Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Relevanta dokument
Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Kärnenergi. Kärnkraft

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnenergi. Kärnkraft

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Sönderfallsserier N α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Instuderingsfrågor Atomfysik

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik Kärnfysik 1

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Fysik, atom- och kärnfysik

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

Energi & Atom- och kärnfysik

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

Forelasning 13, Fysik B for D2. December 8, dar R 0 = 1:2fm. ( 1 fm = m) Vi har alltsa. ar konstant (R 3 = R 3 0A). 46.

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Materiens Struktur. Lösningar

Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips

1. Elektromagnetisk strålning

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

Röntgenstrålning och Atomkärnans struktur

Grundläggande Kemi 1

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

facit och kommentarer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Medicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Det mesta är blandningar

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

LEKTION 27. Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS INNERSTA STRUKTUR

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2017

Isotoper. Isotoper. 1. Grundläggande (strålnings)( strålnings)-fysik 2. Detektorer & dosimetrar 3. Nuklearmedicin & gammakameran 4.

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Vi består alla av atomer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

SUBATOMÄR FYSIK F3, 2004

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Materia Sammanfattning. Materia

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Ledamot i Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat. Östra Ny Evelund. Mål nr: M Vikbolandet. Mark- och miljödomstolen

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen

Frågor att diskutera och fundera över Kapitel 1, Basic concepts. Kapitel 3, Nuclear properties. Studiematerial till kärnfysik del I.

Partikeläventyret. Bernhard Meirose

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU

Atomen och periodiska systemet

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Transkript:

Radioaktivitet

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna sönderfaller (förr eller senare). I samband med sönderfallet utsänds strålning. Ämnet betecknas som radioaktivt (ämne som utsänder strålning) Strålningen kallas joniserande strålning Benämningen radioaktiv strålning inte korrekt

ATOM ELEKTRONER (- Laddade) KÄRNA I Kärnan PROTONER NEUTRONER (+laddade) (oladdade)

Terminologi Beteckning 131 I eller I-131 127 I eller I-127 Grundämnet (bestäms av antalet protoner) betecknas med en bokstav, masstalet med en siffra (summan av protoner och neutroner) Terminologi Nuklid = atomkärna Isotop syskon av samma grundämne (olika tunga) Radionuklid används för att beteckna ett radioaktivt ämne. Ex. I-131 är en vanlig radionuklid i sjukvården. Radioaktiv isotop av ett visst ämne. Ex. I-131 är en radioaktiv isotop av jod. I-127 är en stabil isotop av jod.

Periodiska systemet

Varför är ett ämne instabilt (radioaktivt)? Atomkärnan behöver ha en viss balans mellan antalet neutroner och protoner. För lätta ämnen gäller att N Z (N= antal neutroner, Z= antal protoner). För tunga ämnen ska N vara lite större än Z. Stabila ämnen ligger utmed en stabilitetslinje i ett N-Z diagram.

Vad händer när kärnan är instabil? Kärnan vill ändra förhållandet mellan N och Z så att den blir stabil. En neutron vill bli en proton alt en proton vill bli en neutron. En ß- eller ß+ partikel kan skickas ut. Kallas betasönderfall. Hos vissa tunga instabila nuklider kan en partikel skickas ut (ger också bättre balans mellan neutroner och protoner). Kallas alfasönderfall. En sällsynt form av sönderfall för tunga atomkärnor är spontan fission Kärnan delas då i ungefär två lika stora delar.

Hur ser den nya kärnan ut? -Det blir nästan alltid ett nytt grundämne Exempel: 14 C blir 14 N - Den nya kärnan ( dotterkärnan) kan vara stabil eller instabil (Om den är instabil kommer denna också att sönderfalla)

A Z X A Z = number of protons + number of neutrons = number of protons A Z = number of neutrons Number of neutrons = Mass Number Atomic Number

There are many types of flouride: 19 18 F F 9 9 A 19 Z 9 Number of protons 9 Number of neutrons 10 A 18 Z 9 Number of protons 9 Number of neutrons 9 Isotopes of any particular element contain the same number of protons, but different numbers of neutrons.

Följder av sönderfallet Vid varje sönderfall kan en eller flera partiklar/fotoner av följande slag utsändas (emitteras): * Gammafotoner * Karakteristisk röntgenstrålning (liknar gammafotoner, men kommer från elektronskalet) * Annihilationsfotoner (2 gammafotoner då ß+ går upp i rök ) Elektroner av olika ursprung (från kärnan eller elektronskalet) Alfapartiklar

Radioactive Decay Radioactive decay results in the emission of either: an alpha particle ( ), a beta particle (b), or a gamma ray(g).

Alpha Decay A X Z A - 4 Z - 2 Y 4 + He 2 unstable atom more stable atom alpha particle

Alpha Decay 226 88 Ra 222 86 Rn He 4 2

Alpha Decay A Z X A - 4 Y + He Z - 2 2 4 226 222 Ra Rn + He 88 86 4 2

Beta Decay A beta particle is a fast moving electron which is emitted from the nucleus of an atom undergoing radioactive decay. Beta decay occurs when a neutron changes into a proton and an electron.

Beta Decay As a result of beta decay, the nucleus has one less neutron, but one extra proton. The atomic number, Z, increases by 1 and the mass number, A, stays the same.

Beta Decay 131 53 I 131 54 Xe 0 b -1

Beta Decay A Z X A 0 Y + b Z + 1-1 131 131 I Xe + b 53 54-1 0

Gamma Decay Gamma rays are not charged particles like and b particles. Gamma rays are electromagnetic radiation with high frequency. When atoms decay by emitting or b particles to form a new atom, the nuclei of the new atom formed may still have too much energy to be completely stable. This excess energy is emitted as gamma rays (gamma ray photons have energies of ~ 1 x 10-12 J).

Gamma Decay A Z X A Y + g Z 99m 99 Tc Tc 43 43 + g

Egenskaper hos en radionuklid Kemiska egenskaper (samma som den stabila isotopen) Bestämmer hur den fria radionukliden uppför sig i kroppen. Avgör hur den kan bindas till andra molekyler. Strålningsegenskaper Avgör hur lämplig radionukliden är att använda för patientundersökningar. - Ev gammastrålning (antal fotoner per sönderfall) - Ev ß+ strålning - Energi hos gammastrålningen - Energi hos ß strålningen - Halveringstid

Aktivitet hos en strålkälla (flaska, spruta, patient,..) Mängden av en radionukliden anges som aktivitet (eller radioaktivitet) Antalet atomer och benägenheten att sönderfalla bestämmer aktiviteten: A = n, där är sönderfallskonstanten och n är antalet atomer. Aktiviteten anges i Bq (sönderfall per sek). Gammal enhet Ci. Då tiden går minskar n. Minskningen är exponentiell. Därmed minskar också aktiviteten exponentiellt. Halveringstiden T är den tid då antalet atomer minskat till hälften. Aktiviteten har då också minskat till hälften.

Hur kan ett grundämne bli radioaktivt? Naturliga radionuklider a) Mycket långlivade ex 40 K b) Döttrar till långlivade ex 222 Rn c) Bildas i atmosfären ex 14 C Artificiella radionuklider * En neutron adderas till kärnan man får en ß- strålare (sker i reaktor) * En proton adderas till kärnan man får en ß+ strålare (sker i cyklotron) * Döttrar från sönderdelade urankärnor man får ß- strålare (sker i reaktor)

Beräkning av aktivitet vid en viss tid t A(t) = A(0) e- ln(2) t /T T är halveringstiden A(0) är aktiviteten vid starttiden A(t) är aktivitet vid tiden t senare Om man vill ha reda på vad aktiviteten var tidigare ta bort minus-tecknet i formeln. ln(2) = 0,693 OBS Måste vara samma enheter på t och T, t ex timmar

Tid (tim) Sönderfallstabell 99m Tc 0,5 0,94 1,06 1,0 0,89 1,12 1,5 0,84 1,19 2,0 0,79 1,27 2,5 0,75 1,33 3,0 0,71 1,41 3,5 0,67 1,49 4,0 0,63 1,59 Reduktionsfaktor Korrektionsfaktor Exempel 1: Aktivitet kl 08.00 är 650 MBq Vad är aktiviteten 11.30? Exempel 2: Aktiviteten är kl 13 300 MBq. Hur stor var den kl 9? 4,5 0,59 1,69

Exempel på seriesönderfall (generatorprincip) Mo-99 T= 66 tim Tc-99m T = 6 tim Tc-99 T = 200 000 år Ru-99 stabil