Ljusare tider - på väg! Slutrapport

Energikontoret Sid/Page ii Jämtlands Läns Energikontor Jämtland County Energy Agency Till Länsstyrelsen i Jämtlands län Miljömål 831 86 Östersund Ljusare tider - på väg! Slutrapport

Ljusare tider på väg - slutrapport Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1. BAKGRUND 1 1.2. SYFTE 2 1.3. MÅL 2 1.4. METOD 3 1.5. MÅLGRUPP 3 1.6. DISPOSITION 3 2. PROJEKTORGANISATION 4 2.1. KOMMUNFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN - ENERGIKONTORET 4 3. PROJEKTBESKRIVNING 6 3.1. UTFORMNING AV PROJEKTPLAN 6 3.2. KARTLÄGGNING AV AKTÖRER 6 3.3. ENKÄT OCH INTERVJUER 6 3.4. UTREDNING AV POTENTIAL FÖR MINSKAD ELFÖRBRUKNING 7 3.5. INFORMATIONSMATERIAL 7 3.6. INFORMATIONSKAMPANJ 7 3.7. INFORMATION VIA INTERNET 8 3.8. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION VIA REGIONALA MEDIA 8 3.9. JÄMSTÄLLDHETSPLAN 9 3.10. KOMMUNIKATION 10 3.11. PROJEKTUTVÄRDERING 10 4. EKONOMI 12 4.1. KOSTNADSBUDGET/UTFALL 12 4.2. FINANSIERING 12 Bilaga 1: Bilaga 2: Kartläggning av ljuspunkter, elförbrukning m.m. i Jämtlands län Jämförelse av olika alternativ vid byte av ljuskälla Figur 1. Bilderna på framsidan är tagna vid infokvällarna. Foto: Örjan Eriksson, Marina Gregorsson. Östersund 2010-12-21.. Jimmy Anjevall Verksamhetsledare Energikontoret.. Örjan Eriksson Projektledare Ljusare tider på väg

Ljusare tider på väg - slutrapport 1 1. Inledning Föreliggande slutrapport avser projektet Ljusare tider - på väg som beviljats stöd från Länsstyrelsens miljömålsmiljoner 2009. I detta kapitel redovisas bakgrund, syfte, mål, metod och disposition för projektet som har pågått under perioden oktober 2009 december 2010. Bifogat slutrapporten finns rekvisition från Energikontoret till Länsstyrelsen om 100 000 kr för genomförandet av projektet. Såväl rekvisition av medel som skriftlig redogörelse innehåller en ekonomisk redovisning över nedlagda kostnader. 1.1. Bakgrund Jordens medeltemperatur stiger. Naturliga variationer är en allt mindre sannolik förklaring till denna utveckling. Istället är utsläpp av växthusgaser som en följd av mänsklig aktivitet en allt mer trolig förklaring. Förbränning av fossila bränslen är en starkt bidragande orsak till den ökande växthuseffekten samtidigt som en mycket stor del av den globala energiförsörjningen baseras på just fossila bränslen. För att förändra denna paradox krävs en övergång till förnybar energi men energianvändningen måste även effektiviseras, dels genom minskad energianvändning samt dels genom att rätt form av energi används för rätt ändamål. Detta utgör, tillsammans med de fakta som presenteras nedan, bakgrunden till projektet Ljusare tider - på väg. 1.1.1. Internationella och nationella målsättningar Vid klimatkonferensen i Kyoto 1997 förband sig EU-länderna att minska utsläppen av koldioxid med 8% fram till perioden 2008-2012 med 1990 som basår. Sveriges målsättning för motsvarande tidsperiod är att utsläppen av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, skall minska med 4 %. Sverige har uppnått denna målsättning, utsläppen har minskat med cirka 7% sedan 1990. Den 10 januari 2007 antog EU-kommissionen ett energi- och klimatförändringspaket där rådet och Europaparlamentet uppmanades att godkänna: - ett oberoende EU-åtagande att minska växthusgasutsläppen med minst 20% till 2020 jämfört med 1990 års nivåer och målet att minska utsläppen med 30% till 2020, förutsatt att andra industriländer också förbinder sig att göra jämförbara utsläppsminskningar, - ett obligatoriskt EU-mål på 20% förnybar energi till 2020 och ett specifikt mål för 10% för biobränsle inom transportsektorn. Denna strategi fick stöd av både Europaparlamentet och EU-ledarna vid Europeiska rådets möte i mars 2007. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram konkreta förslag, bland annat om hur insatserna kan fördelas mellan medlemsstaterna. Mot denna bakgrund presenterade EU-kommissionen den 23 januari 2008 ett åtgärdspaket enligt vilket Sverige skall minska utsläppen av växthusgaser med 17% till år 2020 i jämförelse med år 2005 och den förnybara energins andel av den slutliga energianvändningen skall år 2020 uppgå till minst 49%. 1 Energieffektivisering är ett nyckelord i ovan nämnda strategi. Mot bland annat denna bakgrund blir det från år 2015 förbjudet att importera och tillverka kvicksilverlampor inom EU. 1 http://europa.eu/rapid/pressreleasesaction.do (2008-01-23)

Ljusare tider på väg - slutrapport 2 1.1.2. Regionala målsättningar I de regionala miljömålen har de nationella miljömålen brutits ned till konkreta målsättningar, delmål och länsgemensamma åtgärder. Avseende effektiv elanvändning återfinns delmål och åtgärder under målet Begränsad klimatpåverkan, till exempel 2 : Elkundernas kunskaper om möjliga elbesparande åtgärder skall öka med målet att den totala elanvändningen inte ska öka. Återkommande och varierande information om hur elförbrukningen kan minskas. Varje år ska minst en bred informationsinsats hållas i länet. Offentliga verksamheter ska vid upphandling ställa krav på el-effektiva lösningar. För ovanstående åtgärder har Energikontoret ett samordningsansvar. Tillsammans med de kommunala energi- och klimatrådgivarna är också Energikontoret en av de aktörer som ska genomföra åtgärderna. På regional nivå utpekas el-effektivisering även som ett fokus område i Energi- och klimatstrategi för Jämtlands län 2009 2020. Sammantaget bör det betraktas som naturligt att vi genomfört det här projektet. 1.1.3. Väg- och gatubelysning m.m. Det finns i Sverige många olika aktörer som sköter och/eller ansvarar för väg- och gatubelysning samt övrig utomhusbelysning såsom parkbelysning m.m. Det kan vara Trafikverket, kommuner, vägföreningar, samfälligheter i bostadsområden m.fl. Gemensamt för många av dessa är att belysningen kräver allt mer resurser i takt med att elpriserna går upp och underhållskostnaderna ökar. I kombination med sjunkande priser på energieffektiv belysning samt styr- och reglerutrustning har intresset för mer el-effektiv belysning ökat. Det finns också många goda exempel inom området, detta visas inte minst genom EU-projektet EnLight i vilket Vägverket och Energikontor Sydost ingick som samarbetspartners från Sverige. Informationsmaterial från EnLight har använts inom ramen för det regionala projektet Ljusare tider - på väg. 1.2. Syfte Syftet med Ljusare tider - på väg har varit att kommunicera information och kunskap om hur elförbrukningen kan minska med hjälp av mer effektiv väg- och gatubelysning. 1.3. Mål Energikontoret arbetar tillsammans med de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Jämtlands län med projekt som syftar till minskade utsläpp av växthusgaser, både på kort och lång sikt, genom effektivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi. För verksamheten under perioden 2009 2010 har beslutats att information till aktörer som sköter eller ansvarar för väg- och gatubelysning ska vara ett prioriterat område. Målsättningen för projektet var initialt att genomföra en bred informationsinsats på detta tema i Jämtlands län. På sikt är målsättningen att förbrukningen av el för väg- och gatubelysning i länet ska minska, inte minst som en följd av en påskyndad utfasning av kvicksilverlampor. 2 Länsstyrelsen Jämtlands län. Regionala miljömål gemensamma miljöambitioner för Jämtlands län.

Ljusare tider på väg - slutrapport 3 1.4. Metod I samarbete med de kommunala energi- och klimatrådgivarna har Energikontoret under de senaste åren genomfört ett antal informations- och kommunikationsprojekt på olika teman och för olika målgrupper. Samtliga har gett användbar kunskap och erfarenhet. När projektplanen utformades togs erfarenheter från dittills genomförda aktiviteter, naturligtvis främst aktiviteter som ansetts effektiva och lyckosamma, tillvara. I tabell 1 nedan presenteras en översiktlig tid- och aktivitetsplan för projektet. En utförligare redovisning återfinns i kapitel 3. Tabell 1. Översiktlig tid- och aktivitetsplan för Ljusare tider - på väg. Tidpunkt Aktivitet Okt - dec Kartläggning och sammanställning av: 2009 aktörer som sköter eller ansvarar för väg- och gatubelysning; Vägverket, kommuner, föreningar m.fl. Eventuella möjligheter till investeringsbidrag för el-effektiviserande Jan - Mars 2010 åtgärder; kommunala bidrag, regleringsmedel etc. Enkät till aktörerna med ex. följande frågeställningar Ägar- och driftform. För- och nackdelar? Antal ljuspunkter, befintliga armaturer? Årlig elförbrukning? Genomförda åtgärder goda exempel? Planerade åtgärder? April Utredning av potential för effektivisering med utgångspunkt från inkomna juni 2010 enkätsvar Juni 2010 Sammanställning och ev. framtagning av informationsmaterial Sep okt Genomförande av informationskampanj i Jämtlands län 2010 Okt 2009 Information via Energikontorets hemsida på Internet Dec 2010 December 2010 Utvärdering av projektet och slutrapport 1.5. Målgrupp Aktörer som sköter eller ansvarar för väg- och gatubelysning i Jämtlands län. 1.6. Disposition Föreliggande slutrapport omfattar de uppgifter som behövs för rekvirering ur Länsstyrelsens miljömålsmiljoner. Slutrapporten är disponerad enligt följande: Kapitel 1 innehåller bland annat bakgrund, syfte, metod, mål och målgrupp. Kapitel 2 innehåller en beskrivning av projektorganisationen. I kapitel 3 presenteras vilka aktiviteter som har genomförts under projekttiden. Slutligen redovisas i kapitel 4 kostnader och finansiering. Rekvisition om beviljade medel är underskriven av person som har rätt att teckna Energikontorets firma.

Ljusare tider på väg - slutrapport 4 2. Projektorganisation Projektet Ljusare tider - på väg har genomförts i samarbete mellan Energikontoret samt de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Jämtlands län. Vidare har täta och goda relationer mellan projektägare och målgruppen varit en förutsättning för ett lyckat genomförande av projektet som har organiserats enligt figur 2. Projektägare Kommunförbundet Jämtlands län Energikontoret Projektledare Örjan Eriksson, Energikontoret Cecilia Lundmark, Energikontoret Projektgrupp Energikontoret Kommunala energi- och klimatrådgivare Målgrupp Aktörer som sköter eller ansvarar för väg- och gatubelysning Figur 2. Projektorganisation. För utbyte av kunskaper och erfarenheter har möten för projektgruppen arrangerats regelbundet under projekttiden. Kontakter mellan projekt- och målgruppen har initialt upprätthållits via telefon, e-post och post, därefter via fysiska möten i samband med genomförandet av informationskampanjen. 2.1. Kommunförbundet i Jämtlands län - Energikontoret Sökande för projektet var Jämtlands läns energikontor med följande kontaktuppgifter: Postadress: Prästgatan 51 Postnummer och ort: 831 34 Östersund Telefon: 063 14 43 68 Mobiltelefon: 070 570 08 18 Organisationsnummer: 22 20 00 0646 E-post: orjan@energikontoret.z.se Bankgiro: 269-0071 Kontaktperson: Örjan Eriksson

Ljusare tider på väg - slutrapport 5 En åtgärd som EU vidtagit för att nå sina mål inom energi- och miljöområdet är att initiera starten av regionala energikontor. Vid Energikontoret, som är ett av totalt cirka 250 energikontor i Europa, startade verksamheten den 15 februari 1999. Med de globala miljöfrågorna som bakgrund är energikontorens huvuduppgifter att: Arbeta för energihushållning och energieffektivisering. Arbeta för ökad användning av förnybara energikällor. Arbeta för minskad miljöpåverkan. Vara EU:s kontakt ut mot regioner/kommuner i energi- och miljöfrågor. Verksamheten vid Energikontoret delfinansierades under perioden 1999 2002 av EUkommissionen genom det så kallade Save-programmet. Verksamheten motfinansierades av Landstinget och Kommunerna i Jämtlands län. Från år 2004 är Energikontoret en avdelning inom Kommunförbundet i Jämtlands län och under åren 2008-2010 delfinansierar Energimyndigheten Energikontorets verksamhet inom följande områden: 1. Samordning av energi- och klimatrådgivning Att samordna den kommunala energi- och klimatrådgivningen inom regionen genom nätverksträffar för de kommunala energi- och klimatrådgivarna, kompetensutveckling, gemensamma temasatsningar, mässor m.m. 2. Regional energiaktör och energikompetens för regionen Att vara regional energiaktör och inneha aktiv energikompetens inom regionen bland annat genom att bygga upp och administrera regionala nätverk inom områdena energieffektivisering och förnybar energi. Hur respektive energikontor organiseras är regionens ansvar. Därutöver förväntas Energikontoret initiera och genomföra nationella, regionala och lokala projekt om energi- och klimatrådgivning, energieffektivisering och förnybar energi samt att initiera och delta i EU-projekt inom dessa områden. Även mot denna bakgrund bör det betraktas som naturligt att Energikontoret har initierat projektet och fungerat som projektägare. 2.1.1. Genomförda projekt Energikontoret har genomfört ett antal projekt och aktiviteter med delfinansiering från Länsstyrelsen Jämtlands län, några exempel: Biovärme i Jämtlands län (2004) Bli energismart (2007) EK-smart (2008-2009) Energikontoret har därmed relativt god erfarenhet av hur projekt av denna typ kan och bör planeras och sedermera genomföras.

Ljusare tider på väg - slutrapport 6 3. Projektbeskrivning Aktiviteterna inom ramen för Ljusare tider på väg har varit fokuserade på information och kommunikation. Översiktlig tid- och aktivitetsplan presenteras i kapitel 1.4, nedan presenteras genomförda aktiviteter mer utförligt. I anslutning till aktiviteterna presenteras även tidpunkt för genomförande. 3.1. Utformning av projektplan Projektplanen innehöll en beskrivning av de aktiviteter som planerades inom ramen för projektet. Projektplanen utgjorde även en ansökan om finansiering till Länsstyrelsens ramprogram för miljömålsåtgärder, som lämnades in 2009-10-12. Tidpunkt för genomförande: Augusti - september 2009 3.2. Kartläggning av aktörer Tidpunkt för genomförande: Oktober december 2009 Aktörer som sköter eller ansvarar för väg- och gatubelysning i Jämtlands län har kartlagts och sammanställts. Kartläggningen visar att det finns väglyseföreningar i kommunerna Berg, Krokom och delar av Östersund. I länets övriga kommuner; Bräcke, Åre, Ragunda, Härjedalen, Strömsund och resterande delar av Östersund är kommunen huvudman. Belysning som Trafikverket ansvarar för samt elljusspår i Krokoms kommun finns också med i sammanställningen. Av kartläggningen, som redovisas i sin helhet i bilaga 1, framgår vidare att det i Jämtlands län finns cirka 54 000 ljuspunkter. 3.3. Enkät och intervjuer Efter genomförd kartläggning skickades en enkät till aktörerna. Enkäten innehöll ett antal frågeställningar: Antal ljuspunkter, befintliga armaturer? Effekt ljuskälla? Ägar- och driftform. För- och nackdelar? Årlig elförbrukning? Nattsläckning? Genomförda åtgärder goda exempel? Planerade åtgärder? Informationsbehov? Större delen av enkäterna besvarades brevledes, som förhoppningen var. Resterande aktörer kontaktades per telefon för påminnelse, och även e-post skickades ut som komplettering. Tidpunkt för genomförande: Januari september 2010

Ljusare tider på väg - slutrapport 7 3.4. Utredning av potential för minskad elförbrukning Ovan nämnda kartläggning visar att det finns ca 34 000 st. kvicksilverlampor á 125 W längs länets vägar. Om alla dessa skulle ersättas med en ljuskälla med effekt 50 W skulle det innebära en besparing om ca 5,5 miljoner kwh eller ca 6 miljoner kronor. För väglyseföreningarna har ett enkelt kalkylblad utformats där de kan skriva in antal ljuspunkter och jämföra olika alternativ. Kalkylbladet har använts som en del av informationsmaterialet vid genomförandet av informationskampanjen, se kapitel 3.6. Ett exempel på hur det kan se ut för hela Jämtlands län visas i bilaga 2. Tidpunkt för genomförande: April juni 2010 3.5. Informationsmaterial Presentationen som användes under infokvällarna har använts som informationsmaterial. Detta i form av en Power point-presentation, där exempel på LCC (livscykelkostnad) enligt Miljöstyrningsrådets kalkyl och prisjämförelse samt besparingspotential mellan olika alternativ redovisas. Goda exempel från Jämtlands län har publicerats på Energikontorets hemsida. Tidpunkt för genomförande: Oktober 2010 3.6. Informationskampanj Avsikten var att genomföra åtta informationsaktiviteter, en i varje kommun. Resultatet blev sju aktiviteter; sex kvällsträffar för föreningar i Östersunds, Krokoms och Bergs kommun, samt en dagträff för övriga kommuner. Programmet för aktiviteterna på kvällstid, med start kl. 18.30 och avslut ca 21.00, innehöll bl.a. följande punkter: Inledning Olika alternativ på armaturer och ljuskällor Olika ägar- och driftformer Fika samt möjlighet att titta på alternativ utomhus Potential för energieffektivisering olika förutsättningar/olika tekniker Möjliga investeringsbidrag, förslag på gemensam upphandling Avslutning Samtliga aktörer som sköter eller ansvarar för väg- och gatubelysning i Jämtlands län, se kapitel 3.2, bjöds in till informationsaktiviteterna. Även representanter för belysningsbranschen bjöds in som utställare för demonstration av energieffektiva produkter. Vidare togs kontakt med Trafikverket både i Härnösand och Luleå och en kväll medverkade en representant från Trafikverket från Luleå. Vi tillhandahöll 3 meter höga stolpar som lånades från Östersunds kommun och som användes av utställarna för visning av armaturer. Se tabell 2 för information om genomförda aktiviteter.

Ljusare tider på väg - slutrapport 8 Tabell 2.Informationsaktiviteter Ljusare tider - på väg. Tidpunkt Aktivitet Besökare (kv.+ män) Antal företag 12/10 Kvällsträff i Föllinge 4+23 4 13/10 Kvällsträff i Häggenås 2+21 4 14/10 Kvällsträff i Brunflo 0+38 4 19/10 Kvällsträff i Åsarna 4+24 5 20/10 Dagträff i Östersund 0+7 5 20/10 Kvällsträff i Nälden 1+24 5 21/10 Kvällsträff i Oviken 3+21 4 Totalt 172 31 Tidpunkt för genomförande: Oktober 2010 3.7. Information via Internet På Energikontorets hemsida har information om projektet funnits tillgänglig, bland annat aktiviteter, informationsmaterial och goda exempel. 3.8. Information och kommunikation via regionala media Information via regionala media är ofta ett effektivt verktyg. Inom ramen för Ljusare tider på väg har lokala och regionala media bjudits in till de informationskvällar som arrangerats. Informationsaktiviteterna har också föregåtts av annonsering i regionala och lokala media. En lokaltidning gjorde ett reportage en av kvällarna. Vi har även blivit uppringda och intervjuats vilket resulterade i en andra artikel i lokalpressen. Kopior på artiklarna enligt nedan, se figurerna 3 och 4. Figur 3. Annons publicerad i Östersundsposten och Länstidningen lördag 9 oktober 2010.

Ljusare tider på väg - slutrapport 9 Figur 4. Artiklar publicerade i Östersundsposten och Länstidningen efter genomförda informationskvällar. 3.9. Jämställdhetsplan Anpassningen till ett förändrat energi- och klimatsystem kommer att ställa stora krav på samhället. Det handlar delvis om tekniskt utvecklingsarbete men än mer handlar det om samhällsplanering och politik samt förändrade beteenden och attityder. Det kommer också att uppstå etiska frågor som handlar om fördelning och rättvisa. En av de viktigaste rättvisefrågorna är jämställdhet mellan kvinnor och män. När det gäller attityder är män i genomsnitt mindre bekymrade över miljöfrågor, och mindre benägna att förorda åtgärder mot risker och hot, än kvinnor.

Ljusare tider på väg - slutrapport 10 Kvinnor har en större acceptans beträffande olika styrmedel som kan minska klimatpåverkan. Exempelvis är kvinnor mer positiva till cykel- och kollektivtrafikinvesteringar än män som prioriterar vägutbyggnader och flygplatser framför investeringar i andra transportslag. Om transportsystemet utformades efter de resvanor samt värderingar som kvinnor har idag skulle den klimatpåverkan som tranporter ger upphov till halveras samtidigt som antalet dödade och skadade i trafiken kraftigt skulle minska. Slutsatsen är att ökad jämställdhet är ett bland många verktyg för att effektivisera vår energianvändning 3. Jämställdhetsplanen för projektet är således sammantaget att sprida ett budskap för effektivare energianvändning och minskad klimatpåverkan baserat på värderingar som kvinnor har i större utsträckning än män. Projektet förväntas därmed, om än i liten omfattning, medföra positiva effekter inom området jämställdhet. Merparten av deltagarna vid informationsträffarna var av män men några kvinnor fanns närvarande vid varje tillfälle. Dessutom har medarbetare vid Energikontoret som arbetat med projektet varit jämnt fördelat mellan kvinnor och män. 3.10. Kommunikation Av ovanstående delkapitel i kapitel 3 framgår att projektet Ljusare tider - på väg har varit fokuserat på information. Även kommunikation mellan projektgrupp och målgrupp samt sinsemellan aktörer inom målgruppen har varit ett viktigt inslag. Vidare har projektets budskap kommunicerats via regionala media. 3.11. Projektutvärdering Frågor som besvaras inom ramen för utvärderingen. Har målsättningarna för projektet uppnåtts? Målsättningarna för projektet har uppnåtts genom de informationsträffar vi anordnat, som hade väldigt bra uppslutning och varit väldigt uppskattade. Pågående utbyte av väg- och gatubelysning görs i miljömässigt rätt riktning. Byte till mer energieffektiv belysning blir mer vanligt och intresset för detta ökar i takt med att medvetenheten ökar och kostnaden för driften ökar. Vad har gjorts bra? Planeringen inför informationsträffarna blev lyckat. Vi har hittat relevanta aktörer att bjuda in och de som medverkat har varit till stor hjälp för att göra aktiviteterna lyckade. De lyktstolpar som vi lånade och på vilka armaturer monterades var ett mycket uppskattat moment på informationsträffarna. Samarbetet mellan Energikontoret och de kommunala energi- och klimatrådgivarna har nyttjats både för insamling av information till sammanställningen samt för hjälp vid aktiviteterna i projektet. Även genomförandet av informationsaktiviteterna bör betraktas som mycket lyckat, inte minst mot bakgrund av det stora antalet deltagare. Det märks att det finns ett stort intresse för belysningsfrågor och projektet har därmed fyllt en viktig funktion. 3 Gerd Johnsson. En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling. (UD, 2007)

Ljusare tider på väg - slutrapport 11 Vad kan göras bättre? Informationsspridning i media kan göras bättre och mer ofta. Vi har blivit kontaktade av flera som hört i efterhand att aktiviteterna genomförts, med förfrågan om liknande träffar kommer att anordnas igen. Det är svårt att nå alla, och speciellt rätt personer genom de kontaktuppgifter vi haft tillgång till gällande de som tillhör föreningar. En större lokal spridning av informationen hade varit bra. Till exempel i form av annonsering på lokala anslagstavlor. En utvärdering gavs ut till deltagarna på aktiviteterna där de fick ange - Hur de fick information om träffarna. - Vad man troligtvis kommer att byta till för lampor inom 5 år. - Om man väljer att inte genomföra någon förändring. - Kommer man ha nytta av informationen? - Vill man bli kontaktad av energi- och klimatrådgivare i någon fråga? - Om man är intresserad av gemensam upphandling. Resultatet av informationsträffarna var att många visade sitt intresse för kostnadskalkylerna och av informationen i sin helhet. På utvärderingen fick deltagare som tillägg meddela om de var intresserade av det material vi använt som information. Efter att aktiviteterna var slutförda har denna information skickats ut till dem som meddelat sitt intresse. Utifrån svaren kan slutsatser dras kring huruvida projekt av denna typ bör genomföras vid flera tillfällen. Denna slutrapport kommer att sändas till kommunerna i länet, representanter för målgruppen samt Länsstyrelsen. Slutrapporten kommer även att publiceras på Energikontorets hemsida. Tidpunkt för genomförande: December 2010

Ljusare tider på väg - slutrapport 12 4. Ekonomi Kostnaderna för projektet fördelat på indirekta och direkta kostnader redovisas i tabellerna 3 och 4. De indirekta kostnaderna utgörs av kostnaderna för egen personal som beräknats med utgångspunkt från Energimyndighetens ersättning, 583 kr/h. Samtliga kostnader redovisas exklusive mervärdesskatt. 4.1. Kostnadsbudget/Utfall Tabell 3. Indirekta kostnader kostnader för egen personal Aktivitet Bedömd tid (h) Budgeterad kostnad kronor Arbetad tid (h á 583 kr) Utfall Kostnad kronor (h á 583 kr) 3.1 Utformning av projektplan 10 5 830 10 5 830 3.2 Kartläggning av aktörer 30 17 490 21 12 243 3.3 Enkät och intervjuer 50 29 150 307 178 981 3.4 Utredning 20 11 660 104 60 632 3.5 Informationsmaterial 10 5 830 22 12 826 3.6 Informationskampanj 100 58 399 223 130 009 3.7 Info media 20 5 247 3.8 Info Internet 11 660 9 3.9 Utvärdering slutrapport 10 5 830 21 12 243 Totalt 250 145 750 717 418 011 Tabell 4. Direkta kostnader, fördelade på kostnadsslag. Kostnadsslag Budget (kr) Utfall (kr) Externa köpta tjänster (studiebesök etc.) 20 000 0 Lokalkostnader 10 000 4 450 Resekostnader 5 000 6 532 Infomaterial 5 000 2 501 Övriga kostnader, annonser, utskick 45 000 12 092 Totalt 85 000 25 575 4.2. Finansiering Projektet har, via kostnader för egen personal, delfinansierats av Energikontoret samt de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Vidare rekvireras härmed 100 000 kr, motsvarande 23 % av projektets kostnader. Dessa projektmedel har använts för att täcka de direkta kostnaderna samt del av Energikontorets kostnader för egen personal. Finansieringen redovisas i sin helhet i tabell 5. Tabell 5. Finansiering /Utfall Finansiär Finansieringsbudget (kr) Finansiering utfall (kr) Länsstyrelsen 100 000 100 000 Energikontoret, energi- och klimatrådgivare 130 750 343 586 Totalt 230 750 443 586

Ljusare tider på väg - slutrapport Bilaga 1 Sammanställning av kartläggning avseende ljuspunkter och elförbrukning m.m. i Jämtlands län Berg Krokom ÖSD Ösd VLF Bräcke H-dalen Ragunda S-sund Åre TOTAL Föreningar (st) 58 82 88 149 377 Elljusspår Trafikverket Inkomna svar 55 73 63 18 209 Antal ljuspunkter (st) 3 857 5 396 13 000 3 408 3 355 4 325 1 804 7 500 5 300 787 5 349 54 081 Elförbrukning (kwh/år) 1 383 161 1 122 945 5 151 027 2 244 937 1 693 922 2 500 000 1 200 000 1 913 627 1 500 000 84 748 18 794 367 LAMPTYP Hg 80 W 186 210 396 Hg 125 W 2 413 2 872 7 200 2 474 3 031 2 300 1 036 7 000 1 000 263 4 300 33 889 Hg 200 W 31 31 Hg 250 W 53 77 130

Ljusare tider på väg - slutrapport Bilaga 1 Na 50 W 62 79 256 397 Na 70 W 842 1 637 5 800 502 285 2 000 67 500 1 300 10 1 049 13 992 Na 100 W 86 49 89 224 Na 125 W 31 31 Na 150 W 39 82 121 Na 250 W 3 3 18 W 93 93 23 W 2 3 000 3 002 27 W 32 32 35 W 5 5 1000 W 12 12 1500 W 3 3 40W bajonett 404 404 Metallhal.70 W 122 240 362 LED 3 25 28

Ljusare tider på väg - slutrapport Bilaga 2 Jämförelse av olika alternativ vid byte av ljuskälla Befintligt 125 W kvicksilver Effekt 70 W lampa högtrycks Na Effekt lampa 125 70-61 Pay offtid antal ljuspunkter 34000 139 78 ca 6 år Elpris 1,1 diff 125-70 nattsläckning kostnad idag kr/år kostn. Kr W förbr. tim. / år kwh/år kwh/år kwh/år 1800 8506800 9357480 4284000 0-4222800 -4645080 Effekt 35 W LED / keramisk metallhalogen Effekt 50 W lampa högtrycks Na Effekt lampa 35-96 Pay off 20 W -220:- /år 50-81 Pay offtid antal ljuspunkter 34000 43 ca 9 år ca 8 år 58 ca 6 år Elpris 1,1 0 nattsläckning kostn. Kr diff 125-70 W sparar kr/år kostn. Kr diff 125-50 W sparar kr/ år förbr. tim. / år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år 1800 2631600 2894760-5875200 -6462720 3060000 1548360-5446800 -5991480 Effekt 23 W lågenergilampa Effekt lampa 23-116 Pay off antal ljuspunkter 34000 ca 1,6 år Elpris 1,1 diff 125-23 nattsläckning kostn. Kr W sparar kr/år förbr. tim. / år kwh/år kwh/år 1800 1407600 1548360-7099200 -7809120 sparar kr/år