SVENSKA TRENDER Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.)

Transkript

1 SVENSKA TRENDER Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.)

2

3 SVENSKA TRENDER SOM- institutet SOM- institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier inom ämnesområdet Samhälle, Opinion och Massmedia. Institutet drivs i samarbete mellan Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Professor Henrik Ekengren Oscarsson är föreståndare för SOM- institutet. Docent Annika Bergström och Fil dr Jonas Ohlsson är undersökningsledare. SOM- institutets styrgrupp består av professor Karin M Ekström, Institutionen Handels- och IT- högskolan (Högskolan i Borås), professor Bengt Johansson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (GU), docent Maria Oskarson, Statsvetenskapliga institutionen (GU) samt professor Lennart Weibull, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (GU). Den nationella SOM- undersökningen Varje år svarar mellan 1 och 2 svenskar på SOM- institutets frågor som rör allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. Riks- SOM- undersökningen är den mest omfattande mätningen och har genomförts varje höst sedan 1986 med ett slumpmässigt urval personer boende i Sverige. Från och med 28 års undersökning är åldersintervallet år och sedan 29 genomförs mätningarna i praktiken som tre delundersökningar, en särskilt inriktad på politik och samhällsfrågor, en på medier och kultur och en på hälsa och livsstil. Varje delundersökning har ett urval om 3 personer. De återkommande huvudfrågorna i Riks- SOM gäller politiskt beteende, medievanor och livsstil samt attityder till massmedier, politik och offentlig service. Dessutom ställs regelbundet frågor om energi, miljö, hälsa och kultur. De regionala SOM- undersökningarna I syfte att kunna belysa regionala likheter och skillnader initierade SOM- institutet år 1992 en frågeundersökning i Västsverige, kallad Väst- SOM. Från att ursprungligen vara begränsad till Göteborg med kranskommuner omfattar undersökningen sedan 1998 hela Västra Götalandsregionen, med ett urval om totalt 6 personer. Sedan 21 görs med jämna mellanrum en motsvarande frågeundersökning i Skåne. 21 genomfördes den första regionala undersökning i Värmland, med ett urval om 2 personer. Föreståndare: Styrgrupp: Henrik Oscarsson, tfn: , e- post: henrik.oscarsson@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- post: lennart.weibull@jmg.gu.se Maria Oskarson, tfn: , e- post: maria.oskarson@pol.gu.se Bengt Johansson, tfn: , e- post: bengt.johansson@jmg.gu.se Karin M Ekström, tfn: , e- post: karinm.ekstrom@hb.se Lokala SOM- undersökningar Under hösten 1996 genomfördes undersökningar i tre stadsdelar i Göteborg och i en grannkommun (Kom- SOM). Urvalet var 1 2 personer per undersökningsområde. Sedan dess har ytterligare specialstudier genomförts i olika västsvenska kommuner. Ändamålet med dessa lokala undersökningar är att bättre kunna analysera sambandet mellan människors levnadsförhållanden, attityder och livsstil. Student- SOM För att generera ett större intresse för SOM- institutets verksamhet introducerades Student- SOM Den är baserad på ett frågeformulär som sedan år 2 ges ut till alla förstaårsstudenter på den samhällsvetenskapliga fakulteten. Den ena delen av undersökningen rör studenternas studier, och genomförs i samverkan med samhällsvetenskapliga fakulteten. Den andra delen omfattar frågor som ställs i SOM:s övriga undersökningar, med möjlighet att jämföra studenternas åsikter med befolkningens. Student- SOM ger även forskare tillfälle att genomföra metodtester. Resultat Resultaten från SOM- undersökningarna presenteras årligen i bokform. Därtill publicerar institutet temaböcker, och löpande rapporter publiceras från särskilda forskningsprojekt. En del resultat redovisas också på SOM- institutets hemsida ( Datafiler från undersökningarna finns att tillgå hos Svensk Nationell Datatjänst (SND) med ett års fördröjning ( Finansiering SOM- institutets undersökningar är ett gemensamt åtagande för ett flertal forskningsprojekt vid Göteborgs universitet och andra universitet och högskolor. SOM- institutet åtar sig även mindre samverkansprojekt i den mån de sammanfaller med den inriktning som forskningen har vid institutet. Exempel på samverkansparter är Statskontoret, Energimyndigheten och Svenska institutet för europapolitisk forskning. SOM- institutets kansli finns på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Professor Henrik Oscarsson är föreståndare för SOM- institutet, Kerstin Gidsäter är administrativt ansvarig Kontakt: , info@som.gu.se, 1

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sociala trender Politiska trender Medietrender Sysselsättning Bedömning av Sveriges ekonomi Bedömning av den egna ekonomin Subjektiv klass Förtroende för samhällsinstitutioner; Polisen och domstolarna Kungahuset, svenska kyrkan och försvaret Banker, storföretag och fackliga org. FN, Riksdag, regering, kommunstyrelserna Politiska partier och EU Dagspress och radio/tv Sjukvården, universitet/högskolor, grundskolan Förtroende för yrkesgrupper Deltagande i samhällslivet Fritidsaktiviteter Regelbundna alkoholvanor Mellanmänsklig tillit Viktighetsbedömningar enligt Rokeachs värdeskala Nöjd med livet Förtroende för olika forskningsområden Vad vi svenskar oroar sig för Arbetslöshet Miljöförstöring, klimatförändring, ekonomisk kris Terrorism och ökat antal flyktingar Politiskt intresse och partimedlemskap Partisympati Partiövertygelse Partiledarpopularitet Vänsterpartiet (V) Socialdemokraterna (S) Centerpartiet (C) Folkpartiet (FP) Kristdemokraterna (KD) Moderaterna (M) Miljöpartiet (MP) Ideologisk vänster- högerplacering Bedömning av regeringens arbete Nöjd med hur demokratin fungerar Förtroende för svenska politiker Stöd för nya och gamla värderingar Politiska sakfrågor Medborgarnas dagordning när det gäller viktiga samhällsproblem Miljöfrågor Avveckla eller använda kärnkraften Riskbedömningar i kärnkraftsfrågan Andel svenskar som tycker att Sverige mer än idag ska satsa på olika energikällor Åsikter om den offentliga sektorn Inställning till förslag om privatisering av den offentliga sektorn Ja till sex timmars arbetsdag Ta emot färre flyktingar Nyhetsvanor Morgontidningar: läsning och prenumeration Läsning av kvällstidningar på papper respektive nät Lyssnande på public serviceradio respektive privatradio Lyssnande på Sveriges radios kanaler Tekniktillgång i hushållet Internetanvändning Förtroende för medieinnehållet Tittande på olika TV- kanaler Tittande på olika TV- program Bokläsning Mest läst innehåll i den lokala morgontidningen Sverige och omvärlden Minska biståndet till utvecklingsländerna? Minska försvarsutgifterna? Åsikt om det svenska EU- medlemskapet Åsikt om eurosamarbetet Åsikt om svenskt medlemskap i NATO

5 SOCIALA TRENDER 3

6 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande år Förvärsarbetande år Arbetslösa år Kommentar: Bygger på självklassificering. Arbetslöshet inkluderar även dem i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Till vilken av följande grupper hör du? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 4

7 BEDÖMNING AV SVERIGES EKONOMI Sveriges ekonomi jämförd med hur den var för tolv månader sedan Försämrats Förbättrats Kommentar: Alla svarande i SOM- studierna ingår i procentbasen. Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 5 Enligt din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

8 BEDÖMNING AV DEN EGNA EKONOMIN Den egna ekonomin jämfört med för tolv månader sedan Försämrats Förbättrats Kommentar: Alla svarande i SOM- studierna ingår i procentbasen Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se Enligt din uppfattning, har din egen ekonomi under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats? 6

9 SUBJEKTIV KLASS Arbetarhem Lägre tjänste- mannahem Högre tjänste- mannahem Företagarhem Jordbrukarhem Kommentar: basen utgörs av dem som besvarat frågan. Definitionen av högre tjänstemannahem är snävare fr.o.m. 29. Om du skulle beskriva ditt nuvarande hem, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 7

10 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +1 Polis och domstolar Polis Domstolar Kommentar: Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - 1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 8

11 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +1 Kungahuset, svenska kyrkan och försvaret Balansmått Kungahuset Försvaret Svenska kyrkan Kommentar: Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - 1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Frågan ingick inte i 1987 års undersökning. Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 9

12 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Riksbanken, bankerna, storföretagen och de fackliga organisationerna Riksbanken Balansmått Bankerna Storföretagen De fackliga organisationerna Kommentar: Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - 1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Frågan ingick inte i 1987 års undersökning. Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 1

13 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +1 FN, regeringen, riksdagen, kommunstyrelserna, de politiska partierna, EU- kommissionen och EU- parlamentet Balansmått FN +2 Regeringen +16 Riksdagen - 3 Kommunstyrelserna - 1 De politiska partierna - 19 EU- kommissionen - 22 EU- parlamentet Kommentar: Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - 1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Frågan ingick inte i 1987 års undersökning. Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 11

14 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Dagspress och radio/tv Radio/TV Balansmått Dagspress Kommentar: Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - 1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Frågan ingick inte i 1987 års undersökning. Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? 12

15 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER +1 Sjukvården, universitet/högskolor och grundskolan Balansmått Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan Kommentar: Balansmåttet kan variera mellan +1 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - 1 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Frågan ingick inte i 1987 års undersökning. Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende. Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 13

16 FÖRTROENDE FÖR YRKESGRUPPER Sjukvårdspersonal Poliser Forskare 4 41 Grundskolelärare Rikspolitiker Kommentar: Visar andel som har mycket eller ganska stort förtroende för respektive yrkesgrupp. Frågan ställdes inte 29. Sex svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende samt ingen uppfattning. basen omfattar alla som besvarat frågan om yrkesgrupp inkl uppfattning. Allmänt sett, hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 14

17 DELTAGANDE I SAMHÄLLSLIVET Medlemskap i hyresgästförening Medlemskap i facklig organisation Medlemskap i idrotts- eller friluftsförening Medlemskap i kulturförening Medlemskap i pensionärsförening Medlemskap i miljöorganisation Kommentar: Andel medlemmar är baserad på det totala antalet svarande. Ange nedan vilken/vilka föreningar du är medlem i samt hur aktiv du är i dessa föreningar? Ansvariga forskare: Henrik Oscarsson, tfn: , e- mail: henrik.oscarsson@pol.gu.se 15

18 FRITIDSAKTIVITETER Gått på bio Gått på teater Gått på restaurang/ bar/pub på kvällstid Diskuterat politik Besökt gudstjänst/religöst möte Handlat med aktier* Spelat på Tips, Lotto eller V Rökt/snusat** Rökt** Snusat** Rest utomlands Druckit sprit/vin/starköl Kommentar: : Resultaten för bio- och teaterbesök, utllandsresor respektive aktiehandel avser aktivitet minst en gång i halvåret, medan resultaten för gudstjänst/religiöst möte samt restaurangbesök avser besök minst en gång i månaden. Alla andra resultat avser aktivitet åtminstone en gång i veckan. - = frågan ställdes ej detta år. * = Frågans formulering var : Handlat med värdepapper (aktier eller obligationer) och 1998: Handlat med värdepapper/aktier/fonder. ** = för åren är resultaten för rökt/snusat ihopslagna; med början år 25 särredovisas de. Resultaten baseras på svaranden som svarat på åtminstone någon delfråga i ett längre frågebatteri om livsstil och fritidsaktiviteter. Samtliga item som ingick i frågan: Motionerat/idkat friluftsliv; Tränat på gym; Gått på bio; Gått på teater; Läst någon bok; Diskuterat politik; Besökt gudstjänst/religiöst möte; Spelat på Tips, Lotto eller V75; Rökt cigaretter/cigarrer/pipa; Druckit sprit/vin/starköl. Svarsalternativ: Ingen gång; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i kvartalet; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan. Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 16

19 REGELBUNDNA ALKOHOLVANOR 1 Druckit alkohol minst en gång i veckan Män Kvinnor ALLA: Kommentar: Resultaten avser konsumtion åtminstone en gång i veckan och baseras på svaranden som svarat på åtminstone någon delfråga i ett längre frågebatteri om livsstil och fritidsaktiviteter. Svarsalternativ: ingen gång; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i kvartalet; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan. Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Druckit vin/sprit/starköl? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 17

20 MELLANMÄNSKLIG TILLIT Höglitare (7-1) Medellitare (4-6) Låglitare (- 3) Kommentar: Skalan går mellan och 1 där innebär att det går inte att lita på människor i allmänhet, och 1 att det går att lita på människor i allmänhet. Alla svarande ingår i procentbasen, inklusive vet- ej- svar (varierar mellan 2 och 6 procent). Bo Rothstein, tfn: , e- mail: bo.rothstein@pol.gu.se Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Svara med hjälp av nedanstående skala. 18

21 VIKTIGHETSBEDÖMNINGAR ENLIGT ROKEACHS VÄRDESKALA Hälsa Frihet Ärlighet Familjetrygghet En värld i fred Kärlek Rättvisa Inre harmoni Sann vänskap Lycka Landets säkerhet Ett behagligt liv Jämlikhet En ren värld En vacker värld Självaktning Visdom Ett liv fullt av njutning Självförverkligande Ett spännande liv Teknisk utveckling Socialt anseende Rikedom Frälsning Makt Kommentar:: Resultaten avser dem som svarat mycket viktigt. basen utgör de svarande på respektive delfråga. Fem svarsalternativ: mycket viktigt; ganska viktigt; varken viktigt eller oviktigt; inte särskilt viktigt; inte alls viktigt. Särskilt tack till Karl Erik Rosengren och Bo Reimer för att ha introducerat Rokeachfrågorna i SOM- undersökningarna. Hur viktiga är följande saker för dig? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se Henrik Oscarsson, tfn: , e- mail: henrik.oscarsson@pol.gu.se 19

22 NÖJD MED LIVET Ganska nöjd Mycket nöjd Inte nöjd Kommentar: basen utgör alla som besvarat frågan. De två negativa svarsalternativen har slagits samman till inte nöjd. Fyra svarsalternativ: mycket nöjd; ganska nöjd; inte särskilt nöjd; inte alls nöjd. Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Lennart Nilsson, tfn: , e- mail: lennart.nilsson@som.gu.se 2

23 FÖRTROENDE FÖR OLIKA FORSKNINGSOMRÅDEN 1 Mycket stort eller ganska stort förtroende Medicin Teknik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Utbildningsvetenskap Humaniora Kommentar: Resultaten visar andelen som svarat mycket eller ganska stort förtroende. basen utgör dem som besvarat varje enskilt alternativ. Sex svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende; varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende; ingen uppfattning. Allmänt sett, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 21

24 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 1 Arbetslöshet Oroande Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har vi växelvis inkluderat ca 2 problem. Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Annika Bergström, tfn: , e- mail: annika.bergstrom@jmg.gu.se 22

25 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Miljöförstöring, klimatförändring och ekonomisk kris Miljöförstöring Förändringar i jordens klimat 27 Ekonomisk kris Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har vi växelvis inkluderat ca 2 problem. Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Annika Bergström, tfn: , e- mail: annika.bergstrom@jmg.gu.se 23

26 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 1 Terrorism och ökat antal flykingar Terrorism 2 19 Ökat antal flyktingar Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har vi växelvis inkluderat ca 2 problem. Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Annika Bergström, tfn: , e- mail: annika.bergstrom@jmg.gu.se 24

27 POLITISKA TRENDER 25

28 POLITISKT INTRESSE OCH PARTIMEDLEMSKAP Politiskt intresse Partimedlemskap Kommentar: Resultaten avser dem som angett mycket och ganska intresserade av politik respektive andel partimedlemmar bland samtliga svarande. Frågan om partimedlemskap ingick inte Fyra svarsalternativ: mycket intresserad; ganska intresserad; inte särskilt intresserad; inte alls intresserad. Medlemskap i ungdoms- respektive kvinnoförbund är inkluderade i partimedlemskap. Hur intresserad är du i allmänhet av politik? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 26

29 PARTISYMPATI Vänsterpartiet 3,1 2,9 4,7 7,7 7,5 5,1 3,9 3, 6,8 13,5 12,7 9,5 12,3 14,6 15,5 12,1 8,3 9,3 8,9 5,7 5,8 5,6 6,2 5,3 4,5 5,6 Socialdemokraterna 44,8 42,3 43,6 35,5 3,4 34,7 43,4 45,7 43,4 31,7 31,8 33,1 35,5 31,2 32,2 38,6 41,6 37,5 35,3 36,4 32,7 39,1 39, 28,9 26,9 28,3 Miljöpartiet 5,5 7,8 8,4 7,5 4,7 3,8 2,7 3, 5,1 12,4 8,4 7,5 5,6 5,7 4,6 3,6 4, 5,5 5,4 5,8 7,6 7,8 7,4 1,6 11,1 11,3 Centerpartiet 7,9 6,3 1,7 8,3 8,9 8, 6,4 5,8 7,7 6,3 6,8 5, 4,7 3,9 4, 6,7 6,7 7,9 7, 6,8 7,8 6,1 5,5 4,5 5, 4,4 Folkpartiet 17,7 19,9 11,8 15,7 13,6 9,5 7,4 9,1 8,2 5,4 6,6 6,4 5,1 5,1 4,8 4,2 16,6 12,4 1,4 8,9 7,2 9,3 7,2 7,8 7,9 6,8 Kristdemokraterna 1,2 1,9 3,6 3,2 5,6 9, 2,6 3,9 3,7 3,4 3,7 4,3 11,8 12,8 13,1 1,8 8, 7,7 5,1 4,5 7,2 4,9 4,1 3,8 4,2 3,1 Moderaterna 18,8 16,5 15,5 22,1 29,3 22,6 23,1 22,9 23,8 27,3 27, 3,6 22,5 24,7 23,4 21,7 11,8 16,9 23,3 27,5 27, 22,4 24,3 29,1 33,3 33,9 Ny demokrati ,3 1,5 6,6 1, Sverigedemokraterna ,1 2,5 4,5 3,8 4,1 5,2 Övriga partier 1,1 2,5 1, , 3,7 2,5 2, 2,3 2,7 3, 2,9 4,6 4,4 2,6 2,3 1,8 6,2 3, 1,4 Summa procent Inget parti 5,8 1,2 9,7 14, 17,8 16,3 9,5 1,1 7,1 9,7 1,7 11,1 6, 1,8 9,8 1,1 6,4 8,5 1,3 9,1 7,4 8, 6,8 5,3 6,4 7,5 Kommentar: Resultaten är oviktade och beräknade bland röstberättigade (18 år fyllda och svenska medborgare). Vilket parti tycker du bäst om idag? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 27

30 PARTIÖVERTYGELSE Valår Valår Valår 69 Valår 62 Valår 57 Valår 6 Valår Kommentar: Frågan är endast ställd till dem som uppgivit sig sympatisera med något politiskt parti. Resultaten visar andelen personer som svarat mycket eller något övertygad. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Svarsalternativ: ja, mycket övertygad; ja, något övertygad; nej. Anser du dig vara en övertygad anhängare av detta parti? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 28

31 PARTILEDARPOPULARITET Vänsterpartiets partiledare (V) V- sympatisörer Medelpoäng Samtliga Kommentar: Mätningen gäller Lars Werner , Gudrun Schyman , Ulla Hoffman 23 och Lars Ohly Motsvarande resultat för Jonas Sjöstedt 211 är +21 bland V- sympatisörer respektive - 1 bland samtliga. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan - 5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1. 1 för att undvika decimaler. Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? 29

32 PARTILEDARPOPULARITET +5 Socialdemokraternas partiledare (S) S- sympatisörer Medelpoäng Samtliga Kommentar: Mätningen gäller Ingvar Carlsson , Göran Persson , Mona Sahlin 27 21, Håkan Juholt 211. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan - 5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 3

33 PARTILEDARPOPULARITET +5 Centerpartiets partiledare (C) C- sympatisörer Medelpoäng Samtliga Kommentar: Mätningen gäller Karin Söder 1986, Olof Johansson , Lennart Daléus , Maud Olofsson 21 21, Annie Lööf 211. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan - 5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 31

34 PARTILEDARPOPULARITET +5 Folkpartiets partiledare (FP) FP- sympatisörer Medelpoäng Samtliga Kommentar: Mätningen gäller Bengt Westerberg , Maria Leissner , Lars Leijonborg , Jan Björklund 27-. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan - 5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 32

35 PARTILEDARPOPULARITET Kristdemokraternas partiledare (KD) KD- sympatisörer +2 Medelpoäng Samtliga Kommentar: Mätningen gäller Alf Svensson , Göran Hägglund Respondenterna fick använda sig av en skala mellan - 5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 33

36 PARTILEDARPOPULARITET +5 Moderaternas partiledare (M) M- sympatisörer Medelpoäng Samtliga Kommentar: Mätningen gäller Carl Bildt , Bo Lundgren , Fredrik Reinfeldt 24 -.Respondenterna fick använda sig av en skala mellan - 5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med 1 för att undvika decimaler. Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 34

37 PARTILEDARPOPULARITET +5 Miljöpartiets partiledare (MP) Medelpoäng MP- sympatisörer Samtliga MP- sympatisörer Resultat för kvinnliga språkrör: Samtliga Resultat för manliga språkrör: Kommentar: Resultaten gäller för mp:s manliga språkrör Birger Schlaug t o m Därefter är resultaten sammanvägda för kvinnliga och manliga språkrör Birger Schlaug och Marianne Samuelsson, 1999 Birger Schlaug och Lotta Nilsson- Hedström, 2-21 Matz Hammarström och Lotta Nilsson- Hedström, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, 211 Åsa Romson och Gustav Fridolin. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan - 5 (ogillar) och +5 (gillar). I redovisningen multipliceras resultaten med 1. för att undvika decimaler. MP- sympatisörer Samtliga Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna? 35

38 IDEOLOGISK VÄNSTER- HÖGERPLACERING Höger Vänster VARKEN VÄNSTER ELLER HÖGER Kommentar: Personer som ej besvarat frågan är ej medtagna i analysen. De utgör omkring 3 5 procent av svarspersonerna genom åren. Fem svarsalternativ: klart till vänster; något till vänster; varken till vänster eller till höger; något till höger; klart till höger. Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 36 Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster- högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?

39 BEDÖMNING AV REGERINGENS ARBETE Bra Dåligt Kommentar: Resultaten visar andel svarande som angett mycket eller ganska bra/dåligt. basen utgörs av alla svarande. en 1991, 1994 och 26 var det regeringsskifte mitt i undersökningsperioden. Fem svarsalternativ: mycket bra; ganska bra; varken bra eller dåligt; ganska dåligt; mycket dåligt. Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 37

40 NÖJD MED HUR DEMOKRATIN FUNGERAR i Sverige i kommunen i landstinget i EU Kommentar: Resultaten visar andel som svarar mycket eller ganska nöjd. Personer som besvarat frågan ingår i procentbasen. På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se; Lennart Nilsson, tfn: , e- mail: lennart.nilsson@som.gu.se; Lennart Weibull, phone: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 38

41 FÖRTROENDE FÖR SVENSKA POLITIKER Mycket stort eller ganska stort förtroende Valår Valår 3 Valår 35 Valår Kommentar: Resultaten visar andel som svarat mycket eller ganska stort förtroende bland alla svarande. Ej svar varierar mellan 1 4 procent och har inkluderats i procentbasen. Fyra svarsalternativ: mycket stort; ganska stort; ganska litet; mycket litet. Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 39

42 STÖD FÖR NYA OCH GAMLA VÄRDERINGAR Stärka djurens rätt Tillåta aktiv dödshjälp Tillåta homosexuella par att adoptera barn 3 31 Tillåta försäljning av stark- sprit i livsmedelbutiken Förbjuda forskning av befruktade ägg (embryon) Införa dödsstraff för mord Kommentar: Resultaten visar andel som svarat mycket eller ganska bra förslag bland personer som besvarade värderingsfrågorna. Sex svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag; ingen uppfattning. Observera att det inte finns någon mätpunkt för de år där kurvorna saknar brytpunkt. Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu 4

43 POLITISKA SAKFRÅGOR 41

44 MEDBORGARNAS DAGORDNING ÖVER VIKTIGA SAMHÄLLSPROBLEM Arbetsmarknad Skola/utbildning Sjukvård Sociala frågor/problem Äldrefrågor Ekonomi Miljö/energi Integration/immigration Lag och ordning Familjepolitik Skatter Infrastruktur Bostäder/byggnadsfrågor Demokrati/rättigheter Offentlig service Svensk utrikespolitik Moral/etik Antal svarande Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Respondenterna ombads ange högst tre frågor/samhällsproblem. Frågan är öppen utan fasta svarsalternativ. Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu 42

45 MILJÖFRÅGOR 1, 9, 8, 7, 6, 8,3 7,5 7,1 6,5 7,5 Utrotning av djur- och växtarter 7,7 7,5 6,9 Oljeutsläpp Ozonskiktet Bilavgaser 5, 4, 3, Medelvärde 2, 1,, Kommentar: Resultaten är medelvärden på skalan 1 1 där motsvarar Mycket litet hot, och 1 Mycket stort hot. Alla svarande ingår i procentbasen. Hur allvarliga hot mot miljön anser du att följande miljöproblem är? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 43

46 AVVECKLA ELLER ANVÄNDA KÄRNKRAFTEN Använda 36 Avveckla Kommentar: Alla svarspersoner i SOM- studierna ingår i procentbasen.? Fem svarsalternativ: avveckla kärnkraften snarast; avveckla kärnkraften, men använd de kärnkraftsreaktorer vi har tills de har tjänat ut; använd kärnkraften och förnya efter hand kärnkrafts- reaktorerna, men bygg inga fler; använd kärnkraften och satsa på fler reaktorer i framtiden; har ingen bestämd åsikt i frågan. Svarsalternativ 1 2 har definierats som avveckla medan svarsalternativ 3 4 definierats som använda. en respektive användes delvis annorlunda svarsalternativ. Här har den äldre femdelade enkätfrågan använts för åren och den nya fyrdelade därefter. Vilken är din åsikt om kärnkraftens långsiktiga användning som energikälla i Sverige? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 44

47 RISKBEDÖMNING I KÄRNKRAFTSFRÅGAN Länderna i Östeuropa kan inte hantera sina kärnkraftverk och sitt kärnavfall på ett säkert sätt 6 6 Kärnkraften leder till att allt fler länder skaffar sig atomvapen En större olycka med radioaktivt utsläpp i ett kärnkraftverk i Sverige Vi i Sverige kan inte hantera och slutförvara kärnkraftens högaktiva avfall på ett säkert sätt Kommentar: Resultaten är medelvärden på skalan 1 1 ; 1 (liten risk) och 1 (stor risk). Svarspersonerna fick ange riskerna på en tiogradig skala där 1 = mycket liten risk och 1 = mycket stor risk. Vad anser du om följande risker som har diskuterats i samband med kärnkraften? Per Hedberg, tfn: , e- mail: per.hedberg@pol.gu.se 45

48 SATSA PÅ OLIKA ENERGIKÄLLOR 1 Andel svenskar som anser att Sverige mer än idag skall satsa på följande energikällor Solenergi 7 Vindkraft Biobränslen Vattenkraft Fossil- /naturgas Olja Kärnkraft Kol Kommentar: Alla personer som besvarat frågan ingår i procentbasen. Resultaten för vågkraft är 52 procent 26, 54 procent 27, 57 procent 28 och 59 procent 29. Fem svarsalternativ: satsa mer än idag; satsa ungefär som idag; satsa mindre än idag; helt avstå från energikällan; ingen åsikt. Per Hedberg, tfn: , e- mail: per.hedberg@pol.gu.se Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5 1 åren? 46

49 MINSKA DEN OFFENTLIGA SEKTORN Dåligt förslag Bra förslag Kommentar: Alla respondenter som tog ställning till något av förslagen i frågebatteriet ingår i procentbasen. Påståendefråga: Minska den offentliga sektorn. Fem svarsalternativ; mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem? Lennart Nilsson, tfn: , e- mail: lennart.nilsson@som.gu.se 47

50 INSTÄLLNING TILL PRIVATISERING AV DEN OFFENTLIGA SEKTORN Balansmått Mer privat Överföra statlig affärsverksamhet, t.ex. Telia, i privata händer Låta privata företag svara för äldreomsorg - 15 Bedriva mer av - 17 sjukvården i privat re - 2 Satsa mer på friskolor Mer offentligt Fortsätta driva vattenverk i offentlig regi Kommentar: Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag. Men för frågan om vattenverk är svaren vända och en negativ övervikt betyder en negativ attityd till privatisering. Alla personer som tog ställning till något av förslagen ingår i procentbasen. Svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. Svarspersonerna har bl a fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren Lennart Nilsson, tfn: , e- mail: lennart.nilsson@som.gu.se 48

51 INFÖRA SEX TIMMARS ARBETSDAG Kvinnor Män SAMTLIGA Kommentar: Resultatet avser dem som svarat mycket eller ganska bra förslag, bland kvinnor respektive män. Fem svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. basen utgörs dem som besvarat frågan. Införa sex timmars arbetsdag? Helena Rohdén, tfn: , e- mail: helena.rohden@pol.gu.se 49

52 TA EMOT FÄRRE FLYKTINGAR Bra förslag Dåligt förslag Kommentar: Resultatet avser dem som svarat mycket eller ganska bra förslag, bland kvinnor respektive män. Fem svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. basen utgörs av dem som besvarat frågan. Ta emot färre flyktingar i Sverige? Marie Demker, tfn: , e- mail: marie.demker@pol.gu.se 5

53 MEDIETRENDER 51

54 NYHETSANVÄNDNING Morgontidning Riksnyheter i SVT Riksnyheter i TV Riksnyheter i SR 2 Nyheter på Text- TV Kvällstidning på internet Kvällstidning Morgontidning på internet Kommentar: Resultaten visar andelen bland samtliga svarspersoner som läser en morgontidning minst fem dagar i veckan, ser respektive lyssnar på radio- och tv- programmen minst fem dagar i veckan respektive läser kvällstidning minst tre dagar i veckan. Hur ofta brukar du ta del av följande nyhetsprogram i radio och TV?; Läser eller tittar du i någon eller några morgontidningar regelbundet? Frågan gäller inte läsning på internet.; Läser eller tittar du regelbundet i någon eller några morgontidningar på internet?; Brukar du läsa eller titta i följande tidningar? Ansvariga forskare: Annika Bergström, tfn: , e- mail: annika.bergstrom@jmg.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se Aftonbladet/Expressen/GT eller Kvällsposten på papper respektive på 52

55 MORGONTIDNING: LÄSNING OCH PRENUMERATION Hushållsprenumeration 63 (procent) 59 Läsning minst 5 d/v (procent) och minuter Genomsnittlig lästid (minuter) Kommentar: Resultaten visar andel svarande som angett att de läser åtminstone en morgontidning åtminstone fem dagar i veckan samt genomsnittlig lästid bland dem som läser åtminstone en gång i veckan. Läser eller tittar du i någon eller några morgontidningar regelbundet? Om ja, ange den eller de tidningar du läser och hur många dagar per vecka du vanligen läser eller tittar i den/prenumererar du eller någon annan i ditt hushåll på någon morgontidning?/ungefär hur lång tid brukar du ägna åt den lokala morgontidningen en genomsnittlig vardag? Ansvariga forskare: Ingela Wadbring, tfn: , e- mail: ingela.wadbring@miun.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 53

56 KVÄLLSTIDNING: LÄSNING PÅ PAPPER RESPEKTIVE INTERNET På internet På papper Kommentar: Resultaten visar andel av alla svarande som läst Aftonbladet och Expressen på papper och på internet åtminstone tre dagar/vecka. Brukar du läsa eller titta i följande tidningar? Ansvariga forskare: Ingela Wadbring, tfn: , e- mail: ingela.wadbring@miun.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 54

57 LYSSNANDE PÅ PUBLIC SERVICERADIO RESPEKTIVE PRIVAT LOKALRADIO Någon av SR:s kanaler (P1, P2, P3, P4) Någon privat radiokanal Kommentar: Resultaten visar andel av alla svarande som lyssnar åtminstone fem dagar/vecka på någon av Sveriges Radios kanal er respektive någon privat lokalradiokanal. Sex svarsalternativ: "dagligen; 5 6 dagar/vecka; 3 4 dagar/vecka; 1 2 dagar/vecka; mer sällan; aldrig". Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler? Ansvariga forskare: Jan Strid, tfn: , e- mail: jan.strid@jmg.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 55

58 LYSSNANDE PÅ SVERIGES RADIOS KANALER P4 P P3 P2 Kommentar: Resultaten visar andelen av samtliga som lyssnar på respektive kanal åtminstone fem dagar/vecka. Sex svarsalternativ: "dagligen; 5 6 dagar/vecka; 3 4 dagar/vecka; 1 2 dagar/vecka; mer sällan; aldrig". Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler? Ansvariga forskare: Jan Strid, tfn: , e- mail: jan.strid@jmg.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 56

59 TEKNIKTILLGÅNG I HUSHÅLLET Text- TV 93 Mobiltelefon 84 Internet 8 PC 77 Bredband 7 7 Video Mp3- spelare GPS Tv- spelskonsol Bluray- spelare 14 8 Surf- /läsplatta Kommentar: Resultaten avser andel svarande som anger att de har tillgång till utrustningen i sitt hushåll. basen utgörs av samtliga svarande. Smärre ändringar i ålderssammansättningen genom åren påverkar nivån av tillgång för media som video, CD- spelare och PC/internet med några få procentenheter. Vilka typer av utrustning etc har du för närvarande tillgång till i ditt hushåll? Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 57

60 INTERNETANVÄNDNING år Hög utbildning Män Kvinnor år Låg utbildning ALL Kommentar: Resultaten visar andel bland samtliga svarande som använt internet minst någon gång i veckan. Sju svarsalternativ: aldrig; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan. Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna använt internet? Annika Bergström, tfn: , e- mail: annika.bergstrom@jmg.gu.se 58

61 FÖRTROENDE FÖR MEDIEINNEHÅLL Balansmått Sveriges Television Lokal morgontidning (SVT) Sveriges Radio (SR) +51 TV Storstädernas gratistidningar Nyheter på internet Stockholms morgontidningar Privat lokalradio Privata TV- kanaler Kvällstidningar Kommentar: Förtroendebalansen anger andelen som har mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som har mycket eller ganska litet förtroende. Svarsalternativ: mycket stort; ganska stort; varken eller; ganska litet; mycket litet. Alla svarande med undantag av dem som inte besvarade hela frågan ingår i procentbasen. Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier? Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 59

62 TITTANDE PÅ OLIKA TV- KANALER SVT 1 TV4 SVT MTV TV3 Kanal 5 TV6 BBC/CNN Kommentar: Resultaten visar andelen som ser på TV- kanalen minst 5 dagar/vecka. basen utgör dem som besvarat åtminstone någon del av frågan. Hur ofta brukar du titta på program i följande TV- kanaler? Ansvariga forskare: Annika Bergström, tfn: , e- mail: annika.bergstrom@jmg.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 6

63 TITTANDE PÅ OLIKA TV- PROGRAM Nyheter Lättare underhållning Samhällsprogram Långfilmer Drama/serier Sport Kulturprogram Dokusåpor Soffprogram Kommentar: Resultaten avser andelen som tittar på programtypen åtminstone någon gång i veckan. basen utgör dem som besvarat åtminstone någon del av frågan. Nyheter undersöktes inte 25. Hur ofta brukar du titta på följande typer av TV- program? Ansvariga forskare: Annika Bergström, tfn: , e- mail: annika.bergstrom@jmg.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 61

64 BOKLÄSNING Kvinnor Män Män (16-29 år) ALLA Kommentar: Andel som läst i en bok minst någon gång i veckan bland män och kvinnor. Sju svarsalternativ: ingen gång; någon gång under de senaste 12 månaderna; någon gång i halvåret; någon gång i kvartalet; någon gång i månaden; någon gång i veckan; flera gånger i veckan. Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst någon bok? Ansvariga forskare: Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 62

65 MEST LÄST INNEHÅLL I DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN Lokala nyheter Radio/TV Utrikesnyheter Familjenyheter Insändare Sport Kultur Antal svarande Kommentar: Resultaten visar andelen svarande som angett allt/i stort sett allt eller ganska mycket. Familjenyheter och insändareundersöktes inte basen utgör dem som besvarat åtminstone någon del av frågan. Fem svarsalternativ: allt/i stort sett allt; ganska mycket; inte särskilt mycket; ingenting/nästan inget alls; vet ej. Hur mycket brukar du normalt läsa av följande typer av innehåll i den lokala morgontidningen? Lennart Weibull, tfn: , e- mail: lennart.weibull@jmg.gu.se 63

66 SVERIGE OCH OMVÄRLDEN 64

67 MINSKA BISTÅNDET TILL UTVECKLINGSLÄNDERNA? Nej dåligt förslag Ja bra förslag Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket/ganska bra förslag respektive mycket/ganska dåligt förslag bland dem som besvarat frågan. Fem svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. Minska biståndet till utvecklingsländerna? Ann- Marie Ekengren, tfn: , e- mail: ann- marie.ekengren@pol.gu.se 65

68 MINSKA FÖRSVARSUTGIFTERNA? Ja bra förslag Nej dåligt förslag Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket/ganska bra förslag respektive mycket/ganska dåligt förslag bland dem som besvarat frågan. Fem svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag. Minska försvarsutgifterna? Henrik Oscarsson, tfn: , e- mail: henrik.oscarsson@pol.gu.se 66

69 ÅSIKTER OM DET SVENSKA EU- MEDLEMSKAPET För Emot INGEN UPPFATTNING Kommentar: Alla som besvarat frågan är medtagna i procentbasen. Tre svarsalternativ: i huvudsak för det svenska medlemskapet i EU; huvudsak emot det svenska medlemskapet i EU; har ingen bestämd åsikt i frågan. Vilken är din åsikt om det svenska EU- medlemskapet? Sören Holmberg, tfn: , e- mail: soren.holmberg@pol.gu.se 67