SVENSKA TRENDER Henrik Ekengren Oscarsson & Annika Bergström (red.)

Relevanta dokument
VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SVENSKA TRENDER Henrik Ekengren Oscarsson & Annika Bergström (red.)

SVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SVENSKA TRENDER Henrik Ekengren Oscarsson & Annika Bergström (red.)

SVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SVENSKA TRENDER Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Frida Tipple & Anders Carlander

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Oscarsson

Åsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]

SVENSKA TRENDER

Åt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Åsikter om energi och kärnkraft

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2009

SOM-rapport nr 2008:2 SOM. Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län. Åsa Nilsson Malin Forsberg

Åsikter om energi och kärnkraft

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

SOM-SEMINARIET 2017 #SOMGU.

DN/Ipsos: Förtroendet för partiledarna

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

ANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS?

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Åsikter om energi och kärnkraft. Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4]

Förtroendet för Riksrevisionen

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

DN/Ipsos: Förtroendet för partiledarna

DN/IPSOS PARTILEDARFÖRTROENDE

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

SVENSKA TRENDER. Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red.)

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2018

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

Är det partiledarna som avgör valet?

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

Äldre i samhället. En rapport av SOM-institutet. Sören Holmberg Mette Anthonsen

Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

SOM-rapport 2008:19. Göteborg. Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) GÖTEBORG UNIVERSITET

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]

Åsikter om energi och kärnkraft

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

OM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2008

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG.

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015

Svenskarnas samhällsförtroende

ViS. Vetenskapen i Samhället

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]

Utvecklingen av partisympatier : Centerpartiet

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Utvecklingen av partisympatier : Kristdemokraterna

Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Förtroendet för Säpo

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]

Värderingar på liv och död

Utvecklingen av partisympatier : Vänsterpartiet

Utvecklingen av partisympatier : Folkpartiet

Utvecklingen av partisympatier : Moderaterna

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

Karin Nelsson. Svenska folkets förtroende för partiledarna och språkrören

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012

Per Oleskog Tryggvason Henrik Oscarsson

Svensk opinion om alkohol

Satsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2012:24]

Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull

Svensk alkoholopinion 2014

Partiledare,Expr Internetundersökning med allmänheten 9-12 aug 2012 Copyright (c) 2012 Demoskop AB ----Kön Ålder -----

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014

Samhällsförtroende. Lennart Weibull. Twitter: #somgu.

Svenska folkets åsikter om olika energikällor Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Alkoholrelaterade frågor i de nationella SOM-undersökningarna

Transkript:

SVENSKA TRENDER 1986-213 Henrik Ekengren Oscarsson & Annika Bergström (red.)

Svenska trender 1986-213 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier inom ämnesområdet Samhälle, Opinion och Massmedia. Institutet drivs i samarbete mellan Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Organisation SOM-institutet leds av föreståndare Henrik Ekengren Oscarsson. SOM-institutets styrgrupp består av professor Karin M Ekström, Institutionen Handels- och IThögskolan (Högskolan i Borås), professor Bengt Johansson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (GU), docent Maria Oskarson, Statsvetenskapliga institutionen (GU) samt professor André Jansson, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (Karlstad universitet). Den nationella SOM-undersökningen Varje år svarar mellan 1 och 2 svenskar på SOM-institutets frågor som rör allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. Den nationella SOM-undersökningen är den mest omfattande undersökningen och har genomförts varje höst sedan 1986 med ett slumpmässigt urval personer boende i Sverige. Från och med 28 års undersökning är åldersintervallet 16 85 år och sedan 29 genomförs mätningarna i praktiken som flera delundersökningar med olika inriktningar. 213 hade varje delundersökning har ett urval om 3 4 personer. De återkommande huvudfrågorna i de nationella SOM-undersökningarna gäller politiskt beteende, medievanor och livsstil samt attityder till massmedier, politik och offentlig service. Dessutom ställs regelbundet frågor om energi, miljö, hälsa och kultur. Resultat Resultaten från SOM-undersökningarna presenteras årligen i bokform. Därtill publicerar institutet temaböcker, och löpande rapporter publiceras från särskilda forskningsprojekt. En del resultat redovisas också på SOM-institutets hemsida (). Datafiler från undersökningarna finns lagrade hos Svensk Nationell Datatjänst (SND) och går att beställa med ett års fördröjning (www.snd.gu.se). Finansiering SOM-institutets undersökningar är ett gemensamt åtagande för ett flertal forskningsprojekt vid Göteborgs universitet samt även vid Chalmers, Umeå universitet, Uppsala universitet, Södertörns högskola och Lunds universitet. SOMinstitutet åtar sig även mindre samverkansprojekt i den mån de sammanfaller med den inriktning som forskningen har vid institutet. Exempel på samverkansparter är Västra Götalandsregionen, Statskontoret, Energimyndigheten, Sveriges Riksdag och Sveriges Television. Kontakta oss: Seminariegatan 1b Tel: +46 31 786 33 Box 71 Mejl: 45 3 Göteborg Webb: 1

Innehållsförteckning SAMHÄLLSTRENDER Bedömning av Sveriges ekonomi 4 Bedömning av den egna ekonomin 5 Förtroende för samhällsinstitutioner: Polisen och domstolarna 6 Kungahuset, försvaret och svenska kyrkan 7 Bankerna, storföretagen, de fackliga 8 organisationerna och riksbanken Riksdagen, kommunstyrelserna, regeringen och 9 de politiska partierna EU-parlamentet, EU-kommissionen och FN 1 Radio/tv och dagspress 11 Sjukvård, universitet/högskolor & grundskola 12 Förtroende för yrkesgrupper 13 Förtroende för olika forskningsområden 14 Fritidsaktiviteter: Bio, teater och restaurang 15 Sport/idrott, friluftsliv, motion 16 Bett till gud, besökt gudstjänst 17 Alkoholvanor 18 Mellanmänsklig tillit 19 Viktighetsbedömningar enligt Rokeachs värdeskala 2 Nöjd med livet 21 Vad svenskar oroar sig för: Arbetslöshet och ekonomisk kris 22 Miljöförstöring och förändringar i jordens klimat 23 Terrorism och organiserad brottlighet 24 Sociala klyftor och ökat antal flyktingar 25 POLITISKA TRENDER Politiskt intresse, diskuterat politik och 27 partimedlemskap Partisympati 28 Partiövertygelse 29 Partiledarpopularitet: Vänsterpartiet 3 Socialdemokraterna 31 Centerpartiet 32 Folkpartiet 33 Kristdemokraterna 34 Moderaterna 35 Miljöpartiet 36 Sverigedemokraterna 37 Ideologisk vänster-höger-placering 38 Bedömning av regeringens arbete 39 Nöjd med hur demokratin fungerar 4 Förtroende för svenska politiker 41 POLITISKA SAKFRÅGOR Viktiga samhällsproblem 43 Kärnkraftsopinion 44 Riskbedömning i kärnkraftsfrågan 45 Satsa mer än idag på olika energikällor 46 Minska den offentliga sektorn 47 Inställning till privatisering av den offentliga sektorn 48 Införa sex timmars arbetsdag 49 Ta emot färre flyktingar 5 Stöd för nya och gamla värderingar 51 MEDIETRENDER Regelbunden nyhetsanvändning 53 Morgontidningsläsning och -prenumeration 54 Mest läst innehåll i den lokala morgontidningen 55 Regelbundet lyssnande på public service-radio 56 respektive kommersiell radio Regelbundet lyssnande på Sveriges radio 57 Regelbundet tittande på olika tv-kanaler 58 Tekniktillgång i hushållet 59 Internetanvändning 6 Användningsområden på internet 61 Förtroende för medieinnehåll 62 Förtroende för medieinnehåll 63 Regelbunden bokläsning 64 SVERIGE OCH OMVÄRLDEN Minska biståndet till utvecklingsländerna 66 Minska försvarsutgifterna 67 Åsikter om EU-medlemskapet 68 Åsikter om eurosamarbetet 69 Åsikter om svenskt medlemskap i NATO 7 BAKGRUNDSFAKTORER Subjektiv klass 72 Sysselsättning 73 Föreningsmedlemskap 74 2

SAMHÄLLSTRENDER 3

1 BEDÖMNING AV SVERIGES EKONOMI Sveriges ekonomi jämfört med för tolv månader sedan 9 8 7 6 5 4 31 3 2 2 27 Försämrats 1 11 Förbättrats Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats? 4

45 BEDÖMNING AV DEN EGNA EKONOMIN Den egna ekonomin jämfört med för tolv månader sedan 4 35 3 25 2 24 17 24 18 Förbättrats Försämrats 15 1 5 Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har din egen ekonomi under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats? 5

+1 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +8 +6 +53 +4 +37 +42 Polisen Balansmått +2-2 +26 Domstolarna -4-6 -8-1 Kommentar: Balansmåtten bygger på procentberäkningar bland personer som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 6

+1 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +8 +6 +4 +41 Balansmått +2-2 +13 +1 +12 +2-7 Kungahuset Svenska Kyrkan Försvaret -4-6 -8-1 Kommentar: Balansmåtten bygger på procentberäkningar bland personer som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 7

+1 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +8 +6 +62 +46 +4 +37 Riksbanken Balansmått +2-2 +7-7 -5-8 -9 De fackliga organisationerna Storföretagen Bankerna -4-6 -8-1 Kommentar: Balansmåtten bygger på procentberäkningar bland personer som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -1 (alla svarspersoneranger litet förtroende). Frågan ingick inte i 1987 års undersökning. Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 8

+1 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +8 +6 +4 +36 Balansmått +2-2 -4 +33-31 -39 +13 +11-14 -15 Riksdagen Regeringen De politiska partierna Kommunstyrelserna -6-8 -1 Kommentar: Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 9

+1 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +8 +6 +4 +24 Balansmått +2-2 +21-19 -19 FN EU-parlamentet EU-kommissionen -4-42 -4-6 -8-1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Balansmåtten bygger på procentberäkningar bland personer som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-213 1

+1 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +8 +6 +46 +4 +37 Radio/TV Balansmått +2-2 +8-3 Dagspress -4-6 -8-1 Kommentar: Balansmåtten bygger på procentberäkningar bland personer som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 11

+1 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +8 +68 +6 +4 +23 +47 +48 +48 Sjukvården Universitet/högskolor Balansmått +2-2 +22 Grundskolan -4-6 -8-1 Kommentar: Balansmåtten bygger på procentberäkningar bland personer som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 12

1 FÖRTROENDE FÖR YRKESGRUPPER 9 85 88 Sjukvårdspersonal 8 7 6 67 66 62 64 64 61 Forskare Grundskolelärare Poliser 5 4 3 29 26 Rikspolitiker 2 1 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Visar andel som har mycket eller ganska stort förtroende för respektive yrkesgrupp. Frågan ställdes inte 29. Sex svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende samt ingen uppfattning. basen omfattar alla som besvarat frågan om yrkesgrupp inkl ingen uppfattning. Frågeformulering: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 22-213 13

9 84 FÖRTROENDE FÖR OLIKA FORSKNINGSOMRÅDEN 8 7 6 71 63 73 62 Medicin Teknik 57 Naturvetenskap 5 4 47 37 42 4 Samhällsvetenskap 3 35 33 Utbildningsvetenskap Humaniora 2 1 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Resultaten visar andelen som svarat mycket eller ganska stort förtroende. basen utgörs av dem som besvarat varje delfråga. Sex svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende; varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende; ingen uppfattning. Resultaten 211 kan ha Frågeformulering: Allmänt sett, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 22-213 14

5 FRITIDSAKTIVITETER 45 4 35 41 43 36 Bio Restaurang 3 25 2 23 27 2 Teater 15 1 5 Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst en gång i halvåret för bio- och teaterbesök samt minst en gång i månaden för restaurangbesök. Samtliga resultat baseras på svaranden som svarat på åtminstone någon delfråga i ett längre frågebatteri om livsstil och fritidsaktiviteter. Svarsalternativ: ingen gång; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i kvartalet; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan. Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988-213 15

8 FRITIDSAKTIVITETER 7 69 Motionerat/tränat 6 57 56 Varit ute i naturen/friluftsliv 5 4 3 35 32 Sysslat med sport/idrott 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst en gång i veckan. Samtliga resultat baseras på svaranden som svarat på åtminstone någon delfråga i ett längre frågebatteri om livsstil och fritidsaktiviteter. Svarsalternativ: ingen gång; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i kvartalet; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan. I 213 års undersökning ändrades frågan "Sysslat med sport/idrott" till "Motionerat/tränat". Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-213 16

25 FRITIDSAKTIVITETER 2 2 15 1 5 1 16 8 Bett till Gud Besökt gudstjänst eller religiöst möte Kommentar: Resultaten för besökt gudstjänst eller religiöst möte avser aktivitet minst en gång i månaden medan resultaten för bett till Gud avser minst en gång i veckan. Samtliga resultat baseras på svaranden som svarat på åtminstone någon delfråga i ett längre frågebatteri om livsstil och fritidsaktiviteter. Svarsalternativ: ingen gång; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i kvartalet; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan. Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987-213 17

6 ALKOHOLVANOR 5 49 Män 4 3 32 28 23 43 38 Alla Kvinnor 2 1 Kommentar: Resultaten avser konsumtion åtminstone en gång i veckan och baseras på svaranden som svarat på åtminstone någon delfråga i ett längre frågebatteri om livsstil och fritidsaktiviteter. Svarsalternativ: ingen gång; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i kvartalet; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan. Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Druckit vin/sprit/starköl?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1992-213 18

7 MELLANMÄNSKLIG TILLIT 6 58 58 Hög tillit (7-1) 5 4 3 27 28 Medelhög tillit (4-6) 2 1 9 1 Låg tillit (-3) Kommentar: Skalan går mellan och 1 där innebär att det går inte att lita på människor i allmänhet, och 1 att det går att lita på människor i allmänhet. Alla svarande ingår i procentbasen, inklusive vet-ej-svar (varierar mellan 2 och 6 procent). Frågeformulering: Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Svara med hjälp av nedanstående skala. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-213 19

VIKTIGHETSBEDÖMNINGAR ENLIGT ROKEACHS VÄRDESKALA () 1988 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1998 2 22 24 26 28 211 Hälsa 91 92 9 9 88 86 85 86 87 88 89 87 85 85 83 Frihet 82 88 86 85 82 84 8 82 81 83 84 82 82 81 81 Ärlighet - - - 89 86 84 86 85 85 86 86 84 8 81 79 Familjetrygghet 8 84 78 81 78 77 77 83 8 82 84 82 79 79 79 En värld i fred 88 91 87 89 84 87 83 84 86 86 87 84 79 81 77 Kärlek 75 75 76 75 76 76 75 75 75 75 77 75 76 75 75 Rättvisa 76 82 79 83 78 83 75 79 76 79 79 75 73 71 71 Inre harmoni 75 77 76 76 76 75 74 76 74 75 76 74 7 72 69 Sann vänskap - 78 76 79 75 72 71 72 73 73 75 73 7 68 67 Lycka 67 69 7 7 68 66 68 68 68 66 69 66 65 65 64 Landets säkerhet 69 75 71 72 71 72 64 66 67 67 72 65 6 61 6 Ett behagligt liv 52 54 53 57 56 53 59 57 59 58 63 61 61 6 59 Jämlikhet 48 53 48 54 46 52 45 48 49 54 58 52 53 48 52 En ren värld 8 78 71 75 7 69 69 67 61 63 68 56 54 56 51 En vacker värld 57 57 54 56 54 56 52 52 51 49 53 46 46 43 42 Självaktning 42 44 42 44 42 41 4 43 41 42 45 41 4 36 36 Visdom 29 36 36 38 36 37 34 36 34 35 37 32 34 3 34 Ett liv fullt av njutning 22 25 26 26 29 3 29 29 27 29 34 31 29 28 27 Självförverkligande 26 32 28 31 3 32 32 3 29 31 3 28 29 23 25 Ett spännande liv 21 25 22 24 28 28 27 27 25 23 28 25 28 23 25 Teknisk utveckling 21 33 23 26 29 32 24 21 22 23 25 23 23 22 2 Socialt anseende 15 17 17 19 2 19 19 18 18 17 22 18 1 16 15 Rikedom 7 9 9 8 9 1 9 11 9 8 1 9 7 8 7 Frälsning 9 7 9 7 9 9 8 9 9 8 9 8 7 7 7 Makt 5 6 6 5 6 8 6 7 6 5 8 6 5 6 5 Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket viktigt. basen utgör de svarande på respektive delfråga. Fem svarsalternativ: mycket viktigt; ganska viktigt; varken viktigt eller oviktigt; inte särskilt viktigt; inte alls viktigt. Värderingsfrågorna återkommer numera i SOM-undersökningarna vart tredje år. Frågeformulering: Hur viktiga är följande saker för dig? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988-211 2

7 64 NÖJD MED LIVET 6 56 Ganska nöjd 5 4 3 3 36 Mycket nöjd 2 1 6 8 Inte nöjd Kommentar: Fyra svarsalternativ: "mycket nöjd; ganska nöjd; inte särskilt nöjd; inte alls nöjd." De två negativa svarsalternativen har slagits samman till "inte nöjd". basen utgör alla som besvarat frågan. Frågeformulering: "Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-213 21

8 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Arbetslöshet och ekonomisk kris 7 6 56 5 4 4 35 Stor arbetslöshet 3 2 19 Ekonomisk kris 1 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 2 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1991-213 22

8 7 72 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Miljöförstöring och förändringar i jordens klimat 6 5 51 Miljöförstöring 4 3 38 44 Förändringar i jordens klimat 2 1 Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 2 problem inkluderats växelvis. Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 23

7 65 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Terrorism och organiserad brottslighet 6 5 4 3 45 37 29 Organiserad brottslighet Terrorism 2 1 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 2 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 24

4 38 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Sociala klyftor och ökat antal flyktingar 35 3 33 28 Sociala klyftor Ökat antal flyktingar 25 2 25 15 1 5 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 2 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1993-213 25

POLITISKA TRENDER 26

7 POLITISKT INTRESSE, DISKUTERAT POLITIK OCH PARTIMEDLEMSKAP 6 57 Politiskt intresse 5 46 4 3 25 27 Diskuterat politik 2 12 1 6 Partimedlemskap Kommentar: Resultaten avser dem som angett mycket och ganska intresserade av politik, diskuterat politik någon eller flera gånger i veckan samt andel partimedlemmar bland samtliga svarande. Fyra svarsalternativ för politiskt intresse: mycket intresserad; ganska intresserad; inte särskilt intresserad; inte alls intresserad. Frågan om partimedlemskap ingick inte 1996. Frågeformulering: Hur intresserad är du i allmänhet av politik?, "Är du medlem i något politiskt parti/förbund?", "Hur ofta har du de senaste 12 månaderna diskuterat politik?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 27

PARTISYMPATI () 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Vänsterpartiet 3,1 2,9 4,7 7,7 7,5 5,1 3,9 3, 6,8 13,5 12,7 9,5 12,3 14,6 15,5 12,1 8,3 9,3 8,9 5,7 5,8 5,6 6,2 5,3 4,5 5,6 5,3 7, Socialdemokraterna 44,8 42,3 43,6 35,5 3,4 34,7 43,4 45,7 43,4 31,7 31,8 33,1 35,5 31,2 32,2 38,6 41,6 37,5 35,3 36,4 32,7 39,1 39, 28,9 26,9 28,3 33,2 31, Miljöpartiet 5,5 7,8 8,4 7,5 4,7 3,8 2,7 3, 5,1 12,4 8,4 7,5 5,6 5,7 4,6 3,6 4, 5,5 5,4 5,8 7,6 7,8 7,4 1,6 11,1 11,3 9,4 1,9 Centerpartiet 7,9 6,3 1,7 8,3 8,9 8, 6,4 5,8 7,7 6,3 6,8 5, 4,7 3,9 4, 6,7 6,7 7,9 7, 6,8 7,8 6,1 5,5 4,5 5, 4,4 3,8 3,2 Folkpartiet 17,7 19,9 11,8 15,7 13,6 9,5 7,4 9,1 8,2 5,4 6,6 6,4 5,1 5,1 4,8 4,2 16,6 12,4 1,4 8,9 7,2 9,3 7,2 7,8 7,9 6,8 5,9 6,5 Kristdemokraterna 1,2 1,9 3,6 3,2 5,6 9, 2,6 3,9 3,7 3,4 3,7 4,3 11,8 12,8 13,1 1,8 8, 7,7 5,1 4,5 7,2 4,9 4,1 3,8 4,2 3,1 3, 3,6 Moderaterna 18,8 16,5 15,5 22,1 29,3 22,6 23,1 22,9 23,8 27,3 27, 3,6 22,5 24,7 23,4 21,7 11,8 16,9 23,3 27,5 27, 22,4 24,3 29,1 33,3 33,9 3,1 27,4 Ny demokrati - - - - - 7,3 1,5 6,6 1,3 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Sverigedemokraterna - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2,1 2,5 4,5 3,8 4,1 5,2 6,9 8,5 Övriga partier 1,1 2,5 1,7 - - - - - - - 3, 3,7 2,5 2, 2,3 2,7 3, 2,9 4,6 4,4 2,6 2,3 1,8 6,2 3, 1,4 2,3 1,9 Summa procent 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Inget parti 5,8 1,2 9,7 14, 17,8 16,3 9,5 1,1 7,1 9,7 1,7 11,1 6, 1,8 9,8 1,1 6,4 8,5 1,3 9,1 7,4 8, 6,8 5,3 6,4 7,5 5,8 7,9 Kommentar: Resultaten är oviktade och beräknade bland röstberättigade (18 år fyllda och svenska medborgare). Frågeformulering: "Vilket parti tycker du bäst om idag" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 28

8 PARTIÖVERTYGELSE 7 69 6 57 Övertygade anhängare 5 4 3 2 1 Kommentar: Frågan är endast ställd till dem som uppgifit sig sympatisera med något politiskt parti. Resultaten visar andelen personer som svarat mycket eller något övertygade. Samtliga svarspersoner i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen. Frågeformulering: "Anser du dig vara en övertygad anhängare av detta parti?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 29

+5 PARTILEDARPOPULARITET (Vänsterpartiet) +4 +37 +36 V-sympatisörer +3 +2 Medelpoäng +1-1 -4-2 Samtliga -2-3 -4-5 Kommentar: Mätningen gäller Lars Werner 1986 1992, Gudrun Schyman 1993 22, Ulla Hoffman 23, Lars Ohly 24 211 och Jonas Sjöstedt 212-213. Motsvarande resultat för Jonas Sjöstedt 211 är +21 bland V-sympatisörer respektive -1 bland samtliga. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 3

+5 PARTILEDARPOPULARITET (Socialdemokraterna) +4 +35 +3 +3 S-sympatisörer +2 +2 Medelpoäng +1-1 +9 Samtliga -2-3 -4-5 Kommentar: Mätningen gäller Ingvar Carlsson 1986 1995, Göran Persson 1996 26, Mona Sahlin 27 21, Håkan Juholt 211 och Stefan Löfven 212-213. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 31

+5 PARTILEDARPOPULARITET (Centerpartiet) +4 +3 +31 +2 +21 C-sympatisörer Medelpoäng +1-1 -1-9 Samtliga -2-3 -4-5 Kommentar: Mätningen gäller Karin Söder 1986, Olof Johansson 1987 1997, Lennart Daléus 1998 2, Maud Olofsson 21 211 och Annie Lööf 212-213. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 32

+5 PARTILEDARPOPULARITET (Folkpartiet) +4 +33 +3 Medelpoäng +2 +1-1 +9 17-2 FP-sympatisörer Samtliga -2-3 -4-5 Kommentar: Mätningen gäller Bengt Westerberg 1986-1994, Maria Leissner 1995 1996, Lars Leijonborg 1997 26, Jan Björklund 27-213. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 33

+5 +4 +42 PARTILEDARPOPULARITET (Kristdemokraterna) +3 +33 KD-sympatisörer +2 Medelpoäng +1-1 -3-3 Samtliga -2-3 -4-5 Kommentar: Mätningen gäller Alf Svensson 1988-23, Göran Hägglund 24-213. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988-213 34

+5 PARTILEDARPOPULARITET (Moderaterna) +4 +37 M-sympatisörer +3 +27 +2 Medelpoäng +1-1 -7 +8 Samtliga -2-3 -4-5 Kommentar: Mätningen gäller Carl Bildt 1986-1998, Bo Lundgren 1999-23, Fredrik Reinfeldt 24-213.Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 35

+5 PARTILEDARPOPULARITET (Miljöpartiet) +4 +3 +2 +16 +19 MP-sympatisörer Medelpoäng +1-1 -1 +2 Samtliga -2-3 -4-5 Kommentar: Resultaten gäller för MP:s manliga språkrör Birger Schlaug t o m 1997. Därefter är resultaten sammanvägda för kvinnliga och manliga språkrör. 1998 Birger Schlaug och Marianne Samuelsson, 1999 Birger Schlaug och Lotta Nilsson-Hedström, 2-21 Matz Hammarström och Lotta Nilsson-Hedström, 22-21 Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, 211-213 Åsa Romson och Gustav Fridolin. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen multipliceras resultaten med 1. för att undvika decimaler. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1993-213 36

+5 PARTILEDARPOPULARITET (Sverigedemokraterna) +4 +3 +32 SD-sympatisörer +2 +18 Medelpoäng +1-1 -18-2 -2 Samtliga -3-4 -5 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Mätningen gäller Jimmie Åkesson 27-213. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 27-213 37

5 IDEOLOGISK VÄNSTER-HÖGER-PLACERING 45 4 35 34 35 34 Höger Vänster 3 33 25 2 15 1 5 Kommentar: Personer som ej besvarat frågan ingår ej i analysen. De utgör omkring 3 5 procent av svarspersonerna genom åren. Fem svarsalternativ: klart till vänster; något till vänster; varken till vänster eller till höger; något till höger; klart till höger. Frågeformulering: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 38

7 BEDÖMNING AV REGERINGENS ARBETE 6 55 5 4 3 2 4 26 Bra Dåligt 12 1 Kommentar: Resultaten visar andel svarande som angett mycket eller ganska bra/dåligt. basen utgörs av samtliga svarande i SOMundersökningarna. en 1991, 1994 och 26 var det regeringsskifte mitt i undersökningsperioden. Fem svarsalternativ: mycket bra; ganska bra; varken bra eller dåligt; ganska dåligt; mycket dåligt. Frågeformulering: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 39

1 NÖJD MED HUR DEMOKRATIN FUNGERAR 9 8 77 i Sverige 7 61 63 66 i kommunen 6 5 57 6 46 i landstinget/regionen i EU 4 3 25 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Resultaten visar andel som svarar mycket eller ganska nöjd. Personer som besvarat frågan ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-213 Frågeformulering: På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i? 4

6 FÖRTROENDE FÖR SVENSKA POLITIKER 5 4 44 Mycket eller ganska stort förtroende 3 3 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket stort; ganska stort; ganska litet; mycket litet. Resultaten visar andel som svarat mycket eller ganska stort förtroende bland alla svarande. Ej svar varierar mellan 1 4 procent och har inkluderats i procentbasen. Frågeformulering: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-213 41

POLITISKA SAKFRÅGOR 42

MEDBORGARNAS DAGORDNING ÖVER VIKTIGA SAMHÄLLSPROBLEM () 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Arbetsmarknad 17 8 3 8 4 49 6 59 51 59 5 52 3 16 15 16 15 21 34 46 23 22 38 35 3 38 33 Skola/utbildning 12 8 1 1 1 8 1 8 7 1 22 32 37 36 38 32 23 18 19 24 21 22 21 26 25 24 3 Sjukvård 24 22 23 23 2 19 22 18 15 24 35 3 41 39 42 38 42 32 27 29 25 24 24 26 24 23 28 Integration/immigration 7 8 11 14 13 19 26 12 14 13 1 1 12 11 13 2 12 11 15 15 14 13 15 19 14 2 22 Äldrefrågor 1 1 16 14 17 14 17 12 1 17 2 16 21 24 23 24 21 2 2 16 14 16 13 14 17 16 17 Sociala frågor/problem 14 18 18 13 14 1 8 13 12 12 9 21 6 9 9 11 12 14 11 12 15 11 11 16 17 14 14 Miljö/energi 61 68 55 42 39 22 19 21 3 12 12 11 11 1 1 11 7 8 12 15 23 24 23 15 15 14 13 Ekonomi 8 1 9 33 24 4 3 4 29 14 7 9 6 4 8 8 1 8 6 6 8 17 14 8 15 11 7 Lag och ordning 22 14 4 12 16 9 9 12 26 15 14 16 17 16 13 12 18 19 17 15 15 16 1 9 6 7 7 Familjepolitik 9 1 11 11 8 9 11 8 6 7 9 9 8 1 9 11 1 9 7 7 7 6 6 4 5 4 4 Skatter 6 9 14 12 6 2 2 2 2 3 5 7 5 8 7 7 6 7 9 7 5 4 5 4 3 3 3 Infrastruktur 1 1 1 3 1 1 1 2 2 2 1 1 2 2 2 3 1 2 3 3 2 Bostäder/byggnadsfrågor 6 7 6 5 5 3 1 1 1 1 1 1 2 2 3 2 1 1 2 2 2 1 2 3 3 4 Demokrati/rättigheter 1 3 2 2 2 2 1 2 2 3 4 3 3 3 3 3 4 4 5 4 5 4 4 4 3 3 3 Offentlig service 1 1 1 3 1 2 1 2 3 6 1 1 3 3 2 2 5 1 1 1 1 1 1 1 2 2 3 Styrelseskick/politik 1 1 2 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 2 3 2 1 1 1 1 1 2 2 Svensk utrikespolitik 3 2 2 5 2 2 2 1 3 5 3 3 2 2 1 2 2 2 3 1 2 1 1 2 2 1 1 Moral/etik 4 5 3 8 7 12 9 16 7 3 2 5 4 5 5 4 8 3 2 1 1 1 1 1 2 1 1 Antal svarande 1672 1643 1578 1582 1573 1889 1857 1777 177 1779 1754 3561 353 3546 3638 369 3675 3612 3499 3336 3435 3259 4926 57 472 6289 846 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Respondenterna ombads att ange högst tre frågor/samhällsproblem. Frågan är öppen utan svarsalternativ. Frågeformulering: "Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987-213 43

8 75 KÄRNKRAFTSOPINION 7 6 5 5 Avveckla 4 3 33 Använd 2 12 1 Kommentar: Frågeformuleringen har varierat något genom åren. För exakt information, se Holmberg, Public Opinion on Nuclear Power 1986-213, tillgänglig på. Svarsalternativen 1 och 2 har definierats som Avveckla medan svarsalternativen 3 och 4 indikerar Använd. Alla svarande i respektive års SOM-undersökning ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 Frågeformulering: Sedan SOM-undersökningen 21 lyder frågan Vilken är din åsikt om kärnkraftens långsiktiga användning som energikälla i Sverige?" Det finns fem svarsalternativ: Avveckla kärnkraften snarast; Avveckla kärnkraften men utnyttja de 1 kärnkraftsreaktorer vi har tills de tjänat ut; Använd kärnkraften och ersätt de nuvarande reaktorerna med som mest 1 nya reaktorer; Använd kärnkraften och bygg fler reaktorer än de nuvarande 1 i framtiden; Ingen uppfattning. 44

1, 9, RISKBEDÖMNING I KÄRNKRAFTSFRÅGAN 8,8 8, 7, 6,8 8, Länderna i Östeuropa kan inte hantera sina kärnkraftverk och sitt kärnavfall på ett säkert sätt 6,1 6, Medeltal 5, 4, 3, 4,8 5, 4,7 3,8 Kärnkraften leder till att allt fler länder skaffar sig atomvapen Sverige kan inte hantera och slutförvara kärnkraftens avfall på ett säkert sätt En större olycka med radioaktivt utsläpp i ett kärnkraftverk i Sverige 2, 1,, Kommentar: Resultaten är medelvärden på skalan 1 1 ; 1 (liten risk) och 1 (stor risk). Svarspersonerna fick ange riskerna på en tiogradig skala där 1 = mycket liten risk och 1 = mycket stor risk. Frågeformulering: Vad anser du om följande risker som har diskuterats i samband med kärnkraften? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-212 45

SATSA MER ÄN IDAG PÅ OLIKA ENERGIKÄLLOR Andel svenskar som anser att Sverige, mer än idag, skall satsa på följande energikällor 9 8 77 81 Solenergi 7 74 6 5 4 3 41 44 3 52 61 58 43 41 Vindkraft Vågkraft Biobränslen Vattenkraft 2 2 Fossil-/naturgas 1 9 2 2 Olja 1 2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Fem svarsalternativ: "satsa mer än idag; satsa ungefär som idag; satsa mindre än idag; helt avstå från energikällan; ingen åsikt". Alla personer som besvarat respektive delfråga ingår i procentbasen 13 Kärnkraft Kol Frågeformulering: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5-1 åren? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1999-213 46

6 MINSKA DEN OFFENTLIGA SEKTORN 5 47 Dåligt förslag 4 37 3 32 2 19 Bra förslag 1 Kommentar: Alla respondenter som tog ställning till något av förslagen i frågebatteriet ingår i procentbasen. Påståendefråga" Minska den offentliga sektorn". Fem svarsalternativ; " Mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag". Frågeformulering: Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 47

+4 INSTÄLLNING TILL PRIVATISERING AV DEN OFFENTLIGA SEKTORN +3 +2 Balansmått +1-1 -2-3 -4-5 +9-4 -21-6 -28 Överföra statlig affärsverksamhet i privata händer +2 Fortsätta driva vattenverk i -51 offentlig regi -46-23 Låta privata företag svara för äldreomsorg -33-33 -49 Bedriva mer av sjukvården i privat regi Satsa mer på friskolor Förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus -6 Kommentar: Samtliga personer som besvarat respektive delfråga ingår i procentbasen. Svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andel dåligt förslag. För frågan om vattenverk är svaren vända och en negativ övervikt betyder negativ attityd till privatisering. Frågeformulering: Svarspersonen har bl.a. fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987-213 48

8 INFÖRA SEX TIMMARS ARBETSDAG 7 7 6 6 5 5 53 Kvinnor 4 46 38 Samtliga män 3 2 1 Kommentar: Resultatet avser dem som svarat mycket eller ganska bra förslag, bland kvinnor respektive män. Fem svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. basen utgörs dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Införa sex timmars arbetsdag?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-213 49

7 TA EMOT FÄRRE FLYKTINGAR 6 61 5 4 3 44 31 Bra förslag Dåligt förslag 22 25 Varken bra eller dåligt förslag 2 17 1 Kommentar: Fem svarsalternativ: "Mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag". "Bra" avser dem som svarat mycket eller ganska bra förslag. "Dåligt" avser dem som svarat mycket eller ganska dåligt förslag. basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 199-213

8 STÖD FÖR NYA OCH GAMLA VÄRDERINGAR 7 7 Stärka djurens rätt 62 6 5 5 49 Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i 53 samhället Tillåta aktiv dödshjälp 4 3 4 39 33 Tillåt försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker 2 2 2 Förbjuda forskning på befruktade ägg (embryon) 16 15 Införa dödsstraff för mord 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Resultaten visar andel som svarat mycket eller ganska bra förslag bland personerna som besvarade värderingsfrågorna. Sex svarsalternativ: "Mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag; ingen uppfattning". Observera att det inte finns någon mätpunkt för de år där Frågeformulering: Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om var och en av dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 21-213 51

MEDIETRENDER 52

9 REGELBUNDEN NYHETSANVÄNDNING 81 8 7 6 5 4 3 2 54 35 28 25 53 49 34 3 26 Morgontidning Riksnyheter i SVT Kvällstidning på internet Riksnyheter i TV4 Riksnyheter i SR 1 3 9 14 Morgontidning på internet 9 Kvällstidning Kommentar: Resultaten visar andelen bland samtliga svarspersoner som läser en morgontidning minst fem dagar i veckan, ser respektive lyssnar på radio- och tv-programmen minst fem dagar i veckan respektive läser kvällstidning minst tre dagar i veckan. Samtliga svarspersoner ingår i analysen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 199-213 Frågeformulering: Hur ofta brukar du ta del av följande nyhetsprogram i radio och TV?; Läser eller tittar du i någon eller några morgontidningar regelbundet? Frågan gäller inte läsning på internet.; Läser eller tittar du regelbundet i någon eller några morgontidningar på internet?; Brukar du läsa eller titta i följande tidningar? Aftonbladet/expressen/GT eller kvällsposten på papper respektive på webben." 53

9 8 7 81 77 MORGONTIDNING: REGELBUNDEN LÄSNING OCH PRENUMERATION 6 5 4 57 53 Har prenumeration Läser minst 5 dagar i veckan 3 2 1 Kommentar: Resultaten visar andel av samtliga svarande som angett att de har en morgontidningsprenumeration respektive läser en morgontidning åtminstone fem dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 199-213 Frågeformulering: "Läser eller tittar du i någon eller några morgontidningar regelbundet? Om ja, ange den eller de tidningar du läser och hur många dagar per vecka du vanligen läser eller tittar i den/prenumererar du eller någon annan i ditt hushåll på någon morgontidning?" 54

MEST LÄST INNEHÅLL I DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN () 1986 1987 1995 1996 1998 2 22 23 24 26 27 212 Lokala nyheter 89 88 84 85 88 85 88 87 85 87 85 Radio/TV 58 67 69 53 6 59 58 6 6 6 52 6 Utrikesnyheter 57 67 67 57 6 55 56 59 58 6 66 6 Familjenyheter -- 54 62 52 56 58 53 57 56 56 55 56 Insändare 52 59 47 5 52 48 53 48 5 52 5 Sport 43 43 43 4 45 41 41 43 43 45 43 45 Kultur 24 32 37 31 37 42 29 34 35 37 43 37 Kommentar: Fem svarsalternativ: allt/i stort sett allt; ganska mycket; inte särskilt mycket; ingenting/nästan inget alls; vet ej". Resultaten visar andelen svarande som angett allt/i stort sett allt eller ganska mycket. Familjenyheter och insändareundersöktes inte 1986. basen utgör dem som besvarat åtminstone någon del av frågan. Frågeformulering: Hur mycket brukar du normalt läsa av följande typer av innehåll i den lokala morgontidningen? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-212 55

7 64 REGELBUNDET LYSSNANDE PÅ PUBLIC SERVICE-RADIO RESPEKTIVE KOMMERSIELL RADIO 6 5 4 3 44 Någon av Sveriges Radios kanaler 2 2 1 14 Någon kommersiell radiokanal Kommentar: Sex svarsalternativ: "dagligen; 5 6 dagar/vecka; 3 4 dagar/vecka; 1 2 dagar/vecka; mer sällan; aldrig". Resultaten visar andel av alla svarande som lyssnar åtminstone fem dagar/vecka på någon av Sveriges Radios kanal er respektive någon privat lokalradiokanal. Frågeformulering: Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1994-213 56

5 REGELBUNDET LYSSNANDE PÅ SVERIGES RADIOS KANALER 45 42 4 35 3 32 P4 25 23 2 15 2 16 P1 1 6 8 P3 5 3 P2 Kommentar: Sex svarsalternativ: "dagligen; 5 6 dagar/vecka; 3 4 dagar/vecka; 1 2 dagar/vecka; mer sällan; aldrig". Resultaten visar andelen av samtliga svarande som lyssnar på respektive kanal åtminstone fem dagar/vecka. Frågeformulering: "Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1994-213 57

8 74 REGELBUNDET TITTANDE PÅ OLIKA TV-KANALER 7 71 6 57 SVT1 procent 5 4 41 49 48 SVT2 TV4 3 2 23 19 18 TV3 Kanal 5 1 7 Kommentar: Resultaten visar andelen som ser på TV-kanalen minst 5 dagar/vecka. basen utgörs av dem som besvarat åtminstonde någon del av frågan. Frågeformulering: "Hur ofta brukar du titta på program i följande TVkanaler?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1992-213 58

1 TEKNIKTILLGÅNG I HUSHÅLLET 96 Mobiltelefon 9 8 87 86 Internet Persondator 7 6 63 Smartphone 5 4 38 Surfplatta 3 3 37 Spelkonsol 2 19 19 1 9 3 2 Kommentar: Resultaten avser andel svarande bland samtliga som anger att de har tillgång till utrustningen i sitt hushåll. basen utgörs av samtliga svarande. Smärre ändringar i ålderssammansättningen genom åren påverkar nivån av tillgång för media som video och PC/internet med några få procentenheter. Frågeformulering: Vilka typer av utrustning etc har du för närvarande tillgång till i ditt hushåll? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987-213 59

12 INTERNETANVÄNDNING 1 96 92 16-19 år Högutbildade 8 81 8 79 Män Alla Kvinnor 6 52 65-85 år 48 Lågutbildade 4 2 11 Kommentar: Resultaten visar andel bland samtliga svarande som använt internet minst någon gång i veckan. Sju svarsalternativ: aldrig; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan". Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna använt internet? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1995-213 6

8 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN PÅ INTERNET 76 76 E-post Informationssökning 7 65 Nyhetstjänst 6 57 55 5 48 5 Sociala medier 4 42 Bankärenden 3 33 2 1 4 3 21 2 8 4 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Kommentar: Sju svarsalternativ: aldrig; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan". Resultaten visar andel bland samtliga svarande som gjort respektive aktivitet minst någon gång i veckan. 24 15 14 4 4 Läst blogg Onlinespel Myndighetsärenden Köpt varor/tjänster Skrivit blogg Frågeformulering: Hur ofta har du gjort följande på internet? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 25-213 61

+8 +67 FÖRTROENDE FÖR MEDIEINNEHÅLL +75 Sveriges Television +6 +63 +59 +56 +58 +55 Lokal morgontidning Sveriges Radio TV4 +53 +4 Balansmått +2 +28 +31 +25 +1 +9 +5 +4 +1-3 -5 Stockholms morgontidningar Nyheter på internet Storstädernas gratistidningar Privat lokalradio Privata TV-kanaler -2-18 Kvällstidningar -4 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Kommentar: Svarsalternativ: mycket stort; ganska stort; varken eller; ganska litet; mycket litet. Alla som besvarat hela frågan ingår i procentbasen. Förtroendebalansen anger andelen som har mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som har mycket eller ganska litet förtroende. Frågeformulering: Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1999-212 62

FÖRTROENDE FÖR MEDIEINNEHÅLL (Balansmått) 21 211 212 213 Sveriges Television +75 +75 +47 +71 TV3-6 -6-7 -9 TV4 +49 +49 +42 +36 Kanal 5-3 -3-6 -7 Sveriges Radio +7 +7 +7 +64 Mix Megapol -6-7 -7-12 Rix FM -6-4 -7-14 Aftonbladet -8-11 -13-15 Expressen -18-2 -2-23 Dagens Nyheter +38 +38 +32 +35 Metro -2 +3 +2 +1 Aftonbladet.se -2 +3-7 -12 Expressen.se -9-6 -11-16 Svt.se +34 +41 +43 +44 Dn.se +24 +3 +22 +24 Sverigesradio.se +28 +4 +4 +42 TV4.se +14 +23 +2 +19 Kommentar: Svarsalternativ: mycket stort; ganska stort; varken eller; ganska litet; mycket litet. Alla som besvarat hela frågan ingår i procentbasen. Förtroendebalansen anger andelen som har mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som har mycket eller ganska litet förtroende. Frågeformulering: Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 21-213 63

6 REGELBUNDEN BOKLÄSNING 5 45 Kvinnor 4 35 36 Alla 3 3 27 Män 21 2 1 Kommentar: Sju svarsalernativ: "ingen gång; någon gång under de senaste 12 månaderna;någon gång under de senaste halvåret; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan". Andel som läst en bok minst någon gång i veckan bland samtliga samt bland män och kvinnor. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Frågeformulering: "Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst någon bok?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988-213 64

SVERIGE OCH OMVÄRLDEN 65

6 MINSKA BISTÅNDET TILL UTVECKLINGSLÄNDERNA 5 5 4 42 Dåligt förslag 3 2 21 23 Bra förslag 1 Kommentar: Fem svarsalternativ: "mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag". Resultaten avser de som svarat mycket/ganska bra förslag respektive mycket/ganska dåligt förslag bland dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Minska biståndet till utvecklingsländerna?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987-213 66

7 MINSKA FÖRSVARSUTGIFTERNA 6 5 42 4 3 35 32 31 Bra förslag Dåligt förslag 2 1 Kommentar: Fem svarsalternativ: "mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; dåligt förslag; mycket dåligt förslag". Resultaten avser de som svarat mycket/ganska bra förslag respektive mycket/ganska dåligt förslag bland dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Minska försvarsutgifterna?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 67

6 ÅSIKTER OM EU-MEDLEMSKAPET 5 4 4 43 För 3 31 27 Emot 2 1 Kommentar: Alla som besvarat frågan ingår i procentbasen. Tre svarsalternativ: "i huvudsak för det svenska medlemskapet i EU; i huvudsak emot det svanska medlemsskapet i EU; ingen bestämd åsikt i frågan". Frågeformulering: "Vilken är din åsikt om det svenska EUmedlemskapet?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1992-213 68

8 ÅSIKTER OM EUROSAMARBETET 7 73 Dåligt förslag 6 54 5 4 3 2 16 1 11 Bra förslag Kommentar: Fem svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. Alla som besvarat frågan ingår i procentbasen. Frågeformulering: "Bör Sverige införa euro som valuta?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1995-213 69

6 ÅSIKTER OM SVENSKT MEDLEMSKAP I NATO 5 48 4 3 34 29 Dåligt förslag Bra förslag 2 15 1 Kommentar: Fem svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. Alla som besvarat frågan ingår i procentbasen. Frågeformulering: "Sverige bör söka medlemskap i NATO" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1994-213 7

BAKGRUNDSFAKTORER 71

6 SUBJEKTIV KLASS 52 5 4 43 37 Arbetarhem Lägre tjänstemannahem 3 25 2 1 9 1 4 1 8 Högre tjänstemannahem Företagarhem 2 Jordbrukarhem Kommentar: basen utgörs av dem som besvarat frågan. Definitionen av högre tjänstemannahem är snävare fr.o.m. 29. 199-21 var formuleringen "Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj" och 22-28 "Högre tjänstemanna-/akademikerhem". Frågeformulering: "Om du skulle beskriva ditt nuvarande hem, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 72

9 SYSSELSÄTTNING 8 75 76 Förvärsarbetande 16-64 år 7 64 6 62 Förvärvsarbetande 16-74 år 5 4 3 2 1 4 6 Arbetslös 16-64 år Kommentar: Bygger på självklassificering med alternativen "Förvärvsarbetande (även sjukskriven, föräldraledig)", "Ålderspensionär/avtalspensionär", "Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/genomgår arbetsmarknadsutbildning", "Har sjuk-/aktivitetsersättning", "Studerande" och "Annat". Arbetslöshet inkluderar även dem i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Frågeformulering: Till vilken av följande grupper hör du? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 73

6 FÖRENINGSMEDLEMSKAP 52 5 4 36 4 Facklig organisation 3 34 Idrotts- eller friluftsförening 2 17 1 8 14 1 13 Kulturförening Pensionärsförening 6 Miljöorganisation Kommentar: Figuren visar andelen som är medlemmar i olika typer av föreningar. Andelen medlemmar är baserad på det totala antalet svarande i SOM-undersökningarna. Frågeformulering: Ange nedan vilken/vilka föreningar du är medlem i samt hur aktiv du är i dessa föreningar? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-213 74

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan SOM-ins tutet 1B Box 71, 45 3 Göteborg 31 786 33 Seminariegatan 1B Box 71, 45 3 Göteborg Telefon: 31-786 12 17 Fax: 31-786 47 8 E-post: Hemsida: