Skäggered Fågelsten Ingemantorp

UV VÄST RAPPORT 2003:5 ARKEOLOGISK UTREDNING Skäggered Fågelsten Ingemantorp Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 Västra Götalands län, Halland, Lindome socken, Skäggered, Ingemantorp, Fågelsten, Lyckan och Ranntorp Gundela Lindman

UV VÄST RAPPORT 2003:5 ARKEOLOGISK UTREDNING Skäggered Fågelsten Ingemantorp Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 Västra Götalands län, Halland, Lindome socken, Skäggered, Ingemantorp, Fågelsten, Lyckan och Ranntorp Gundela Lindman Skäggered Fågelsten Ingemantorp. Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 3

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post: uvvaest@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se http:www.raa.se/uv Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 2003 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2003:5 ISSN 1404-2029 4 UV Väst Rapport 2003:5. Arkeologisk utredning

Innehåll Resultatsammanfattning 7 Bakgrund 7 Syfte 7 Metod och genomförande 7 Område och fornlämningsmiljö 7 Boplatser och boplatsmiljöer från stenåldern 10 Gravar och boplatser från brons- och äldre järnålder 10 Fornborgen 10 Den historiska bebyggelsen 11 Sammanställning av resultaten 12 Ingemantorp 12 Ranntorp 12 Fågelsten 13 Skäggered 13 Områden som bör utredningsgrävas vid en eventuell exploatering 15 Referenser 16 Administrativa uppgifter 16 Figurförteckning 17 Skäggered Fågelsten Ingemantorp. Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 5

NORGE VÄRMLAND DALSLAND BOHUSLÄN VÄSTERGÖTLAND Lindome GÖTEBORG HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med Lindome socken markerad. Lindome tillhörde tidigare Halland men överfördes 1971 till Göteborgs och Bohus län, numera Västra Götalands län. 6 UV Väst Rapport 2003:5. Arkeologisk utredning

Resultatsammanfattning Med anledning av planläggning för byggnation i Skäggeredsområdet utfördes etapp 1 av en arkeologisk utredning. Syftet med etapp 1 av utredningen var att fastställa förekomsten av okulärt iakttagbara fornlämningar inom området samt välja ut områden för provgrävning, dels genom terrängstudier och dels på grundval av resultatet av kartanalyser och arkivstudier. I området finns ett stort antal boplatslämningar och fyndplatser. Det finns också många områden som topografiskt sett skulle kunna innehålla ytterligare boplatser. En kommande etapp 2 av utredningen bör omfatta schaktgrävning med maskin i dessa områden. I området finns även gravar, en fornborg samt gårds- och bytomter. Bakgrund Utredningen utfördes med anledning av att Mölndals kommun planerade att upprätta en översiktsplan över ett område på fastigheterna Skäggered, Fågelsten, Ingemantorp samt Lyckan och en mindre del av Ranntorp i Lindome socken. Inför detta arbete beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att en särskild arkeologisk utredning skulle genomföras (dnr 431-57417-2001). Mölndals kommun ville ur planeringssynpunkt att utredningen skulle genomförs i två etapper. Syfte Syftet med etapp 1 av utredningen var att fastställa förekomsten av okulärt iakttagbara fornlämningar inom området samt välja ut områden för provgrävning, dels genom terrängstudier och dels på grundval av resultatet av kartanalyser och arkivstudier. Metod och genomförande Arbetet har omfattat en genomgång av tidigare kända kulturhistoriska lämningar inom området. Analys av äldre kartor och arkivstudier har utförts. Området har därefter terrängrekognosceras, med avseende på olika typer av fornlämningar som t.ex. stenåldersboplatser, kvartsbrott, fossil åkermark och gravar. Ett urval av områden som bedömdes som platser där det skulle kunna finnas boplatser har valts ut inför en fortsatt etapp 2 av utredningen. Område och fornlämningsmiljö Inom det 2,5 1,5 km 2 stora området omfattande delar av fastigheterna Skäggered, Ingemantorp och Fågelsten och Lyckan samt en mindre del av Ranntorp finns drygt 30-talet registrerade fornlämningslokaler. Den vanligaste typen är boplatser och fyndplatser från stenåldern, men även bytomter och gravar är upptagna i fornminnesregistret. Topografiskt sett har undersökningsområdet goda förutsättningar för att det kan finnas ytterligare boplatslämningar under marken. Skäggered Fågelsten Ingemantorp. Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 7

Fig. 2. Utdrag ur Topografiska kartan, blad 6B NO, med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-01-20. Dnr 601-2003/128.. 8 UV Väst Rapport 2003:5. Arkeologisk utredning

Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 6B 7f, med planområdet markerat. Skala 1:10 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-01-20. Dnr 601-2003/128. Skäggered Fågelsten Ingemantorp. Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 9

Boplatser och boplatsmiljöer från stenåldern Området ligger på östsidan av ett större höglänt landområde som under forntiden sjöledes nåtts genom en fjordarm från söder. Utredningsområdet ligger mellan 10 och 80 m över havet med de högst belägna partierna i skogs- och bergmarksområdena i väster. Med hänsyn till strandlinjeförskjutningarna i området (Påsse 1988) finns det teoretiska möjligheterna till bosättning från äldsta stenålder för framåt. Tapestransgressionen beräknas ha nått drygt 20 meter över havet i området. (Påsse, 1988, s. 85). En analys av de kända stenåldersfynd som gjorts visar att boplatserna kan delas upp i olika kategorier efter terränglägena och höjden över havet. Centralt i området ligger tre låga bergspartier som fungerat som en slags magneter för aktiviterna i området under forntiden. Här finner vi äldre kustanknuten men också något yngre bosättningarna då havsstranden låg en bit bort från området. Bergspartiernas betydelse märks bl.a. genom att yxfynden, andra lösfynd och boplatser är koncentrerade till dessa områden. Yxfynden visar att den äldsta odlingen sannolikt har skett i Fågelstensområdet och kanske samtidigt även i södra delen av Skäggered. Längs östra kanten ner mot Lindomedalgången finns flera fynd- och bosättningar med material från yngre stenålder. Sannolikt rör det sig här om tillfälliga strandbosättningar vid en forntida fjordstrand. En del boplatsfynd finns i lermarkerna längs bäckarna. Gravar och boplatser från bronsoch äldre järnålder Bronsålderns gravar kan i första hand förväntas i de högre liggande bergsmarkerna väster om området. De naturliga lägena för järnålderns gravar är krönen av de låga bergknallarna nere i dalgången. Sedan tidigare finns några stensamlingar i sådana lägen förtecknade i fornlämningsregistret. Det kan dock anses tveksamt om samtliga verkligen är forntida gravar. I särskilt hög grad gäller det RAÄ 57 i Skäggered. Inga brons- och järnåldersboplatser är känd. Man kan dock allmänt utgå ifrån att det finns sådana, men det är endast provgrävningar som kan lokalisera dem. Vanligtvis hittar man dem i nära anslutning till gravar och gravfält eller på annars välbelägna platser, som t.ex. väldränerade avsatser och sluttningar mot söder och väster. Två områden som är särskilt intressanta i sammanhanget är markerna kring två numera överodlade mossar. Vid den ena, den s.k. Haga mosse, finns flera fynd av forntida föremål och inte långt ifrån den har även hittats en sten med en skålgrop. Den andra mossen har legat söder om Fågelsten och även här talar läge och terräng för att det skulle kunna finnas boplatser från forntiden. Fornborgen I västra delen av utredningsområdet ligger fornborgen Borrås (RAÄ 1). Fornborgar brukar oftast dateras till äldre järnålder. 10 UV Väst Rapport 2003:5. Arkeologisk utredning

Fig. 4. Området med en strandlinje på 30 meter över havet ung. motsvarande mesolitisk tid. Fig. 5. Området med en strandlinje på 15 meter över havet ung. motsvarande yngre stenålder/äldre bronsålder. Den består av ett brant berg, 225 125 m, med stup åt öster och söder. I norr och väster finns en låg stenvall med en sammanlagd längd på ca 120 m. Den är ett par meter bred och upp till en meter hög. Den historiska bebyggelsen Området har långvarig historisk gårdsbebyggelse med tomt- och inägomarker huvudsakligen tillhörande byarna Skäggered och Ingemantorp samt gården Fågelsten. Den äldsta kartan är en geometrisk charta från storskiftet 1769 (akt nr 1) som omfattar såväl Skäggered som Ingemantorp och Fågelsten. Skäggered betecknas där som ett kronoskattehemman och består av tre gårdar samt komministerbostället Lyckan. Även Ingemantorp och Fågelsten är kronoskattehemman. Ingemantorp har två gårdar och Fågelsten en gård. Lagaskifteskartorna (akt 153 resp. akt 155 och akt 51) visar inga förändringar i gårdarnas läge och antal. Flera torp är angivna liksom bl.a. även kvarnar, smedjetomter och fägator. En fägata leder från Fågelsten förbi Ingemantorp mot utmarkerna. I bäcken vid Ingemantorp finns flera kvarnar på rad. Rester av några av dem finns kvar vid bäcken i planområdets nordvästra del. Gårdarna är angivna som längor bildande en närmast kringbyggd gård. Våtmarker och mossar som inte finns kvar idag är markerade. En sådan är den s.k. Haga Måsse söder om Ingemantorp. Skäggered Fågelsten Ingemantorp. Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 11

Ingemantorps äldsta skriftliga belägg är från 1592 då namnet skrevs Jngmandtorp (Ortnamnen i Hallands län, del 3). Namnet syftar på torp i betydelsen nybygge, utflyttad gård. Platsen kallades vanligen Torpen. En hemmansdel kallades Borrmästarens. Det syftade på att ägaren borrade pumpstockar. På ägorna skall ha funnits en stenstuga. Fågelstens äldsta skriftliga belägg är från 1592 då namnet skrevs Fullesteen (Ortnamnen i Hallands län, del 3). Namnets ursprungliga syftning är okänd. Gården är karterad på lantmäterikartan från 1759. Skäggereds äldsta skriftliga belägg är från 1592 då namnet skrevs Skeggerödt (Ortnamnen i Hallands län, del 3). Tolkningen av namnets betydelse är att förleden syftar på ett mansnamn och att efterleden betecknar röjning i skog. En hemmansdel kallas Björkas eller Tullarens. 1875 1882 fanns där en tullbom över vägen. En annan hemmansdel kallades Jagebacka. Det syftar på jaktmark, jaktplats. Här ställdes manskapet upp vid vargskall (Ståhl 1980). Stockens (3:2) syftar på att där förr låg en stock, en spång över ån i kyrkvägen. Sammanställning av resultaten Inom området finns följande fornlämningar registrerade: Ingemantorp RAÄ 224. Fyndplatser, som tyder på en boplats, med en utsträckning av minst 100 100 m. Inom området har hittats en flintskära, fyra avslag, en mindre kärnyxa?, ett flertal bitar slagen flinta varav ett par bitar bränd flinta samt en malsten. Ingemantorp 1:27. 30 m över havet. RAÄ 174. Boplats?, med en utsträckning av minst 90 65 m. Inom området har hittats spridda slagna flintor samt en bit slagen kvarts. Ingemantorp 1:27. 25 m över havet. RAÄ 175. Boplats, med en utsträckning av minst 100 100 m. Inom området har hittats rikligt med slagen flinta. Ingemantorp 1:27. 25 m över havet. RAÄ 176. Boplats, med en utsträckning av minst 50 50 m. Inom området har hittats rikligt med slagen flinta. Ingemantorp 1:23. 30 m över havet. RAÄ 223. Fyndområde, ev. en boplats, med en utsträckning av minst 100 60 m. Inom området har hittats en bränd och skadad knacksten, en flintskrapa?, ett par avslag samt sex bitar slagen flinta. Ingemantorp 1:27. 25 m över havet. RAÄ 198. Fyndplats för en flintskrapa. (Mölndals museum 26/5 1989). Uppgift om fynd som lär ha gjorts ett hundratal meter längre åt NV. Ingemantorp 1:23. 15 m över havet. RAÄ 197. Fyndplats för ett spån med inhak och en bit bränd lera. (Mölndals museum 1989). Ingemantorp 1:23. 15 m över havet. RAÄ 222 Ingemantorps bytomt. Ingemantorp 2:99 och 1:22. Ranntorp RAÄ 171. Boplats, med en utsträckning av minst 80 50 m. Inom området har hittats ett spån, avslaget och bränt, en kärnliknande flintbit, sex bitar slagen flinta och ett flintstycke. Ranntorp 1:2. 15 m över havet. 12 UV Väst Rapport 2003:5. Arkeologisk utredning

RAÄ 79. Boplats?, med en utsträckning av minst 100 30 m. Inom området har hittats en tunnackig flintyxa, ett borr, två skrapor, en knacksten, en spånkärna samt några flintavslag. Ranntorp 1:2. 25 m över havet. RAÄ 168. Boplats, med en utsträckning av minst 80 50 m. Inom området har hittats en skrapa, en spets, dela v ett mittspån, två brända bitar flinta, 7 avslag och 7 bitar slagen flinta. Ranntorp 1:2. 10 m över havet. RAÄ 169. Boplats, borttagen vid vägbygge. Förundersökt. På boplatsen hade hittats en tunnackig flintyxa, ett borr, en knacksten och några flintavslag. På gården hade även hittats två spån, en kärnyxa?, en kärna, ca 7 avslag och en grovt huggen tjocknackig flintyxa. Ranntorp 1:2. 15 meter över havet. Fågelsten RAÄ 172. Fyndplats för en stenyxa. Fågelsten 1:24. 20 m över havet. RAÄ 225. Fyndplats för en tunnackig, slipad flintyxa. Fågelsten 1:24. 30 m över havet. RAÄ 67. Stensättning?, närmast rund, 3-4 m i diam. och 0,2 m h. Fågelsten 1:24. 50 meter över havet. J) Fågelstens gårdstomt. Fågelsten 1:20. Skäggered RAÄ 81. Fyndplats för tre flintavslag samt enligt äldre uppgifter en knacksten, två skrapor, två knivar samt några skärvor. Skäggered 3:35. 35 m över havet. RAÄ 218 Fyndplats för en flintmejsel. Inom närområdet har enligt uppgift flinta setts här och där. Bra boplatsläge. Skäggered 1:5. 25 m över havet. RAÄ 196. Fyndplats för ett flintborr. (Mölndals museum 26/5 1989.) Skäggered 1:5. 20 m över havet. RAÄ 217. Boplats?, med en utsträckning av minst 25 25 m. Inom området har hittats sex spån, två skivskrapor, två knivar, en knacksten och två skärvor, varav en skörbränd. Söder om området har hittats en tillspetsad flintkniv (dolk?). Uppgifterna om lägena är något oklara. Skäggered 3:7. 20 m över havet. Bebyggd tomt. RAÄ 167. Boplats, med en utsträckning av minst 100 100 m. Inom området har hittats en skarapa, en spets, ett spånfragment, två brända bitar flinta, sju avslag samt sju övrig slagen flinta. Skäggered 1:37. 15 m över havet. RAÄ 166. Boplats, med en utsträckning av minst 65 35 m. Inom området har hittats fem avslag, två brända flintbitar, tre bitar slagen flinta samt flera i det närmaste obearbetade bitar. Skäggered 3:17. 15 m över havet. RAÄ 165. Boplats?, med en utsträckning av minst 60 30 m. Inom området har hittats ett tiotal flintavslag, varav tre tillspetsade och ett troligen del av en kärna samt ett spån och ett flertal bitar övrig slagen flinta. Skäggered 5:1. 15 m över havet. RAÄ 163. Boplats, med en utsträckning av minst 70 60 m. Inom området har hittats en spets med retusch, fyra avslag, en bit bränd flinta, fem bitar slagen flinta samt ett kvartsavslag. Skäggered 1:3. 25 m över havet. RAÄ 219. Boplats, Jagebacka, med en utsträckning av minst 120 70 m. Skäggered 2:12 och 2:11. 50 55 m över havet. Skäggered Fågelsten Ingemantorp. Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 13

x 172 224 223 222 J E F x 171 225 67 169 79 174 168 G 175 176 D 198 x x 197 C x 221 x 81 217 x I H 167 166 165 B 57 1 163 164 x 196 x 218 Fornlämning A 162:2 Borttagen fornl. Bebyggd gårds- eller bytomt 162:1 x Utredningsområde Lösfynd 219 0 500 m Fig. 6.Området för översiktsplanen med omnämnda lokaler markerade. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-01-20. Dnr 601-2003/128. 14 UV Väst Rapport 2003:5. Arkeologisk utredning

RAÄ 162:1. Boplats, med en utsträckning av minst 80 40 m. Inom området har iakttagits måttliga mängder med slagen flinta, varav 5 avslag samt en kärnyxa, 7,5 cm lång. Skäggered 2:4. 15 20 m över havet. På lantmäterikartan kallas platsen Amundekullen, vilket ev. kan tolkas som att där legat en gravkulle. RAÄ 162:2. Boplats, med en utsträckning av minst 25 25 m. Inom området har iakttagits ett 20-tal flintavslag, en spåndel, en del av en skrapa samt ytterligare två bearbetade flintor. Skäggered 2:4.15 20 m över havet. RAÄ 221. Plats för skålgropsförekomst, Skäggered 3:26. 30 m över havet. Sten med skålgropar som flyttats till Lindome hembygdsgilles gård i Hällesåker. Bebyggd tomt. RAÄ 57. Stensättning?, närmast rund, 5 m diam. och 0,2 m h. Skäggered 1:3. 35 meter över havet. Sannolikt ej fornlämning. RAÄ 1. Fornborg, Borrås, bestående av ett brant berg, 225 125 m med stup åt öster och söder. Från väster och norr är berget lättillgängligt och där finns en stenvall med en sammanlagd längd på ca 120 m. Den är 2 4 m bred och 0,3 1 m hög. Skäggered 1:37 och 1:4. 80 meter över havet. RAÄ 164. Gård inom Skäggereds by. Skäggered 1:3. Bebodd. Smedjor finns angivna söder om vägen upp till gården. I odlingsmarken nordost om gården finns spår av fossil åker i form av dikesavgränsade åkerparceller. H) Gård inom Skäggereds by. Skäggered 1:4. Bebodd. I) Gård inom Skäggereds by. Skäggered 2:3. Bebodd Områden som bör utredningsgrävas vid en eventuell exploatering Mot bakgrunden av analysen av området föreslås att följande områden provgrävs inför en eventuell exploatering: A) Skäggered 1:5. Topografiskt välbeläget boplatsläge nära fyndplats. B) Skäggered 2:3.Topografiskt välbeläget boplatsläge nära fyndplats. C) Skäggered 3:4. Område vid fyndplats av skålgropssten. Topografiskt välbeläget boplatsläge. D) Ingemantorp 1:23. Området kring f.d. Haga mosse, med fynd av flintskrapa, spån och bränd lera. Gammalt fädrev i norr. 15 meter över havet. E) Fågelsten 1:24. Område vid gammal mosse.. 30 35 meter över havet. F) Område vid fyndplats RAÄ 171. Topografiskt välbeläget boplatsläge nära fyndplats. G) Ingemantorp 3:1. Stensättning?, ca 4 m i diam., på bergskrön. 80 meter över havet. Skäggered Fågelsten Ingemantorp. Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 15

Referenser Lindman, G. Antikvarisk kontroll. Fornlämning 173. Lindome socken. Riksantikvarieämbetet. Internrapport. Lindälv, E. 1980. Fornfynd och fornminnen i norra Halland. Nordhallands Hembygdsförening. Petterson, O. 1993. Ranntorp by i gränsbygd. Slutundersökning av del av fornlämning 170:3. Lindome socken. Riksantikvarieämbetet. UV Väst Internrapport 1993:34. Påsse, T. 1988. Överlagring när, var, hur?. Fångsfolk för 8000 år sedan om en grupp stenåldersboplatser i Göteborg. Arkeologi i Västsverige 3. Göteborgs arkeologiska museum. Ryberg, E. Arkeologisk förundersökning. Fornlämning 336, Ranntorp 2:2. Lindome socken Halland. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska resultat UV Väst 1994:46. Ståhl, H. 1980. Ortnamnen i Hallands län. Del 3. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3283-2001. Länsstyrelsens dnr: 220-57417-2001. Projektnummer: 1320348. Undersökningstid: nov 2002. Exploateringsyta: 2,5 1,5 km 2 Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B7f Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6387y 1276. Höjdsystem: Rikets Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: - 16 UV Väst Rapport 2003:5. Arkeologisk utredning

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med Lindome socken markerad. Lindome tillhörde tidigare Halland men överfördes 1971 till Göteborgs och Bohus län, numera Västra Götalands län.... 6 Fig. 2. Utdrag ur topografiska kartan, blad 6B NO, med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000.... 8 Fig. 3. Utdrag ur Ekonomiska kartan, blad 6B 7f, med planområdet markerat. Skala 1:10 000.... 9 Fig. 4. Området med en strandlinje på 30 meter över havet ung. motsvarande mesolitisk tid.... 11 Fig. 5. Området med en strandlinje på 15 meter över havet ung. motsvarande yngre stenålder/äldre bronsålder.... 11 Fig. 6. Området för översiktsplanen med omnämnda lokaler markerade.... 14 Skäggered Fågelsten Ingemantorp. Arkeologisk utredning för översiktsplan Etapp 1 17

Med anledning av planläggning för byggnation i Skäggeredsområdet utfördes etapp 1 av en arkeologisk utredning. Syftet med etapp 1 av utredningen var att fastställa förekomsten av okulärt iakttagbara fornlämningar inom området samt välja ut områden för provgrävning, dels genom terrängstudier och dels på grundval av resultatet av kartanalyser och arkivstudier. I området finns ett stort antal boplatslämningar och fyndplatser. Det finns också många områden som topografiskt sett skulle kunna innehålla ytterligare boplatser. En kommande etapp 2 av utredningen bör omfatta schaktgrävning med maskin i dessa områden. I området finns även gravar, en fornborg samt gårdsoch bytomter. ISSN 1404-2029