GOTLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014
Text Jim Enström, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa. 2013-12-12
Sida: 3 av 36 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 6 De gotländska företagen positiva på längre sikt... 7 Antalet sysselsatta ökar under 2013 och 2014... 8 Arbetskraften minskar... 8 Arbetslösheten minskar under 2013 och 2014... 8 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 9 Sysselsättning och efterfrågan... 10 Lediga platser... 11 Kapacitetsutnyttjande... 12 Rekryteringsproblem... 12 Varsel... 13 Sysselsättningen i länet... 14 Näringsgrenar... 16 Brist och överskott på arbetskraft... 16 Jord- och skogsbruk... 17 Industri... 18 Byggverksamhet... 19 Privata tjänster... 20 Offentliga tjänster... 22 Utbudet av arbetskraft... 25 Befolkningsutveckling... 25 Stor grupp utanför arbetskraften... 26 Ohälsa... 26 Utbildning... 26 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 27 Arbetslöshetens utveckling... 27 Arbetslöshet prognos... 28 Arbetslöshetens struktur... 28 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 31 Personer med arbetslöshetstider på mer än tre år ökar... 32 Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper ökar... 33 Länsspecifika frågor... 35 Om prognosen... 36
Sida: 4 av 36 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.
Sida: 5 av 36 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.
Sida: 6 av 36 Sammanfattning Väntad ökning av arbetslösheten blev minskning I prognosen hösten 2012 bedömde Arbetsförmedlingen att arbetslösheten i Gotlands län skulle stiga påtagligt under 2013. Detta scenario överges nu i denna prognos då året har blivit väsentligt mer positivt än vad som då prognosticerades. Arbetslösheten har i stället sjunkit med cirka 150 personer jämfört med fjärde kvartalet 2012. Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar visar ett något svagare efterfrågeläge inom näringslivet på Gotland jämfört med hösten 2012. Höstens undersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster dämpats jämfört med förra hösten. Efterfrågan är också avsevärt lägre än i våras vilket inte är så konstigt om man ser till Gotlands stora säsongsvariationer. Jämfört med vårens prognosundersökning så har de gotländska företagarnas framtidstro dämpats. Svag återhämtning globalt Den internationella konjunkturen har gått in i en återhämtningsperiod, men den är förhållandevis svag och därmed mycket sårbar. Till viss del kan återhämtningen helt tillskrivas centralbankerna via en fortsatt expansiv penningpolitik och okonventionella metoder. Dessutom befinner sig den ekonomiska aktiviteten på en låg nivå och många länder startar från ett recessionsläge. Den globala BNP-tillväxten bedöms i år till svaga 3,2 procent, medan den nästa år skattas till närmare 4 procent. Ökade aktiviteter i Europa Den europeiska konjunkturen fortsätter att visa på förbättringar. Inköpschefsindex för eurozonen nådde i september den högsta nivån på hela 27 månader. Det var framförallt en förbättring inom tjänstesektorn som låg bakom men även indexet för industrin låg kvar över 50-strecket, det vill säga nivån som signalerar om en ökad aktivitet. Vidare har den så kallade EU-indikatorn fortsatt att stiga för euroområdet, men nivån signalerar fortfarande en lägre ekonomisk aktivitet än normalt. Förbättringar noterades för flertalet länder och det är värt att påpeka att detta index för hela EU-området signalerar en tillväxt på ungefär normal nivå. Bakom låg en kraftig förstärkning av indexet i Storbritannien i september. Det är värt att notera att indexet har förstärkts tydligt tre månader i följd, vilket kan indikera att Storbritannien är på väg in i en mer tydlig återhämtningsfas. Även Danmark noterade en kraftig förbättring i september medan Finland uppvisade ett fortsatt svagt indextal. Hemmamarknaden stärks medan exporten fortsatt går trögt Den svenska ekonomin har gått trögt och den framåtblickande statistiken för tredje kvartalet indikerar att BNP-tillväxten under tredje kvartalet fortsätter att uppvisa en svag utveckling. Den positiva utvecklingen som funnits under de senaste månaderna i
Sida: 7 av 36 KI:s konjunkturbarometer bröts i september då barometerindikatorn försvagades. Det var en påtaglig försvagning av konfidensindikatorn för industrin som låg bakom denna förändring. En försvagning skedde också av detaljhandelns och hushållens konfidensindikatorer medan det skedde en tydlig uppgång för de privata tjänstenäringarna. Det finns dock mycket som talar för att hushållens konsumtion ändå ökar framöver. Dels fortsätter den goda reallöneutvecklingen dels förstärks arbetsmarknaden. Dessutom har hushållen varit sparsamma under lång tid samtidigt som deras förmögenhetsställning förstärkts. Investeringskonjunkturen förblir svag ett tag till, men den kommer att förstärkas successivt under 2014. Exporten bedöms fortsätta att gå trögt men under kommande år gynnas den av att aktiviteten i världsekonomin förstärks undan för undan. För 2013 stannar BNP tillväxten på blygsamma cirka 1 procent medan den bedöms öka betydligt mer 2014. De gotländska företagen positiva på längre sikt Resultaten från den här intervjuundersökningen visar att efterfrågeläget väntas dämpas under kommande 6 månader. Företagen bedömer dock att efterfrågan ökar på 6-12 månaders sikt. Som vanligt på Gotland väntas sommarhalvåret bli klart bättre än vinterhalvåret. Efterfrågan för de senaste 6 månaderna inom det privata näringslivet har varit något svagare än väntat. Handeln har haft bäst efterfrågan det senaste halvåret. Inför kommande halvår har Gotland en svagare utveckling är riket i övrigt. Ungefär lika många av de intervjuade företagen väntar sig en ökad respektive en minskad efterfrågan på sina varor och tjänster. För kommande 6-12 månader är det dock fler av som är företagen positiva. Ungefär hälften, 51,3 procent, tror på en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster. På 6-12 månaders sikt är det framför allt delar av privata tjänster (handel, information och kommunikation samt finansiell verksamhet och företagstjänster) som väntar sig en starkare efterfrågeutveckling. Andel av de intervjuade arbetsställena som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2012 2013 2013 2012 2013 2013 2012 2013 2013 Byggverksamhet -22,2-24,5 10,9-33,3 31,3-20,0 0,0 1,7 22,2 Industri -28,6-44,8 4,5 0,0 21,8-7,4 0,0 34,3 14,7 Privata tjänster 12,5-9,1 59,2 4,7 57,6 0,2 28,1 31,2 65,0 Totalt 3,4-14,9 44,5 5,7 49,8-2,7 27,3 28,9 51,3
Sida: 8 av 36 Antalet sysselsatta ökar under 2013 och 2014 Trots att den svenska ekonomin gått svagt under senare tid väntas sysselsättningen i länet öka under året som en följd av en ökad inhemsk efterfrågan. Bristen på arbetskraft har minskat men många företag har fortfarande problem med att rekrytera vissa nyckelkompetenser, t.ex. ingenjörer eller arbetsledare. Detta riskerar att hämma företagens tillväxtpotential och följaktligen den möjliga sysselsättningsökningen. I slutändan innebär det sämre lönsamhet och lägre sysselsättning hos de gotländska företagen. Sysselsättningen minskade med cirka 200 personer under 2012 men beräknas öka med försiktiga 50 personer under 2013, att jämföra med prognosticerade 200. Sysselsättningen väntas fortsätta öka under 2014 med drygt 200 personer. Arbetskraften minskar Befolkningen på Gotland i arbetsför ålder 16-64 år minskade mellan 2012 och 2013. Trenden med allt färre i arbetsför ålder bedöms fortsätta under lång tid framöver, åtminstone till 2025 enligt SCB:s befolkningsprognos. Vi har under senare år också sett en ökad överströmning från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen. Samtidigt har stora kullar lämnat de gotländska gymnasieskolorna under de senaste åren. Detta har inneburit en ökning av arbetskraften. En svagare konjunktur har dock inneburit en något minskad arbetskraft. Arbetsförmedlingens bedömning för 2014 är fortsatt att många väljer att studera och att arbetskraften ändå minskar, delvis på grund av en minskande befolkning i arbetsför ålder. Under andra halvan av 2014 förutspår vi att arbetskraften kommer öka något som en följd av en än förbättrad arbetsmarknad men att det totalt sett för året ändå blir en minskning. Arbetslösheten minskar under 2013 och 2014 Arbetslösheten ökade kraftigt som en följd av den ekonomiska krisen hösten 2008. Under första halvan av 2011 såg vi en viss återhämtning i ekonomin men en svagare efterfrågan har gjort att den totala arbetslösheten steg under 2012. Till fjärde kvartalet 2013 år bedömer Arbetsförmedlingen att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att ha minskat med 125 personer till cirka 2 600. Vid slutet av 2014 beräknar vi att arbetslösheten har sjunkit ytterligare till 2 300 personer. Det arbetsmarknadsprogram som har och bedöms fortsätta ha flest deltagare är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar.
Sida: 9 av 36 Utmaningar på länets arbetsmarknad Även om framtidstron har stärkts hos många av de gotländska företagen är utmaningarna på den gotländska arbetsmarknaden desamma som i höstas: - Allt fler har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden - Företagen har svårigheter att hitta nödvändig kompetens - Generationsväxlingen ökar rekryteringsproblemen ytterligare - Matchningen mellan arbetssökande med svag ställning på arbetsmarknaden och arbetsgivarnas behov av mer kvalificerad arbetskraft
Sida: 10 av 36 Sysselsättning och efterfrågan Under våren 2013 har Arbetsförmedlingen på Gotland intervjuat cirka 150 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval. 1 Företagen i vårens prognosundersökning har bland annat svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur efterfrågan varit under det föregående halvåret. Nästan hälften av de intervjuade företagen har haft en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster. Företagens bedömningar av efterfrågan för det kommande året tyder initialt på att arbetsgivare inom det privata näringslivet har en mer positiv framtidstro på 6 till 12 månaders sikt än för de kommande 6 månaderna, även om det skiljer en del åt mellan de olika sektorerna och branscherna. När det gäller efterfrågan på gotländska varor och tjänster kommande halvår anger företagen totalt en något lägre efterfrågan än vid höstprognosen 2012, avsevärt lägre än vid vårprognosen 2013, mer positivt om de säsongskänsliga branscherna hotell och restaurang samt bygg lyfts ut. För de kommande 6-12 månaderna visar ett nettotal på 51 att efterfrågan är god men att framtidstron i princip är densamma som i våras. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet.. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. 2 1 Framtaget av SCB för att spegla näringslivsstrukturen i länet. 2 Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande 6 månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.
Sida: 11 av 36 Arbetsförmedlingens slutsats utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet har givit, är att efterfrågan är relativt svag för vinterhalvåret men det finns tydliga förhoppningar om att konjunkturen vänder till sommarhalvåret 2014 och sedan fortsätter att stärkas. Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är en av flera indikatorer på hur den gotländska sysselsättningen kan komma att utvecklas. På Gotland är sommarjobbens inslag stor varför vi separerar dem från vanliga jobb i våra analyser. Antalet vanliga lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen på Gotland årets sista kvartal väntas bli ungefär lika många som under samma period i fjol. Däremot har antalet lediga sommarjobb ökat med över 300, till drygt 900. Totalt har det anmälts drygt 2 300 lediga platser till länets arbetsförmedling att jämför med drygt 2 150 samma period förra året. När det gäller vanliga jobb anmäls det flest inom vård och omsorg samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster. När det gäller sommarjobben så anmäls det flest lediga platser inom vård och omsorg samt inom hotell och restaurang. Arbetsförmedlingens bedömning blir, trots en relativt svag efterfrågan under kommande 6 månader, att antalet lediga platser totalt sett kommer att öka under det kommande året med tydlig tyngdpunkt på sommarjobben. Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2013.. Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och faktiska data
Sida: 12 av 36 Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I vårens undersökning uppgav knappt 70 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen på varor och/eller tjänster med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs. Motsvarande siffra för höstprognosen 2012 var knappt 60 procent. I vårens undersökning var andelen företag med högt kapacitetsutnyttjande på samma nivå som nu under hösten, knappt 60 procent av de tillfrågade företagen hade ett outnyttjat produktionsutrymme som översteg 10 procent av den totala produktionskapaciteten. Störst överskott på produktionskapacitet finns inom information och kommunikation, hotell och restaurang samt transport. Högst kapacitetsutnyttjande återfinns inom jordbruk, byggverksamheten samt inom industri. Arbetsförmedlingens samlade bedömning för 2014 är att det utifrån aktuellt kapacitetsutnyttjande kommer att påverka sysselsättningen i en positiv riktning, trots ett relativt svagt konjunkturläge. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten 2013.. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Rekryteringsproblem Även om efterfrågan varierar mycket mellan olika branscher ser vi ändå att det är ett problem för många av de gotländska företagen att hitta den personal de behöver. I höstens undersökning angav 11 procent av de intervjuade företagen att de haft svårt att hitta rätt kompetens de senaste 6 månaderna, tydligt lägre än det historiska
Sida: 13 av 36 genomsnittet på 20 procent. Svårast att hitta personal har det varit inom hotell och restaurang samt transport. Vid vårens undersökning var det samma branscher som hade störst brist, det är tydligt kopplat till högsäsongens efterfrågan. Jämfört med höstprognosen 2012 har andelen företag som uppger brist på personal eller kompetens vid rekrytering mer än halverats. Trots det relativt svaga efterfrågeläget bedöms rekryteringsproblemen vara fortsatt höga för mindre yrkesgrupper. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet ökat något vilket påverkar efterfrågan på ny- och ersättningsrekryteringar positivt. Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 hösten 2013. Gotlands län. Heldragen linje avser historiskt genomsnitt. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Varsel Under 2006 och 2007 steg sysselsättningen i Gotland kraftigt, dock inte lika mycket som i de mer industridominerade länen. Samtidigt innebar detta att Gotland inte blev lika hårt drabbat som många andra län i den lågkonjunktur som drabbade stora delar av världen hösten 2008. Att även Gotland påverkades av den försämrade efterfrågan på varor och tjänster som drabbade den svenska ekonomin hösten 2008, framgick ändå tydligt av varselutvecklingen. Under 2007 varslades sammanlagt 133 personer om uppsägning i länet. Under 2008 berördes 333 gotlänningar av varsel. För 2009 var motsvarande siffra 434. Antalet sjönk kraftigt under 2010 då 93 personer varslades om uppsägning. De allra flesta av 2011 års 105 varsel lades i den offentliga sektorn, vilket inte var förvånande. Den svagare efterfrågan på arbetskraft inom den privata sektorn ledde till lägre
Sida: 14 av 36 sysselsättning. Inom den offentliga sektorn innebar detta en försämrad skattebas och ett mer ansträngt budgetläge vilket i förlängningen innebar att man friställde personal. Det är inte alla varsel som leder till uppsägningar. Under 2011 verkställdes i genomsnitt cirka hälften av alla lagda varsel i landet. Dessutom är det långt ifrån säkert att varsel och uppsägning leder till arbetslöshet. Återtagna varsel samt aktiva åtgärder från den enskilde individen, Arbetsförmedlingen och fackförbunden sänker verkställighetsgrad och därmed antalet personer som hamnar i arbetslöshet. Under hela 2012 varslades 226 personer. Hittills i år har 117 personer varslats om uppsägning men mycket tyder nu på att lågsäsongen och tillsammans med ett svagt efterfrågeläge kan komma att innebära något fler varslade i vissa branscher, särskilt under första halvåret 2014. Tabell 1. Antal varslade personer per år.. År Antal varslade 2002 742 2003 280 2004 94 2005 628 2006 189 2007 133 2008 333 2009 434 2010 93 2011 105 2012 226 2013 (t.om. Oktober) 117 Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Mellan fjärde kvartalet 2012 och fjärde kvartalet 2013 prognosticeras sysselsättningen att öka med försiktiga 50 personer. I vissa branscher bedöms sysselsättningen däremot bli oförändrad, eller minska något, under samma period. På den privata sidan anger finansiell verksamhet och transport att de ökat antalet anställda något under året. För kommande år är det endast inom näringsgrenen privata tjänster som en viss sysselsättningstillväxt väntas, hotell och restaurang, vård och omsorg samt finansiell verksamhet och företagstjänster. På den offentliga sidan har sysselsättningen ökat det senaste året men tros minska något under 2014.
Sida: 15 av 36 Den ekonomiska krisen inom eurozonen är fortfarande en realitet vilket kan innebära en dämpande effekt på sysselsättningstillväxten. Sysselsättningen i länet har totalt ökat något under året. Vid fjärde kvartalet 2013 var cirka 26 200 personer sysselsatta i länet. Till sista kvartalet 2014 tros sysselsättningen öka, i storleksordningen drygt 220 till över 26 400. Sysselsättningsökningen under nästa år sker uteslutande inom privata tjänster.
Sida: 16 av 36 Näringsgrenar Tillväxten i svensk ekonomi är för närvarande svagare än normalt. Samtidigt har den svenska ekonomin trots allt visat god motståndskraft mot krisen i euroområdet. Den svaga eurokonjunkturen leder till en fortsatt svag utveckling av exporten under det närmaste året. Det är istället de relativt positiva hushållen som väntas agera tillväxtmotor. Det betyder att hemmamarknadsinriktad verksamhet gynnas och att tjänstesektorerna svarar för merparten av sysselsättningsökningen. Inom industri och byggverksamhet väntas utvecklingen bli svagare. Som tidigare nämnts är det bara näringsgrenen privata tjänster som utvecklas positivt. Tabell 2 visar hur sysselsättningsökningarna i år och kommande år väntas fördela sig på de olika näringsgrenarna i länet. Som tabellen visar är det framförallt privata tjänster som kommer att uppvisa sysselsättningsökningar under prognosperioden. Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan.. Kvartal 4 2013 Kvartal 4 2014 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 50 225 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). Brist och överskott på arbetskraft Bristen på arbetskraft har minskat sedan hösten 2012. Många arbetsgivare har dock fortfarande svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Av svaren i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning framkommer att det i bara är 11 procent av de gotländska arbetsgivarna som haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens under det senaste halvåret. Företag inom alla branscher och verksamheter upplever problem att hitta personal med specifik kompetens. Svårigheterna har varit störst inom hotell och restaurang, transport samt inom jordbruket. I tabellen nedan redovisas ett urval av yrken det är brist respektive överskott inom.
Sida: 17 av 36 Tabell 3. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i under det närmaste året Bristyrken Läkare Tandläkare Specialistsjuksköterskor Sjuksköterskor Psykologer Medicinska sekreterare Undersköterskor Förskollärare/Fritidspedagog Lärare grundskolans tidiga/sena år Studie- och yrkesvägledare Lastbilsreparatör Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och 2014. Överskottsyrken Administratörer/sekreterare Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel Vaktmästare Lagerarbetare Träarbetere/snickare Grovarbetare inom bygg Personliga assistenter Telefonförsäljare Lastbilsförare Trädgårdsarbetare Återkommande bristyrken är till exempel läkare, tandläkare, sjuksköterskor (både grundutbildade och specialistutbildade) samt undersköterskor. Störst är bristen inom offentlig sektor. På den privata sidan är det till exempel brist på erfarna lastbilsmekaniker. Samtidigt som det är brist på många yrkesgrupper har andra grupper svårare att få jobb. Det är bland annat överskott av sökande till arbeten som försäljare inom dagligvaru- och fackhandeln, lagerarbetare, vaktmästare och personliga assistenter. Som nämnts finns det flera bristyrken inom vård och omsorg. Framförallt är bristen stor på flera yrkesgrupper med långa högskoleutbildningar, framför allt läkare, sjuksköterskor och tandläkare men det bedöms även vara brist på undersköterskor. Grupper som kan ha svårare att hitta ett jobb är exempelvis vårdbiträden och personliga assistenter. Utbildningsverksamheten uppger brist på förskollärare, fritidspedagoger, specialpedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen. På barnskötare, och elevassistenter uppger de i stället överskott. Jord- och skogsbruk Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk är relativt stort på Gotland, till skillnad från många andra regioner. I länet arbetade knappt 2 000 personer inom sektorn år 2012, vilket motsvarar knappt 6 procent av länets sysselsatta. I hela landet arbetar cirka 100 000 inom jord- och skogsbruk. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske finns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning med mera. I ett längre perspektiv har antalet sysselsatta inom jordbrukssektorn 3 minskat till följd av stordrift i jordbruket. Även om sysselsättningen inom jordbruket trendmässigt har sjunkit under många år har Gotland fortfarande förhållandevis 3 SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Sida: 18 av 36 många sysselsatta inom sektorn, 5,4 procent av länets sysselsatta jämfört med rikets andel på 1,1. De allra flesta personer som uppbär anställning inom yrket är män. Vissa produktionsgrenar har en ökad efterfrågan medan andra har en betydligt sämre utveckling. Som helhet anger jordbruksföretagen dock att efterfrågan på arbetskraft kommer att minska något under både 2013 och 2014. Arbetsförmedlingens bedömning blir följaktligen att den långsiktiga trenden med större och färre jordbruk som sysselsätter färre kommer att fortsätta men att sysselsättningen ändå blir oförändrad det kommande året. Det gotländska jordbruket är och fortsätter dock att vara en viktig näring för ön, både ur marknadsförings- och sysselsättningshänseende. Branschen har tydliga sysselsättningseffekter på andra branscher såsom besöksnäring, transport etc. En bibehållen eller ökad aktivitet inom jordbruket skulle sålunda få positiva sysselsättningseffekter utöver den egna branschen. Industri Antalet gotlänningar som arbetade inom industrin uppgick till cirka 2 000 år 2011. Det betyder att nästan 10 procent av länets arbetstillfällen finns inom industrin. I riket är motsvarande andel över 14 procent. Industrin sysselsätter omkring 650 000 personer i hela landet. I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- och livsmedelsindustri. Industrins utveckling har varit fortsatt svag under andra halvåret 2013. Det osäkra konjunkturläget i Europa har resulterat i att förväntningarna är återhållsamma. Detta återspeglas i höstens intervjuundersökning som visar på ett stämningsläge långt under det historiska genomsnittet. I höstens prognos anger länets industriföretag att deras lediga kapacitet ökat något sedan i våras till en följd av minskad efterfrågan. Dock är det fortfarande cirka 4 av 5 företag som inte kan växa utan att anställa. Under hösten 2013 anger något fler av de intervjuade företagen att de tror på en minskad efterfrågan på 6 månaders sikt än som förväntar sig en ökning, en tydlig försämring jämfört med höstprognosen 2012. De kommande 6-12 månaderna bedömer fler av de gotländska tillverkningsföretagen att efterfrågan kommer att öka men att sysselsättningen blir oförändrad eller minskar svagt.
Sida: 19 av 36 Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin.. Våren 2007 hösten 2013. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Byggverksamhet Näringsgrenen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Här återfinns bland annat yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, VVS-montörer, målare, murare samt ingenjörer och arbetsledare. Byggnadsverksamheten på Gotland sysselsatte cirka 2 500 personer 2011. Byggföretagen svarar därmed för knappt 10 procent av länets arbetstillfällen. I hela riket arbetade nästan 315 000 personer inom byggnadsverksamheten 2011. Efterfrågan på byggarbetskraft har under många år varit hög och sysselsättningen ökat. Från och med 2011 och framåt har dock sysselsättningen varit vikande. Under 2014 väntas antalet sysselsatta minska ytterligare något. Sommarhalvåret har varit ganska dämpat för byggföretagen. Det visar Arbetsförmedlingens intervjuundersökning där ett av fyra byggföretag på Gotland uppger att efterfrågan har minskat de senaste 6 månaderna. Säsongsvariationerna är stora inom branschen och vinterhalvåret innebär normalt en lägre efterfrågan. Förväntningarna inför vinterhalvåret blir följdriktigt än mer återhållsamma. Merparten av byggföretag räknar med en oförändrad eller minskad efterfrågan, avsevärt sämre än riket där ungefär lika många tror på en ökning som en minskning. Bara en femtedel av företagen tror att efterfrågan kommer att öka. För kommande 6 till 12 månader är företagen dock mer positiva, dels tack vare en ökad säsongsbaserad efterfrågan och dels en tilltro till att konjunkturen kommer att förstärkas.
Sida: 20 av 36 Andelen byggföretag i länet som anger brist på arbetskraft har trendmässigt minskat sedan hösten 2007 även om vissa yrken fortfarande är svårrekryterade. Det finns ännu en hel del uppdrag inom näringsgrenen men det är numera väldigt mycket kortare framförhållning än tidigare. Även om ROT-jobben bidrar till att hålla sysselsättningen uppe så har ett antal varsel lagts under hösten och mycket tyder på att vi får ser fler under vintern. Det är relativt låga bristtal inom byggverksamheterna just nu. Detta beror på dels en vikande efterfrågan och dels att de gotländska företagen i hög utsträckning lånar in personal av varandra för att klara de uppdrag de har. Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet.. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Privata tjänster Tjänstesektorn blir allt större på Gotland. Den privata tjänstesektorn i länet sysselsatte drygt 9 000 personer 2011. En tredjedel av alla arbetstillfällen i länet finns därmed inom den privata tjänstesektorn. De största delbranscherna är handel och transport som tillsammans sysselsätter över 4 000 personer. Den privata tjänstenäringen omfattar en mängd olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här finns handel, hotell och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet, personliga och kulturella tjänster och andra företagartjänster. Sektorn omfattar
Sida: 21 av 36 många olika yrken, en del kräver längre högskoleutbildningar medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Bredden är positiv för flera olika grupper på arbetsmarknaden eftersom den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från kvalificerade konsultuppdrag till lämpliga ingångs- och sommarjobb för ungdomar. Under det kommande halvåret är det lika många företag som bedömer att branschen kommer att ha en minskande efterfrågan som tror på en ökning. 4 Lyfts däremot säsongskänsliga hotell och restaurang ur branschen blir det avsevärt mer positivt, en tredjedel av företagen tror då på en ökad efterfrågan. För kommande 6-12 månader bedömer företagen en god efterfrågan, två tredjedelar tror på en ökad efterfrågan som till största delen är kopplad till sommarsäsongens utökade verksamheter och stora efterfrågan. Skillnaderna inom den privata tjänstesektorns olika delar är stora och det är framförallt finansiell verksamhet och företagstjänster, information och kommunikation som går bra på 6 månaders sikt och handel samt hotell och restaurang på 6-12 månaders sikt. Aktiviteten har förblivit relativt god inom dagligvaruhandeln. Däremot är sällanköpshandeln mer försiktig i sin bedömning av försäljningsutvecklingen under året vilket framförallt beror på en stor priskonkurrens. Sammantaget väntas sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn öka till innevarande års slut samt till fjärde kvartalet 2014. Transportsektorn (inklusive magasinering) sysselsatte drygt 1600 personer 2011 vilket innebär en ökning med 30 personer. Transportsektorn är en mycket konjunkturkänslig bransch som är beroende av en god aktivitet i ekonomin. Godstransporter är starkt beroende av en god utveckling i främst byggnadsverksamheten, industrin och handeln. Persontransporter gynnas i sin tur av en god utveckling i ekonomin som helhet då detta förbättrar förutsättningarna för ett ökat resande. Transportföretagen rapporterar om en ökad efterfrågan de senaste 6 månaderna jämfört med vårprognosen 2013. För kommande 6 månader väntar sig transportföretagen en minskad eller oförändrad efterfrågan. Inga av de intervjuade företagen väntar sig en ökad efterfrågan det kommande halvåret. För kommande 6 till 12 månader är företagen något mer positiva även om merparten tror på en oförändrad efterfrågan. Inom finans- och uppdragsverksamheten finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet, samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Sysselsättningen har trendmässigt ökat ända sedan mitten av 1980-talet och väntas göra så även för 2013 och 2014. När det gäller efterfrågan på branschens tjänster bedömer nästan en tredjedel av företagen att de kommer att ha en ökad efterfrågan på sina tjänster de närmaste 6 månaderna. Det senaste halvåret har en fjärdedel av företagen haft en ökad efterfrågan. På 6-12 månaders sikt bedömer drygt en tredjedel av de intervjuade företagen att efterfrågan kommer öka. Arbetskraftsbristen i branschen är låg. 4 Nettotalet är 6, att jämföra med 46 i våras och 5 förra våren.
Sida: 22 av 36 Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Branschen har naturligt höga säsongsvariationer och sysselsättningen har ökat över tid. Under föregående halvår hade alla de intervjuade företagen en ökad efterfrågan på sina tjänster samtidigt som branschen väntar sig en markant nedgång under vinterhalvåret. Till nu kommande högsäsong väntar sig, i princip, alla de intervjuade företagen en ökande efterfrågan. Att framtidstron är svagare i länet än i riket som helhet hänger samman med den starka säsongsefterfrågan. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv vilket bidrar till rekryteringsproblem och det råder fortsatt brist på kockar under högsäsong. Sysselsättningen förväntas öka något på ett års sikt. Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster.. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg och sociala tjänster. I Arbetsförmedlingens beräkningar ingår verksamheter med både offentlig och privat huvudman. På Gotland arbetar cirka 9 000 personer inom den offentligt finansierade tjänstenäringen. Det motsvarar mer än en tredjedel av alla sysselsatta i länet. Inom Utbildningssektorn ingår förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällen finns till stor del inom offentlig sektor, men det finns även ett antal friskolor som bedriver barnomsorgs-,
Sida: 23 av 36 grundskole- och gymnasieverksamhet. Totalt sett arbetar cirka 3 500 personer i branschen. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta ökat något under det senaste året. För perioden 2013 till 2014 väntas sysselsättningen minska svagt inom gymnasieskolan samt inom vård och omsorg medan den ökar något inom barnomsorg och grundskola. Däremot väntas sysselsättningen bli oförändrad inom vuxenutbildning samt lasarett och slutenvård. Fortsatt brist finns framförallt bland förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare tidigare och senare år samt specialpedagoger. Överskottsyrken inom utbildningssektorn är framförallt elevassistenter och barnskötare. Diagram 8. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster.. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 5. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna. 5 Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning.
Sida: 24 av 36 Vård och omsorg - den i särklass största arbetsgivaren inom vård och omsorg är Region Gotland. Antalet privata vårdgivare har dock ökat. I dagsläget sysselsätts cirka 4 500 personer inom vård, omsorg och andra sociala tjänster. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare, socialsekreterare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat på den offentliga sidan och samtidigt sjunkit något på den privata sidan. Till fjärde kvartalet 2014 är förhållandet det omvända. Totalt sett bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen krymper. Region Gotland har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha behov av många ersättningsrekryteringar på ett par års sikt, i dagsläget återbesätts dock inte alla tjänster. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet, så också på Gotland. Offentlig förvaltning - inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 2 000 personer i länet. Det senaste året har sysselsättningen varit i princip oförändrad. Även under 2014 väntas sysselsättningen förbli oförändrad. Efterfrågan på offentliga tjänster har minskat i länet samtidigt som att efterfrågan har stigit för riket som helhet. Detta innebär att den stora skillnaden från i våras nästan har försvunnit helt.
Sida: 25 av 36 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik 6 inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. I Arbetsförmedlingens definition av arbetskraften (registerbaserad arbetskraft) används förvärvsarbetande nattbefolkning (SCB) samt öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Befolkningsutveckling Den faktor som har den enskilt största påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. De senaste åren har befolkningen i arbetsför ålder (16-64) minskat med nästan 600 personer. Enligt SCB:s befolkningsprognos så kommer befolkningen på Gotland totalt sett att öka med cirka 600 personer mellan 2011 och 2025. Det är framförallt gruppen 65 år och äldre som ökar. Även gruppen upp till 17 år ökar, dock inte lika mycket som gruppen äldre. Enligt SCB:s befolkningsprognos så beräknas den arbetsföra befolkningen minska med drygt 3 500 personer fram till och med 2025. För ett litet län som Gotland är det av stor vikt att fundera över vilka möjligheter det finns till att motverka en sådan utveckling eftersom försörjningsbördan annars kommer att öka för de yrkesverksamma i förhållande till de utanför arbetskraften, vilket i sin tur innebär ett ökat tryck på de offentliga finanserna. Samtidigt har arbetsmarknaden en tendens att anpassa sig efter utbudet vilket betyder att fler personer i arbetskraften generar fler sysselsatta, och i förlängningen starkare offentliga finanser. Färre individer i arbetskraften generar högre produktivitet per individ men det medför samtidigt mindre medel till offentliga intäkter som framför allt är beroende av antalet sysselsatta. 7 6 SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) 7 SCB:s befolkningsprognos 2012. Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: http://www.scb.se/be0401
Sida: 26 av 36 Stor grupp utanför arbetskraften Antalet nya studenter vid universitet och högskolor ökade från och med höstterminen 2008 som en följd av det då försämrade konjunkturläget. Höstterminsintaget på landets högre lärosäten ökade både 2009 och 2010. Därefter har antalet platser och antagna minskat. Landets högskolor och universitet prognostiserar en fortsatt minskning av antalet helårsstudenter för 2013. För Uppsala universitet, dit högskolan på Gotland numera tillhör som campus Gotland, prognostiseras en minskning av antalet helårsstudenter med 1 600. Som en följd av den finansiella instabiliteten bedömer Arbetsförmedlingen att antalet gotländska ungdomar som väljer att studera vidare på högskola, universitet eller YH-utbildning ökar svagt eller förblir oförändrat under 2014. De stora kullarna har lämnat gymnasiet och är redan i jobb eller studier. Inflödet till arbetskraften från studier dämpas vid ett svagt konjunkturläge då möjligheterna till anställning blir avsevärt sämre. Antalet studerande vid den regionala vuxenutbildningen har minskat under senare år, och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Vår bedömning är att antalet vuxenstuderande kommer minska under 2013-2014. Sammantaget innebär detta att antalet personer i arbetskraften minskar något under 2013 och 2014. Ohälsa En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna, eller har sjuk- och aktivitetsersättning, ingår inte i arbetskraften. Antalet personer med Sjuk- och Aktivitetsersättning (SA) har varit sjunkande under ett antal år och prognosticeras fortsätta så. Detta innebär ett minskat arbetskraftsutbud. Skulle däremot förändringar i regelverket för socialförsäkringen ändras så att överströmningen från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen ökar, innebär det ett tillskott till arbetskraften. Samtidigt kan arbetskraften minska vid förändringar åt andra hållet. Utbildning Antalet nya studenter vid landets högskolor ökade i en jämförelse mellan hösten 2008 och hösten 2010 (drygt 13 procent för ). Förklaringen är att människor i ett försämrat konjunkturläge i större utsträckning väljer studier. Det innebär att nu, trots viss ekonomisk instabilitet, att andelen personer som väljer högre studier ökar eller blir oförändrad under 2014.
Sida: 27 av 36 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Sedan hösten 2008 och fram till tredje kvartalet 2013 har de totalt antal inskrivna arbetslösa ökat trendmässigt på Gotland, dock från en låg nivå. Första kvartalet 2008 var antalet totalt inskrivna arbetslösa 1 742 personer, att jämföra med 2 586 personer under tredje kvartalet 2013. Under andra och tredje kvartalen 2011 kunde vi se tendenser till en förbättrad arbetsmarknad men till fjärde kvartalet 2012 blev det totala antalet inskrivna arbetslösa högre jämfört med samma tidpunkt både 2010 och 2011. Däremot väntas nu den totala arbetslösheten att bli lägre för fjärde kvartalet 2013 och 2014. Sedan lågkonjunkturen slog till hösten 2008 har insatserna i form av arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd utökats gradvis. Insatserna syftar till att motverka långa tider i öppen arbetslöshet. Det är främst inom Jobb- och Utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar som utökningarna skett. Inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd de arbetssökande behöver för att förbättra sina möjligheter att få jobb. Diagram 9. Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft.. Januari 1994 oktober 2013 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Till fjärde kvartalet 2013 bedömer Arbetsförmedlingen att det totala antalet inskrivna arbetslösa kommer att minska till drygt 2 600 personer. Till sista kvartalet 2014
Sida: 28 av 36 bedöms det totala antalet inskrivna bli cirka 2 300. Det arbetsmarknadspolitiska program som bedöms fortsätta ha flest deltagare är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar. Arbetslöshet prognos I prognosen i våras bedömde Arbetsförmedlingen att arbetslösheten i skulle sjunka under 2013. Detta scenario ser ut att besannas i denna prognos även om vårens förväntningar dämpats något. Länets arbetsgivare har lämnat en relativt försiktig bild av framtiden i vårens intervjuundersökning med minskad efterfrågan på varor och tjänster samt försiktigt positiva rekryteringsplaner. Prognosen för länet har reviderats något under hösten men Arbetsförmedlingens bedömning av arbetslösheten för kvartal 4 2013 ligger fast, antalet totalt inskrivna arbetslösa beräknas uppgå till cirka 2 600 personer. Det är en minskning med 4,5 procent jämfört med kvartal 4 2012 (se tabell 3). Den försiktiga framtidssyn som företagen ger med ett något starkare konjunkturläge jämfört med tidigare förväntas få ett större genomslag på länets arbetsmarknad under 2014 och länets arbetslöshet beräknas då minska till cirka 2 300 personer för det fjärde kvartalet. Tabell 4. Antal inskrivna arbetslösa.. Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2012 kvartal 4 2 766 175 2013 kvartal 4 2 641-125 2014 kvartal 4 2 291-350 Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetens struktur I tabell 5 nedan redovisas den totala arbetslösheten och dess andel av den registerbaserade arbetskraften som ett genomsnitt för det första kvartalet 2013, dels för länet som helhet, dels för ett antal utvalda grupper samt riket. Under tredje kvartalet 2013 var 7,6 procent av arbetskraften på Gotland arbetslösa, att jämföra med 8,5 för riket i genomsnitt. Andelen arbetslösa ungdomar 18-24 år har under det gångna året minskat från 17,4 procent av arbetskraften till 15,8 procent, att jämföra med 17,3 procent i genomsnitt för riket. Många av de arbetslösa ungdomarna har inte tidigare varit inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen och saknar i stor utsträckning erfarenhet från arbetslivet och har därför svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Sida: 29 av 36 Tabell 5. Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 2013. Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp.. Kommun Totalt 16-64 år Kvinnor Män Unga 18-24 år Äldre 55-64 år Inrikes födda Utrikes födda Utbildning Gymnasial Förgymnasial Eftergymnasial Gotland 7,6 7,4 7,7 15,8 6,5 7,1 17,0 13,2 7,4 5,2 Gotland i fjol 7,7 7,5 7,1 17,4 6,4 7,2 17,7 12,0 7,9 5,1 Riket 8,5 8,2 8,7 17,3 6,3 6,1 20,7 19,2 8,1 5,5 Källa: Arbetsförmedlingen. Andelen arbetslösa äldre har ökat marginellt från 6,4 till 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Gruppen utrikesfödda har minskat sin andel från 17,7 procent av arbetskraften till 17,0. Vad det gäller utbildningsbakgrund så är den största gruppen av de inskrivna arbetslösa de med endast grundskola eller en avbruten gymnasieutbildning. Länets totala arbetslöshet ligger lägre än riksgenomsnittet, speciellt vid de kvartal där sommarjobben inverkar. Vid andra tidpunkter på året har länet oftast en högre arbetslöshet än riket i genomsnitt. Man kan även urskilja klara skillnader i relativ arbetslöshet mellan de olika grupperna. Tuffast på länets arbetsmarknad har utomeuropeiskt födda, personer med högst förgymnasial utbildning och unga i åldrarna 18-24 år. Dessa gruppers andelssiffra är markant högre än för andra undergrupper, där de utomeuropeiskt födda uppvisar den klart största arbetslöshetssiffran med sina 17,0 procent. Gruppen utomeuropeiskt födda i länet ligger dock under motsvarande siffa för riksgenomsnittet. Störst förändring jämfört med föregående år har unga personer 18-24 år haft, deras relativa arbetslöshet har sjunkit med nästan 2 procentenheter. Gruppen äldre 55-64 år är i motsats till ut0meuropeiskt födda den grupp som har länets lägsta arbetslöshet med sina 6,5 procent. Äldre har förvisso en generellt låg arbetslöshet men de som blir arbetslösa och som förblir det en längre tid har svårt att sedan konkurrera om de lediga arbetstillfällena. Arbetslösheten för äldre i Gotlands län har under det senaste året ökat något. Gruppen ungdomar drabbas ofta tidigare än andra grupper i en konjunkturnedgång men är också ofta de första som gynnas i konjunkturuppgångar. Länets ungdomsarbetslöshet låg dock nästan 2 procentenheter under riksgenomsnittet. Att utbildning är en faktor som stärker individens position på arbetsmarknaden framgår tydligt i tabellen. De stora skillnaderna i relativ arbetslöshet mellan de olika utbildningsgrupperna (förgymnasialt-, gymnasialt- respektive eftergymnasialt utbildade) kan ses både i länet och i riket som helhet. Generellt gäller att ju högre utbildning en person har desto lägre är arbetslösheten. Arbetslösheten har också ökat mest i gruppen förgymnasialt utbildade, vilket pekar på att arbetssökande med en lägre utbildningsnivå haft det svårare att konkurrera om jobben under det senaste
Sida: 30 av 36 året. Det bekräftas av att grupperna gymnasialt- och eftergymnasialt utbildade under samma period i princip har oförändrad eller sjunkande arbetslöshet.