Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02

2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3 Befolkning... 3 Näringsliv... 3 Utbildning... 3 Folkbibliotek i Olofström... 4 Skolbibliotek i Olofström... 4 Styrande dokument... 5 Medieorganisation... 5 Ämnesbevakning... 5 Förvärv... 5 Förvärvspolicy... 7 Gallring... 7 Bevarandeplan... 7 Magasin... 8 Kurslitteratur... 8 Inköpsförslag/fjärrlån... 8 Samverkan... 8 Utvärdering och uppföljning... 8 Redovisning av cirkulationstal 2011... 10 Redovisning av utlån, förvärv och gallring... 11 Sammanställning av medieplanering avd.. 12 Analys av 2011... 15 Vad vi bör arbeta med under 2012... 18 Bilagor: Bibliotekslagen Biblioteksplan (intern länk) Handlingsplan 2012 (intern länk) Talboksplan Olofströms kommuns översiktplan 2008 Regional kulturplan Fjärrlånedokument - riktlinjer (intern länk) Statistik Olofströms kommun (intern länk) Senast uppdaterad 2012-03-02

3 (18) Medieplanen gäller för Olofströms bibliotek (huvudbibliotek och filialer). Den uppdateras varje år i samband med fördelning av medieanslaget och ses över mer grundligt vart femte år. Nästa tillfälle för grundlig genomgång är 2015. Senast uppdaterad 2012-02-03. Varför medieplan? För att: Bättre tillgodose användarnas behov Få bättre kunskap om mediebeståndet Effektivisera mediehanteringen Medvetet profilera sig Skapa ett budgetunderlag Sammanställa ett dokument att arbeta efter, följa upp och utvärdera Omvärldsbeskrivning Geografiskt Olofströms kommun är en av Blekinge läns fem kommuner. Utöver centralorten Olofström består kommunen av tätorterna Jämshög, Kyrkhult, Vilshult, Gränum och Hemsjö. Befolkning Olofströms kommun har 12 988 invånare (den 31 dec 2010). Det är en minskning med 114 personer på ett år. Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn. De flesta personer med utländsk bakgrund kommer från Finland och f.d. Jugoslavien. Näringsliv De största arbetsgivarna är Volvo Personvagnar och kommunen med sammanlagt 2700 3200 anställda. Tillverkningsindustrin är den största näringsgrenen. Andra stora näringsgrenar är vård/omsorg, utbildning och handel/kommunikation. Vad gäller arbetspendlingen är inpendlingen klart större än utpendlingen (2009). De företagsbranscher som dominerar i kommunens småföretagare är skogsbruk, detaljhandel, jordbruk och företagsservicefirmor (2010). Utbildning I kommunen finns sju förskolor, sex F-6 skolor, en högstadieskola och en gymnasieskola. Det finns sammanlagt nio skolbibliotek. Det finns inga friskolor inom kommunen. Gymnasieskolan är, förutom ett vanligt gymnasium, också ett idrottsgymnasium med riksintag för bågskytte och regionalt intag för orientering och innebandy. Andra idrotter som erbjuds på schemat är t.ex. ishockey och fotboll. Det finns också en folkhögskola, som drivs av Lunds stift, och ett KomVux. Utbildningsnivån i kommunen är lägre än landet i övrigt. Kommunen har en högre andel personer med gymnasial utbildning på högst två år än riket, medan den treåriga gymnasieutbildningen ligger på ungefär samma nivå som riket. När det gäller eftergymnasial utbildning ligger kommunen mycket under rikssnittet.

4 (18) Folkbibliotek i Olofström Olofströms bibliotek består av huvudbiblioteket och två filialer. Huvudbiblioteket innefattar även en lokalsamling som fördjupas med en Harry Martinson- och en Sven-Edvin Saljesamling. Öppettiderna för huvudbiblioteket är: mån tis kl 10-19 ons tors kl 10-17 fre kl 11-17 lör kl 10-13 Filialen i Kyrkhult är integrerad med en F-6 skola. Öppettiderna är: ons kl 13-17 tors kl 16-19 Filialen i Jämhög är ett folkbibliotek. Öppettiderna är: mån kl 16-19 ons kl 13-17 Ur Olofströms kommuns biblioteksplan Tillgänglighet och samverkan är tydliga honnörsord. Olofströms bibliotek bidrar till ett levande centrum och biblioteken i Jämshög och Kyrkhult bidrar till att göra dessa orter till levande närsamhällen. Övergripande vision: Vision och mål för Olofströms kommun: Olofström ska vara en attraktiv plats, där människor, teknik, kultur och natur möts i ett samspel som skapar förutsättningar för såväl utveckling som trygghet och omtanke. Utvecklingsområden: Medie- och informationsförsörjningstjänster Bibliotekens roll för språkutveckling och lässtimulans Bibliotekens roll i det livslånga lärandet Tillgänglighet Biblioteket som mötesplas Ur Olofströms kommuns översiktplan 2008 Nyckelorden för kommunens kulturliv är mångfald, tillgänglighet och en välskött kulturmiljö. Ett viktigt utvecklingsområde för kultur är att utveckla biblioteken till ett starkt stöd i det livslånga lärandet. Kommunfullmäktiges övergripande mål 2012-2015: Jobb till 1000 Barnen i centrum Olofström nära till allt Biblioteket har konkretiserat de övergripande målen i följande strategiska handlingsplaner: Barnen i centrum 1 (intern länk) Barnen i centrum 2 (intern länk)

5 (18) Jobb till 1000 (intern länk) Skolbibliotek i Olofström I kommunen finns det skolbibliotek på nio skolor. Av dessa är två bemannade med skolbibliotekarier, på resterande skolbibliotek arbetar lärarbibliotekarier. Under 2008-2009 lade personal från Olofströms bibliotek in alla skolbiblioteks bokbestånd i Freelib. Kommunens alla skolor, med undantag av Nordenbergsskolan, är numera inlagda i Book-it och kan sökas i en gemensam katalog. De skolor som har haft utlåning i Freelib sedan starten 2008 är Brännaregårdsskolan, Ekerydsskolan, Vilboksskolan och Högavångsskolan. Tyvärr har inte Gränums, Jämshögs och Vilshults skola börjat med utlåningen via Freelib ännu. Kyrkhults skola ingår i Book-it. Under 2011 har 12 628 böcker lånats ut på skolorna (2010 = 11 710). Bokbeståndet uppgår till 39 454 exemplar och därav är 1 569 nyinköp (2010 = 41 043 ex och 1 324 nyinköp). Personal på Olofströms bibliotek har systemansvar för Freelib och sköter det administrativa arbetet. Styrande dokument Bibliotekslagen (1996) Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) Regional kulturplan (2012) Olofströms kommuns översiktplan 2008 (2008) Olofströms kommuns biblioteksplan (2006) Olofströms biblioteks handlingsplan (2012) Medieorganisation Bibliotekets medieorganisation utgår från de principer som biblioteks organisation bygger på: Helhet Delaktighet Medansvar Processinriktat arbete Det innebär att: Inköpen decentraliseras i hela organisationen Fler blir delaktiga i inköpsprocessen genom ämnesbevakningen Fler delar på ansvar Snabbare och effektivare inköp Ökade kunskaper ger bättre service i kundmötet. En förändrad omvärld ställer nya krav.

6 (18) Biblioteket har en decentraliserad inköpsorganisation där alla bibliotekarierna ingår som en del av det fördjupade ansvaret för sin avdelning. Medieanslagets fördelning: Skön vuxen: inkl främmande språk, storstilsböcker, lättlästa böcker, lokalsamling, AVmedia Fack vuxen: inkl AV-media Daisytalböcker och material som hör därtill Barn: skön och fack, anpassade medier, AV-media Tidningar/tidskrifter Databaser TV-spel Filialer: Kyrkhult barn och vuxen samt Jämshög barn och vuxen Efter genomgång av cirkulationstalen tas beslut om medieanslagets fördelning av verksamhetsansvarig. Ämnesbevakning Beslut om inköp av medier görs av ämnesbevakare samt av enskilt filialbibliotek. Ämnesbevakarnas uppgift är att: Bevaka medieutbudet inom sitt ämne, inkl tidskrifter Sköta mediebeståndet (dvs. urvalet, nya upplagor, alternativ litteratur inom ämnet, böcker i serier, gallring och ordning på avdelningen) Marknadsföra sitt ämne Ansvara för ämnets tilldelade anslag Sträva efter att höja cirkulationstalet för sin avdelning Ett tidskriftmöte hålls en gång per år för alla i personalen då utbudet gås igenom och ett gemensamt beslut tas om vilka prenumerationer som biblioteket ska ha. Prenumerationerna sköts av en person. För nättjänster och databaser finns det ett paketabonnemang via Länsbibliotek Sydost. Abonnemanget sköts av en person. Förvärv Inköp sker hos de leverantörer som Olofströms kommun har avtal med. Nuvarande avtal gäller tills vidare. Fördelningen av medieanslaget sker en gång per år. Då bestäms också fördelningen mellan medierna samt avdelningarna. Medieanslaget har följt den decentraliserade inköpsorganisationen och varje inköpare ansvarar för sitt medieanslag och för att se sin del i helheten.

7 (18) Riktlinjer för förvärv: Aktuella, tillförlitliga och spegla efterfrågan i Olofström Facklitteratur barn och vuxen: o Alla nivåer från enkla böcker till litteratur på högskole-/universitetsnivå o Tillförlitliga o Aktuella bevaka nya upplagor Skönlitteratur barn och vuxen: o Olika genrer o Aktuellt Lokalsamling: två exemplar av litteratur med lokal anknytning o Litteratur och annan media om Olofströms kommun ska finnas i lokalsamlingen i ett referensexemplar och ett till utlån. o Här ska också placeras media av författare som bor i Olofströms kommun. o I lokalsamlingen kan också finnas media om övriga Blekinge. Förvärvspolicy Biblioteket ska vara en plats att räkna med. Biblioteket ska ha ett mediebestånd som erbjuder igenkännande och utmaning, och som stödjer demokrati, yttrande- och informationsfrihet. Låntagaren/användaren är en viktig medaktör i medieurvalet. Vi tar gärna emot inköpsförslag, men vi förbehåller oss rätten att göra bedömningen utifrån våra kriterier. Kvalitet är ett subjektivt begrepp och bestäms av rådande normer och den enskilde låntagarens behov av kunskap och upplevelse. Beslut om inköp fattas av ämnesbevakaren och vid tveksamma inköp av arbetsgruppen efter diskussion med kulturchefen. Etiska riktlinjer vad vi inte köper in eller erbjuder på biblioteket: Våldsförhärligande, rått underhållningsvåld Rasistiska böcker, förföljelse av oliktänkande Sexistiska böcker Mediet har värde/kvalitet om det används. Det krävs kunskap, engagemang och servicekänsla hos personalen för att göra medierna kända och tillgängliga för användarna. Vi bevakar tender i samhällsutvecklingen, samtidigt som vi lyfter fram alternativ. Hög kvalitet innebär också snabbhet vid förvärv. Biblioteket har en öppenhet för och kunnighet om nya medier. Gallring Årets mål är att gallra lika mycket som vi förvärvar + 5 % på följande avdelningar: D, E, G, Qe, V och X. För övriga avdelningar gäller principen att gallra lika mycket som det köps in.

8 (18) Följande kriterier gäller för gallring: Föråldrat eller missvisande innehåll Ny bok/upplaga finns Aktuellare material i annan form finns i ämnet Inaktuell (t.ex. debattlitteratur) Sliten/trasig Lite utlånad eller ej utlånad på länge (3 år) = gallringslista Dubblett Bevarandeplan Låntagaren ska stå i centrum för vår verksamhet. Vi ska veta hur och vad som används av vårt mediebestånd och också av vem. Vårt bevarandeansvar består av vår lokalsamling, Harry Martinson-samling och Sven-Edvin Salje-samling. Våra medier kan magasineras, säljas, kastas eller skickas till Sveriges depåbibliotek i Umeå. Vi gallrar för att ge plats för nytt, ge plats för skyltning, bredda och fördjupa beståndet och för att bli av med gammalt och inaktuellt material. Magasin Magasin ska finnas endast på huvudbiblioteket. Här kan placeras media som inte har hög utlåningsfrekvens, men som bedöms inte kunna gallras, t.ex. klassiker inom både facklitteratur och skönlitteratur. Magasinet ska användas till: Att magasinera vissa böcker Klassuppsättningar Lärarbibliotek Kriterier för magasinering: Klassiker inom skönlitteratur och facklitteratur som är i dåligt skick och som inte går att köpa in nya Ett exemplar av litteratur med lokal anknytning Kurslitteratur Till distansstuderande på högskole- och universitetsnivå fjärrlånar/köper vi kurslitteratur vid behov. Valet mellan fjärrlån och inköp avgörs av ämnesansvarig bibliotekarie. Till övriga studerande på lägre nivåer är vi generösa med inköp.

9 (18) Inköpsförslag/fjärrlån (intern länk) Varje förfrågan på köpbara medier, tryckta eller i annan form, ska ses som ett inköpsförslag. Inom Länsbibliotek Sydost ska även böcker som det fjärrlånande biblioteket äger kunna skickas efter. I detta fall råder sunt förnuft och följande medier fjärrlånas inte: Populära och/eller efterfrågade fack- och skönmedia som är köpbara Nya medier från det senaste året Länsbibliotek Sydost fortsätter som tidigare med mediepotter för böcker (170 000 kr) och talböcker (90 000 kr) för hela regionen. För riktlinjer se www.lansbiblioteksydost.org. Samverkan Inom Länsbibliotek Sydost samverkar biblioteken kring mediehanteringen, t.ex. boktransporter och riktlinjer för fjärrlån. Utvärdering och uppföljning Varje år görs en uppdatering av medieplanen. Mediegruppen tar fram cirkulationstal för beståndet och ämnesbevakarna analyserar materialet, skriver kommentarer till cirkulationstalen och annat som berör mediehanteringen enligt en femårsplan (intern länk). Avseende ska tas till: Målgrupp Placering och exponering Förvärv och inköpskanaler Utlån Gallring Cirkulationstal Nättjänster

10 (18) Redovisning av cirkulationstal 2011 HB + Jämshög + Kyrkhult* 2011 Vuxen skön 1,4 Vuxen fack 1,2 Blekingesamlingen 0,3 Barn skön 1,4 Barn fack 1,2 DVD 4,5 TV-spel 4,4 Ljudböcker olika format 2,5 Finska böcker 1,3 Deckare 2,9 HB* 2011 2010 Vuxen skön 1,6 1,8 Vuxen fack 1,3 1,4 Blekingesamlingen 0,4 0,4 Barn skön 1,7 1,8 Barn fack 1,1 0,9 DVD 4,5 4,5 TV-spel 4,4 3,6 Ljudböcker olika format 2,8 3,5 Finska böcker 1,3 1,6 Deckare 4,3 4,4 Cirkulationstal för alla medier på HB* 1,6 Cirkulationstal för alla medier på HB, Jämshög och Kyrkhult* 1,4 Cirkulationstal för tryckta medier på HB* 1,5 Cirkulationstal för tryckta medier på HB, Jämshög och Kyrkhult* 1,3 Cirkulationstal för tryckta medier i Jämshög och Kyrkhult 1,1 *utom magasin, referens, Blekingesaml., HM-saml. och Salje-saml.

11 (18) Redovisning av utlån, förvärv och gallring på huvudbiblioteket 2011 Utlån/Signum Förvärv/Signum Gallring/Signum L 1693 11,63% L 91 9,09% L 93 V 1295 8,89% V 67 6,69% V 26 D 1261 8,66% D 64 6,39% D 64 N 1079 7,41% N 56 5,59% N 540 Qc 1004 6,90% Qc 90 8,98% Qc 116 O 898 6,17% O 82 8,18% O 595 E 753 5,17% E 43 4,29% E 5 K 702 4,82% K 52 5,19% K 198 I 679 4,67% I 60 5,99% I 155 Qe 605 4,16% Qe 37 3,69% Qe 5 P utom Pu 577 3,97% P utom Pu 38 3,79% P utom Pu 159 Qa-Qb 567 3,90% Qa-Qb 39 3,89% Qa-Qb 65 G 460 3,16% G 56 5,59% G 14 F 434 2,98% F 31 3,09% F 66 U 413 2,84% U 28 2,79% U 115 Qd 408 2,81% Qd 21 2,09% Qd 50 R 355 2,44% R 40 3,99% R 87 C 226 1,56% C 10 1,00% C 68 X 200 1,38% X 7 0,70% X 19 Qf-Qz 199 1,37% Qf-Qz 15 1,50% Qf-Qz 38 M 163 1,12% M 8 0,80% M 45 B 158 1,09% B 20 2,00% B 107 Pu 141 0,97% Pu 20 2,00% Pu 29 A 126 0,87% A 18 1,79% A 45 T 99 0,68% T 6 0,60% T 7 J 50 0,35% J 3 0,30% J 12 S 23 0,16% S 0 0% S 32 Summa 14568 100,13% Summa 1002 100,00% Summa 2723 Utlån Förvärv Gallring Vuxen skön 23057 1198 1562 Barn skön 24030 1158 2380 Barn fack 3004 131 724

12 (18) Sammanställning av medieplanering för avdelningarna H, J, O, Pu, S och T Avd Bestånd 2011 Ex till Ex i utlån mag Ref Ljudböcker Databaser Ålder 2011 2010 9 år el äldre 4-8 år 0-3 år Förvärv Gallring Utlån Cirk.tal J 84 2 0 0-73,0% 13,5% 13,5% 3 24 63 0,6 O 702 2 40 4 Zeteo 47,0% 29,0% 23,0% 176 245 1034 0,9 Pu 167 0 3 16* - 33,5% 43,0% 23,5% 7 63 222 1,4 S 38 1 0 0-36,8% 47,0% 16,0% 1 22 40 0,5 T 51 0 4 0-65,0% 24,0% 11,0% 0 25 88 1,5 Avd Bestånd 2011 Ex till Ex i utlån mag * elektronisk resurs Ljudböcker Övrigt Ålder 2011 2010 9 år el Förvärv äldre 4-8 år 0-3 år Gallring Utlån Cirk.tal Hc* 10719 755 649 2 referens 1,8 2 databas. Hc/Hce 7702 593 48,3% 28,0% 23,7% 492 1036 15058 1,9 Hc.02*/ 122 18 45,5% 24,5% 30,0% 3 43 7 0,1 Hce.02* Hc.03*/ 396 25 67,4% 23,6% 9,0% 24 228 79 0,1 Hce.03* Hc.07*/ 33 4 85,7% 10,7% 3,6% 1 24 14 0,3 Hce.07* Hc(s)/ 109 13 53,3% 32,4% 14,3% 8 41 87 0,7 Hce(s) Hci* 115 5 42,5% 21,7% 35,8% 5 165 107 0,9 Placering Deckare 1333 30,5% 36,5% 33,0% 127 220 5485 4,4 CD-bok 539 9,0% 52,2% 38,8% 80 29 2132 4,2 Mp3 110 26 Book2. 0,0% 29,6% 70,4% 8 1 237 4,2 Dubblett 358 75,5% 23,5% 1,0% 1 1 150 0,4 Pocket 312 36,9% 55,7% 7,4% 6 75 700 2,0 SF 92 87,0% 10,9% 2,1% 2 0 43 0,5 Fantasy 260 58,0% 28,4% 13,6% 11 2 250 1,0 Utländsk skön He* 518 14 38,7% 28,7% 32,6% 47 16 411 1,1 Eng. klassiker 59 94,7% 0,0% 5,3% - - - - Eng. deck. 82 29,2% 35,4% 35,4% - - - -

13 (18) Hf* 49 1 69,4% 22,4% 8,2% 0 1 16 0,4 Hj* 43 45,2% 23,8% 31,0% 0 0 5 0,2 Hk* 31 64,3% 28,6% 7,1% 0 0 1 0,0 Hub 887 2 DVD 55,0% 25,0% 22,0% 65 90 1717 1,9 Barn Hcf* 5553 41 133 24 CD 43,9% 27,6% 28,5% 2,6 Hcf 4981 26 44,8% 26,5% 28,7% 493 82 15863 2,7 Hcf.02* 23 40,0% 40,0% 20,0% 0 0 5 0,2 Hcf.03* 91 65,9% 12,5% 21,6% 7 1 131 1,3 Hcf(s) 120 58,0% 27,7% 14,3% 5 6 212 1,7 För de minsta 559 27,0% 31,7% 41,3% 73 11 2871 4,5 Bilderböcker 1894 41 50,9% 26,2% 22,9% 133 37 7366 3,4 Sagor 168 47,4% 35,9% 16,7% 11 4 353 1,8 Börja läsa 648 51,7% 19,0% 29,3% 82 7 1399 1,8 Hcg 925 33,9% 33,2% 32,9% 156 37 2119 1,3 uhc/uhce 1577 5 45 29,7% 32,4% 37,9% 151 30 1348 1,7 uhe/ufhe/ 108 75,2% 12,4% 12,4% 7 0 142 0,6 ughe Eng. ungdom 107 42,0% 26,2% 31,8% 3 0 60 0,9 Eng. fantasy 60 37,3% 39,0% 23,7% 4 0 8 0,2 Klassiker 120 83,5% 12,2% 4,3% 1 0 56 0,5 Manga 203 8,9% 60,9% 30,2% 5 4 492 2,4 Serier 204 49,1% 26,1% 24,8% 28 5 796 1,6 Hästar 234 49,2% 25,2% 25,6% 20 13 463 2,0 Fantasy 420 17,9% 36,9% 45,2% 48 36 636 1,7 Sammanställningen av fackavdelningarnas medieanalyser visar att beståndets ålder behöver ses över, främst gäller det avdelning J, O och T. Det är framför allt avdelning J och T som behöver förstärka vissa underavdelningar. Vad gäller placering och exponering har avdelning J och O sämst förutsättningar. Pu behöver bättre skyltning. Samtliga avdelningars folianter måste ses över. Cirkulationstalen för 2010 var lägst för avdelning S (0,5) och högst för avdelning T (1,5). För att höja utlåningen på fackavdelningen behövs ett mer aktivt arbetssätt. Grundliga gallringar har genomförts på avdelningarna under 2011. Vuxen skönlitteratur på svenska har ett cirkulationstal på 1,8 för 2010. Högst cirkulationstal har deckare (4,4), CD-böcker (4,2) och Mp3 (4,2). Även pocketböckerna ligger högt med 2,0. Placeringen och exponeringen är bra överlag, men behöver ses över på vissa underavdelningar och placeringar där det är trångt i hyllorna eller platsen är undanskymd. När det gäller utländsk skönlitteratur för vuxen är det framför allt finska och engelska böcker som lånas ut. Övriga språk har låga cirkulationstal, och beståndet och exponeringen bör ses över.

14 (18) Skönlitteratur för barn har för de flesta avdelningar bra placering och exponering. Det är framför allt dikter, poesi och Hästar som behöver en översyn vad gäller placeringen. Under 2011 gjordes en stor gallring på barnavdelningen, men det är några avdelningar/placeringar där gallring fortfarande behövs, t.ex. Bilderböcker och engelska böcker. Nya utbrytningar (engelska ungdom och engelska fantasy) har gjort dem enklare hitta. För Manga och Fantasy har intresset avstannat, medan intresset istället ökat för Klassiker och Serier. Cirkulationstalen för 2010 är höga för skönlitteraturen för barn. De högsta talen hittar vi på Hcf där För de minsta och Bilderböcker ligger i topp (4,5 resp 3,4). Andra populära avdelningar/placeringar är Manga, Hästar, Sagor och Börja läsa.

15 (18) Analys av 2011 Cirkulationstalet för 2011 för tryckta medier på öppen hylla var 1,5 på HB och 1,3 för HB, Jämshög och Kyrkhult tillsammans. Blekingesamlingen, Harry Martinson- och Sven Edvin Saljesamlingen, samt magasin och referensböcker ingår inte i mätningen. Vi har som mål att nå 2,0. Under året som gick minskade HB sin utlåning av medier med 11,5 %. Den största nedgången låg på skönlitteratur för barn. Färre utkörningar av bokkassar till förskolorna och ett avslutat bokprojekt på en av förskolorna kan vara en del av förklaringen till nedgången. Enligt Kungliga Bibliotekets undersökning för 2010 har bokutlåningen minskat i landet. Jämfört med riket 2010, som har en total utlåning per invånare på 7,3, ligger Olofström bra till med en motsvarande siffra på 7,6. Utlåningen av AV-medier har däremot ökat i landet, vilket vi även ser i Olofström. Gallringen på HB uppgick förra året till 7573 exemplar. Förvärvet var 3655 exemplar. Därmed uppfyllde vi målet att gallra lika mycket som nyförvärvet + 5 % med råge. Även om vi ser till hela organisationen är målet uppfyllt. Totalt gallrades 9044 exemplar och 5051 exemplar köptes in. Vi mätte tiden från inköpsförslag tills låntagaren är meddelad att boken har kommit. Sammanlagt gjordes 20 mätningar. Inköpen gjordes hos Btj. Tiden från inköpsförslag till ankomstregistrering varierade mellan 5 och 57 dagar. Det ger ett medelvärde på 22,5 dagar, medan median ligger på 19,5 dagar. Det är steget från inköp till bokens ankomst som tar tid. Denna tid varierar mellan 4 och 55 dagar (medelvärde: 20,5 dagar, medianvärde: 17,5 dagar). Två av inköpen har över 50 dagars väntan. Om dessa två inköp räknas bort, varierar tiden mellan 4 och 39 dagar (medelvärde: 17 dagar, medianvärde: 15 dagar). Den långa väntetiden ligger alltså hos leverantören, vilket vi inte kan påverka. En kompletterande mätning gjordes hos Adlibris för att jämföra leveranstiden. Sammanlagt gjordes 20 mätningar av tiden från inköpsansvarig till ankomstregistrering. Tiden mellan inköp och ankomstregistrering varierade mellan 4 och 16 dagar. Det ger ett medelvärde på 8,5 dagar, medan medianen ligger på 7 dagar. Det går alltså mycket snabbare med Adlibris. Till saken hör naturligtvis att vårt avtal ligger hos Btj, och att vi har veckoleverans från dem, men inte från Adlibris. Sammanfattning: Leverantör Inköp ankomstreg. Medelvärde Medianvärde Btj 4-55 dagar 20,5 dagar 17,5 dagar 4-39 dagar 17 dagar 15 dagar Adlibris 4-16 dagar 8,5 dagar 7 dagar Hanteringen av inköpsförslagen inom personalen tar mellan 0 minuter och 4 dagar. Ett av inköpen tog dock 14 dagar p.g.a. ledighet. Men i övrigt fungerar processen väl. Det är steget mellan avdelningsansvarig till inköpsansvarig som tar längst tid (upp till 4 dagar i två fall). Faktorer såsom sjukdom och ledighet påverkar, och vid längre frånvaro måste rutiner finnas så att inköpskedjan fungerar ändå. Vi mätte tiden för fjärrlån och kartlade processen. Följande frågor ställdes: o Hur lång tid tar ett fjärrlån? o Hur lång tid får låntagare vänta på en bok?

16 (18) Fjärrlånemätning En mätning av tidsåtgången vid fjärrlånebeställningar genomfördes under tidsperioden 2/5-27/5 2011. Mätningen genomfördes genom att anteckna antal dagar från beställning till hämtklar bok. Även varifrån boken beställdes noterades, datum, bokens titel samt om det var en skönlitterär bok eller fackbok. 50 fjärrlånebeställningar mättes under perioden. Resultatet av mätningen visar att medianen för antalet dagar från beställning till hämtklar bok är 4 dagar. Mätningen visar att det är en tydlig skillnad i leveranstid beroende på vilket bibliotek boken beställs ifrån. För fjärrlån inom sydostregionen är medianen 4 dagar. Den kortaste tiden som en låntagare behövde vänta på en bok var 2 dagar. Fjärrlån med den kortaste väntetiden beställdes från Kalmar och Karlskrona stadsbibliotek. Den fjärrlånebeställning inom sydostregionen som hade längst väntetid beställdes från Markaryds bibliotek, det tog i detta fall 9 dagar från beställning till hämtklar bok. Det tar något längre tid för fjärrlån beställda från högskolebiblioteken där medianen är 6 dagar. Den längsta väntetiden gällde en kursbok från Malmö högskola som tog 11 dagar från beställning till hämtklar. Den kortaste väntetiden var 4 dagar, men det var inte ovanligt att en beställning tog 7-9 dagar. Slutsatsen är att det går snabbare att låna inom sydostregionen, där förväntad leveranstid är ca 4 dagar. Leveranstiden inom regionen varierar i denna mätning mellan 2 dagar (Karlskrona, Kalmar) och 9 dagar (Markaryd). När det gäller bibliotek utanför regionen (till största delen högskolebibliotek) är den förväntade leveranstiden ca 6 dagar. Leveranstiden varierar i denna mätning mellan 4 dagar (t.ex. Linnéuniversitetet) och 11 dagar (Malmö högskola). Sammanfattning Sammanfattningsvis går det betydligt snabbare att beställa fjärrlån inom sydostregionen, oberoende av om det gäller kurslitteratur eller skönlitteratur. De större biblioteken inom regionen är snabbare på att hantera fjärrlånebeställningar än de mindre. Fjärrlånemätningen ger en indikation på hur långa väntetider som kan förväntas vid fjärrlånebeställningar. Om det är bråttom kan det vara värt att tänka på att högskolebiblioteken generellt sett har längre leveranstider än biblioteken inom sydostregionen. Vi bör tänka på att i första hand beställa fjärrlån inom sydostregionen. Dessvärre är det inte alltid möjligt att beställa inom regionen då tillgången på kurslitteratur inte är lika stor som på högskolebiblioteken. När det gäller efterfrågad kurslitteratur bör vi alltid överväga inköp i första hand och fjärrlån i andra hand. Vi bör sträva efter att minska antalet lån från bibliotek utanför sydostregionen. Slutligen kan konstateras att fjärrlånehanteringen fungerar väl och att väntetiderna från beställning till hämtklar bok generellt sett är rimliga, och att vi därmed ger en bra service till låntagarna. /Charlotta Gyllström (fjärrlåneansvarig) 2012-01-30

17 (18) Vi funderade över hur vi skulle kunna göra medierna mer kända och provade följande metoder: o Bokprat: Under året hade vi två bokcaféer, ett på våren och ett på hösten. De var välbesökta (40-50 personer) och uppskattade. Vi har också haft två bokcirklar med olika teman, en på våren och en på hösten. Båda har varit fullteckande. o Exponering: Vi har arbetat med flera exponeringsmöjligheter under året. På väggarna på båda sidor om bibliotekets ingång har exponeringsväggar monterats upp. Dessa har ett flexibelt skyltsystem som gjort dem användbara för såväl media som konst. Tavellister för bokskyltning har satts upp på flera ställen (uppe på fackavdelningen, vid engelska hörnan och på gaveln på Gzhyllan). Exponeringen har dessutom blivit bättre för flera avdelningar genom gallring och utbrytningar (avd O, engelska klassiker etc). o Hemsidan boktips via bloggen: Vi gjorde ett bloggschema med ambitionen att presentera ett boktips i veckan. Schemat glömdes bort ibland, och eftersom vi också skriver om aktiviteter på bloggen blev boktipsen inte så många. Utifrån den personalstyrka vi har, så har vi bestämt att vi fortsätter med bloggen i sin nuvarande utformning i avvaktan på den nya katalogen/webb 2.0. Därefter bör syftet med bloggen och rutinen ses över. I slutet av november sjösattes bibliotekets facebook-sida som även länkar till bloggens boktips. o Internt: bokpresentationer: Ambitionen var att träffas två gånger på termin och presentera några nya böcker från sina avdelningar. Vi träffades två gånger på våren och en gång under hösten. Presentationerna har varit uppskattade av de flesta, och de fungerar som ett bra sätt att få en liten inblick i nyutkommen media på de olika avdelningarna. Vi ville göra databaserna mer kända för låntagare och personal genom att länka månadens databas på hemsidan och i opac:en, samt ha internutbildning två gånger per termin. Under våren länkades Library PressDisplay och Arkiv Digital på hemsidan, och två internutbildningar hölls om dessa databaser. På grund av långtidssjukskrivning har inga databaser länkats och inga internutbildningar hållits under hösten. Databaserna är en viktig del av vårt utbud, därför bör arbetet med att lyfta fram dem fortsätta under 2012. Det åligger dock var och en att också själv göra sig bekant och hålla sig ajour med databaserna. Under året har dessutom arbetet med att organisera magasinet påbörjats. En plan över magasinets syfte och användning har upprättats och det mesta arbetet beräknas vara klart under 2012. Under våren arbetade Kim Mortensen vissa timmar i biblioteket och av honom fick vi en demonstration av Daisyspelare. 2010 införskaffades en läsplatta som personalen har gjort sig bekant med under 2011 och som låntagarna kan få prova på i biblioteket (ej till hemlån).

18 (18) Vad vi bör arbeta med under 2012 på huvudbiblioteket och filialerna Vi når ett cirkulationstal på 2,0 för tryckta medier på öppen hylla på huvudbiblioteket. Filialerna når ett cirkulationstal på 1,5 för tryckta medier på öppen hylla. Blekingesamlingen, Harry Martinson- och Sven-Edvin Saljesamlingen, samt magasin och referensböcker ingår inte i mätningen. Vi gallrar lika mycket som vi förvärvar + 5 % på avdelningarna D, E, G, Qe, V och X. För dessa avdelningar görs en fördjupad medieplanering i enlighet med femårsplanen. Övriga avdelningar gallrar lika mycket som det köps in. Detta gäller huvudbiblioteket. Vi fortsätter arbetet med att göra medierna mer kända. Följande metoder och sätt, som riktar sig både utåt mot låntagarna och inåt mot personalen, används: o Bokprat o Exponering o Hemsidan och facebook - boktips via bloggen o Internt: bokpresentationer 1 gång/månad Vi ser över arbetet med att lyfta fram databaserna och göra dessa mer kända för både låntagare och personal. Vi gör under året en nulägesbeskrivning för att bland annat kartlägga vilka och hur många som använder databaserna. Vi påbörjar arbetet med att ta fram en plan för en omorganisation av skönavdelningen på huvudbiblioteket. Bland annat ska böckernas möjligheter till exponering och deras placering ses över. I ett första steg ska avdelningen gallras.