svenska riksdagen 213
Riksdagen sammanträdde till vårsessionens första plenum den 4 februari 213. Eero Heinäluoma (sd) återvaldes till talman och Pekka Ravi (saml) till förste vice talman. Anssi Joutsenlahti (saf) fortsatte som andre vice talman. Riksmötet 213 öppnades den 5 februari av republikens president Sauli Niinistö. Han hade valts till president 212 och det var alltså första gången han öppnade riksmötet. Debatten med anledning av riksmötets öppnande hölls den 12 februari utifrån en upplysning från statsministern. Den första delen var avsatt för debatt mellan statsminister Jyrki Katainen (saml) och oppositionsledarna Timo Soini (saf) och Juha Sipilä (cent). Oppositionsledarna avkrävde statsministern svar om bland annat kommun- och vårdreformens framtid, varvsindustrins öde och nya regler inom närståendevården. Debatten fortsatte därefter i vanlig ordning och också resten av riksdagsledamöterna fick yttra sig. Debatt kring säkerhets- och försvarspolitik och strukturreformer Under året behandlade riksdagen sju redogörelser från statsrådet: säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 212, verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen, en nationell energi- och klimatstrategi, ramar för statsfinanserna 214 217, livsmedelssäkerheten 213 217, EU-politiken 213 och en framtidsredogörelse. Statsministern kom med fyra upplysningar: regeringens politik 213 och de viktigaste propositionerna till riksdagen, hur social- och hälsovårdsreformen framskrider, strukturella reformer och den arktiska strategin. Statsrådet lämnade meddelanden om förlängning av giltighetstiden för statsborgen som ställts för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet och genomförandet av det strukturpolitiska programmet. Oppositionen framställde fyra interpellationer. De gällde regeringens ekonomiska politik och industripolitik, boende till skäligt pris, stödet till Cypern som ett led i den ekonomiska krisen i euroområdet och ändringarna i hemvårdsstödet. Efter varje interpellationsdebatt röstade riksdagen om regeringen har dess förtroende eller inte. Sexpartiregeringen har klar majoritet i riksdagen och i varje förtroendeomröstning ställde sig en majoritet av ledamöterna bakom regeringen. Under vårsessionen antog riksdagen bland annat en ny vallag. I och med lagändringen minskade valkretsarna på fastlandet från fjorton till tolv. Också kommunindelningslagen och språklagen ändrades. Kommunindelningslagen ändrade dessutom namn till kommunstrukturlagen. Det ekonomiska läget var ett aktuellt och genomgående tema hela året. Riksdagen behandlade ändringar i ett flertal skattelagar. I synnerhet reformen av samfundsskatten och skatten på aktieutdelning Riksdagens frågestund 13.12.213: allmänheten följer ministrarnas svar på frågor från riksdagsledamöterna.
väckte stor debatt. I slutet av december antog riksdagen budgeten för 214 och den slutade på cirka 54,1 miljarder euro. Riksdagen höjde det totala beloppet i budgetpropositionen med 35,3 miljoner euro. EU-frågorna fokuserade på unionens framtid och Finlands roll i processen. Regeringen lämnade en redogörelse om EU-politiken under sommaren. Stora utskottet och fackutskotten behandlade den under höstens lopp. Den planerade bankunionen spelade en framträdande roll i EU-besluten. Den ska ge ekonomisk stabilitet i EU och vara ett effektivt vapen mot framtida ekonomiska kriser. De första medborgarinitiativen på riksdagens bord Sedan mars 212 har Finland haft ett nytt statligt påverkansmedel, nämligen medborgarinitiativ. Ett medborgarinitiativ ska innehålla ett lagförslag eller ett förslag om att lagberedning ska inledas. Det kan också innehålla ett förslag om att en gällande lag ska ändas eller upphävas. För att kunna läggas fram för riksdagen måste ett medborgarinitiativ undertecknas av 5 personer. Det första medborgarinitiativet som landade på riksdagens bord krävde att pälsdjursfarmning avskaffas. Initiativet överlämnades till riksdagen den 5 mars 213. Det behandlades grundligt i riksdagen. Först fördes en remissdebatt och sedan gick medborgarinitiativet vidare till jord- och skogsbruksutskottet. Utskottet ordnade en offentlig utfrågning om temat och bad dessutom om utlåtande från grundlagsutskottet. När jord- och skogsbruksutskottet var klart med sitt betänkande, behandlades frågan på nytt i plenum. Strax före midsommar röstade riksdagen om medborgarinitiativet och rösterna föll 36 för och 146 mot. Under höstsessionen fick riksdagen ta emot två medborgarinitiativ till. Det ena efterlyste en förnuftigare upphovsrättslag och det andra innehöll ändringar i äktenskapslagen, lagen om registrerat partnerskap och lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet. Behandlingen i riksdagen inleds i början av 214. 15 år av regelbundet riksdagsarbete Mellan hösten 213 och våren 214 pågår ett jubileum med anledning av att Finland haft regelbundet riksdagsarbete i 15 år. Kejsar Alexander II sammankallade lantdagen i Finland i september 1863. Sloganen för jubileumsåret är Lag, arbete, fred, ljus 15 propositioner per valperiod 1995 213 Valperiodens första riksmöte Valperiodens andra riksmöte Valperiodens tredje riksmöte Valperiodens fjärde riksmöte 35 3 25 2 15 1 5 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 211 213 plenum och plenartimmar per riksmöte 25 213 plenartimmar 8 6 4 2 antal plenum 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213
riksdagens utgifter 213 (miljoner euro) 131,4 miljoner euro Politisk verksamhet (ledamöter, assistenter, riksdagsgrupper)... 32,5 Personallöner och personalservice...29,7 Fastigheter och reparationer... 54,2 Informationsteknik... 9, Övriga utgifter (bl.a. resor, tryckning, medlemsavgifter till utlandet, förnödenheter och anordningar)... 6, Riksdagens utgifter 213 totalt 131,4 miljoner euro år av regelbundet riksdagsarbete i Finland. Tillsammans med en rad samarbetspartner ordnar riksdagen under jubileumsåret drygt hundra tillställningar som är öppna för allmänheten. Riksdagen höll ett jubileumsplenum den 18 september 213 och beviljade Cultura-stiftelse 1 miljoner euro för att stödja unga som studerar ryska och rysk kultur. Också för Riksdagsbiblioteket var 213 ett jubileumsår. Den 3 april hade det gått hundra år sedan Riksdagsbiblioteket inte längre bara var ett parlamentsbibliotek utan blev ett offentligt specialbibliotek öppet för alla. Ändringar i riksdagens och regeringens sammansättning I början av höstsessionen beviljades riksdagsledamot Astrid Thors (sv) avsked från ledamotsuppdraget eftersom hon hade utsetts till minoritetskommissarie i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon ersattes av Jörn Donner (sv) som tog plats i riksdagen den 5 september. I oktober inrättade ledamot James Hirvisaari (f11) en ny riksdagsgrupp bestående av en ledamot, Förändring 211. Under året byttes flera ministrar ut. Den 24 maj utnämnde republikens president riksdagsledamot Susanna Huovinen (sd) till omsorgsminister och riksdagsledamot Pia Viitanen (sd) till bostads- och kommunikationsminister och utsåg bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (sd) till undervisningsminister. Samtidigt befriades riksdagsledamot Jukka Gustafsson (sd) från uppdraget som undervisningsminister och riksdagsledamot Maria Guzenina-Richardson (sd) från uppdraget som omsorgsminister. I oktober begärde utvecklingsminister Heidi Hautala (gröna) avsked och den 17 oktober utnämndes riksdagsledamot Pekka Haavisto (gröna) till utvecklingsminister. Utgifter sammanlagt 131,4 miljoner euro Riksdagens utgifter sammanlagt 213 var 131,4 miljoner euro, varav 54,2 miljoner gick till ombyggnaden av fastigheterna. I omkostnaderna för riksdagens kansli ingår bl.a. utgifter för personal, fastigheter och informationsteknik. Riksdagens kostnader täcker också utgifterna för riksdagsledamöter, assistenter och gruppkanslier. Siffrorna inkluderar inte moms, och inte heller utgifterna för ämbetsverken i anknytning till riksdagen (Riksdagens justitieombudsman med Människorättscentret, Statens revisionsverk och Utrikespolitiska institutet). Riksdagens förvaltning och ekonomi leds, övervakas och utvecklas av kanslikommissionen, som består av talmannen som ordförande och riksdagsledamöter som medlemmar. Kanslikommissionen utnämner de högsta tjänstemännen i riksdagens kansli och avgör alla stora frågor som gäller riksdagens förvaltning och ekonomi. I slutet av 213 bestod kanslikommissionen av talman Eero Heinäluoma, vice talmännen Pekka Ravi och Anssi Joutsenlahti plus ledamöterna Jouni Backman (sd), Pietari Jääskeläinen (saf), Timo Kalli (cent) och Petteri Orpo (saml). Ersättare var Johanna Karimäki (gröna), Mikaela Nylander (sv), Anna-Kaisa Pekonen (vänst) och Leena Rauhala (kd).
Ombyggnaden fortsätter Alla riksdagshus utom Lilla parlamentet byggs om 27 217. Projektet har nu kommit halvvägs. Vad kostar ombyggnaden av riksdagen? ARKADIAGATAN NORRA JÄRNVÄGSGATAN Arbetsrum för riksdagsledamöterna RIKSDAGSG NERVANDERSGATAN D AINOG Riksdagshuset E Bibliotek och förvaltningsbyggnader C AURORAGATAN Riksdagshuset är en skyddad, kulturhistoriskt värdefull byggnad. Praktiskt taget all VVS- och energiteknik kommer att bytas ut i hela fastigheten. I planeringen och under arbetets gång har vi varit tvungna att ta till udda och avvikande lösningar, bland annat för att uppfylla skyddsmålen och för att säkerställa riksdagens arbete under alla omständigheter. Ett mycket konkret exempel på detta är att VVS-teknik, energi, fastighetslogistik och underhåll placeras i lokaler under jorden. Lokalerna fanns inte med i den ursprungliga behovsinventeringen (eller förslagen) från 26. Inte heller den nya tunneln var inplanerad. MANNERHEIMVÄGEN Arbetsrum för riksdagsledamöterna Lokaler under jorden Under projektets gång har det visat sig att de ursprungliga förslagen behöver kompletteras. Samtidigt har kostnaderna ökat. Men A och O är att de som har fattat besluten har varit medvetna om kostnaderna och att projektet har hållit sig inom ramen för den givna kostnadsnivån. 2 mn 15 3. 3. 4. Lokaler under jorden 5. 6. Byggnadskostnadsindex (25=1) 15 2. 1 1 1. Riksdagshuset 5 Bibliotek och förvaltningsbyggnader 5 27 28 Arbetsrum för riksdagsledamöterna 29 21 211 212 213 1. Den första kostnadskalkylen utgick från behovet av att reparera befintliga lokaler. 2. Projektplanen för lokalerna ovan jord blir klar. 3. Projektplanen för lokalerna under jord blir klar. Alternativ sovras ut i två omgångar. En viktig ändring är att ett större bergrum än planerat utnyttjas (= tillbyggnad). Därmed kan logistik och avfallshantering placeras under jorden och verksamheten i riksdagen säkerställas under undantagsförhållanden. 4. Beslutet om en ny transporttunnel under jorden fattas. Den kommer att kosta mer än övriga tänkbara lösningar, men i slutändan är en tunnel den enda möjliga lösningen tekniskt och planläggningsmässigt sett. 5. Anbuden på arbetena inne i de underjordiska lokalerna är dyrare än väntat. 6. De tekniska utmaningarna i Riksdagshuset preciseras och bland annat säkerheten kompletteras i riksdagens alla hus.
väckta ärenden under riksmötena 29 21 211 212 213 Propositioner (RP)... 289... 336... 151... 25... 221 Statsrådets meddelanden (SRM)... 2... 2... 2... 3... 2 Statsrådets redogörelser (SRR)... 9... 11... 2... 6... 7 Statsministerns upplysningar (SU)... 2... 5... 2... 1... 4 Lagmotioner (LM)... 127... 14... 6... 91... 8 Åtgärdsmotioner (AM)... 91... 149... 3... 51... 6 Budgetmotioner (BM)... 1 19... 1 147... 551... 62... 576 Tilläggsbudgetmotioner (TBM)... 84... 13... 1... 99... 8 Interpellationer (IP)... 3... 6... 2... 8... 4 Skriftliga spörsmål (SS)... 1 119... 1 436... 499... 1 57... 1 232 EU-ärenden (U)... 9... 73... 84... 82... 92 utskottens sammanträden samt betänkanden och utlåtanden under riksmötet 213 sammanträden betänkanden utlåtanden Stora utskottet (StoU)... 61... 1... 1 Grundlagsutskottet (GrU)... 18... 7... 43 Utrikesutskottet (UtU)... 98... 8... 9 Finansutskottet (FiU)*... 54... 35... 8 Revisionsutskottet (ReU)... 72... 1... 8 Förvaltningsutskottet (FvU)... 12... 26... 3 Lagutskottet (LaU)... 85... 18... 27 Kommunikationsutskottet (KoU)... 87... 19... 31 Jord- och skogsbruksutskottet (JsU)... 18... 22... 37 Försvarsutskottet (FsU)... 62... 2... 12 Kulturutskottet (KuU)... 96... 16... 25 Social- och hälsovårdsutskottet (ShU)... 83... 3... 23 Ekonomiutskottet (EkU)... 117... 38... 44 Framtidsutskottet (FrU)... 39...... 4 Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet (AjU)... 79... 11... 17 Miljöutskottet (MiU)... 85... 1... 33 Sammanlagt (inkl. finansutskottets delegationer)... 1 336... 253... 352 * Finansutskottes beslut bereds vanligen i någon av de åtta delegationerna. De höll sammanträden enligt följande: förvaltnings- och säkerhetsdelegationen 37, skattedelegationen 64, kultur- och vetenskapsdelegationen 23, jordbruksdelegationen 29, trafikdelegationen 35, arbets- och näringsdelegationen 28, kommun- och hälsovårdsdelegationen 26 och bostads- och miljödelegationen 28. Totalt 268 sammanträden.
lars erik gästgivars elisabeth nauclér* mats nylund jukka kopra anna-maja henriksson pauli kiuru thomas blomqvist tolvanen janne sankelo sampsa kataja jörn donner stefan wallin kalle jokinen suutari sofia vikman henna virkkunen lehti tapani mäkinen markku eestilä lasse männistö timo heinonen mikaela nylander arto satonen harri jas markku mäntymaa sanni grahnlaasonen heikki autto christina gestrin sari sarkomaa anne holmlund anne-mari virolainen sinuhe wallinheimo alexander stubb pertti salolainen lenita toivakka ulla-maj wideroos esko kurvinen outi mäkelä pertti hemmilä pekka ravi kimmo sasi petteri orpo pia kauma raija vahasalo jan vapaavuori ben zyskowicz sanna lauslahti leena rauhala leena harkimo jyrki katainen marjo matikainenkallström päivi räsänen jouko jääskeläinen ilkka kanerva paula risikko katri komi mikko alatalo antti kaikkonen juha rehula inkeri kerola mika lintilä esko kiviranta kimmo tiilikainen seppo kääriäinen markku rossi juha sipilä antti rantakangas reijonen aila paloniemi sirkka-liisa anttila mari kiviniemi anu vehviläinen jari leppä paula lehtomäki tapani tölli mauri peknen timo kalli kauko tuupainen martti mölsä teuvo hakkarainen pirkko mattila heinäluoma (talman) timo soini pertti virtanen anssi joutsenlahti reijo tossavainen lauri heikkilä kimmo kivelä pirkko ruohonenlerner pentti kettunen pietari jääskeläinen laila koskela ritva elomaa reijo hongisto osmo kokko kaj turunen tuija brax lea mäkipää osmo soininvaara juha väätäinen pekka haavisto anni sinnemäki oras tynkkynen maria tolppanen ismo soukola jouko skinnari rakel hiltunen outi alankokahiluoto johanna mäki ari jalonen erkki tuomioja johannes koskinen maria guzeninarichardson ville niinistö satu haapanen rajamäki matti saarinen susanna huovinen ilkka kantola jani toivola martti jukka gustafsson tarja filatov jouni backman miapetra kumpulanatri pauliina viitamies korhonen pia viitanen jutta urpilainen riitta myller krista kiuru annika lapintie saara karhu tuula väätäinen merja kuusisto raimo piirainen paavo arhinmäki uotila heli paasio sirpa paatero päivi lipponen eeva-johanna eloranta antti lindtman erkki virtanen merja kyllönen maarit feldt-ranta johanna ojalaniemelä lauri ihalainen merja mäkisaloropponen risto anneli kiljunen kalliorinne tuula peltonen mikael jungner kristiina salonen anna kontula katja taimela mika jari myllykoski hanna tainio silvia modig markus mustajärvi jyrki yrttiaho suna kymäläinen aino-kaisa pekonen eila tiainen jaana pelkonen sari palm tuomo puumala mirja vehkaperä anne kalmari elsi katainen timo v. korhonen simo rundgren lasse hautala juho la jussi niinistö jussi halla-aho tom packalén arja juvonen mika niikko jari lindström anne louhelainen jukka kärnä Samlingspartiets riksdagsgrupp Socialdemokratiska riksdagsgruppen Sannfinländarnas riksdagsgrupp Centerns riksdagsgrupp Vänsterförbundets riksdagsgrupp Gröna riksdagsgruppen Svenska riksdagsgruppen* Kristdemokratiska riksdagsgruppen Vänstergruppens riksdagsgrupp Riksdagsgruppen Förändring 211** anu urpalainen peter östman sauli ahvenjärvi annika saarikko mikko savola markus lohi eeva-maria maijala arto pirttilahti ari torniainen pentti oinonen olli immonen vesa-matti saarakkala ville vähämäki maria lohela johanna jurva hanna mäntylä james hirvisaari** tytti tuppurainen * I svenska riksdagsgruppen ingår Svenska Folkpartiets riksdagsledamöter och riksdagsledamoten från Ålands valkrets. ** En ledamot som våren 211 valdes in i riksdagen från Sannfinländarnas vallistor bildade hösten 213 en egen riksdagsgrupp, Förändring 211. riksdagsledamöternas könsfördelning hemorter De olikfärgade punkterna anger hur många riksdagsledamöter som valdes in från respektive orter och vilken riksdagsgrupp de hör till. riksdagsledamöternas åldersfördelning Födda 193 1939... 1 (,5 %) Födda 194 1949... 27 (13,5 %) Födda 195 1959... 5 (25, %) Födda 196 1969... 71 (35,5 %) Födda 197 1979... 41 (2,5 %) Födda 198 1989... 1 (5, %) 51 Riksdagsledamöternas riksdagsledamöterna arvode Riksdagsledamöternas ingångslön, som officiellt kallas arvode, är 6 335 euro i månaden. Efter tre valperioder stiger arvodet till 6 811 euro. Månadsarvodet till talmannen är 11 675 euro och till vice talmännen 9 729 euro. Arvodena är skattepliktig inkomst. Utöver arvodet får riksdagsledamöterna en skattefri kostnadsersättning. Beloppet varierar mellan 987 och 1 89 euro beroende på var de är bosatta och om de också har bostad i huvudstadsregionen. 7-talet 8-talet 6-talet 3-talet 4-talet 5-talet genomsnittsålder är 51 år. Jörn Donner är äldst (född 1933) och Olli Immonen yngst (född 1986). 6335 Riksdagsledamöternas arvode är 6 335 euro i månaden. En arvodeskommission som utses av talmännen beslutar om ledamotsarvodet. Ordförande i kommissionen är vicehäradshövding Jouni Ekuri och medlemmar är juris licentiat Riitta-Leena Paunio och före detta generalsekreteraren Seppo Junttila. riksdagsledamöternas könsfördelning Av riksdagsledamöterna är 115 män och 85 kvinnor. Andelen kvinnor är alltså 43 %. De första kvinnliga ledamöterna valdes in 197. Den dåvarande lantdagen hade 19 kvinnor, vilket var 11 %. 43 ledamöter med flest riksdagsår/ tid i riksdagen Ilkka Kanerva (saml)... 39 Mauri Peknen (cent)... 35 Pertti Salolainen (saml)... 35 Ben Zyskowicz (saml)... 35 Jouko Skinnari (sd)... 34 Erkki Tuomioja (sd)... 33 Kari Rajamäki (sd)... 31 Kimmo Sasi (saml)... 31 Sirkka-Liisa Anttila (cent)... 29 Jukka Gustafsson (sd)... 27 Seppo Kääriäinen (cent)... 27 Jouni Backman (sd)... 23 Timo Kalli (cent)... 23 Martti Korhonen (vänst)... 23 Johannes Koskinen (sd)... 23 Matti Saarinen (sd)... 23 Här nämns de som har varit riksdagsledamot vid fler än 2 riksmöten. Riksmöte är riksdagens årliga arbetsperiod. 1/44/1 Riksdagen har tio riksdagsgrupper. Av riksdagsledamöterna är 43 % kvinnor. 2OO Riksdagen har 2 ledamöter. Den största har 44 ledamöter och den minsta 1 ledamot. resultatet från riksdagsvalet den 17 april 211: ledamotsplatser efter parti Samlingspartiet... 44 Finlands Socialdemokratiska Parti... 42 Sannfinländarna... 39 Centern i Finland... 35 Vänsterförbundet... 14 Gröna förbundet... 1 Svenska Folkpartiet i Finland... 9 Kristdemokraterna i Finland... 6 Övriga grupper (Ålands ledamot)... 1 styrkeförhållandena mellan riksdagsgrupperna Samlingspartiets riksdagsgrupp... 44 Socialdemokratiska riksdagsgruppen... 42 Sannfinländarnas riksdagsgrupp... 38 Centerns riksdagsgrupp... 35 Vänsterförbundets riksdagsgrupp... 12 Gröna riksdagsgruppen... 1 Svenska riksdagsgruppen... 1 * Kristdemokratiska riksdagsgruppen... 6 Vänstergruppens riksdagsgrupp... 2 Riksdagsgruppen Förändring 211... 1 * I siffran ingår den obundna riksdagsledamoten från Ålands valkrets.