Vart vänder jag mig. Upplysningar om stöd och hjälp för dig över 18 år med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

Transkript

1 Vart vänder jag mig Upplysningar om stöd och hjälp för dig över 18 år med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning 1

2 Innehåll Hälso- och sjukvård 4 Patientavgifter 9 Högkostnadsskydd 10 Patientjournal 12 Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården 15 Sjuklön och sjukpenning 17 Övriga förmåner från Försäkringskassan 19 Rehabiliteringskoordinator 20 Andra försäkringar 21 Ekonomiskt bistånd 21 Tandvård 21 Planering och samordning 23 Rehabilitering 23 Vuxenhabilitering 25 Lag om stöd och service (LSS) 26 Patientutbildningar 27 Hjälpmedel 27 Arbete och sysselsättning 29 Personlig hjälp och stöd 29 Företrädare 33 Bostadsfrågor 34 Resor och färdmedel 36 Sjukresor 37 Försäkringsskydd 38 Fonder 40 Synpunkter och klagomål 41 Patientförsäkringar 42 Patient- och intresseorganisationer 43 Samhällsinformation 44 2

3 Inledning Den här broschyren vänder sig till dig som är över 18 år och som är långvarigt sjuk eller har någon form av funktionsnedsättning. Broschyren är också tänkt som information till närstående. Här har vi samlat upplysningar om de stöd- och hjälpinsatser som du kan ansöka om hos kommunen, landstinget eller Försäkringskassan. Här finns också tips om andra möjligheter till hjälp i vardagen. För de flesta insatserna krävs en aktiv ansökan från dig själv. Broschyren är framtagen av Landstinget i Värmland i samarbete med Funktionsrätt Värmland. Det är inte någon lagtext, utan en sammanställning över de vanligaste och viktigaste hjälpinsatserna i samhället. Vi reserverar oss för ändringar som tillkommit efter att denna broschyr trycktes. Karlstad i augusti 2017 Patient- och medborgarstödsenheten Landstinget i Värmland Fler exemplar av broschyren kan beställas från: Adress: Landstingshuset, Karlstad E-post: poms@liv.se Telefon: (växel) 3

4 Hälso- och sjukvård Alla som bor och är folkbokförda i Sverige har vid behov rätt till: Läkarvård Annan sjukvårdande behandling Tandvård Sjukhusvård Reseersättning vid sjukresa Hjälpmedel Rehabilitering och habilitering Din rätt att säga nej All hälso- och sjukvård är frivillig, med några få undantag. Du har alltså rätt att säga nej till behandling. Du kan däremot inte kräva att få en specifik vård eller behandling. Vid sjukdom Om du blir sjuk, ska du i första hand vända dig till vårdcentralen. Du kan också ringa sjukvårdsrådgivningen 1177 dygnet runt för att få råd vid sjukdom. Vid svårare olycksfall eller allvarlig sjukdom, ring 112! Vid vårdcentralen finns läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Om dina besvär inte kan åtgärdas på vårdcentralen, kan du få en remiss till sjukhus, röntgen eller provtagning. Vårdcentraler Vårdcentraler finns i varje kommun i länet. Du kan välja den vårdcentral som passar dig bäst, antingen en som drivs av landstinget eller en som drivs av ett privat företag på uppdrag av landstinget. Har du inte gjort ett aktivt val, tillhör du den vårdcentral som finns närmast där du bor. 4

5 Vill du veta mer om vilka vårdcentraler som finns kan du ringa till Vårdvalsenheten på Information finns också på 1177.se under rubriken Regler och rättigheter, När man behöver vård. Sjukvårdsrådgivning För att komma i kontakt med sjukvårdsrådgivningen ring 1177 eller gå in på 1177.se. På 1177.se kan du få råd om hälsa och vård, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar från läkare eller sjuksköterskor. E-tjänster på 1177 Vårdguiden Via e-tjänsterna på 1177.se kan du kontakta vården när du vill. Du kan till exempel beställa eller boka tid, av- och omboka tid, förnya recept och hjälpmedel. Du kan även byta vårdcentral eller läsa din egen journal. För att logga in måste du vara folkbokförd i Sverige och ha en svensk e-legitimation. Läs mer på 1177.se. Din rätt att få information Du har rätt att få individuellt anpassad information om ditt hälsotillstånd. Vårdgivaren ska informera dig om olika metoder för undersökning och behandling, möjligheter att välja vårdgivare samt om vårdgarantin. Personalen inom hälso- och sjukvården är skyldig att informera dig. Fråga om det är något du inte förstår. Om du har svårt att förstå eller tala svenska har du möjlighet att få tolk. Barn under 18 år som har en närstående som är svårt sjuk har rätt till särskilt stöd och information. 5

6 Vårdgaranti Vårdgarantin reglerar bara tidsgränserna, inte vilken sorts vård du ska få. Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på ett första besök eller behandling inom den specialiserade vården. Vårdgarantins tidsgränser beskrivs med formeln : 0 = När du ringer vårdcentralen eller 1177, ska du kunna få kontakt samma dag. 7 = Bedömer personalen på vårdcentralen att du behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst 7 dagar. 90 = Om du får remiss för besök hos specialist, ska tid erbjudas inom 90 dagar. Dag 1 är den dag som du och din läkare kommer överens om att en remiss ska skrivas. 90 = Om läkare i specialistvården bedömer att du behöver en behandling, till exempel en operation, ska du få denna behandling inom 90 dagar. Dag 1 är den dag du och läkaren kom överens om behandlingen. Har du frågor, ring landstinget på och säg att du har frågor om vårdgaranti. Landstingets ansvar Om landstinget inte klarar att hålla tidsgränserna för specialistvård, ska landstinget ordna samma vård hos annan vårdgivare, vilket kan innebära att du får åka till något annat landsting eller annan vårdgivare utanför länet. Du kan givetvis välja att stå kvar på planeringslistan i hemlandstinget och avstå från vårdgarantin. Ditt ansvar Om tiden du blir erbjuden inte passar, är det viktigt att du meddelar detta i god tid. Andra gången du tackar nej eller uteblir från överenskommen tid, stryks du från planeringslistan. 6

7 Valmöjligheter i vården Du har rätt att söka vård på vårdcentraler i hela landet. Du kan också välja fysioterapeut (sjukgymnast) var du vill, bara denna är anställd av eller har avtal med ett landsting. Du får själv ta reda på om vem som har möjlighet att ta emot dig. Om inte läkaren på vårdcentralen kan hjälpa dig med dina besvär, kan du få en remiss till specialistvård. Detta gäller inom den offentligt finansierade vården. Du kan också söka öppen specialistvård i hela landet utan remiss, det vill säga sådan vård där du inte blir inlagd på sjukhus. Vissa landsting har dock krav på remiss i vissa fall. Du får själv ta reda på om den valda mottagningen kan ta emot dig. För mer information, ring eller läs om Regler och rättigheter på 1177.se. Vård utanför Sverige Om du vill söka vård i annat land inom EU/EES-området, kontakta Försäkringskassan. Läs mer på forsakringskassan.se, sök Planerad vård utomlands. Egen vårdbegäran Du kan själv söka vård direkt till en specialistmottagning i ditt eget landsting genom att skicka en egen vårdbegäran. Det finns två sätt: Logga in i e-tjänsterna på 1177.se, sök upp den mottagning du vill besöka, fyll i formuläret Egen vårdbegäran. Fyll i en blankett och posta den. Blanketten finns på 1177.se, sök Egen vårdbegäran. Du kan också få en blankett av landstinget om du kontaktar en mottagning eller besöker patientforum. En egen vårdbegäran innebär inte automatiskt att du får en tid. Din vårdbegäran blir bedömd på samma sätt som en remiss från en läkare. 7

8 Egen vårdbegäran utanför länet Du kan göra en egen vårdbegäran till vårdgivare utanför Värmland om aktuellt landsting eller region erbjuder denna möjlighet. Du får själv kontrollera om den valda mottagningen accepterar egen vårdbegäran eller inte. Fast vårdkontakt En fast vårdkontakt är någon som kan hjälpa dig att samordna vårdens insatser. Det kan till exempel vara en sjuksköterska eller en läkare. Denna person kan också informera om din vårdsituation och förmedla kontakter med andra inom hälso- och sjukvården eller med andra myndigheter. Du kan själv begära att få en fast vårdkontakt utsedd. Du kan också begära att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. Ny medicinsk bedömning Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, har du möjlighet att få en ny medicinsk bedömning. Du ska därefter erbjudas den behandling som den nya bedömningen kommit fram till. Prata med din läkare. Val av behandlingsalternativ När det finns flera behandlingsalternativ som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska du få information om dessa och erbjudas möjlighet att välja det alternativ som du själv föredrar. Fråga den vårdpersonal du har kontakt med. 8

9 Patientavgifter Besöksavgifter När du besöker sjukvården får du betala en patientavgift. Om du besöker flera vårdenheter samma dag, får du betala en avgift för varje besök. För besök på landstingets mottagningar, skickas en faktura hem till dig i efterhand. Har du gjort flera besök samma månad, kommer avgifterna på samma faktura. Samma patientavgift gäller för alla besök i öppenvård och för ambulanssjukvård. Vissa besök i sjukvården är avgiftsfria, till exempel provtagning, röntgen och riktade hälsokontroller som mammografi eller bukaortascreening. Samma gäller besök enligt smittskyddslagen vid misstänkt eller konstaterad samhällsfarlig sjukdom. Barn och ungdomar upp till 20 år och personer som har fyllt 85 år betalar ingen patientavgift för öppenvård. Avgiftsbefrielse Har du fått vänta längre än 45 minuter efter en överenskommen tid för besök på mottagning, kan du slippa att betala patientavgiften. Du måste i så fall kontakta personalen direkt. Detta gäller inte vid akut- och jourmottagningar eller operationer. Återbud Du måste höra av dig och avboka ifall du inte kan komma på ett besök. Om du inte meddelat förhinder, får du betala patientavgiften ändå. Då gäller inte högkostnadsskydd och frikort. Detta gäller även för barn. Dygnsavgift Om du blir inlagd på sjukhus, får du betala en dygnsavgift som enligt lag får vara högst 100 kronor. Denna avgift omfattas inte av högkostnadsskyddet. 9

10 Avgift för intyg Exempel på intyg som är avgiftsfria: Intyg och utlåtanden till Försäkringskassan Intyg för god man eller förvaltare LSS-intyg Intyg till patientförsäkringen Löf Intyg för psykiatrisk tvångsvård, vårdintyg Intyg om sterilisering För avgiftsfria intyg betalar du bara patientavgift. För andra intyg får du betala en avgift, som är olika stor beroende på hur omfattande intyget är. Om du vill ha mer detaljerad information om de olika intygen och avgifterna, fråga personalen på mottagningen eller ring och säg att du har frågor om vad intyg kostar. Du kan också hitta informationen på 1177.se, sök Patientavgifter. Högkostnadsskydd Besök i sjukvården Högkostnadsskyddet innebär att du under en period på tolv månader som mest behöver betala kronor för besök i sjukvården. Ett brev om frikort utfärdas automatiskt när du gjort besök motsvarande kronor och sänds hem till dig med posten. Frikortet gäller den tid som återstår av de tolv månaderna. I högkostnadsskyddet ingår avgifter för besök hos läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, kurator, arbetsterapeut och psykolog med flera. Avgiften för ambulanssjukvård ingår också i detta högkostnadsskydd. Högkostnadsskyddet gäller inte för vårdavgiften när du är inlagd på sjukhus. Det omfattar inte heller hälsovård, intyg och vaccinationer. Har du frågor om fakturor och högkostnadsskydd för sjukvård, kan du kontakta landstingets ekonomiservice på telefon

11 Hjälpmedel För hjälpmedel finns ett gemensamt högkostnadsskydd för syncentralen, hörselvården, ortopedteknik och hjälpmedelsservice. Frikort utfärdas automatiskt när du kommit upp till kronor. Sjukresor Du får alltid betala en egenavgift som är olika beroende på vilket färdmedel du klarar att använda. Du betalar egenavgiften för din sjukresa i efterhand, en faktura skickas hem till dig. Du behöver inte betala mer än kronor i egenavgift under en tolvmånadersperiod. Ett gemensamt högkostnadsskydd finns för familjemedlemmar under 18 år på samma adress. Ett brev om frikort skickas automatiskt hem till dig när du kommer upp i kronor. Vill du veta mer, kontakta sjukreseenheten på Du kan läsa mer på 1177.se, sök Sjukresor. Läkemedel För läkemedel finns ett särskilt högkostnadsskydd som innebär att du betalar högst kronor under en tolvmånadersperiod. Vissa läkemedel ingår inte i läkemedelsförmånen. Det finns möjlighet att dela upp betalningen på receptbelagda mediciner. Vänd dig till ditt apotek för information. 11

12 Patientjournal När du besöker hälso- och sjukvården eller tandvården, skriver personalen in viktig information om ditt hälsotillstånd i din journal. Detta behövs för en god och säker vård. Säkerhet och kontroll För att få tillgång till patientuppgifter krävs att vårdpersonalen loggar in och identifierar sig i journalsystemet. All vårdpersonal har tystnadsplikt. Det är bara personal som har med din vård att göra eller som behöver det för sitt arbete inom hälso- och sjukvården, som får ta del av din journal. Landstinget kontrollerar regelbundet vilka som har tagit del av information i journalen. Har du frågor kring hur landstinget hanterar dina patientuppgifter kan du ta kontakt med landstingets personuppgiftsombud, Sammanhållen journalföring Sammanhållen journalföring gör det möjligt för vårdpersonal att se viss information som finns hos andra landsting, kommuner och privata vårdgivare. En form av sammanhållen journalföring är den nationella patientöversikten som består av uppgifter från de journaler du har inom hälso- och sjukvården. Det är uppgifter om din fysiska hälsa, till exempel sjukdomar, behandling och läkemedel som är viktiga att känna till för snabb och säker vård på annan ort i landet. Du ska alltid bli tillfrågad av vårdpersonalen och ge ditt samtycke innan en sammanhållen journal öppnas. Du kan när som helst häva samtycket. Ifall du inte ger ditt samtycke måste du själv informera vårdpersonalen om sådant som har betydelse för din vård. 12

13 Läsa journal Du har rätt att ta del av den information som finns i din journal. Du kan antingen läsa journalen via e-tjänsterna på 1177.se eller så kan du få läsa den hos den verksamhet du besökt. Du kan också begära en utskrift, men då kan du få betala en avgift. Journalen via nätet Du som är över 18 år har möjlighet att ta del av din egen journal via nätet. Journalen är inte publicerad på nätet, utan du får logga in via e-tjänsterna på 1177.se. Du behöver ett konto på 1177.se och en e- legitimation. Det är ett säkert och tillförlitligt system som används av banker, Skatteverket och andra verksamheter som har höga krav på säkerhet. Förutom journalanteckningar kan du se provsvar, slutsvar på röntgen och konsultationsremisser, vårdkontakter, diagnoser och vaccinationer. Som vårdnadshavare har du direktåtkomst till dina barns journalinformation tills de fyller 13 år. Du kan försegla din journal via nätet så att den blir låst och inte går att öppna via e-tjänsterna. För att försegla kan du logga in i journalen och klicka på förseglingsknappen, eller fylla i en blankett som du skickar till landstinget. Blanketten finns på 1177.se. Du kan också beställa den av landstinget, ring och fråga om försegling av journal. Registerutdrag Du har enligt personuppgiftslagen (PUL) rätt att en gång om året utan avgift få ett utdrag på vilka personuppgifter om dig som behandlas av landstiget. Ett sådant registerutdrag begärs skriftligen med namnunderskrift och skickas till: Landstinget i Värmland Personuppgiftsombud Karlstad 13

14 Loggutdrag Du har rätt att få veta vilka som har tagit del av just din journal. Enklast gör du detta genom att logga in på 1177.se, journaltjänster. Under rubriken Ombud och loggar kan du se vilka som loggat in i din journal. Du kan också kontakta en verksamhet som du har besökt och begära ett loggutdrag för hela din journal. Spärra journal Du har rätt att spärra din journal så att den inte kan nås av andra verksamheter inom landstinget, eller av andra vårdgivare. Vill du spärra din journal gör du det enklast genom att logga in i e- tjänsterna på 1177.se, välj Patient- och medborgarstöd, respektive spärra journal. Du kan också fylla i en blankett och skicka in. Denna blankett finns på 1177, sök Din journal eller ring och beställ en pappersblankett av landstinget, Rättelser i journal Om det finns felaktiga uppgifter om dig i journalen kan du begära att få dessa rättade. Vänd dig till den verksamhet där journalen finns. Du kan också ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om att få uppgifter i din patientjournal raderade. Läs mer på ivo.se, sök journalförstöring. Mer information finns på 1177.se under rubriken Regler och rättigheter. Du kan också ringa till landstingsarkivarien via landstingets växel,

15 Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården Inom hälso- och sjukvården kan du möta många olika yrkesgrupper. Det kan vara läkare, sjuksköterskor och undersköterskor för medicinsk undersökning, behandling och vård. Andra yrkesgrupper kan vara fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, musikterapeut, audionom, apotekare, hörsel- eller synpedagog. Här följer en presentation av några yrkesgrupper. Fysioterapeut (sjukgymnast) Om din förmåga att röra på dig är begränsad, kan du behöva träffa en fysioterapeut. Tillsammans arbetar du och fysioterapeuten med din förmåga att använda din kropp på ett bra sätt. Ni kan jobba förebyggande, till exempel med träning. Om du redan har fått besvär, kan fysioterapeuten göra en undersökning och föreslå eller ge behandling. Fysioterapeuter finns i både kommuner och landsting. Det finns också privata fysioterapeuter. Du behöver inte remiss från läkare utan du kan ta kontakt själv. Adresser och telefonnummer på 1177.se eller eniro.se. Arbetsterapeut Om du har en funktionsnedsättning som begränsar din vardag, kan en arbetsterapeut hjälpa dig praktiskt med råd och hjälp. Du kan få stöd både i hemmet och på arbetsplatsen. Av arbetsterapeuten kan du få behandling som går ut på att träna och utveckla dina färdigheter och förmågor. Arbetsterapeuten kan också förskriva och anpassa hjälpmedel. Arbetsterapeuter finns i både kommuner och landsting. Till arbetsterapeut på sjukhus behövs i vissa fall remiss från läkare eller en egen vårdbegäran från dig. Blankett finns på 1177.se. I kommunerna finns arbetsterapeuter som har ansvar för utprovning av hjälpmedel i hemmet. Adresser och telefonnummer finns på eniro.se. 15

16 Kurator Kurator erbjuder behandlande samtal vid till exempel kris och sorg. När du behöver stöd och vägledning vid olika kontakter i samhället kan en kurator informera och hjälpa dig. Du kan också få hjälp med planering, samordning och information. Kuratorer finns både på vårdcentraler, specialistmottagningar och sjukhus. Kontakta den mottagning där du är patient. Remiss kan behövas till kurator. Till kuratorsmottagningarna på sjukhusen kan du göra en egen vårdbegäran. Blankett finns på 1177.se, sök egen vårdbegäran. Psykolog Psykologer är experter på sambandet mellan människans handlingar, tankar och känslor. En utredning hos en psykolog kan ge dig en bättre beskrivning av dina kognitiva styrkor och svårigheter. En sådan utredning behövs ofta även som underlag för en diagnos. Psykologer arbetar dessutom med att behandla och förebygga psykisk ohälsa. Psykologer finns i landstinget och på privata mottagningar. För att komma till en psykolog behövs det ofta en remiss. Dietist En dietist är expert på kost och näring. Du kan behöva träffa en dietist om din sjukdom gör det svårt för dig att få den energi och näring du behöver. Exempel på sjukdomar där det kan vara värdefullt: undervikt, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, magtarmsjukdom, sväljsvårigheter, KOL, cancer, njursjukdom, allergi och funktionsnedsättning. Du behöver en remiss för att få träffa en dietist. Dietister finns på alla sjukhus inom länet och alla vårdcentraler har en dietist kopplad till sig. 16

17 Logoped Om du behöver hjälp med språket, talet eller rösten kan en logoped undersöka och behandla dina problem. Att lindra ät- och sväljsvårigheter ingår också i logopedens arbete. Logopeden kan också hjälpa till med utredning om du har svårt att läsa eller skriva. Till logopedenheten kan du söka med en egen vårdbegäran eller via remiss från vårdpersonal. Blankett för egen vårdbegäran finns på 1177.se, sök egen vårdbegäran. Sjuklön och sjukpenning Vid sjukdom eller skada kan du ha rätt till ekonomisk ersättning från arbetsgivare, Försäkringskassan eller något försäkringsbolag. Du kan ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Vänd dig till Försäkringskassan för att få veta mer, forsakringskassan.se eller ring Anställd Om du är anställd ska du göra en sjukanmälan till din arbetsgivare den första sjukdagen. Du får ingen ersättning den första sjukdagen, det är en karensdag. Om du är sjuk i högst 14 dagar får du sjuklön av arbetsgivaren. Efter 7 dagars sjukfrånvaro krävs läkarintyg för att man ska få sjuklön. Om du är sjuk längre tid än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan. Försäkringskassan bedömer då om du har rätt till sjukpenning från dem. Arbetssökande Om du inte har någon anställning ska du själv anmäla till Försäkringskassan första dagen du blivit sjuk. Du får ingen ersättning den första sjukdagen, det är en karensdag. Försäkringskassan bedömer om du har rätt till sjukpenning. Efter sju dagars sjukskrivning krävs läkarintyg. 17

18 Sjukpenningens omfattning Det finns olika nivåer på sjukpenningen en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning. När Försäkringskassan bedömer din rätt till sjukpenning, tar de ställning till om du kan arbeta trots din sjukdom. Läkarintyg Om du är sjukanmäld mer än en vecka måste du ha ett läkarintyg. Återinsjuknanderegeln Om du blir sjuk inom fem dagar efter föregående sjukskrivningsperiod får du inte någon ny karensdag. Högriskskydd Det finns två högriskskydd inom sjukförsäkringen för dem som ofta är sjuka. Det innebär att du inte ska få fler än tio karensdagar under en tolvmånadersperiod. Du måste ansöka om högriskskyddet hos Försäkringskassan. Har du en anställning är det din arbetsgivare som ska göra ansökan. Allmänt högriskskydd: Är du sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod kan du få ersättning från första dagen. Särskilt högriskskydd: Om du har en väl dokumenterad sjukdom som gör att du måste vara hemma mycket från arbetet kan du få ersättning från första dagen. För mer information, kontakta din arbetsgivare eller forsakringskassan.se, Förebyggande sjukpenning Du kan få sjukpenning om du får medicinsk behandling eller rehabilitering i förebyggande syfte. Behandlingen måste vara ordinerad av läkare och Försäkringskassan ska godkänna innan du påbörjar den. 18

19 Övriga förmåner från Försäkringskassan Om du har frågor om någon av nedanstående förmåner, vänd dig till Försäkringskassan för att få veta mer. Ring eller läs på forsakringskassan.se. Arbetsskadeförsäkring Om du blir sjukskriven på grund av en skadlig arbetsmiljö eller om du skadar dig på arbetet, ska du göra en anmälan om arbetsskada. Du anmäler skadan till din arbetsgivare som i sin tur anmäler till skyddsombudet och Försäkringskassan. Aktivitetsersättning Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, kan du ansöka om aktivitetsersättning. Detta gäller dig som är mellan 19 och 29 år. Du måste behöva hjälpen under minst ett år. Om du har en funktionsnedsättning och måste förlänga din skolgång i grundskolan eller på gymnasiet, så har du rätt till aktivitetsersättning under tiden. Sjukersättning Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, kan du ansöka om sjukersättning. Detta gäller för dig som är mellan 30 och 64 år. Vårdbidrag Du kan få vårdbidrag om du som förälder vårdar ett barn som är sjukt eller har en funktionsnedsättning. Vårdbidraget betalas ut längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Handikappersättning Om du behöver extra hjälp på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan du ansöka om handikappersättning. Du kan också söka handikappersättning om du har stora merkostnader på grund av din sjukdom eller din funktionsnedsättning. 19

20 Detta gäller om du behöver mycket hjälp i din vardag eller hjälp för att kunna arbeta eller studera. Du måste behöva hjälpen under minst ett år. Bidraget kan sökas från juli månad det år du fyller 19 år. Du måste ha fått funktionsnedsättningen innan du fyller 65 år för att kunna få handikappersättning. Assistansersättning Om du har mycket stora och omfattande funktionsnedsättningar och behöver personlig hjälp för att klara vardagen, kan du ansöka om assistansersättning för att få personlig assistent. Omprövning av Försäkringskassans beslut Om du inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan du begära att kassan omprövar beslutet. Skriv ett brev där du berättar vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ska ändras och varför. Skriv också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud ska en fullmakt skickas med. Försäkringskassan måste få brevet inom en viss tid från den dag du fick beslutet. Om du är missnöjd också med det nya beslutet kan du överklaga till förvaltningsrätten. Tycker du att även förvaltningsrättens beslut är felaktigt kan du överklaga vidare till kammarrätten. Mer information på Sveriges Domstolar, domstol.se. Rehabiliteringskoordinator Om du är sjukskriven från ditt arbete och behöver stöd kring din sjukskrivning, kan du få hjälp av en rehabiliteringskoordinator. En sådan samarbetar med din läkare, Försäkringskassan, arbetsgivare och vid behov Arbetsförmedlingen. Tillsammans med dig tar de fram en plan för din återgång i arbete. Fråga din läkare eller annan vårdpersonal som du har kontakt med. 20

21 Andra försäkringar Nästan alla arbetstagare har genom kollektivavtal kompletterande pensionsförmåner. Arbetsgivaren eller fackföreningen kan informera dig om vad som gäller. Ekonomiskt bistånd Om du inte har tillräckliga inkomster eller har några tillgångar, kan du kontakta socialtjänsten i din kommun för att ansöka om ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd. Tandvård Tandvård erbjuds av Folktandvården och privata tandläkarmottagningar. Du hittar dem på 1177.se och eniro.se. Tandvården i Värmland erbjuder olika typer av tandvård: Barn- och ungdomstandvård Tandvård till patienter med särskilda behov Vanlig vuxentandvård Specialisttandvård och sjukhustandvård. En del tandläkare erbjuder så kallad abonnemangstandvård eller frisktandvård, vilket innebär att du betalar en fast summa per år oberoende av hur mycket tandvård du behöver. Fråga din tandläkare. För barn och yngre vuxna är tandvården helt avgiftsfri till och med utgången av det år man fyller 21 år. Som vuxen betalar du själv din tandvård och får ett allmänt tandvårdsbidrag. Vid kostnad överstigande 3000 kr finns ett högkostnadsskydd. Särskilt tandvårdsbidrag till förebyggande tandvård är ett komplement vid vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Läs mer om tandvård på forsakringskassan.se, sök statligt tandvårdsstöd, eller på 1177.se och sök tandvård. 21

22 Tandvård till personer med särskilda behov Om du har varaktiga och omfattande behov av personlig omvårdnad, kan du ha rätt till särskilt tandvårdsstöd för en god munhälsa. Om du omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kan du också ha rätt till särskilt tandvårdsstöd. Det särskilda tandvårdsstödet innebär att du kan få kostnadsfri munhälsobedömning utförd i hemmet, och nödvändig tandvård till samma avgift som i den öppna hälso- och sjukvården. Avgiften omfattas av högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. För att få del av det särskilda tandvårdsstödet krävs ett grönt tandvårdskort. Vänd dig till biståndsbedömare eller LSS-handläggare i din kommun. Kortet skickas hem till dig med posten. Detta kort ska du ha med dig när du går till tandläkaren. Läs mer om tandvårdsstöd på 1177.se, sök tandvårdshjälpen. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Du som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du behöver söka mer tandvård än andra kan ansöka om ett blått tandvårdskort. Vissa sjukdomar ger rätt till tandvård till samma avgift som för sjukvård. Då behövs ett speciellt intyg, som ska utfärdas av din behandlande läkare. Fråga din läkare. För mer information se 1177.se, sök tandvårdshjälpen. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Om tandvården är en del av en sjukdomsbehandling under begränsad tid, kan du ha rätt till tandvård till samma avgift som hälso- och sjukvården. Fråga din tandläkare. För mer information se 1177.se, sök tandvårdshjälpen. 22

23 Planering och samordning Du har alltid rätt till en plan Om du behöver hjälp med planering och samordning av insatser finns det flera möjligheter. Några exempel är rehabiliteringsplan, habiliteringsplan, vårdplan eller samordnad individuell plan. Vänd dig till den verksamhet som du har kontakt med inom hälsooch sjukvården ifall du behöver en plan. Om du har en insats enligt LSS ska du bli erbjuden en individuell plan enligt LSS. Vård- och stödsamordning För dig som har en psykisk funktionsnedsättning finns det möjlighet att begära vård- och stödsamordning. Vänd dig till din kommun eller den enhet inom psykiatrin, där du har ditt huvudsakliga stöd. Rehabilitering Rehabilitering innebär att du tränar upp förmågor som du förlorat efter en skada eller sjukdom. Du får lära dig att anpassa dig till den nya livssituationen. Rehabilitering kan ske både på sjukhuset, hemma och på särskilda träningsenheter. Ibland kan det behövas hjälpmedel eller speciella träningsprogram för att du ska få en så bra rehabilitering som möjligt. Medicinsk rehabilitering Den medicinska rehabiliteringen är till för att underlätta en ny situation efter att du har drabbats av fysisk sjukdom eller skada. Rehabilitering kan pågå några månader och i vissa fall upprepas flera gånger genom livet och styrs av din rehabiliteringsplan. Du träffar då ett team av specialister med kompetens om olika sjukdomar. Det är landstinget som ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan beviljas rehabilitering utanför landstinget. De tillstånd som omfattas är neurologiska sjukdomar och skador samt psoriasis. Ta kontakt med din behandlande läkare för att få mer information. 23

24 Rehabilitering inom psykiatrin Den psykiatriska rehabiliteringen är till för att du som har en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv. Med stöd från omgivningen får du utveckla färdigheter så att du kan delta i samhällslivet på dina egna villkor. Psykiatrisk rehabilitering sker både i landstinget och i kommunerna. Landstingets dagrehabilitering Inom dagrehabilitering arbetar man i team kring dig som har neurologiska skador eller sjukdomar. I teamet finns arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator. Teamet hjälper dig med träning, hjälpmedel och stöd utifrån din rehabiliteringsplan. Kommunens hemrehabilitering Hemrehabilitering innebär att du får behandling, träning och hjälpmedel så att din vardag fungerar så bra som möjligt. Kontakta arbetsterapeut eller fysioterapeut i din kommun. 24

25 Vuxenhabilitering Habilitering är till för dig som har en funktionsnedsättning som är medfödd eller som du fått som barn. Du kan också få stöd av vuxenhabiliteringen om du har fått en hjärnskada i vuxen ålder. Hjälp från habiliteringen ska ge dig möjlighet att leva ett självständigt liv i samhället. Vuxenhabiliteringen kompletterar det stöd som du har rätt till hos kommunen och sjukvården. Inom habiliteringen arbetar personer med olika yrken tillsammans för att stödja dig på bästa sätt. Stöd ges också till närstående, gode män, förvaltare och personal. Vuxenhabiliteringen vänder sig till personer som har: Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Förvärvad hjärnskada som gett betydande begåvningsmässigt funktionshinder. Rörelsehinder som funnits sedan barndomen. Du kan antingen be din läkare om remiss eller skriva en egen vårdbegäran. Du kan också ta kontakt direkt med landstingets vuxenhabilitering, telefon Information om egen vårdbegäran finns på 1177.se, sök egen vårdbegäran. 25

26 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) För dig som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar, finns en särskild rättighetslagstiftning. Lagen heter Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och förkortas LSS. Om du hör till någon av följande grupper, kan du ha rätt till stöd genom LSS: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personer som i vuxen ålder fått en hjärnskada som gett betydande begåvningsmässigt funktionshinder. Personer med andra fysiska eller psykiska funktionshinder som ger stora svårigheter i det dagliga livet, och som därför har ett omfattande behov av stöd och service. LSS ger dig rätt till olika sorters stöd från både landsting och kommun. Detta kan du läsa mer om på olika ställen i denna broschyr. Rådgivning och annat personligt stöd, LSS Om du omfattas av LSS kan du ansöka om insatsen rådgivning och annat personligt stöd. Det innebär till exempel hjälp med information, planering och samordning. Stödet är ett tillägg till andra insatser som du kan få genom hälso- och sjukvården. Du kan inte få någon behandling eller träning via denna insats. Ansökan görs via e-tjänsterna på 1177.se. Du kan också skriva ut en blankett från 1177.se eller ringa till LSS-handläggarna på landstinget, telefon: eller Läs mer på 1177.se, sök LSS. 26

27 Patientutbildningar Patient- och närståendeutbildning Om du har en livslång sjukdom, skada eller funktionsnedsättning är det viktigt för dig och dina närstående att få kunskaper om hur du kan hantera vardagen för att få en god livskvalitet. Ett sätt att få de kunskaperna är att delta i en patient- och närstående-utbildning tillsammans med erfarna brukare. Är du intresserad, fråga din läkare eller den verksamhet inom landstinget som du brukar ha kontakt med. Samtala i grupp I en självhjälpsgrupp möts människor för att prata och lyssna på varandras funderingar och erfarenheter. Deltagarna bestämmer tillsammans teman som berör alla, med fokus på det friska. För mer information kontakta studieförbunden ABF, Bilda Medborgarskolan eller Studieförbundet Vuxenskolan Värmland. Kontaktperson finns hos Vuxenskolan, telefon Hjälpmedel Personliga hjälpmedel Om du har en funktionsnedsättning kan du behöva hjälpmedel för att klara det dagliga livet i boende, närmiljö och skola samt för vård och behandling. Dessa hjälpmedel kallas för personliga hjälpmedel. Kommunerna i Värmland ansvarar för personliga hjälpmedel för vuxna. Som exempel kan nämnas manuella rullstolar, gånghjälpmedel, hygienhjälpmedel, hushållshjälpmedel och kognitiva hjälpmedel. Om du behöver hjälpmedel som kommunen ansvarar för, vänder du dig till din kommuns arbetsterapeut eller fysioterapeut. Läs mer på 1177.se sök hjälpmedel. Landstingets hjälpmedelsservice ansvarar för hjälpmedel som kräver speciell kunskap och kompetens. Det kan till exempel vara eldrivna 27

28 rullstolar eller tekniskt avancerade hjälpmedel. Om du behöver något av dessa hjälpmedel ska du kontakta arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped eller läkare för remiss. Kontakta kommunens hjälpmedelsverksamhet eller landstingets hjälpmedelsservice vid behov av service eller anpassning. Samma gäller när du ska lämna tillbaka hjälpmedel. Hjälpmedelsservice har teknisk beredskap mellan klockan 9 och 15 alla lördagar och söndagar samt vid jul, nyår och påskhelg. Beredskapen är till för att lösa akuta nödsituationer när det gäller vissa hjälpmedel. Den tekniska beredskapen nås via landstingets telefonväxel Förbrukningsartiklar Förbrukningsartiklar är produkter som behövs när man har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan exempelvis vara produkter för urininkontinens eller diabetes. Vissa förbrukningsartiklar får du utan kostnad, andra får du köpa själv. Landstinget eller kommunen är ansvariga för förbruknings-artiklar. Du kan få information på den klinik där du behandlas, hos distriktssköterskan eller hos den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) i din kommun. Hjälpmedel på arbetsplatsen Arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till den anställdes särskilda förutsättningar för arbete genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder. Arbetsförmedlingen ansvarar för bidrag till arbetshjälpmedel vid nyanställning. När du varit anställd i minst tolv månader är det Försäkringskassan som ansvarar för bidrag till de arbetshjälpmedel som du behöver för att kunna utföra ditt arbete. Läs mer: ams.se, sök hjälpmedel. 28

29 Arbete och sysselsättning Anställd Om du har en anställning och behöver särskilt stöd för att klara ditt arbete vänder du dig till din arbetsgivare. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till dina förutsättningar genom att anpassa arbetet och arbetsplatsen. Arbetssökande Om du inte har någon anställning vänder du dig till Arbetsförmedlingen. De kan hjälpa till med olika insatser. Det kan vara arbetshjälpmedel, personligt biträde, lönebidrag eller särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. För mer information, kontakta Arbetsförmedlingen eller läs på ams.se, sök Extra stöd. Daglig verksamhet Om du inte kan arbeta på grund av att du har en utvecklingsstörning, autism eller hjärnskada, kan du ansöka om daglig verksamhet hos din kommun. Daglig verksamhet är en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det finns också vissa möjligheter för personer med andra funktionsnedsättningar att få sysselsättning. Vänd dig till din kommun för att få information och ansöka om det. Personlig hjälp och stöd Hemtjänst Om du har svårt att klara dig själv i ditt hem kan du få hemtjänst för att underlätta det dagliga livet. Det kan vara trygghetslarm, matdistribution, tvätt och städning, eller hjälp med hygien, kläder och måltider. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare. 29

30 Personlig assistent Om du har mycket stora funktionsnedsättningar och behöver personlig hjälp för att klara vardagen, kan du ansöka om att få stöd av en personlig assistent. Med personlig assistent menas ett personligt utformat stöd för hjälp med hygien, kläder, att äta och för att kommunicera med andra. Detta är en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ansökan görs hos kommunens LSS-handläggare eller Försäkringskassan. Vänd dig till din kommun eller Försäkringskassan för att få veta mer: forsakringskassan.se, sök assistansersättning. Ledsagare Om du behöver hjälp för att kunna ta dig till och från olika aktiviteter, kan du ha rätt till ledsagarservice. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare eller LSS-handläggare. Kontaktperson Om du behöver hjälp för att få kontakt med andra människor och till exempel kunna gå på bio eller ta en fika, kan du ansöka om en kontaktperson. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare eller LSS-handläggare. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Om du har funktionsnedsättning och behöver miljöombyte och rekreation, kan du ansöka om att få en korttidsvistelse utanför ditt hem. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare eller LSShandläggare. Flytta till annan kommun Om du vill flytta till en annan kommun och har behov av samma service och hjälp som du har nu, kan du begära ett förhandsbesked om insatser från den nya kommunen. Ta kontakt med din nuvarande kommun för mer information. 30

31 Rådgivning och annat personligt stöd Om du har stora funktionsnedsättningar och behov av hjälp med information, planering och samordning kan du söka rådgivning och annat personligt stöd. Detta är en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ansökan görs via e-tjänsterna på 1177.se. Du kan också skriva ut en blankett från 1177.se eller ringa till landstingets LSS-handläggare, telefon eller Mer information 1177.se, sök LSS. Omprövning av beslut från kommunen eller landstingets LSS-handläggare Om du är missnöjd med ett beslut kan du begära att få ärendet omprövat. Skriv ett brev där du anger vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ändras och varför. Skriv också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud ska en fullmakt i original skickas med. Skicka brevet till den som har fattat beslutet. Om du är missnöjd också med det nya beslutet kan du överklaga till förvaltningsrätten. Tycker du att även förvaltningsrättens beslut är felaktigt kan du överklaga vidare till kammarrätten. Läs mer på Sveriges Domstolar domstol.se. Personligt ombud Om du har en psykisk funktionsnedsättning och har behov av stöd, kan du begära att få ett personligt ombud till hjälp. Det kan vara hjälp att formulera och planera för dina behov av vård, stöd och service samt stöd i kontakten med myndigheter. Kontakta din kommun för information. Läs också om verksamheten Personligt Ombud på povarmland.se. 31

32 Tolkservice för hörselskadade med flera Om du är döv, dövblind, hörselskadad eller vuxendöv erbjuds du service av landstingets tolkcentral. Även hörande som har kontakt med personer med hörselnedsättningar kan beställa tolk till ett uppdrag. Tolk finns tillgänglig både vardagar och helger. Läs mer på tolkcentralens webbsida 1177.se sök Tolkcentralen. Teletal Om du talar otydligt, behöver minnesstöd eller hjälp med att anteckna vad som sägs vid ett telefonsamtal, kan du få stöd genom Teletal. Samtalen rings med en vanlig telefon och genomförs som ett trepartssamtal. Ring Tjänsten är kostnadsfri. Läs mer på Teletals hemsida teletal.se Anhörigstöd Om du vårdar eller ger stöd till en person som är äldre eller långvarigt sjuk, har en funktionsnedsättning eller ett missbruk kan du få stöd från kommunen. Du kan få samtalsstöd, information, utbildning och delta i anhöriggrupper. Kontakta anhörigkonsulenten eller motsvarande i din kommun. Avlösning Om du vårdar en närstående och behöver hjälp för att få avkoppling eller uträtta ärenden utanför hemmet, kan du till exempel få avlösning genom: Hemtjänst. Dagverksamhet. Korttidsvård. Avlösarservice i hemmet. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare eller LSShandläggare. Det är den som vårdas, som ska göra ansökan. 32

33 Närståendepenning Om du måste ta ledigt från ditt arbete för att vårda en närstående person som är svårt sjuk, kan du ansöka om ersättning från Försäkringskassan, så kallad närståendepenning. Med svårt sjuk menas livshotande sjukdom. Vänd dig till Försäkringskassan för att få veta mer: forsakringskassan.se, sök närståendepenning. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Hos Nationellt kompetenscentrum Anhöriga får du information om anhörigstöd, aktuella händelser, forskning och utveckling inom anhörigområdet. Läs på Anhörigas hemsida anhoriga.se. Anhörigföreningar Det finns flera föreningar som ger stöd till anhöriga som vårdar någon i hemmet eller som har en familjemedlem eller annan närstående som vårdas på institution. Läs mer på den nationella hemsidan anhorigasriksforbund.se. Där kan du se om det finns någon lokalförening där du bor. Företrädare God man och förvaltare Om du behöver hjälp att bevaka dina rättigheter, ta hand om dig själv eller sköta din ekonomi, kan du ansöka om en god man. Ansökan görs hos tingsrätten eller hos överförmyndaren i kommunen. Ofta krävs det att en social utredning och ibland även ett läkarintyg. Det är tingsrätten som fattar beslut om god man. Om det inte är tillräckligt med en god man, kan tingsrätten istället utse en förvaltare. Läs mer på domstol.se, sök God man. 33

34 Framtidsfullmakt Som ett komplement till vanliga fullmakter, god man och förvaltare kan du upprätta en framtidsfullmakt. Den innebär att du själv kan välja vem som ska ha fullmakt att sköta dina personliga och ekonomiska ärenden när du inte längre kan göra det själv. När fullmakten blir aktuell ska den lämnas in till Tingsrätten. Lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft den 1 juli Bostadsfrågor Bostadsanpassning Om du har en funktionsnedsättning kan du få bidrag till att anpassa din bostad, för att kunna leva ett självständigt liv i ditt eget hem. Om du behöver byta bostad har du själv ett ansvar att välja en bostad som är lämplig med tanke på din funktionsnedsättning. Vänd dig till arbetsterapeuten i din kommun om du behöver få din bostad anpassad. Bostadsanpassningsbidrag kan lämnas till åtgärder som avser bostadens fasta funktioner. Detta kan vara anpassning av badrum och kök, eller borttagning av trösklar eller montering av stödhandtag. Flytta till annan kommun Om du vill flytta till en annan kommun och har behov av samma service och hjälp som du har nu, kan du begära ett förhands-besked om insatser från den nya kommunen. En sådan ansökan ska behandlas som om du redan var bosatt i den nya kommunen. Ta kontakt med biståndsbedömare eller LSS-handläggare i din nuvarande kommun för mer information. Bostad med särskild service Om du på grund av funktionsnedsättning behöver stöd av personal dygnet runt kan du ansöka om en bostad med särskild service för vuxna. Vänd dig till din kommuns biståndsbedömare eller LSShandläggare. 34

35 Särskilt anpassad bostad Om du behöver en särskilt anpassad bostad, vänd dig till din kommuns biståndsbedömare eller LSS-handläggare. Bostadstillägg Om du har sjukersättning eller aktivitetsersättning kan du ansöka om bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på hur många ni är i hushållet, hur stor bostaden är och hur mycket du betalar för den. Din inkomst före skatt påverkar också hur stort bidraget kan bli. Kontakta Försäkringskassan för att få reda på vad som gäller för dig. För mer information, läs på Försäkringskassans hemsida forsakringskassan.se, sök bostadstillägg. Bostadstillägg för ålderspensionärer Om du har ålderspension kan du ansöka om bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på hur många ni är i hushållet, hur stor bostaden är och hur mycket du betalar för den. Din inkomst före skatt påverkar också hur stort bidraget kan bli. Kontakta Pensionsmyndigheten för att få reda på vad som gäller för dig. För mer information, läs på pensionsmyndigheten.se, sök bostadstillägg. Bostadsbidrag Om du har fyllt 18 men inte 29 år kan du ha rätt till bostadsbidrag. Hur stort bidrag du får beror på hur många ni är i hushållet, hur stor bostaden är och hur mycket du betalar för den. Din inkomst före skatt påverkar också hur stort bidraget kan bli. Kontakta Försäkringskassan för att få reda på vad som gäller för dig. För mer information forsakringskassan.se, sök bostadsbidrag. 35

36 Bostadsbidrag barnfamiljer Om du har barn kan du ha rätt till bostadsbidrag för barnfamiljer. Hur stort bidrag ni får beror på hur många ni är i familjen, hur stor bostaden är och hur mycket ni betalar för den. Din inkomst före skatt påverkar också hur stort bidraget kan bli. Kontakta försäkringskassan för att få reda på vad som gäller för dig. forsakringskassan.se. Resor och färdmedel Parkeringstillstånd Om du har stora problem att gå eller är rullstolsburen och behöver bil för att förflytta dig, kan du få ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Om du inte kör själv kan du bara få parkeringstillstånd om det finns särskilda skäl. Läkarintyg krävs. För frågor och ansökan om tillstånd, kontakta din kommun. Färdtjänst Om du på grund av funktionsnedsättning har stora svårigheter att förflytta dig eller att åka kollektivt, kan du ansöka om färdtjänst. Färdtjänst är särskild kollektivtrafik, det vill säga en form av samåkning. För mer information, kontakta din kommun. Riksfärdtjänst Om du på grund av funktionsnedsättning har mycket svårt att använda vanlig kollektivtrafik kan du få riksfärdtjänst för längre resor inom Sverige. Resan kan göras med tåg, flyg eller båt och med kommunal färdtjänst på avrese- och ankomstorten. För mer information, kontakta din kommun. 36

37 Körkortstillstånd Om du vill avlägga förarprov för körkort måste du ha ett giltigt körkortstillstånd. Ansökan görs hos Transportstyrelsen. Till ansökan ska bifogas hälsodeklaration och intyg om synundersökning. Om du har en funktionsnedsättning eller sjukdom som kan det krävas läkarintyg från specialist. Läs mer på korkortsportalen.se. Bilstöd Om du har en varaktig funktionsnedsättning som gör att du har mycket svårt att förflytta dig själv, kan du söka bilstöd. Detta bidrag kan också sökas om du har ett barn med funktionsnedsättning som bor hos dig. Bilstödet gäller under vissa förutsättningar med åldersbegränsningar och innehåller fyra olika bidrag: Grundbidrag för köp av bil. Ett inkomstprövat anskaffningsbidrag (för den som har låg inkomst). Anpassningsbidrag för specialutrustning till bilen. I vissa fall kan bidrag ges till körkortsutbildning. Vänd dig till Försäkringskassan för mer information. forsakringskassan.se, sök Bilstöd. Sjukresor För en resa till och från sjukvården eller tandvården kan du i vissa fall få ersättning. En sjukresa ska i första hand göras med servicelinjerna, tåg eller buss. Resa med privat bil eller taxi ersätts endast vid särskilda behov. Sjukreseenheten hjälper till att svara på frågor kring resor i samband med vård och behandling. Kontakta sjukreseenheten eller sjukresor@liv.se. Landstinget ersätter inte kostnader för resor och boende när du på eget initiativ har sökt vård utanför länet. 37

38 Högkostnadsskydd sjukresor Du får alltid betala en egenavgift som är olika beroende på vilket färdmedel du klarar att använda. Du betalar egenavgiften för din sjukresa i efterhand, en faktura skickas hem till dig. Du behöver bara betala upp till kronor i egenavgift under en tolvmånadersperiod. Ett gemensamt högkostnadsskydd finns för familjemedlemmar under 18 år på samma adress. Ett brev om frikort skickas automatiskt hem till dig när du kommer upp i kronor. Vill du veta mer, kontakta sjukreseenheten på Du kan läsa mer på 1177.se, sök Sjukresor. Beställning av sjukresa Resa med tåg, buss, servicelinjen eller taxi beställs i god tid hos Värmlandstrafik på telefon Vid frågor, kontakta sjukreseenheten på eller sjukresor@liv.se. Du kan läsa mer på 1177.se, sök Sjukresor. Försäkringsskydd Förutom socialförsäkringen, som gäller i stor sett alla som bor eller arbetar i Sverige, finns både fackliga försäkringar och privata försäkringar. Om du råkar ut för skada eller sjukdom bör du kontakta ditt försäkringsbolag och få information om vad som gäller för dig. Socialförsäkringen Socialförsäkringen handläggs av Försäkringskassan. Den omfattar bland annat aktivitetsersättning, sjukersättning, sjukpenning och föräldrapenning. Se även avsnittet om ersättning vid sjukdom och skada. Läs mer på Försäkringskassans hemsida forsakringskassan.se. 38