskrivna utbildningen kunde under 1999 ansöka om legitimation. Det innebär att antalet utfärdade legitimationer under 1999 för dessa grupper inte beskriver ett "normalår". För kiropraktorer har även svensk utbildning blivit legitimationsgrundande fr.o.m. den 1 januari 1999 vilket förklarar ökningen från detta år. Tidigare var endast vissa utländska utbildningar godkända. 2) Den 1 juli 2000 tillkom legitimationsyrket röntgensjuksköterska. Läkare Tabell 3 Antal utfärdade legitimationer för läkare per 2000-12-31-24 1 1 2 25-29 241 389 630 30-34 1 173 1 109 2 282 35-39 2 038 1 476 3 514 40-44 2 922 2 039 4 961 45-49 3 838 2 251 6 089 50-54 4 559 2 155 6 714 55-59 3 299 1 474 4 773 60-64 2 146 734 2 880 Totalt 20 217 11 628 31 845 63% 37% 100% Antalet läkare i yrkesverksam ålder ökar och har ökat kontinuerligt de senaste decennierna. Av de totalt knappt 30 500 legitimerade i yrkesverksam 8
ålder år 1998 beräknades uppskattningsvis 25 000 vara yrkesverksamma i den svenska hälso- och sjukvården (källa: registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, Statistiska Centralbyrån). De offentliganställda läkarna anges den 1 november 1999 vara drygt 23 200 (källa: Landstingsförbundets rapport Fakta om vård- och omsorgspersonal). I siffran ingår ca 2 000 icke legitimerade läkare under utbildning (AT). Tabell 4 Antal utfärdade specialistbevis för läkare per 2000-12-31 Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år Ålder Kvinnor Specialitet -44 år 45-64 Totalt % Opererande specialiteter - Kirurgi 443 1 512 1955 11 - Ortopedi 333 930 1263 8 - Urologi 78 293 371 9 - Barn- o ungdomskirurgi 30 97 127 31 - Handkirurgi 28 66 94 18 - Plastikkirurgi 45 113 158 20 - Neurokirurgi 41 90 131 8 - Thoraxkirurgi 60 106 166 6 - Anestesi o intensivvård 472 1 126 1598 25 - Obstetrik o gynekologi 320 1 172 1492 48 - Gyn onkologi 12 72 84 54 - Öron-, näs- o halssj. 159 537 696 24 - Röst- o talrubbningar 7 10 17 18 - Hörselrubbningar 14 72 86 33 - Ögonsjukdomar 185 575 760 46 Invärtesmedicinska specialiteter - Internmedicin 808 2 373 3181 28 - Kardiologi 205 464 669 16 - Medicinsk gastroentero- 65 166 231 17 logi och hepatologi - Endokrinologi 62 137 199 27 - Med njursjukdomar 58 187 245 28 - Lungsjukdomar 84 247 331 34 - Hematologi 59 131 190 32 - Allergisjukdomar 17 123 140 38 - Reumatologi 56 232 288 47 - Yrkesmedicin 2 70 72 28 - Yrkes- o miljömedicin 4 46 50 22 - Geriatrik 117 621 738 58 Barnmedicinska specialiteter - Barn- o ungdomsmedicin 316 1 076 1392 41 - Barn- o ungdomsallergologi 8 76 84 35 - Barn- o ungdomsneurologi med 13 62 75 51 habilitering - Barn- o ungdomskardiologi 3 29 32 16 9
Tabell 4 forts Antal utfärdade specialistbevis för läkare per 2000-12-31 Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år Ålder Kvinnor Specialitet -44 år 45-64 Totalt % - Neonatologi 21 64 85 24 Allmänmedicin 1 059 5 194 6253 38 Psykiatriska specialiteter - Psykiatri 336 1 492 1828 46 - Rättspsykiatri 7 61 68 29 - Barn- o ungdomspsykiatri 61 313 374 58 Radiologiska specialiteter - Medicinsk radiologi 297 880 1177 25 - Neuroradiologi 16 67 83 19 - Barn- o ungdomsradiologi 22 41 63 38 Klin laboratoriespecialiteter - Transfusionsmedicin 9 52 61 38 - koagulations- o blöd- 4 7 11 27 ningsrubbningar - Klin immunologi 11 67 78 31 - Klin bakteriologi 20 126 146 39 - Klin virologi 11 44 55 47 - Klin fysiologi 48 148 196 22 - Klin neurofysiologi 16 58 74 16 - Klin kemi 29 152 181 27 - Klin farmakologi 33 47 80 18 - Klin genetik 5 23 28 25 - Klin patologi 56 203 259 29 - Klin cytologi 20 100 120 30 - Rättsmedicin 10 20 30 27 Socialmedicin 8 61 69 25 Företagshälsovård 12 748 760 28 Skolhälsovård 8 71 79 59 Hud- o könssjukdomar 93 320 413 56 Neurologi 91 255 346 30 Infektionssjukdomar 126 379 505 34 Rehabiliteringsmed 53 192 245 52 Onkologi 100 237 337 39 Klin näringslära 1 7 8 25 Smärtlindring 19 96 115 23 Nukleärmedicin 23 99 122 20 Riksdagen har beslutat om ett tillskott av utbildningsplatser vid de svenska medicinska fakulteterna. Avsikten är att ytterligare 200 utbildningsplatser ska finnas från och med höstterminen 2001. Detta får betydelse för tillgång- 10
en på läkare först i ett långsiktigt perspektiv, eftersom utbildningstiden fram till legitimation nominellt sett är sju år, i praktiken längre. Det mest iögonfallande draget i läkarkårens kvantitativa utveckling är naturligtvis den höga andelen läkare med utländsk utbildning (se tabell 24). Antalet utländska läkare som erhåller svensk legitimation har under lång tid varit stort och legat omkring 20 procent av samtliga nylegitimerade. Under år 2000 hade antalet ökat till 427 vilket motsvarar 36 procent. Ett ännu större antal utländska läkare kan förväntas framdeles vilket har sin förklaring i landstingens aktiva rekryteringsinsatser i länder som Tyskland och Polen. Tyska läkare har nu blivit den största enskilda gruppen. Tandläkare och tandhygienister Tandläkare Tabell 5 Antal utfärdade legitimationer för tandläkare per 2000-12-31-24 2 14 16 25-29 197 341 538 30-34 347 478 825 35-39 549 530 1 079 40-44 894 940 1 834 45-49 1 138 983 2 121 50-54 1 068 775 1 843 55-59 1 034 628 1 662 60-64 882 393 1 275 Totalt 6 111 5 082 11 193 55% 45% 100% Sammantaget finns fler legitimerade tandhygienister och tandläkare än någonsin tidigare. Vid bedömning av tillgång och efterfrågan är dock ytterligare faktorer viktiga att beakta. En stor del av tandläkarna är egna företagare och har därmed inte reglerad arbetstid. Det är sannolikt att de i viss utsträckning anpassar sin arbetstid till den aktuella vårdefterfrågan. Den öppna europeiska arbetsmarknaden för tandläkare har fått stor betydelse för tillgången på tandvårdspersonal. De närmaste åren kommer en stor andel tandläkare med svensk utbildning att vara verksam utomlands. I ett längre perspektiv är det möjligt med en invandring av tandvårdspersonal bestående av återvändande svenska tandläkare och av tandläkare utbildade i annat EU/EES-land. Efterfrågan på tandvård är beroende av patienternas betalningsförmåga. Förändringar i hushållens ekonomiska resurser eller förändringar i sam- 11
hällets subvention av tandvård kan öka eller minska efterfrågan på tandvård. Med ovanstående reservationer visar statistiken från Socialstyrelsens register att: Antalet tandläkare i yrkesverksam ålder ökat de senaste 5 åren. Ökningen är inte stor, 414 individer, vilket motsvarar 4 procent. Antalet tandläkare som lämnar yrkesverksam ålder de närmaste åren kommer att vara större än antalet nylegitimerade. Inom 15 år skulle antalet tandläkare i yrkesverksam ålder kunna minska från 11 000 till ungefär 7 800. Registeruppgifter över tandläkare som är specialister visar att: Tabell 6 Antal utfärdade specialistbevis för tandläkare 2000-12-31 Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år (Källa: Socialstyrelsens register över hälso-och sjukvårdspersonal Ålder Kvinnor Specialitet -44 år 45-64 Totalt % - Pedodonti 12 105 117 71 - Ortodonti 38 284 322 41 - Parodontologi 23 136 159 26 - Oral kirurgi 22 152 174 16 - Endodonti 4 48 52 31 - Oral protetik 30 123 153 20 - Odontologisk radiologi 6 53 59 51 - Bettfysiologi 7 37 44 43 Totalt 142 938 1080 13% 87% 100% Tabell 7 Tandläkare: antal utfärdade specialistbevis under 2000 Specialitet Män Kvinnor Totalt Pedodonti 01 2-2 Ortodonti 02 1 5 6 Parodontologi 03 4 3 7 Oral kirurgi 04 2 1 3 Endodonti 05-2 2 Oral protetik 06 6 2 8 Odontologisk radiologi 07 2-2 Bettfysiologi 08-2 2 Totalt antal bevis: 17 15 32 Antalet specialister i yrkesverksam ålder kan förmodas minska i ungefär samma takt som antalet tandläkare totalt. Andelen kvinnor bland specialister är 35 procent och därmed något mindre än bland tandläkare totalt där andelen är 42 procent. Det finns också en ojämn fördelning mellan specialiteterna. Specialiteten pedo- 12
donti (barntandvård) har 74 procent kvinnor medan specialiteterna oral kirurgi och oral protetik har 14 respektive 18 procent kvinnor. Tandhygienister Tabell 8 Antal utfärdade legitimationer för tandhygienister per 2000-12-3-24 3 133 136 25-29 9 326 335 30-34 14 277 291 35-39 15 416 431 40-44 5 637 642 45-49 10 570 580 50-54 - 456 456 55-59 - 329 329 60-64 - 190 190 Totalt 56 3 334 3 390 2% 98% 100% Registeruppgifterna över tandhygienister, med samma reservationer som för tandläkare ovan, visar att: Antalet tandhygienister i yrkesverksam ålder har ökat de senaste fem åren. Ökningen är 605 individer, knappt 24 procent. Antalet tandhygienister som lämnar yrkesverksam ålder de närmaste åren kommer att vara mindre än antalet nylegitimerade. Inom 15 år skulle antalet tandhygienister i yrkesverksam ålder kunna öka från 3 400 till ungefär 4 600. Den förmodade utvecklingen innebär, att antalet tandläkare minskar och antalet hygienister ökar. Om detta samtidigt följs av förbättrad tandhälsa i den vuxna befolkningen, och en förändrad konsumtion av tandvård med förskjutning mot mer förebyggande vård och hälsovård, är förändringarna i personalsammansättningen enligt prognosen ändamålsenliga. Om mönstret för vårdefterfrågan blir kvar vid det nuvarande kan man däremot befara en brist på tandläkare redan inom en femårsperiod. Denna möjliga brist kan befaras bli särskilt markerad utanför storstadsområdena. 13
Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor Tabell 9 Antal utfärdade legitimationer för sjuksköterskor per 2000-12-31-24 117 1 607 1 724 25-29 1 027 8 090 9 117 30-34 1 438 10 877 12 315 35-39 1 504 13 369 14 873 40-44 1 792 16 577 18 369 45-49 2 242 19 200 21 442 50-54 1 693 17 556 19 249 55-59 700 14 473 15 173 60-64 300 10 036 10 336 Totalt 10 813 111 785 122 598 9% 91% 100% Sjuksköterskorna är den största gruppen av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Vid utgången av år 2000 fanns 122 598 legitimerade sjuksköterskor i yrkesverksam ålder (under 65 år) registrerade. Denna siffra omfattar alla sjuksköterskor som legitimerats oavsett vilken studieordning som lett till legitimation. Registret omfattar för närvarande sjuksköterskor som utbildats enligt 1952, 1966, 1982 och 1993 års studiegångar. Omfattningen på den utbildning som sjuksköterskorna har varierar mellan 3½ år, fem terminer, 80/90 högskolepoäng och den nuvarande utbildningen med 120 hö g- skolepoäng. Vidareutbildningar eller påbyggnadsutbildningar för sjuksköterskor finns inte registrerade. Sjuksköterskor som fortsatt att utbilda sig till barnmorskor finns registrerade eftersom de har dubbel legitimation. Av de 122 598 sjuksköterskorna finns således 7 627 som också har legitimation som barnmorskor. Huruvida barnmorskorna tjänstgör som sjuksköterskor eller barnmorskor finns inte uppgift om. Det årliga tillskottet av nyutbildade sjuksköterskor har de senaste fem åren legat runt 3 300. Antalet legitimerade sjuksköterskor bör ställas i relation till antalet i vårdsektorn yrkesverksamma sjuksköterskor. Enligt Landstingsförbundets rapport Fakta om vård- och omsorgspersonal fanns det år 1999 cirka 85 000 sjuksköterskor anställda i den offentliga vårdsektorn. Av dessa arbetade 85 procent i landstingen/regionerna och 15 procent i den kommunala hälsooch sjukvården. Siffran 85 000 sjuksköterskor inkluderar barnmorskor och biomedicinska analytiker. Åldersfördelningen av de legitimerade sjuksköterskorna visar att majoriteten befinner sig i åldersintervallet 40-54 år (ca 60 000). Det betyder att 14
pensionsavgångarna om 10 år kommer att öka betydligt. Pensionsavgånga r- na kommer att ligga på ca 20 000 per femårsperiod under åren 2010-2025. Tillskottet med nuvarande utbildningskapacitet kommer att ligga på ca 16 500 per femårsperiod. Barnmorskor Tabell 10 Antal utfärdade legitimationer för barnmorskor per 2000-12-31-24 - 1 1 25-29 - 195 195 30-34 2 518 520 35-39 2 833 835 40-44 7 1 321 1 328 45-49 10 1 794 1 804 50-54 21 1 302 1 323 55-59 6 1 009 1 015 60-64 2 604 606 Totalt 50 7 577 7 627 1% 99% 100% Registret innehåller 7 627 barnmorskor. Barnmorskorna har i princip samma åldersprofil som sjuksköterskorna. Mer än 50 procent befinner sig i åldersintervallet 40-64 år. Pensionsavgångarna per femårsperiod kommer om ca 10 år att ligga på drygt 1000. Nytillskottet av barnmorskor har under 1995-1999 varit drygt 200. År 2000 var nytillskottet 172. Med nuvarande utbildningskapacitet kommer nytillskottet under en femårsperiod att motsvara pensionsavgångar. Röntgensjuksköterskor Tabell 11 Antal utfärdade legitimationer för röntgensjuksköterskor 2000-12-31-24 - 4 4 25-29 - 5 5 30-34 1 5 6 35-39 - 1 1 40-44 - 2 2 45-49 - 1 1 50-54 - - - 55-59 1-1 60-64 - - - Totalt 2 18 20 10% 90% 100% 15
Den 1 juli 2000 tillkom legitimationsyrket röntgensjuksköterska. Endast 20 personer har hitintills erhållit sådan legitimation. Statistiken över sjuksköterskor (se tabell 9) innehåller ca 3 000 legitimerade sjuksköterskor med inriktning mot diagnostisk radiologi. Kompetensmässigt jämställs dessa båda grupper. Apotekare och receptarier Tabell 12 Antal utfärdade legitimationer för apotekare per 2000-12-31-24 2 3 5 25-29 54 161 215 30-34 46 149 195 35-39 88 180 268 40-44 66 196 262 45-49 102 178 280 50-54 77 97 174 55-59 117 97 214 60-64 73 76 149 Totalt 625 1 137 1 762 35% 65% 100% Tabell 13 Antal utfärdade legitimationer för receptarier per 2000-12-31-24 2 135 137 25-29 19 380 399 30-34 15 307 322 35-39 10 395 405 40-44 20 474 494 45-49 21 825 846 50-54 20 1 378 1 398 55-59 12 1 156 1 168 60-64 1 608 609 Totalt 120 5 658 5 778 2% 98% 100% Före 1999 omfattades yrkena inte av bestämmelser om legitimation och var därmed inte införda i Socialstyrelsens register. Den 1 januari 1999 infördes legitimationskrav och registrering. 16
Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder Sjukgymnaster Tabell 14 Antal utfärdade legitimationer för sjukgymnaster per 2000-12-31-24 33 276 309 25-29 264 1 225 1 489 30-34 366 1 382 1 748 35-39 434 1 683 2 117 40-44 509 1 543 2 052 45-49 437 1 551 1 988 50-54 272 1 857 2 129 55-59 139 1 556 1 695 60-64 47 753 800 Totalt 2 501 11 826 14 327 17% 83% 100% Registret innehåller 14 327 sjukgymnaster. Av dessa återfinns 6 608 i landstings- eller primärkommunal tjänst. Det årliga nytillskottet för sjukgymnaster har under de senaste varit ca 400-500 per år. Åldersprofilen för sjukgymnaster liknar den för sjuksköterskor och barnmorskor. Med den nuvarande utbildningskapaciteten kommer dock nytillskottet per femårsperiod att överskrida pensionsavgångarna. Arbetsterapeuter Tabell 15 Antal utfärdade legitimationer för arbetsterapeuter per 2000-12-31-24 6 196 202 25-29 47 947 994 30-34 46 1 066 1 112 35-39 59 1 059 1 118 40-44 36 1 108 1 144 45-49 59 1 429 1 488 50-54 39 1 063 1 102 55-59 16 649 665 60-64 7 307 314 Totalt 315 7 824 8 139 4% 96% 100% 17
Krav på legitimation infördes 1999. I registret finns 8 139 arbetsterapeuter. Nytillskottet år 2000 var 754. Åldersprofilen motsvarar den för sjukgymnaster. Logopeder Tabell 16 Antal utfärdade legitimationer för logopeder per 2000-12-31-24 - 10 10 25-29 1 98 99 30-34 5 119 124 35-39 6 144 150 40-44 10 147 157 45-49 7 98 105 50-54 15 141 156 55-59 6 96 102 60-64 3 43 46 Totalt 53 896 949 6% 94% 100% Logopederna är en av de mindre yrkesgrupperna i registret. Totalt finns 949 logopeder. Nytillskottet årligen varierar mellan 20 och 58 personer. Åldersprofilen för logopeder är betydligt mer gynnsam än för de flesta andra yrkesgrupperna. Optiker Tabell 17 Antal utfärdade legitimationer för optiker per 2000-12-31-24 1 34 35 25-29 31 99 130 30-34 91 224 315 35-39 109 235 344 40-44 147 191 338 45-49 208 115 323 50-54 221 46 267 55-59 204 40 244 60-64 159 19 178 Totalt 1 171 1 003 2 174 54% 46% 100% 18
Antalet optiker ökar något. Utbildningen vid Karolinska Institutet i Stockholm motsvarar cirka 60 nylegitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet. En optiker kan vara yrkesverksam även utan legitimation. Psykologer och psykoterapeuter Tabell 18 Antal utfärdade legitimationer för psykologer per 2000-12-31-24 - 1 1 25-29 33 93 126 30-34 95 240 335 35-39 148 323 471 40-44 231 527 758 45-49 461 813 1 274 50-54 629 1 111 1 740 55-59 469 1 237 1 706 60-64 171 503 674 Totalt 2 237 4 848 7 085 32% 68% 100% Tabell 19 Antal utfärdade legitimationer för psykoterapeuter per 2000-12-31-24 - - - 25-29 - - - 30-34 1 6 7 35-39 12 19 31 40-44 70 122 192 45-49 233 414 647 50-54 355 768 1 123 55-59 292 795 1 087 60-64 114 385 499 Totalt 1 077 2 509 3 586 30% 70% 100% Tillskottet av psykologer har legat på en ganska jämn nivå med ca 150 per år, se tabell 1. För psykoterapeuter ser man en liknande utveckling med en liten topp 1998, vilken kan bero på att de som hade möjlighet att söka legitimation enligt då gällande lag skyndsamt gjorde det före 1 januari 1999 då LYHS (Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården) trädde i kraft. 19
I båda yrkena är ca två tredjedelar kvinnor. De närmaste åren kommer stora pensionsavgångar att ske. För närvarande är 2 382 psykologer mellan 55 och 64 år, dvs. 32 procent. Samtidigt legitimeras ca 230 per år, dvs. 2 300 under 10 år. Av psykoterapeuterna är 1 569 mellan 55 och 64 år, dvs. 41 procent. I genomsnitt legitimeras ca 220 per år eller 2 200 under 10 år. Sjukhusfysiker Tabell 20 Antal utfärdade legitimationer för sjukhusfysiker per 2000-12-31-24 - - - 25-29 14 10 24 30-34 29 17 46 35-39 21 18 39 40-44 17 8 25 45-49 27 3 30 50-54 26 7 33 55-59 18 6 24 60-64 11 1 12 Totalt 163 70 233 70% 30% 100% Sjukhusfysikerexamen är en ny yrkesexamen som har införts i högskoleförordningens examensbilaga. Uppgifterna i tabell 20 avser sjukhusfysiker med äldre utbildning som legitimerats med stöd av en övergångsbestämmelse. 20
Kiropraktorer och naprapater Tabell 21 Antal utfärdade legitimationer för kiropraktorer per 2000-12-31-24 2-2 25-29 25 26 51 30-34 47 24 71 35-39 58 25 83 40-44 52 22 74 45-49 30 8 38 50-54 33 5 38 55-59 11 1 12 60-64 2 2 4 Totalt 260 113 373 70% 30% 100% Tabell 22 Antal utfärdade legitimationer för naprapater per 2000-12-31-24 - 1 1 25-29 33 38 71 30-34 74 81 155 35-39 99 99 198 40-44 86 53 139 45-49 54 16 70 50-54 35 7 42 55-59 17 1 18 60-64 7 5 12 Totalt 405 301 706 57% 43% 100% I Sverige är dessa två yrkesgrupper de enda som utbildas vid privata skolor. Båda skolorna är dock ställda under statlig tillsyn. Kiropraktorer med svensk utbildning kan få legitimation sedan 1999. 21
Utländsk utbildning Många invandrare som har utbildning till ett vårdyrke i hemlandet inkommer till Socialstyrelsen med ansökan om formell behörighet för att kunna utöva yrket i Sverige. Som behörighetsgivande myndighet ankommer det på Socialstyrelsen att ansvara för kompetensbedömning av utländsk hälso- och sjukvårdspersonal inom rättsligt reglerade yrken och att tillhandahålla ett legitimationsgrundande kompletteringsprogram. Kompetensprövningen sker i varje enskilt fall och kraven på komplettering varierar och är beroende på sökandens studie- och yrkesmeriter. När kompletteringskraven är uppfyllda utfärdas behörighetsbevis i form av legitimation och/eller specialistbevis. Vad gäller sökande från EU-länder med utbildning till yrken som omfattas av EG:s sektorsdirektiv kan Socialstyrelsen inte ställa några kompletteringskrav. Om utbildningar till yrken som omfattas av EG:s generella direktiv skiljer sig väsentligen från svensk utbildning, kan Socialstyrelsen emellertid kräva prövotid eller lämplighetsprov. Socialstyrelsens kompletteringsprogram för utländsk vårdpersonal från ett land utanför EU/EES (s.k. tredje land) består i allmänhet av följande delar: 1. Prov i svenska språket 2. Medicinskt kunskapsprov 3. Kurs i samhälls- och författningskunskap 4. Praktik- eller provtjänstgöring Den utländska vårdpersonalen utgör en potentiell resurs i svensk hälso- och sjukvård. Vad gäller kraven på deras kunskaper och färdigheter för yrket är Socialstyrelsens inställning att deras yrkeskompetens ska vara på jämbördig nivå med kompetensen hos svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Detta är av stor betydelse för såväl patienternas säkerhet och vårdens kvalitet i övrigt som för yrkesutövarens trygghet i yrkesrollen. 22
Övriga tabeller Tabell 23 Antal utfärdade legitimationer under år 2000 Personalkategori Antal med Antal med ut- Totalt antal svensk utb ländsk utb legitimationer - Apotekare 174 38 212 - Arbetsterapeuter 741 12 753 - Barnmorskor 145 27 172 - Kiropraktorer 32 5 37 - Logopeder 46 2 48 - Läkare 758 427 1 185 - Naprapater 44-44 - Optiker 77 7 84 - Psykologer 226 21 247 - Psykoterapeuter 191 6 197 - Receptarier 246 15 261 - Röntgensjuksköterskor 17 3 20 - Sjukhusfysiker 29 3 32 - Sjukgymnaster 460 42 502 - Sjuksköterskor 2 875 469 3 344 - Tandhygienister 193 4 197 - Tandläkare 138 35 173 Totalt 7 508 Tabell 24 Antal utfärdade legitimationer per år för vissa yrkesgrupper under 1995-2000 samt andelen utländskt utbildade 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Läkare 995 1004 1016 994 1083 1185 Därav: svensk utbildning 761 785 762 724 742 758 utländsk utbildning 234 219 254 270 341 427 Andel utl. utbildade i procent 23,5 21,8 25,0 27,2 31,5 36,0 Sjuksköterskor 1914 2721 3387 3380 3394 3344 Därav: svensk utbildning 1751 2574 3220 3103 3023 2875 utländsk utbildning 163 147 167 277 371 469 Andel utl. utbildade i procent 8,5 5,4 4,9 8,2 10,9 14,0 Tandläkare 235 384 301 288 277 173 Därav: svensk utbildning 227 368 282 259 240 138 utländsk utbildning 8 16 19 29 37 35 Andel utl. utbildade i procent 3,4 4,2 6,3 10,1 13,4 20,2 23
Tabell 25 Antal utfärdade specialistbevis för läkare under år 2000 Specialitet Män Kv. Specialitet Män Kv. Opererande specialiteter Radiologiska specialiteter - Kirurgi 41 6 - Medicinsk radiologi 24 17 - Ortopedi 33 6 - Neuroradiologi 4 3 - Urologi 9 1 - Barn- o ungdomsradiologi 2 2 - Barn- o ungdomskirurgi 1 3 - Handkirurgi 1 2 Klin laboratoriespecialiteter - Plastikkirurgi 2 3 - Transfusionsmedicin - 1 - Neurokirurgi 8 - - Koagulations- o blöd- - - - Thoraxkirurgi 4 - ningsrubbningar - Anestesi o intensivvård 47 25 - Klin immunologi - - - Obstetrik o gynekologi 5 31 - Klin bakteriologi 3 1 - Gyn onkologi 3 2 - Klin virologi - 1 - Öron-, näs- o halssj. 11 5 - Klin fysiologi 8 2 - Röst- o talrubbningar 1 - - Klin neurofysiologi 5 - - Hörselrubbningar 2 3 - Klin kemi 3 3 - Ögonsjukdomar 13 11 - Klin farmakologi 3 2 - Klin genetik 1 - Invärtesmed. specialiteter - Klin patologi 8 6 - Internmedicin 75 48 - Klin cytologi 2 4 - Kardiologi 34 12 - Rättsmedicin 3 1 - Medicinsk gastroentero- 14 4 logi och hepatologi Socialmedicin 1 4 - Endokrinologi 7 2 - Med njursjukdomar 6 7 Företagshälsovård 15 13 - Lungsjukdomar 6 6 - Hematologi 6 5 Skolhälsovård - 1 - Allergisjukdomar 3 4 - Reumatologi 4 9 Hud- o könssjukd. 8 8 - Yrkes- o miljömedicin 1 - - Geriatrik 14 28 Neurologi 7 4 Barnmed. specialiteter Infektionssjukdomar 5 4 - Barn- o ungdomsmedicin 30 19 - Barn- o ungdomsallergologi - 1 Rehabiliteringsmed 7 9 - Barn- o ungdomsneurologi 1 3 med habilitering Onkologi 7 12 - Barn- o ungdomskardiologi 1 1 - Neonatologi 6 1 Klin nutrition - - Allmänmedicin 109 90 Smärtlindring 6 3 Psykiatriska specialiteter Nukleärmedicin 2 1 - Psykiatri 49 49 - Rättspsykiatri 5 1 - Barn- o ungdomspsykiatri 4 20 Totalt ant specialistbevis: Män 680 Kvinnor 510 Totalt 1190 24