Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga på sin kristna tron genom den helige andes hjälp. Något som flera utav oss också uttryckte i handling förra söndagskvällen då flera gick fram och tände ett ljus för små och stora steg närmare Gud, tog del av förbönen, och flera fick även testa på att också vara förebedjare för första gången tror jag och det var även en fantastisk god bön och lovsångsatmosfär i bänkarna då många tog ett steg närmare Guds Ande. Jag måste säga att det nog inte har gått en dag den här veckan utan att jag tänkt på den här kvällen, det var verkligen gott och det är ett minne att bära med sig. Vilket alla Guds möten är, om det har skett på en Gudstjänst, ett tonårsläger eller hemma vid den egna andakten. Det är minnen fulla av glädje att komma tillbaka till men när man har varit med om ett sådant möte med Guds ande så är det också väldigt viktigt att påminna sig om att detta inte bara blir en engångsföreteelse. Vi ska inte göra oss beroende av dessa härliga minnen utan vi behöver lära oss att dag efter dag vara kvar hos och vara beroende av den helige ande. Precis som många utav oss har en vana att dricka en kopp kaffe det första man gör på morgonen så borde det vara en vana att börja dagen med att säga god morgon helig ande, jag behöver dig idag! Vad vill du göra idag med mig? Använd mig. Det är en given bön för den som är kristen för det är den helige ande som gör vår tro levande! Ett av de hebreiska orden för Ande är ruach, vilket finns med när Gud gav liv till människan. Han inblåste livsande i hennes näsa står det och så blev människan en levande varelse. Alltså så förmedlar Guds Ruach, Guds ande fysiskt liv till människan som skapats av stoft. På samma sätt förmedlar den helige ande andligt liv till människor och kyrkor som båda kan vara lika torra som stoft. Det här ordet Ruach kan också översättas till andedräkt eller luft i rörelse. Och andningen är tecken på liv eller hur? Andas man inte så är det ju inte bra, det kan vi ju förstå allihop. När människan upphör att andas dör hon. Och på samma sätt är det med våra kristna liv. Upphör du och jag att hålla kontakten med den helige ande så kommer också vårt kristna liv snart vara dött. Och jag tror att vi alla kan känna igen känslan hur det är när tron, kanske inte dör, men börjar vattnas ur.
Gudsmötena har bara blivit minnen och man kan känna sig oerhört frustrerad. Man kan fortfarande längta efter Guds ande och beröring, men fortfarande så kan frågan varför händer det inget, vara kvar? Vart tog livet, vart tog all rörelse vägen? Hur kommer man loss, hur får man det att hända, allt det här goda och spännande som man får höra om i Guds ord? Vi låter lite så som min mamma gjorde när jag pratade med henne i telefon förra söndagen. När jag frågade hur de mådde där hemma så svarade hon bara med ohh det händer ju ingenting! Det är ju dött i det här huset! Hon skyllde på att det kanske är snön som gör allt så dött och tråkigt men jag tror det mer beror på att alla hennes 6 barn snart har flyttat ut ur det stora huset och hon har insett att det är väldigt tyst och dåligt med liv och rörelse som det brukar vara. Den av mina bröder som bor kvar i huset sover mest, är arbetslös och sitter mest vid datorn så det är inte mycket till liv där. Det kan hända att min andra bror som jobbar i Kisa kommer inflygande som en enda stor ångvält och vill ha mat, men det är bara vid några få tillfällen. Och på samma sätt så kan det finnas en tro kvar där i vårt hus, i vårt hjärta och ibland vid vissa tillfällen så kan vi få vara med om ett härligt möte med Gud, men som kan vara över nästan lika fort. Och frustrationen finns fortfarande kvar, varför händer det inget? Det kan vara till viss tröst för oss att även den store aposteln Paulus frågade sig detsamma ibland. Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig. Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag, men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar. Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp?. Han låter lite uppgiven Paulus, eller hur? Jag arma människa. Han vill förändras, men det är så svårt. Han liksom skriver att det är ju typiskt mig att ständigt vara för svag. Jag vill men ändå så gör jag det inte. Känner ni igen er!? Jag tror att det låter likadant hos oss många gånger. Det är ju typiskt mig att inte berätta om min tro när jag väl hade chansen. Det är ju typiskt mig att skämta bort det som vi egentligen behövde prata om. Det är ju typiskt mig att inte läsa min Bibel när den väl låg där på köksbordet. Det är ju typiskt mig att döma ut människor innan jag lärt känna dem. Det är ju typiskt mig att inte ha tålamod utan bara göra saker så snabbt som möjligt. Det är ju typiskt mig att inte vara med och be för andra när det egentligen är det som mitt hjärta längtar efter. Jag tror att vi kan fortsätta fylla på denna mening om och om igen. Och vi frågar oss Varför är jag så trög, Varför är jag så liten och svag!?
Ett svar på den frågan är att du och jag är svaga, vi är små för att Gud ska kunna visa hur stor han är. För vår svaghet hör ihop kan man säga med vårt mål som kristna, att faktiskt förändras och bli mer lik vår mästare Jesus. Knappast har väl någon sagt det bättre än Johannes döparen Det ska bli mindre av mig i mitt liv och mer av Jesus. Det är vår kallelse, vårt mål. Och vad innebär det mer konkret? Vi kan slå upp Gal.5:22 23. Detta är en fantastisk beskrivning av hur Jesus är. Sådan här är han och när dessa egenskaper växer fram i våra liv så är det hans karaktär som växer hos oss. För det första så har vi kärlek. Jesus var och är kärlek. Det innebar inte att han alltid var snäll mot alla, men det innebar att han älskade alla människor med samma djupa kärlek, vem det än var. Sedan var det inte alla som kunde ta emot all denna kärlek, och därför kunde de inte heller visa kärlek tillbaka och inte heller ge till andra människor. Så för att bli mer kärleksfull så måste vi börja med att ta emot kärlek ifrån Jesus. Inte bara läsa att Gud är kärlek eller att få lite gåshud och känna den lite då och då utan också förstå den och uppleva den dag efter dag. Du och jag måste våga möta Guds kärlek, säga att jag behöver din kärlek Jesus. Och inte bara en dag när vi är på humör utan du och jag behöver också vara kvar i en kärleksfull gemenskap med Jesus för att också ösa kärlek på andra människor, vara kvar hos den helige ande och fylla oss utav honom varje dag. Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss. står det i rom.5:5. Alltså genom den helige ande så lär vi oss att förlåta andra människor, som är grunden i Jesus kärlek till oss. Vi lär oss att tänka kärleksfulla tankar. Vi lär oss att inte bara tänka på vårt eget bästa utan på andras. Och vi lär oss att också handla kärleksfullt. Det blir inte bara fina ord att älska andra utan det blir också handling, ett verb, alltså någonting man gör, precis som det var för Jesus. Han gjorde kärlek kan man säga. Och när även vi inte bara pratar utan också gör kärlek så skapar det en ännu större glädje i våra liv. För att ge till andra människor av kärlek, det gör oss gladare. När du och jag ger utav våra tillgångar, uppmuntran och tid till andra så gör vi vårt hjärta större både hos andra människor och hos oss själva. Det skapar glädje att ge. Och det är liksom inte bara en känsla som att skratta och le utan det handlar om något djupare. Frukten av glädje som Anden ger är något som skapas när vi väljer att tjäna Gud med vårt liv. Vilket ofta skapar mening i livet. Du och jag finns här för ett syfte, allt är inte meningslöst, vi har var och en sin plats, och när vi söker efter att hitta den så infinner sig en glädje som går utöver alla känslor.
De som vet att de är där Gud vill lever kanske inte alltid de mest bekväma liv som finns, men jag måste säga att jag tror att de är de lyckligaste människorna på jorden. De som har bestämt sig för att leva i Guds vilja. Jag tycker att man märker det när en människa tar emot Jesus i sitt liv och bestämmer sig för att leva i hans plan för första gången. Ifrån bitterhet och hopplöshet så infinner sig plötsligt ett leende på läpparna som lyser upp och formar hela den personen. Och det är en glädje som vi alla behöver fortsätta att bevara. Komma tillbaka till den första och den enkla kärleken vi hade till Jesus och gång på gång fylla oss av denna glädje. Att få vara generös, praktisera givande, tjäna Gud. Det är stort att känna att livet spelar roll och det skapar glädje. Det ger oss en oerhörd frid. Guds frid som betyder mer än bara vila eller ett känslomässigt lugn. Guds frid handlar om att vara hel. Att ha en hel Gudsrelation. Alltså gemenskap med Gud. Det är en frid som inte har sina rötter i hur omständigheterna ser ut utan den har sina rötter i Gud. Lugn och ro är viktigt men enligt Bibeln så får du och jag frid med Gud när vi tar emot Guds förlåtelse, när vi försonas med honom. Anden påminner oss om att bevara denna frid genom att visa på Guds närvaro. Guds helige ande gör oss medvetna om att Gud är i ditt liv och att du kan lita på honom när du delar ditt liv med honom. Oro får fly när vi förtröstar på honom. Vilket ger tålamod. Att uthålligt vila hos Gud. Precis som Jesus gjorde. Han visade ett oerhört starkt tålamod när han mötte människor. Det visar sig i hans möte med lärjungarna inte minst som många gånger tog lång tid att förändra. Men Jesus gav aldrig upp om en enda människa. Framförallt visar sig detta tålamod i orden ifrån korset. Det är fullbordat. Jesus hade hållit ut ända till slutet. Han drog sig inte ur utan han fullbordade sitt livsuppdrag. Han hade funnit vilan i övertygelsen om att Gud fader hade kontrollen. Och den övertygelsen, det tålamodet vill Guds ande som har ett obegränsat tålamod med oss också ge oss mer utav, vi som byter både hus och bil snabbare än vad våra förfäder bytte skor. Vi behöver lära oss att vila i att Gud har kontrollen, även om saker och ting tar lite tid ibland, på alla områden i våra liv. Tålamod gör oss mer vänliga, goda, ödmjuka och behärskade. Ni märker att orden går in i varandra här lite och lever av varandra på ett fantastiskt sätt, så jag tänkte inte gå in lika på mycket på de egenskaper som finns kvar i andens frukt, men vänlighet och godhet tror jag är något som vi alla behöver. Vi behöver vänlighet till att se andra människor och deras behov i ord och gärning. Att ha tid för andra människors problem och behov av att vara sedda.
Det skapat en oerhörd värme. Goda och vänliga människor är som våren som kommer och ger värme och ljus efter all kyla och snö. Människor som har mött Guds godhet skapar färg och doft hos andra och dig själv. En ödmjukhet, eller mildhet som det står i vissa översättningar. Som inte handlar om att vara lam eller mesig. Utan att låta din styrka och din svaghet höra ihop med stora öron och vara under Guds kontroll, det är ödmjukhet. Jag tror att vi alla längtar efter att alla dessa egenskaper, att denna Andens frukt skulle få vara det som utgick ifrån oss. Visst önskar vi att detta vore sant om våra liv! Fast än en gång, hur får vi det att hända? Låt oss först komma ihåg att det faktiskt är möjligt. Den som längtar efter förändring och är beredd att förändras kan alltid förändras så är det, det är aldrig omöjligt på något sätt även om det just nu kanske ser ut som att vägen är lång till att bli mer tålmodig och god exempelvis. Men Bibeln talar faktiskt om att vi alla ska förändras. Vi ska alla med avtäckt ansikte skåda Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden. (2.kor.2.18). Genom den helige andes ledning och kraft så finns det alltid möjligheter för oss att förändras. Jag tror det handlar om att låta det ta sin tid. Behärska sig själv, som också ingår i andens frukt. Anden vill hjälpa oss att se att ibland så behöver man faktiskt jobba lite för att något ska ske. På samma sätt som alla ni män måste träna hårt för att faktiskt få en lika perfekt kropp som jag. Jag vet att när ni tittar på mig så tror ni att det aldrig kommer gå, men om ni fortsätter att träna så kan det faktiskt gå. Och på samma sätt är det med kärleken tex. Om kärlek ska växa i ditt liv så måste du tränas. Det är inte svårt att älska någon som är lätt att älska. Så för att träna dig i kärlek kommer Gud sätta dig i kontakt med en del människor som är svåra att älska. Gud kommer låta dig fortsätta tampas med grislasse på jobbet, hur jobbig han än är. Ju mer du går runt och önskar att låt mig få slippa denna person, ju mer du kommer träffa på den här personen. Så funkar Gud! Han är inte så snäll alltid, men han är god. Detta är en del av livets träningsläger. Jag tror också det handlar om att faktiskt vara trofast, som är det sista som jag inte nämnt än, som vi får av Anden, och vi är tillbaka där vi började predikan. Att vara kvar hos Gud. Att hela tiden skapa nya minnen med honom och vara honom trogen. Det är det som min mamma behöver göra för att inte allt ska fortsätta vara dött i huset där hemma. Hon behöver vara kvar, även om det ibland känns lite tyst. Hon behöver vara nära min pappa, hennes man.
Hon behöver kanske hitta tillbaka till den första kärleken. Och börja bygga på deras relation ännu mer nu när inte allt rör sig om deras barn längre. Och på samma sätt behöver du och jag dagligen vara nära den helige ande och göra sig mer och mer beroende av det liv som han vill ge oss i vår tro. Jesus säger att Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. Utan Jesus, utan hans ande är vi ingenting. Och är vi kvar hos Jesus så kommer vi bära frukt. Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning kommer att prägla oss mer och mer. Du och jag kommer att bära frukt automatiskt när vi förblir i honom. Vi behöver bara hålla oss nära honom så gör han fruktgrejen. Vi blir som den vi umgås med helt enkelt. Så låt oss börja vår morgon med att säga. God morgon helig ande. Jag behöver dig. Led mig idag och gör mig sådan som Jesus är.