Den svenska stålindustrins branschorganisation Stålåret 2016 en kort översikt En sammanställning från Jernkontoret, 2017-01-27 Handelspolitik och stålmarknad Efter en minskning av den globala efterfrågan på stål med tre procent 2015 förväntas en oförändrad konsumtion på 1,5 miljarder ton år 2016 enligt World Steel Associations bedömning. 1 Detta beror i betydande utsträckning på att konsumtionen i Kina har bromsat in och inte längre växer som vi varit vana vid. Till detta ska läggas en stor portion geopolitisk och ekonomisk oro världen över, Storbritannien beslutade utträde ur EU (Brexit) och inte minst minskande investeringar globalt. I stora delar av övriga världen var stålkonsumtionen närmast oförändrad eller krympande. Konsumtionen föll i Brasilien med 14 procent, i Ryssland med fyra procent och i USA med en procent men fallet i dessa länder mildrades något jämfört med 2015. I Indien ökade däremot konsumtionen med fem procent och totalt förväntas stålefterfrågan öka med två procent i utvecklings- och tillväxtländer (exklusive Kina) under 2016. I EU växte stålmarknaden svagt med endast en procent, dock med vissa variationer mellan länderna. Mot denna bakgrund har naturligtvis även produktionen gått i sidled. Enligt World Steel Association var råstålsproduktionen 2 i stort sett oförändrad i både Kina och USA under året. 3 Globalt landade produktionen på drygt 1,6 miljarder ton, vilket är ungefär på samma nivå som 2015. I EU backade produktionen trots en svagt växande marknad och det kan noteras att inbromsningen var särskilt märkbar i Storbritannien där produktionen minskade med hela 30 procent. Även i Brasilien har vi sett ett betydande produktionstapp på nio procent. I Indien ökade däremot produktionen med sju procent. Tillförseln av stål till den svenska marknaden ökade med omkring 14 procent även om den underliggande efterfrågan låg på en lägre nivå. Den svenska råstålsproduktionen ökade med sex procent och vid årets utgång låg exporten i vikt räknat 10 procent högre än 2015. Kinas export och eventuella status som en marknadsekonomi I takt med att efterfrågan i Kina föll kraftigt under 2014 och 2015 växlade landet upp sin stålexport till mer än 100 miljoner ton per år. Trenden med ökande stålexport från Kina fortsatte inledningsvis även under 2016, om än i något lugnare tempo. Under andra halvåret bröts dock den trenden. Stålexporten planade ut och landade till sist på en oförändrad nivå jämfört med året innan. Trendbrottet under årets senare del beror sannolikt på att USA, EU och många andra länder runt om i världen vidtog olika former av handelspolitiska åtgärder mot den stegrande och många gånger prisdumpade eller subventionerade exporten från Kina. För EU:s del bröts trenden med upptrappad kinesisk export under andra kvartalet då exporten plötsligt föll med över 30 procent som en följd av ett antal handelspolitiska åtgärder som initierades under våren för att hindra den subventionerade och prisdumpade exporten. Inom EU seglade frågan om huruvida Kina ska erkännas som en marknadsekonomi högt upp på stålindustrins dagordning under året. Frågan hade aktualiserats redan under 2015 och deadline för ett avgörande var i december 2016. Ett sådant erkännande från EU:s sida Stålåret 2016 1 (10)
skulle i praktiken innebära att möjligheterna att försvara sig mot prisdumpad eller subventionerad export från Kina skulle begränsas allvarligt, eller i värsta fall försvinna helt. Under sommaren diskuterade EU-kommissionen frågan i kollegiet och i november presenterades ett konkret förslag om en ändring i EU:s antidumpningsförordning för att lösa problemet. Enligt förslaget är det fortsatt möjligt för EU att hantera ojuste konkurrens från länder där det förekommer statligt stöd eller där prisbildningen är inte är marknadsmässig. I Kina har man inte låtit sig nöja med detta utan har istället anmält både EU och USA till WTO för man anser att dom inte behandlar Kina som en marknadsekonomi i antidumpningssammanhang. Fortsättning följer på denna besvärliga fråga. 1 Short Range Outlook, oktober 2016 2 Ett förstadium till färdiga stålprodukter 3 Uppgifter om råstålsproduktionen 2016 är preliminära Källor Ståltillförsel i världen och EU: World Steel Association, Short range outlook (oktober 2016). Råstålsproduktion i världen: World Steel Association. Råstålsproduktion och ståltillförsel i Sverige: Jernkontoret. Utrikeshandel i Sverige: SCB. Svensk stålindustri, några nyckeltal (2017-01-17) 2012 2013 2014 2015 2016 Procentuell förändring 2016/2015 Råjärnsproduktion, kton 2 805 2 896 3 078 2 865 3 079 7,5 Råstålsproduktion, kton 4 326 4 404 4 549 4 374 4 620 5,6 Handelsfärdigt stål exkl göt och ämnen, kton Stålverkens leveranser 3 317 3 367 3 502 3 530 4 009 13,6 Export* 3 110 2 891 2 996 3 006 3 445*** 14,6 Import* 3 295 3 114 2 882 2 850 3 285*** 15,3 Bruttotillförsel till svenska marknaden (leveranser export + import) 3 502 3 590 3 388 3 374 3 850** 14,1 Handelsfärdigt stål inkl göt och ämnen, Gkr Export* 47,6 37,2 40,1 41,1 41,0*** -0,2 Import* 31,3 27,4 28,0 27,7 29,6*** 6,9 Antal anställda 16 700 15 800 16 000 15 500** * Inklusive reexport och reimport. Källa: SCB ** Preliminär uppgift *** Utrikeshandel är en uppskattning baserad på jan-okt 2016. Stålåret 2016 2 (10)
Råstålsproduktion i olika länder, kton 2000 2010 2016 Procentuell förändring 2016/2015 EUROPA 210 402 206 561 200 450-0,9 EU-28 193 458 172 911 162 293-2,3 EU-15 163 358 147 663 137 539-2,3 TYSKLAND 46 376 43 830 42 082-1,4 ITALIEN 26 759 25 750 23 341 6,0 FRANKRIKE 20 954 15 414 14 633-2,3 SPANIEN 15 874 16 343 13 654-8,0 POLEN 10 498 7 993 8 939-2,8 BELGIEN 11 636 7 973 7 686 5,9 STORBRITANNIEN 15 155 9 709 7 581-30,5 ÖSTERRIKE 5 707 7 206 7 438-3,2 NEDERLÄNDERNA 5 666 6 651 6 917-1,1 TJECKIEN 6 216 5 180 5 305 0,8 SLOVAKIEN 3 733 4 583 4 808 5,4 SVERIGE 5 230 4 846 4 620 5,6 FINLAND 4 672 4 029 4 101 2,8 RUMÄNIEN 4 096 3 721 3 313-1,2 LUXEMBURG 2 571 2 548 2 260 6,2 ÖVRIGA EUROPA 16 943 33 650 38 156 5,5 TURKIET 14 325 29 143 33 186 5,3 NORGE 679 530 620 5,1 C.I.S. 98 489 108 200 102 055 0,5 RYSSLAND 59 136 66 942 70 451-0,6 UKRAINA 31 767 33 432 24 216 5,4 USA 101 803 80 495 78 619-0,3 BRASILIEN 27 865 32 948 30 212-9,2 JAPAN 106 444 109 599 104 959-0,2 SYDKOREA 43 107 58 914 68 601-1,5 KINA 127 236 638 743 807 963 0,5 INDIEN 26 924 68 976 95 181 6,9 ÖVRIGA VÄRLDEN 105 400 128 300 139 430 1,9 VÄRLDSPRODUKTION 847 650 1 432 760 1 627 470 0,4 Källa: World Steel Association (2017-01-18, preliminära uppgifter för vissa länder) Stålåret 2016 3 (10)
Investeringar och strukturutveckling SSAB Nya hållbara innovationer I april meddelade SSAB, LKAB och Vattenfall att man initierar ett långsiktigt projekt för att med ett tekniksprång försöka lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri. Tillsammans vill företagen inleda ett arbete för att utveckla en fossilfri stålproduktion, byggd på vätgas istället för kol, som skulle innebära att restprodukten blir vatten istället för koldioxid. Trots att SSAB har en av världens mest effektiva stålproduktion innebär ändå dagens teknik med koksverk och masugnar att SSAB är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. Sverige har unika förutsättningar för projektet för en koldioxidfri stålproduktion. Här finns en specialiserad och innovativ stålindustri, tillgång till elkraft som är fossilfri och Europas mest högkvalitativa järnmalm. SSAB EcoUpgraded lanserades i november. Initiativet kommer att hjälpa kunderna att skörda de miljömässiga vinsterna med att använda höghållfasta stål. SSAB EcoUpgraded belyser fördelarna med att uppgradera till höghållfasta stål, som bland annat ger en lägre vikt, förbättrad bränsleekonomi och ökad produktlivslängd. Ponera att varje del i produktionskedjan av ett stål skulle kunna utrusta stålet med en kod som ger information om stålets historia och även kunna använda sig av all information som sedan tidigare finns lagrad. Det skulle innebära att slutanvändarna, företag eller privatkunder, får en produkt som garanterat håller hög kvalitet, säkerhet och hållbarhet. Hur skulle ett sådant stål påverka sättet att producera? Och hur skulle användningen av stålet i ett modernt samhälle påverkas? SSAB har nyligen avslutat ett FoU-projekt om smarta stål, SSAB SmartSteel, en digital plattform som gör det möjligt att ladda stålet med kunskap. En unik identitetskod förbinder till exempel en plåt med informationen och erbjuder på så sätt kunderna och deras maskiner rätt data och instruktioner om hur de väljer och använder SSAB-stål, oavsett tillämpning. Idén är att dela med sig av den expertkunskap inom stål som SSAB står för. SSAB i Oxelösund kommer i ett mångmiljonprojekt tillsammans med transport- och logistikforskningsinstitutet TFK och Kalmar, en del av Cargotec, att utveckla och testa koldioxidfria interna transporter som drivs av vätgas och bränsleceller. Under 2017 och 2018 genomförs ett demonstrationsprojekt där en 14-tons gaffeltruck förses med bränsleceller och drivs med vätgas. Det innebär att utsläppen från trucken blir vatten. Gaffeltrucken ska användas under ordinarie drift för interna transporter och intern hantering vid SSAB i Oxelösund och testas under 5 8 månader, dygnet runt. Effekterna av att använda bränsleceller kommer att analyseras och utvärderas utifrån bland annat energieffektivitet, miljöeffekter samt driftekonomi. Totalt används ett femtiotal olika fordon inom interna transporter i Oxelösund. Produktlanseringar och nya medlemmar i partnerprogram SSAB har introducerat fem nya produktfamiljer med ett optimerat erbjudande baserat på de särskilda behov som finns hos kunderna, för att anpassa produkterna efter deras produktionsprocesser och maximera slutproduktens prestanda: SSAB Domex, SSAB Boron, SSAB Form, SSAB Laser Plus och SSAB Weathering. Ett av SSAB:s strategiska fokusområden är kundsegmentet för biltillverkning (automotive), Stålåret 2016 4 (10)
där målet är att fördubbla försäljningen inom tio år, från 2015 års nivå som var cirka 350 000 ton. Detta är ett steg i SSAB:s strategi att satsa ännu mer på avancerade höghållfasta stål. Produktionsanläggningarna i Brahestad och Tavastehus i Finland och valsverket i Borlänge ger en effektiv och flexibel produktion mot bland annat bilindustrin. SSAB har relanserat varumärket Docol som ska renodlas mot bilindustrin. Bland nya produktlanseringar kan nämnas det ultrahöghållfasta stålet Docol 1500 MZE, som har skräddarsytts för formbarhet i krävande tillämpningar som också ger minskad fordonsvikt. De höghållfasta rören Docol R8 har rönt stor uppmärksamhet i racingindustrin för bland annat karosser och stötburar. SSAB har under året också lanserat flera andra nya och förbättrade produkter, som Hardox HiTemp och Duroxite. Under året har många nya medlemmar utsetts till SSAB:s partnerprogram Hardox In My Body och My Inner Strenx. Sandvik I november 2015 beslutade styrelsen en omfattande investering i en ny rörbetning i Sandviken. Anläggningen, som kommer att tas i drift vid årsskiftet 2017/2018, ger förbättrad säkerhet och möjliggör strategisk tillväxt inom mer avancerade material. Arbetet med den nya betningen drog igång på allvar under 2016. Under året invigdes en ny ultraljudsprovning, en investering på cirka 100 miljoner kronor, vid produktionsenheten för olja och gas i Sandviken. Investeringen är ett led i att fortsätta stärka Sandviks marknadsposition inom OCTG-rör (produktionsrör). I oktober invigdes en ny enhet för tillverkning av så kallade control lines i Brasilien, vilket innebär en ytterligare förstärkt marknadsposition inom olja- och gasindustrin. Kapaciteten för finpulver vid enheten i Wales utökades också, vilket bland annat används vid additiv tillverkning eller 3D-printing. I december invigdes världens första helt fossilfria vätgastankstation i Sandviken. Upprättandet av tankstationen är ett samarbete mellan Sandvik, Sandvikens Kommun och AGA Gas för bränslecellsbilar, vars avgaser endast är rent vatten. Sandvik har en unik anläggning för tillverkning av material till bränsleceller i Sandviken. Vinnaren av Kanthal Award 2016 presenterades i september. Kunden Proton Power Inc. tog hem segern för den banbrytande teknologin bakom "Cellulose to Hydrogen Power", vilken används till applikationer som drivs av grön energi. Ett nytt varumärke för medicinska material EXERA lanserades. Den unika tråden, som används i olika avancerade medicinska applikationer såsom pacemakers och cochleaimplantat (hörhjälpmedel), bidrar både till att rädda och förbättra liv. Outokumpu Under året har Outokumpu fortsatt sitt arbete för att främja användningen av rostfritt stål och presenterat flera nya intressanta projekt samt utvecklat nya användningsområden, exempelvis följande: Outokumpu levererade det rostfria duplexstålet till utskovsluckorna på den nya dammkonstruktionen på Lossendammen i Härjedalen. Vattenflödet kommer att öka i framtiden, och ett av projektens mål var att se till att detta vattenflöde hanteras på ett säkert sätt. Dammen har en imponerande kapacitet på 500 miljoner kubikmeter och den förser 17 av Ljusnans vattenverk med vatten. Tack vare höghållfast rostfritt stål, Forta LDX 2101, kan konstruktionen göras tunnare och därmed lättare, utan att säkerheten påverkas. Stålåret 2016 5 (10)
Outokumpu levererade 600 ton höghållfast rostfritt stål, Forta LDX 2404, för upprustning av Söderströmsbron i Stockholm. Bron rustas för säkrare resande och för att klara framtidens kollektivtrafik i en snabbt växande stad. Alla gamla brobalkar av kolstål, som rälsen ligger på, ska bytas ut mot rostfritt stål. Rostfritt stål erbjuder en mycket bra lösning då det möjliggör att det störande underhållsarbetet kan minimeras. Även korrosion, vilket är typiskt för hårt trafikerade broar, kan helt undvikas tack vare materialets egenskaper. Outokumpu levererade den rostfria stålsorten Ultra 254 SMO till Jyväskylä Energy Groups kraftverk i Jyväskylä, som har torv och ved som huvudbränslen. Jyväskylä Energy Group byggde ett nytt kraftverk år 2010, med en 143 meter hög skorsten av belagt kolstål. Emellertid var förhållandena svårare än man hade trott, och efter några år var man tvungen att byta ut skorstenen. För att hitta den bästa rostfria stålsorten för ändamålet genomförde Outokumpus korrosionsavdelning i Avestas R&D-center två längre fälttest med ett stort antal olika material. Särskilt uppmärksammades viktförluster och synlig korrosion. Outokumpu tillhandahöll även teknisk support vid svetsningen av Ultra 254 SMO. Ovako Under året har ett nytt koncept för hydrauliklösningar från Cromax lanserats. I november lanserade Cromax 180X, som utvecklats för att erbjuda ett nytt ekonomiskt alternativ för konstruktioner som används i hydraulik-cylindrar. De mekaniska kraven för Cromax 180X är väsentligt högre än för dagens konventionella lösningar för hydraulcylindrar, vilket gör att Cromax med 180X har skapat ett helt nytt alternativ till hur man kan konstruera hydrauliklösningar. Större gjöt från Hofors Ovako i Hofors har producerat ringar till kunder inom vindkraftsindustrin i många år. Under senare år har utvecklingen gått mot större och större vindkraftverk vilket gjort att Ovako tidigare investerat i ett valsverk för större ringar och erbjuder idag ringar i dimensioner från 170 mm till 4000 mm och i vikter upp till fem ton. Baserat på den ökade efterfrågan har Ovako under 2016 har investerat i produktion av större göt i Hofors. Nu i storlek från 4,2 till 8,4 ton. Invigning av ny vidareförädlingsanläggning i Boxholm I början av mars 2016 påbörjades uppförandet av en ny vidareförädlingsanläggning hos Ovako i Boxholm och i september invigdes den. Anläggningen som är på 2600 kvadratmeter och har en årlig initial produktionskapacitet på drygt 7000 ton, kommer att serva en mängd olika kunder in verkstadsindustrin. Höganäs AB I mitten av december 2015 gav dom i miljödomstol tillstånd till fortsatt och utökad produktion för verksamheterna i Höganäs. Domen lägger grunden för en långsiktig fortsatt utveckling av såväl produktion och som forskning och utveckling på orten. Miljötillståndet överklagades under 2016, avseende formuleringen av ett villkor för transporter på landsväg. Höganäs bedömer att villkorsfrågan slutligt avgörs så att det nya miljötillståndet kan tas i anspråk under 2017. Tills vidare gäller Höganäs innevarande tillstånd. Ett beslut togs för byggandet av ett nytt laboratorium i Höganäs. Det nya laboratoriet byggs i anslutning till det befintliga, där både kontor, arbetsplatser och laboratorium trängs. Det nya Stålåret 2016 6 (10)
laboratoriet är utformat för att nå optimal säkerhet till exempel vid gas- och kemikaliehantering. Laboratoriebyggnaden kommer att vara energieffektiv och värmas med fjärrvärme och kylas med hjälp av ett havsvattenbaserat kylsystem. Leveranser av överskottsvärme från Höganäs produktion till fjärrvärmenätet i Halmstad har under 2016 tagits i drift. I Höganäs invigdes det nya utvecklingscenter ArcX inom Surface Coating, ytbeläggning. Centret ska serva främst den europeiska säljorganisationen, men även resten av Höganäsvärlden ska kunna använda sig av kompetens och tjänster här. Höganäs beslutade att gå vidare i projektet där man undersöker möjligheten att använda biomassa som bränsle och råvara i produktionen av järnpulver. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har beviljat medel för detta projekt och pengarna ska användas för att, i ett samarbete inom stålindustrin, bygga upp en forskningsanläggning där naturgas och koks ersätts med till exempel flis, halm eller avfall. Höganäs har under året omorganiserat och rustat för nya utmaningar. Tre strategiska affärsområden har bildats: Automotive, Industrial och Environmental, med ansvar att skapa tillväxt. Environmental inkluderar satsningen på Cleanit för effektiv vattenrening till låg kostnad. Höganäs har även gjort en neddragning av personal genom uppsägningar. Cirka 90 personer blev uppsagda och av dessa var cirka hälften fast anställda och resten visstidsanställda. Uddeholm 2016 var ett bra år för Uddeholm, gällande såväl omsättning, resultat, kvalitet, säkerhet, miljö och personal. Alla inom Uddeholm har på sitt sätt bidragit till att Uddeholm har kunnat behålla och utveckla sin position som #1 in high performance tool steel. En ny produktionsanläggning och satsningar på FoU Med en ny produktionsanläggning och flera rekryteringar flyttar Uddeholm fram positionerna ytterligare inom området verktygsstål. Den senaste investeringen för att utveckla tillverkningen hos Uddeholm är en produktionsanläggning för pulverstål till additiv tillverkning, ett verktygsstål av världens mest finfördelade stålpulver. Investeringarna i utrustning och kompetens är ett sätt för hela företaget att rusta för framtiden, med fokus på att utveckla marknadsledande specialstål. Verktygsstålet i pulverform tillverkas genom tekniken gasatomisering och i produktionen förvandlas pulverstålet till färdig applikation genom 3D-printing med laser. Att Uddeholm nu kan tillverka pulver i verktygsstålslegeringar för additiv tillverkning (AM) är ett stort steg framåt för företaget. Uddeholm satsar även på automatisering och digitalisering för att ytterligare öka säkerhet, minska misstag och förbättra produktiviteten. Flera hel-automatiserade stationer är på plats och förbättrad processkontroll genom utökad datahantering är utvecklad. Med flera rekryteringar inom forskning och utveckling säkrar Uddeholm kompetensförsörjningen för framtidens specialstål. Dessutom har marknadsavdelningen förstärkts för affärsutveckling inom AM-segmentet. Uddeholm har även investerat i Additive Manufacturing Centre (AMC) i Düsseldorf, Tyskland. Där byggs en avdelning för forskning och utveckling speciellt inriktad på 3D-printing av verktyg. Stålåret 2016 7 (10)
Den första stålsorten inom segmentet, Uddeholm AM Corrax, kommer att lanseras redan juni 2017. Ett grönare Uddeholm I maj 2015 beslutade den österrikiska koncernledningen om en miljöinvestering i Hagfors i storleksordningen 80 miljoner kronor. Investeringen förbättrar arbetsmiljö och inomhusklimat i stålverket, minskar utsläpp av stoft och förbättrar ljudnivån utomhus för de närboende. Investeringen genomförs stegvis och omfattar ett nytt rökgasfilter med kapaciteten 700 000 kubikmeter per timme, ombyggnad av takhuven över ljusbågsugnen samt ombyggnad av utsuget från ugnen, vilken också förses med en ny vattenkyld kanal. Resultatet av investeringen blev: halverade kväveoxidutsläpp, 20 procent lägre koldioxidutsläpp och 70 procent lägre svavelutsläpp. Dessutom har arbetsmiljö och inomhusklimat förbättrats, ljudnivån utomhus har minskat och utsläpp av stoft i närmiljön har minskat markant. Cogent Surahammars Bruk Marknadsläget för icke-orienterad elektroplåt är oförändrat mycket besvärligt. Det råder stor överkapacitet i världen och importen till EU ökar från år till år, särskilt från länder som Ryssland, Sydkorea och Kina. Prisläget är sådant att Surahammars Bruk generellt sett inte kan konkurrera om större volymer av enklare elektroplåtsorter och producerad volym har minskat kraftigt. Trots detta har det ekonomiska resultatet för Surahammars Bruk förbättrats de senaste åren. Orsaken är en minskning av fasta kostnader genom de personalminskningar som genomfördes för två år sedan, en helt ny organisation och arbetsmetod samt en ytterligare satsning på de mest lönsamma produkterna och kunderna. Den nya organisationen och arbetsmetoden innebär att produktionen har anpassats till en väsentligt mindre volym och hålls igång med betydligt färre operatörer än tidigare. Detta har möjliggjorts genom en ökad kompetens och flexibilitet hos personalen och har bland annat inneburit att tillverkad volym per operatör i produktionen har ökat kraftigt. Inriktningen mot nischade och mer svårtillverkade elektroplåtsorter fortsätter. En ny plåtsort med lägre magnetiska förluster, främst avsedd för stora vattenkraftsgeneratorer, har för första gången levererats under 2016. Ett par nya tunna (< 0,35 mm) sorter riktade framförallt mot el- och hybridfordon har introducerats under året. Dessa sorter innebär att fordonens elektriska drivmotorer kan göras mindre och lättare med bibehållen effekt och verkningsgrad. Liknande utvecklingarbete pågår hos i stort sett alla biltillverkare, men de större volymerna ligger fortfarande några år bort. Därför arbetar Surahammars Bruk också med att utveckla andra produkter än elektroplåt som passar företagets kompetens och utrustning, till exempel plåt ner till 0,10 mm tjocklek. Ett par mindre investeringar har genomförts under året. Ett nytt stoftfilter har installerats enligt villkor i företagets nya miljötillstånd och rengöringen av kallvalsade band före slutglödgningen har förbättrats. Fagersta Stainless Under året har Fagersta Stainless genomfört ett flertal mindre investeringar med inriktning på främst säkerhet, arbetsmiljö och driftsäkerhet. Bland annat har en ny doppningsanläggning för applicering av dragmedelsbärare på dragen tråd installerats i befintlig betningslinje med saltbad. Den gamla doppningen var placerad i en byggnad från 1920-talet. Både byggnaden Stålåret 2016 8 (10)
och processanläggningen hade passerat sina bäst före-datum. Genom att kombinera processerna utnyttjas resurser både maskinellt och personellt på ett effektivare sätt. Energiförbrukningen reduceras och hanteringen av kemikalier är nu säkrare. Arbetsmiljön förbättras och risken för olycksfall reduceras kraftigt genom att den manuella hanteringen försvinner. En liten investering i samma betningsanläggning har gjorts för lagerhållning av det aktiva kemiska ämnet för saltbadsbetning. Lagret är nu placerat i separata stålcontainers fristående då det aktiva ämnet är exogent och brinner i kontakt med vatten. Vid eventuell kritisk situation reduceras risken och följdkonsekvenser blir minimala. Scana Steel År 2016 var ett utmanande år för Scana med fortsatt låg efterfrågan och stor överkapacitet för smidda produkter inom sektorerna Energy och Oil & Gas. För att möta nedgången har flera större kostnadsreduceringar genomförts, bland annat genom en omorganisation för att maximalt samordna resurser inom bolagen. Scana har också under året konsoliderat sin verksamhet i Sverige genom avyttring av Scana Machining. Marknadsmässigt har Scana Steel arbetat med att bredda kundbasen genom att utöka antalet säljrepresentanter och säljkontor för främst verktygsstål i nya länder såsom Kina, Turkiet, USA och Rumänien. I samband med detta har man även utvecklat en mer omfattande produktportfölj för verktygsstål och marknadsför detta genom egna varumärken. Suzuki Garphyttan Bilförsäljningen har fortsatt att utvecklas positivt under 2017, främst i Europa och Kina, medan Nordamerika har stabiliserats på en hög nivå. För Suzuki Garphyttan har det inneburit ytterligare ett år med tillväxt. Volymen för koncernen ökade under 2016 med knappt 10 procent jämfört med 2015. I Kina har bilförsäljningen ökat med närmare 15 procent och Suzuki Garphyttan har lyckats öka marknadsandelen i denna växande marknad, vilket har medfört att enheten i kinesiska Suzhou nu närmar sig kapacitetstaket. För att möta kundernas behov har under året en ny dragbänk tagits i drift i Garphyttan. Parallellt har arbetet med investeringar i ytterligare produktionskapacitet i Kina inletts. Vidare har i mars beslut fattats om att bygga en så kallad greenfield-anläggning för oljehärdad tråd i Mexiko, i San José Iturbide cirka 25 mil nordost om Mexico City. Den nya anläggningen är planerad att tas i drift under första kvartalet 2017. Ramnäs Bruk Ramnäs Bruk har äntligen, efter flera decennier inom offshore, olja och gas, funnit nya affärsområden för grov förankringskätting: havsbaserad fiskodling och flytande vindkraftverk. Ramnäs Bruk vann under hösten 2016 den prestigefyllda ordern för leverans till Ocean Farming AS, som bygger Norges första stora havsbaserade fiskodlingsanläggning. Den har en diameter på 110 meter och en höjd på 67 meter. Anläggningen ska producera cirka 8000 ton lax per år. Ramnäs Bruk levererar 1100 ton kätting under våren 2017 och anläggningen ska vara i drift hösten 2017. Norge har ambitiösa planer för sitt framtida havbruk, inom drygt tio år ska produktionen tredubblas. Det innebär ett par hundra nya anläggningar i samma storleksklass, vilket Ramnäs Bruk ser fram emot. Stålåret 2016 9 (10)
Steeltec Boxholm Den långsiktiga utvecklingen av stålförbrukningen i Skandinavien har medfört att Steeltecgruppen har fattat beslut om att förändra sina verksamheter för att säkra sin konkurrenskraft på längre sikt. Det medför att produktionen av blankdragen stång vid Steeltec Boxholm flyttar till andra verksamheter inom Steeltecgruppen i Europa. Steeltec i Skandinavien samlar sina aktiviteter i ett gemensamt distributionslager, vilket kommer att anläggas i de befintliga lokalerna i Boxholm. Produktprogrammet inom det blankdragna området kommer att vara det samma som idag, dessutom tillkommer nya produkter till inom området valsad stång, som i dag endast finns på lagret i Danmark. Under 2017 sker vissa investeringar i verksamheten i Boxholm, dels ska infrastrukturen moderniseras för att säkerställa snabba leveranser till kunder i hela Skandinavien, och dels kommer ett större antal sågar som klarar kapning upp till 530 mm i diameter att tas i drift. Stålåret 2016 10 (10)