Vart vänder jag mig? Upplysningar om stöd och hjälp för dig över 18 år med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Landstinget i Värmland

Vart vänder jag mig? Upplysningar om stöd och hjälp för dig över 18 år med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Landstinget i Värmland 1

Innehåll Hälso- och sjukvård 4 Patientavgifter 7 Patientjournal 10 Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården 12 Ersättning vid sjukdom eller skada 14 Tandvård 19 Rehabilitering 21 Habilitering 22 Rådgivning och annat personligt stöd 23 Planering och samordning 24 Patientutbildningar 24 Hjälpmedel 25 Arbete och sysselsättning 27 Personligt stöd 28 Anhörigstöd 31 God man och förvaltare 32 Bostadsfrågor 32 Resor och färdmedel 34 Försäkringsskydd 36 Fonder 38 Synpunkter och klagomål 39 Handikapporganisationer 41 Samhällsinformation 42 Femte upplagan oktober 2013 2 Landstinget i Värmland

Inledning Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som är över 18 år och som är långvarigt sjuk eller har någon form av funktionsnedsättning. Broschyren är också tänkt som information till närstående. Här har vi samlat upplysningar om de stöd- och hjälpinsatser som du kan ansöka om hos kommunen, landstinget eller Försäkringskassan. Här finns också tips om andra möjligheter till hjälp i vardagen. För de flesta insatserna krävs en aktiv ansökan från dig själv. Broschyren är framtagen av Landstinget i Värmland i samarbete med Handikappförbunden Värmland. Det är inte någon lagtext, utan en sammanställning över de vanligaste och viktigaste hjälpinsatserna i samhället. Vi reserverar oss för ändringar som tillkommit efter att denna broschyr trycktes. Broschyren finns också på webben, www.liv.se. Karlstad i oktober 2013 Patient- och medborgarservice Landstinget i Värmland Landstinget i Värmland 3

Hälso- och sjukvård Alla som bor och är folkbokförda i Sverige har vid behov rätt till: Läkarvård. Annan sjukvårdande behandling. Tandvård. Sjukhusvård. Reseersättning vid sjukresa. Hjälpmedel. Rehabilitering och habilitering. All hälso- och sjukvård är frivillig, med några få undantag. Du har alltså rätt att säga nej till behandling. Du kan däremot inte kräva att få en specifik vård eller behandling. Vid sjukdom Om du blir sjuk, vänd dig i första hand till vårdcentralen. Du kan också ringa sjukvårdsrådgivningen dygnet runt för att få råd vid sjukdom: telefonnummer 1177. Vid svårare olycksfall eller allvarlig sjukdom ring 112! Vid vårdcentralen finns läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Om dina besvär inte kan åtgärdas på vårdcentralen, kan du få en remiss till sjukhus, röntgen eller provtagning. Vårdcentraler Vårdcentraler finns i varje kommun i länet. Inom ramen för Hälsoval Värmland kan du välja den vårdcentral som passar dig bäst. Du kan välja en som är landstingsdriven eller en som drivs av ett privat företag på uppdrag av landstinget. 4 Landstinget i Värmland

Har du inte gjort ett aktivt val, tillhör du den vårdcentral som ligger närmast där du bor. Vill du veta mer om vilka vårdcentraler som finns kan du ringa till Hälsovalskansliet på 054-61 52 10. Information finns också på 1177.se/varmland under rubriken Regler och rättigheter, När man behöver vård. Sjukvårdsrådgivning För att komma i kontakt med Sjukvårdsrådgivningen ring 1177 eller gå in på 1177.se. På 1177.se kan du få råd och kunskap om hälsa och vård, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar från läkare eller sjuksköterskor. Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter är en elektronisk tjänst för att kontakta vården. På detta sätt kan du till exempel beställa tid, avboka och omboka tid, förnya recept och hjälpmedel. Du måste skapa ett användarkonto för att kunna använda tjänsten. Läs mer på 1177.se/varmland/mvk. Valmöjligheter inom vården Du har rätt att söka akut vård på vårdcentraler i hela landet. Du kan också välja sjukgymnast var du vill, bara denna är anställd av eller har avtal med ett landsting. Du får själv ta reda på om de har möjlighet att ta emot dig. Den vård som inte kan erbjudas på vårdcentralen kallas specialistvård. För specialistvård måste det finnas en remiss eller en vårdbegäran. När denna är godkänd eller du har fått ett beslut om behandling har du möjlighet att söka samma vård i hela landet. Landstinget i Värmland 5

Detta gäller inom den offentligt finansierade vården. Du får själv ta reda på om den valda vårdgivaren kan ta emot dig. Följande specialistvård kan du dock söka i hela landet utan remiss: Psykiatri. Barnsjukvård. Kvinnosjukvård. Mottagningar för sexuellt överförbara sjukdomar. Läs mer på 1177.se/varmland. Observera att valfriheten inte gäller för högspecialiserad vård, som till exempel hjärnkirurgi, transplantationer, fetmaoperationer eller avancerad barnsjukvård. Vänd dig till landstingets patient- och medborgarservice för mer information. Telefon 054-61 43 83 eller läs om Regler och rättigheter på 1177.se/varmland. Egen vårdbegäran Du kan själv söka vård vid en specialistmottagning genom att skicka en egen vårdbegäran. Det finns två sätt: Gå in på e-tjänsten Mina vårdkontakter och fyll i formuläret Egen vårdbegäran. Fylla i en blankett och posta den. Blanketten finns på 1177.se/varmland/egenvardbegaran. Du kan också få en blankett av landstinget om du ringer eller besöker en mottagning. En egen vårdbegäran innebär inte automatiskt att du får en tid. Din vårdbegäran blir bedömd på samma sätt som en remiss från en läkare. 6 Landstinget i Värmland

Fast vårdkontakt En fast vårdkontakt är någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en sjuksköterska, som kan hjälpa dig att samordna vårdens insatser. Denna person kan informera och förmedla kontakter med andra inom hälso- och sjukvården eller med andra myndigheter. Du kan själv begära att få en fast vårdkontakt utsedd. Patientavgifter Besöksavgifter När du besöker sjukvården får du betala en patientavgift. En faktura på avgiften skickas hem till dig efter besöket. Har du gjort flera besök samma månad, kommer avgifterna på samma faktura. Samma patientavgift gäller för alla besök i öppenvården. Besök för provtagning och röntgen är avgiftsfria med undantag för hälsokontroller. För barn och ungdomar upp till 20 år är hälso- och sjukvården i Värmland avgiftsfri. Besök enligt smittskyddslagen är utan avgift. Det gäller undersökning, behandling och läkemedel vid misstänkt eller konstaterad samhällsfarlig sjukdom. Har du fått vänta längre än 45 minuter efter en avtalad tid för besök på mottagning, kan du få tillbaka patientavgiften. Kontakta personalen direkt. Detta gäller inte vid akut- och jourmottagningar eller operationer. Du måste höra av dig och avboka tiden ifall du inte kan komma på ett avtalat besök. Om du inte meddelat förhinder, får du betala patientavgiften ändå. Då omfattas avgiften inte Landstinget i Värmland 7

av högkostnadsskyddet och eventuellt frikort gäller inte. Detta gäller även för barn. Dygnsavgift Om du blir inlagd på sjukhus, får du betala en dygnsavgift som enligt lag får vara högst 100 kronor. Denna avgift omfattas inte av högkostnadsskyddet. Avgift för intyg Följande intyg är avgiftsfria (du betalar bara patientavgift): Intyg och utlåtanden till Försäkringskassan. Intyg för god man eller förvaltare. LSS-intyg. Intyg till patientskadeförsäkringen. Intyg för psykiatrisk tvångsvård, vårdintyg. Intyg om sterilisering. Dödsfallsintyg. För andra intyg får du betala en avgift, som är olika stor beroende på hur omfattande intyget är. Om du vill ha mer detaljerad information om de olika intygen respektive avgifterna, fråga personalen på mottagningen eller kontakta patient- och medborgarservice, 054-61 50 00(växel) Högkostnadsskydd Besök i sjukvården Högkostnadsskyddet innebär att du under en period på tolv månader bara behöver betala 1 100 kronor för besök i sjukvården. Ett frikort utfärdas automatiskt och sänds hem till 8 Landstinget i Värmland

dig med post när du gjort besök motsvarande 1 100 kronor. Frikortet gäller den tid som återstår av de tolv månaderna. I högkostnadsskyddet ingår avgifter för besök hos läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, kurator, arbetsterapeut och psykolog med flera. Högkostnadsskyddet gäller inte för vårdavgiften när man är inlagd på sjukhus. Det gäller inte heller för hälsovård, förebyggande vård, intyg och vaccinationer. Har du frågor om fakturor och högkostnadsskydd för sjukvård kan du kontakta landstingets ekonomiservice på telefon 054-61 40 10. Hjälpmedel För hjälpmedel finns ett gemensamt högkostnadsskydd som omfattar syncentralen, hörselvården, ortopedteknik och hjälpmedelsservice. Frikort utfärdas automatiskt när du kommit upp till 2 200 kronor. Sjukresor För sjukresor är gränsen för egenavgifter 2 200 kronor under en tolvmånadersperiod. Gemensamt högkostnadsskydd gäller barn och ungdomar under 18 år på samma adress. Egenavgift som betalas vid ambulanstransport får räknas in. Du betalar egenavgiften för din sjukresa i efterhand, en faktura skickas hem till dig. Ett frikort skickas automatiskt hem till dig när du kommer upp i 2 200 kronor. Vill du veta mer, kontakta sjukreseenheten, 054-61 95 30. Läkemedel För läkemedel finns ett högkostnadsskydd som innebär att man betalar högst 2 200 kronor under en tolvmånadersperiod. Landstinget i Värmland 9

Högkostnadsskyddet för läkemedel administreras av Apotekens service AB. Det finns möjligheter att få dela upp betalningen på receptbelagda mediciner. Vissa läkemedel är undantagna från läkemedelsförmåner. Vänd dig till ditt apotek för mer information. Patientjournal När du besöker vårdcentraler, sjukhus eller andra mottagningar inom hälso- och sjukvården och tandvården, dokumenteras de uppgifter som behövs för en god och säker vård i en journal. Det kan till exempel vara uppgifter om identitet, sjukdom och behandling. Varje verksamhet skriver separata journaler men personal i andra verksamheter, som har samma journalsystem, kan ta del av dessa uppgifter om de har behov av det för din vård. Säkerhet och kontroll Säkerheten kring användningen av journaler är hög. För att få tillgång till patientuppgifter krävs att vårdpersonalen loggar in och identifierar sig i journalsystemet. All vårdspersonal har tystnadsplikt. Det är bara vårdpersonal som har en vårdrelation till dig, eller som behöver det för sitt arbete inom hälso- och sjukvården, som får ta del av din journal. Landstinget kontrollerar regelbundet vilka som har loggat in i journalen. Du har rätt att få veta vilka som har tagit del av din journal. Kontakta den verksamhet du har besökt och begär ett loggutdrag. Om du har frågor kring hur landstinget hanterar dina patientuppgifter kan du kontakta landstingets personuppgiftsombud, telefon 054-61 41 73. 10 Landstinget i Värmland

Läsa journal Du har rätt att läsa din egen journal. Du har också möjlighet att få en utskrift av den. Om du önskar att läsa eller få en kopia av din journal ska du vända dig till den verksamhet som du har besökt. Du har rätt att få läsa journalen utan kostnad, men vill du ha en kopia kan du få betala en avgift. Spärra journal Du har rätt att spärra din journal så att den inte kan nås av andra verksamheter. Vill du spärra i din journal, måste du fylla i en blankett som du får av landstinget. Kontakta landstingets spärrfunktion för information och blankett 054-61 50 00. Radera journal Om det finns felaktiga uppgifter om dig i journalen kan du begära att få dessa rättade. Du kan också ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg om att få uppgifter i din patientjournal raderade. Läs mer på ivo.se Mer information finns på 1177.se/varmland under rubriken Regler och rättigheter. Du kan också vända dig till landstingsarkivarien på telefon 054-61 41 73. Nationell patientöversikt, NPÖ Sedan hösten 2013 änvänder Landstinget i Värmland, tillsammans med kommunerna i Värmland använda Nationell patientöversikt, NPÖ. Den gör det möjligt för vårdpersonal att se viss information som finns hos andra landsting, kommuner och privata vårdgivare. Den nationella patientöversikten består av uppgifter från de journaler du har inom hälso- och sjukvården. Det är uppgifter om din hälsa, till exempel sjukdomar, behandling och läkemedel som är viktiga att känna till för snabb och säker vård oavsett var i landet du får vården. Landstinget i Värmland 11

Du har rätt att spärra dina patientuppgifter så de inte kommer med i nationell patientöversikt. Kontakta landstingets spärrfunktion för information och blankett, 054-61 50 00. Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården Inom hälso- och sjukvården kan du möta många olika yrkesgrupper. Det kan vara läkare, sjuksköterskor och undersköterskor för medicinsk undersökning, behandling och vård. Andra yrkesgrupper kan vara sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, musikterapeut, audionom, hörsel- eller synpedagog. Här följer en presentation av några yrkesgrupper. Sjukgymnast En sjukgymnast kan hjälpa dig med besvär som begränsar din förmåga att röra på dig. Tillsammans arbetar du och sjukgymnasten med din förmåga att använda din kropp på ett bra sätt. Ni kan jobba förebyggande, till exempel med träning. Om du redan har fått besvär, kan sjukgymnasten göra en undersökning och föreslå eller ge behandling. Sjukgymnaster finns i både kommuner och landsting. Det finns också privata sjukgymnaster. Du behöver inte remiss från läkare utan du kan ta kontakt själv. Adresser och telefonnummer finns på eniro.se och på 1177.se/varmland. Arbetsterapeut Om din funktionsnedsättning begränsar din vardag, kan en arbetsterapeut hjälpa dig praktiskt med råd och hjälp. Du kan få stöd både i hemmet och på arbetsplatsen. 12 Landstinget i Värmland

Av arbetsterapeuten kan du få behandling som går ut på att träna och utveckla dina färdigheter och förmågor. Arbetsterapeuten kan också förskriva och anpassa hjälpmedel. Arbetsterapeuter finns i både kommuner och landsting. Till arbetsterapeut på sjukhus behövs remiss från läkare eller en egen vårdbegäran. Blankett för egen vårdbegäran finns på 1177.se/varmland. I kommunerna finns distriktsarbetsterapeuter som har ansvar för utprovning av hjälpmedel i hemmet. Adresser och telefonnummer finns på eniro.se. Kurator När du behöver stöd kring olika kontakter i samhället, kan en kurator informera och hjälpa dig. Du kan få hjälp med planering och samordning av olika kontakter. En kurator erbjuder också behandlande samtal till exempel vid kris och sorg. Kuratorer finns både på vårdcentraler, specialistmottagningar och sjukhus. Till kurator krävs i många fall remiss. Du kan också skriva en egen vårdbegäran, blankett finns på 1177.se/varmland Psykolog En psykolog kan hjälpa dig med till exempel utredning av dina svårigheter. Psykologen arbetar också med att behandla psykiska eller neuropsykiatriska problem och förebygga psykisk ohälsa. Psykologer finns i landstinget och på privata mottagningar. För att komma till en psykolog kan det i vissa fall krävas remiss. Landstinget i Värmland 13

Dietist Om du behöver hjälp med råd om vad du behöver äta, kan dietisten hjälpa dig. Dietisterna är experter på kost och näring. Du kan få råd om du behöver ändra din vikt, eller om du fått en sjukdom som gör att du behöver ändra dina matvanor. Dietister finns på sjukhusen, i vissa kommuner och på privata mottagningar. Du behöver remiss från en läkare för att komma till dietisten. Logoped Om du behöver hjälp med språket, talet eller rösten kan en logoped undersöka och behandla dina problem. Att lindra ätoch sväljsvårigheter ingår också i logopedens arbete. Logopeder finns inom landstinget och det krävs i de flesta fall remiss. Ersättning vid sjukdom eller skada Vid sjukdom eller skada kan du ha rätt till ekonomisk ersättning från arbetsgivare, Försäkringskassan eller något försäkringsbolag. Du kan ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en period av 15 månader. Information finns på Försäkringskassans hemsida: forsakringskassan.se/sprak/lattlast. 14 Landstinget i Värmland

Sjuklön och sjukpenning Anställd Om du är anställd ska du göra en sjukanmälan till din arbetsgivare den första sjukdagen. Du får ingen ersättning den första sjukdagen, det är en karensdag. Om du är sjuk i högst 14 dagar får du sjuklön av arbetsgivaren. Efter 7 dagars sjukfrånvaro krävs läkarintyg för att man ska få sjuklön. Om du är sjuk längre tid än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan. Försäkringskassan bedömer då om du har rätt till sjukpenning från dem. Arbetssökande Om du inte har någon anställning ska du själv anmäla till Försäkringskassan första dagen du blivit sjuk. Du får ingen ersättning den första sjukdagen, det är en karensdag. Försäkringskassan bedömer om du har rätt till sjukpenning. Efter sju dagars sjukskrivning krävs läkarintyg. Sjukpenningens omfattning Det finns olika nivåer på sjukpenningen en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning. När Försäkringskassan bedömer din rätt till sjukpenning, tar de ställning till om du kan arbeta en del av dagen trots din sjukdom. Vänd dig till Försäkringskassan för information: forsakringskassan.se Läkarintyg Om du är sjukanmäld mer än en vecka måste du ha ett läkarintyg. Läs mer på Försäkringskassans hemsida och deras information på lättläst svenska: forsakringskassan.se/sprak/lattlast. Landstinget i Värmland 15

Återinsjuknanderegeln Om du blir sjuk inom fem dagar efter föregående sjukskrivningsperiod får du inte någon ny karensdag. Högriskskydd Det finns två högriskskydd inom sjukförsäkringen för dem som ofta är sjuka. Det innebär att du inte ska få fler än tio karensdagar under en tolvmånadersperiod. Du måste ansöka om högriskskyddet hos Försäkringskassan. Har du en anställning är det din arbetsgivare som ska göra ansökan. Allmänt högriskskydd: Är du sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod kan du få ersättning från första dagen. Särskilt högriskskydd: Om du har en väl dokumenterad sjukdom som gör att du måste vara hemma mycket från arbetet kan du få ersättning från första dagen. För mer information, kontakta din arbetsgivare eller forsakringskassan.se. Förebyggande sjukpenning Du kan få sjukpenning om du får medicinsk behandling eller rehabilitering i förebyggande syfte. Behandlingen måste vara ordinerad av läkare och Försäkringskassan ska godkänna innan du påbörjar den. Arbetsskadeförsäkring Om du blir sjukskriven på grund av en skadlig arbetsmiljö eller om du skadar dig på arbetet, ska du göra en anmälan om arbetsskada. Du anmäler skadan till din arbetsgivare som i sin tur anmäler till skyddsombudet och Försäkringskassan. 16 Landstinget i Värmland

Aktivitetsersättning Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, kan du ansöka om aktivitetsersättning. Detta gäller dig som är mellan 19 och 29 år. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan: forsakringskassan.se. Om du har en funktionsnedsättning och måste förlänga din skolgång i grundskolan eller på gymnasiet, så har du rätt till aktivitetsersättning under tiden. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan: forsakringskassan.se. Sjukersättning Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, kan du ansöka om sjukersättning. Detta gäller för dig som är mellan 30 och 64 år. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan: forsakringskassan.se. Andra försäkringar Nästan alla arbetstagare har genom kollektivavtal kompletterande pensionsförmåner. Arbetsgivaren eller fackföreningen kan informera dig om vad som gäller. Vårdbidrag Du kan få vårdbidrag om du som förälder vårdar ett barn som är sjukt eller har en funktionsnedsättning. Vårdbidraget betalas ut längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan: forsakringskassan.se. Landstinget i Värmland 17

Handikappersättning Om du behöver extra hjälp på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan du ansöka om handikappersättning. Du kan också söka handikappersättning om du har stora merkostnader på grund av din sjukdom eller din funktionsnedsättning. Detta gäller om du behöver mycket hjälp i din vardag eller hjälp för att kunna arbeta eller studera. Du måste behöva hjälpen under minst ett år. Bidraget kan sökas från juli månad det år du fyller 19 år. Du måste ha fått funktionsnedsättningen innan du fyller 65 år för att kunna söka handikappersättning. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan: forsakringskassan.se. Assistansersättning Om du har mycket stora och omfattande funktionsnedsättningar och behöver personlig hjälp för att klara vardagen, kan du ansöka om assistansersättning för att få personlig assistent. Vänd dig till Försäkringskassan för att få veta mer: forsakringskassan.se. Omprövning av Försäkringskassans beslut Om du inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan du begära att kassan omprövar beslutet. Skriv ett brev där du berättar vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ändras och varför. Skriv också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud ska en fullmakt skickas med. Försäkringskassan måste få brevet inom en viss tid från den dag du fick beslutet. 18 Landstinget i Värmland

Om du är missnöjd också med det nya beslutet kan du överklaga till förvaltningsrätten. Tycker du att även förvaltningsrättens beslut är felaktigt kan du överklaga vidare till kammarrätten. Mer information finns hos Sveriges Domstolar: domstol.se. Försörjningsstöd Om du inte har någon inkomst, eller har mycket låg inkomst, kan du kontakta socialtjänsten i din kommun för att ansöka om ekonomiskt bistånd, så kallat försörjningsstöd. Tandvård Tandvård erbjuds av Folktandvården och privata tandläkarmottagningar. Du hittar dem på 1177.se/varmland och eniro.se. Tandvården i Värmland erbjuder alla typer av tandvård: Barn- och ungdomstandvård. Tandvård till patienter med särskilda behov. Vanlig vuxentandvård. Folktandvården bedriver specialisttandvård och sjukhustandvård. En del tandläkare erbjuder så kallad abonnemangstandvård eller frisktandvård vilket innebär att du betalar en fast summa per år oberoende av hur mycket vård du behöver. För barn och ungdomar är tandvården helt avgiftsfri till och med utgången av det år man fyller 19 år. Som vuxen betalar du själv din tandvård och får ett allmänt tandvårdsbidrag. Vid kostnader som överstiger 3 000 kr finns ett högkostnadsskydd. Landstinget i Värmland 19

Särskilt tandvårdsbidrag till förebyggande tandvård är ett komplement vid vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Läs mer om tandvård på forsakringskassan.se eller på 1177.se och sök tandvård. Tandvård till personer med särskilda behov Om du har varaktiga och omfattande behov av personlig omvårdnad, kan du ha rätt till särskilt tandvårdsstöd för en god munhälsa. Om du omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS, har du också rätt till särskilt tandvårdsstöd. Det särskilda tandvårdsstödet innebär att du kan få kostnadsfri munhälsobedömning utförd i hemmet, och få nödvändig tandvård till samma avgift som i den öppna hälso- och sjukvården. Avgiften omfattas av högkostnadsskyddet för hälsooch sjukvård. För att få del av det särskilda tandvårdsstödet krävs ett så kalllat grönt tandvårdskort. Vänd dig till biståndsbedömare eller LSS-handläggare i din hemkommun. De utfärdar underlag för kortet, som skickas hem till dig med posten. Detta kort ska du ha med dig när du går till tandläkaren. Allt om tandvårdsstöd finns på 1177.se/Varmland/Tema/Tander/Tandvardshjalpen. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar gör att du kan behöva mer tandvård än andra. Du kan då vara berättigad till ett så kallat blått tandvårdskort som ger dig rätt till tandvård till samma avgift som i sjukvården. 20 Landstinget i Värmland

För att få ett blått tandvårdskort behövs ett speciellt intyg som behandlande läkare sänder till landstinget. Fråga din läkare. För mer information: 1177.se/Varmland/Tema/Tander/Tandvardshjalpen. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Om tandvården är en del av en sjukdomsbehandling under begränsad tid, kan du ha rätt till tandvård till samma avgift som hälso- och sjukvården. Fråga din tandläkare. För mer information: 1177.se/Varmland/Tema/Tander/Tandvardshjalpen. Rehabilitering Allmänt om rehabilitering Rehabilitering innebär att du tränar upp förmågor som du förlorat efter en skada eller sjukdom. Du får lära dig att anpassa dig till den nya livssituationen. Rehabilitering kan ske både på sjukhuset, hemma och på särskilda träningsenheter. Ibland kan det behövas hjälpmedel eller speciella träningsprogram för att få en så bra rehabilitering som möjligt. Medicinsk rehabilitering Den medicinska rehabiliteringen är till för att underlätta i en ny situation efter att du har drabbats av fysisk sjukdom eller skada. Rehabilitering kan pågå några månader och i vissa fall upprepas flera gånger genom livet. Du träffar då ett team av specialister med kompetens om olika sjukdomar. Det är landstinget som ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Landstinget i Värmland 21

Personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan beviljas rehabilitering utanför landstinget. Ta kontakt med din behandlande läkare för att få mer information. Rehabilitering inom psykiatrin Den psykiatriska rehabiliteringen är till för att du som har en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv. Med stöd från omgivningen får du utveckla färdigheter så att du kan delta i samhällslivet på dina egna villkor. Psykiatrisk rehabilitering sker både i landstinget och i kommunerna. Landstingets dagrehabilitering Inom dagrehabilitering arbetar man i team kring dig som har neurologiska skador eller sjukdomar. I teamet finns arbetsterapeut, sjukgymnast och kurator. Även sjuksköterska, undersköterska, logoped, läkare och psykolog kan vid behov ingå i teamet. Teamet hjälper dig med träning, hjälpmedel och stöd. Kommunens hemrehabilitering Hemrehabilitering innebär att du får behandling, träning och hjälpmedel så att din vardag fungerar så bra som möjligt. Kontakta arbetsterapeut eller sjukgymnast i din kommun. Habilitering Habilitering är till för dig som har en funktionsnedsättning som är medfödd eller som du fått före 16 års ålder. Hjälp från habiliteringen ska ge dig möjlighet att leva ett självständigt liv i samhället. Inom habiliteringen arbetar personer med olika yrken tillsam- 22 Landstinget i Värmland

mans i team för att stödja dig på bästa sätt. Stöd ges också till närstående, gode män, förvaltare och personal. Vuxenhabiliteringen har habilitering för vuxna som sin huvuduppgift. De grupper som vuxenhabiliteringen vänder sig till är personer som har: Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada i vuxen ålder. Rörelsehinder på grund av skada före 16 års ålder. Du kan antingen be din läkare om remiss eller skriva en egen vårdbegäran. Du kan också ta kontakt med landstingets vuxenhabilitering, telefon 054-61 40 72. Information om egen vårdbegäran finns på 1177.se/varmland sök egen vårdbegäran. Rådgivning och annat personligt stöd Om du omfattas av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kan du ansöka om en insats som heter rådgivning och annat personligt stöd. Då kan du få hjälp med information, planering och samordning. Stödet ska vara ett komplement till andra insatser du får genom hälso- och sjukvården. Du kan inte få någon behandling eller träning via denna insats. Ansökan görs hos LSS-handläggarna på landstinget, telefon: 054-61 41 88 eller 61 43 86. Läs mer på 1177.se/varmland under rubriken Regler och rättigheter, Stöd och hjälpmedel. Landstinget i Värmland 23

Planering och samordning Du har alltid rätt till en plan Om du behöver hjälp med planering och samordning av insatser finns det flera möjligheter. Några exempel är rehabiliteringsplan, habiliteringsplan, vårdplan eller samordnad individuell plan. Vänd dig till den verksamhet som du har kontakt med inom hälso- och sjukvården om du behöver en plan. Du som har en insats enligt LSS ska bli erbjuden en individuell plan enligt LSS. Vård- och stödsamordning För dig som har en psykisk funktionsnedsättning finns det möjlighet att begära vård- och stödsamordning. Vänd dig till din kommun eller den enhet inom psykiatrin, där du har ditt huvudsakliga stöd. Patientutbildningar Patient- och närståendeutbildning Vid livslång sjukdom eller skada är det viktigt att ha kunskaper om hur du ska hantera vardagen för att få en god livskvalitet. Ett sätt att få de kunskaperna är att delta i en patient- och närståendeutbildning tillsammans med erfarna brukare. För mer information, kan du prata med den verksamhet inom landstinget som du brukar ha kontakt med. Samtala i grupp I en självhjälpsgrupp möts människor för att prata och lyssna på varandras funderingar och erfarenheter. Deltagarna be- 24 Landstinget i Värmland

stämmer tillsammans teman som berör alla med fokus på det friska. För mer information kontakta studieförbunden Sensus, Studieförbundet vuxenskolan, NBV och Bilda. Hjälpmedel Personliga hjälpmedel Om du har en funktionsnedsättning kan du behöva hjälpmedel för att klara det dagliga livet i boende, närmiljö och skola samt för vård och behandling. Dessa hjälpmedel kallas för personliga hjälpmedel. Kommunerna i Värmland ansvarar för personliga hjälpmedel för vuxna. Som exempel kan nämnas manuella rullstolar, gånghjälpmedel, hygienhjälpmedel, hushållshjälpmedel och kognitiva hjälpmedel. Om du behöver hjälpmedel som kommunen ansvarar för, vänder du dig till din hemkommuns arbetsterapeut eller sjukgymnast. Läs mer på 1177.se/varmland under rubriken Regler och rättigheter. Landstingets hjälpmedelsservice ansvarar för hjälpmedel som kräver speciell kunskap och kompetens. Det kan till exempel vara eldrivna rullstolar eller tekniskt avancerade hjälpmedel. Om du behöver något av dessa hjälpmedel ska du kontakta arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped eller läkare för remiss. Kontakta kommunens hjälpmedelsverksamhet (kommunrehab) eller landstingets hjälpmedelsservice vid behov av service eller anpassning. Samma gäller när du ska lämna tillbaka hjälpmedel. Landstinget i Värmland 25