Version 2.0
Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2013-07-01 Utgått från mall DPS NVDB 1.0. Lena Nilsson 1.0 2014-05-18 Överfört till det nya verktyget Reena Gustavsson 2.0 2014-11-20 Fastställt Dennis Andersson Dataproduktspecifikation - Funktionell vägklass Dokumentdatum: 2014-05-19 Utgivare: Trafikverket, Väg- och järnvägsdata Kontakt: nvdb@trafikverket.se Distributör: Trafikverket, Röda vägen 1, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921 2
Innehåll 1 Översikt... 5 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten... 5 1.1.1 Innehåll i dataprodukten... 5 1.1.2 Syftet med dataprodukten... 5 1.2 Kunders användning av dataprodukten... 5 1.2.1 Omfattning i tid och rum... 5 1.3 Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt.... 6 1.3.1 Gemensamma standarder, ramverk och dylikt... 6 1.3.2 Specifika standarder, ramverk och dylikt... 6 1.4 Termer, begrepp och förkortningar... 6 2 Produktspecifikationens omfattning... 6 3 Identifiering av dataprodukten... 7 4 Dataproduktens innehåll och struktur... 8 4.1 Dataproduktens uppbyggnad (modell)... 9 4.2 Definition för datakatalog... 9 5 Referenssystem... 11 6 Krav på datakvalitet... 12 6.1 Kvalitetsklasser... 12 6.2 Krav på dataprodukten... 12 6.3 Mått samt definitioner... 14 7 Metadata... 17 8 Datafångst... 18 8.1 Datakällor... 18 8.1.1 Initiala datakällor... 18 8.1.2 Datakällor för ajourhållning... 18 8.2 Krav på spårbarhet... 19 9 Underhåll av dataprodukten... 19 9.1 Tillhandahållandesätt... 19 9.2 Tillhandahållandeformat... 20 9.3 Information om begränsningar... 20 10 Datakvalitetsdeklaration... 20 10.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen... 20 10.2 Uppföljning av kravuppfyllelse... 20 3
10.3 Redovisning av spårbarhet... 21 11 Övrig information... 21 4
1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten 1.1.1 Innehåll i dataprodukten Dataprodukten består av företeelser av typen Funktionell vägklass som tillhör produktgruppen NVDB samt produktundergruppen Övriga trafikföreteelsetyper i NVDB. Dataprodukten omfattar data om en klassificering av vägnätet baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klasserna 0-9, där klass 0 är de viktigaste vägarna och klass 9 de minst viktiga vägarna. Klassningen är generell för all typ av trafik. Företeelsetypen är anknuten till Det svenska vägnätet, referens #5. 1.1.2 Syftet med dataprodukten Denna dataprodukt ingår i NVDB som är en databas som innehåller data om alla Sveriges vägar samt vissa cykelvägar. Syftet med NVDB är att vara en rikstäckande databas med ett brett användningsområde. NVDB har skapats på uppdrag av regeringen och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. 1.2 Kunders användning av dataprodukten Här följer ett antal exempel på användning av produkten uppdelad på olika typer av kunder. Kund Exempel på användning Interna kunder Ruttplanering, navigering Externa kunder Ruttberäkningar, avståndsberäkning, planering av skogstransporter. 1.2.1 Omfattning i tid och rum Typ av avgränsning Avgränsning Ev. förtydligande Avgränsning i data samt Geografisk utsträckning Produkten omfattar alla vägsträckor på Sveriges bilvägnät. Omfattning i tid (Tidsperiod) 2001-04-01 Produkten innehåller aktuella och historiska data 5
1.3 Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt. 1.3.1 Gemensamma standarder, ramverk och dylikt Ref # Dokumentnamn Dokumentnummer Kommentar #1 Geographic Information Data Product Specification SS-ISO 19 131:2008 Specifikationen ansluter till denna standard #2 Geographic information - Data quality SS -ISO 19 157 Denna standard ersätter 19138, 19113 och 19114. #3 Geographic information - Metadata SS-ISO 19115: 2003 #4 Geodata Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning SS-EN ISO 19115:2005-geodata.se Version 3.1.1 SIS/TK 489 N247 www.geodata.se #5 Dataproduktspecifikation - Det svenska vägnätet #6 Dataproduktspecifikation - Företeelsetillkomst Gällande version Gällande version www.trafikverket.se www.trafikverket.se #7 Översikt Vägdata Gällande version www.trafikverket.se #8 Vägdata - Termer, begrepp och förkortningar Gällande version www.trafikverket.se 1.3.2 Specifika standarder, ramverk och dylikt Ref # Dokumentnamn Dokumentnummer Kommentar #100 Leveranstidskrav för väg- och järnvägsdata TDOK 2013:0148 1.4 Termer, begrepp och förkortningar För termer, begrepp och definitioner se referens #8. 2 Produktspecifikationens omfattning Produktspecifikationen omfattar rubricerad företeelsetyp anknuten till Det svenska vägnätet. Vägnätet beskrivs i en egen dataproduktspecifikation, se referens #5. 6
3 Identifiering av dataprodukten Titel Funktionell vägklass Ev. alternativa namn Functional Road class Sammanfattning Företeelsen Funktionell vägklass innebär en klassificering av vägnätet baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klasserna 0-9, där klass 0 är de viktigaste vägarna och klass 9 de minst viktiga vägarna. Klassningen är generell för all typ av trafik. Syfte med produkten Denna dataprodukt ingår i NVDB som är en databas som innehåller data om alla Sveriges vägar samt vissa cykelvägar. Syftet med NVDB är att vara en rikstäckande databas med ett brett användningsområde. NVDB har skapats på uppdrag av regeringen och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. Geometrisk representation Vektor Ämnesområde GEMET INSPIRE themes, version 1.0: Transportnät: Transporter Initiativ: Geodatasamverkan Geografisk utsträckning Utsträckning för data beskrivs av en omskrivande rektangel med latitud och longitud. För varje omskrivande rektangel anges de begränsande koordinaterna. Anges i Väst, Öst, Nord, Syd 10 25 69 54 7
4 Dataproduktens innehåll och struktur Dataprodukten består av företeelser av typen Funktionell vägklass som tillhör produktgruppen NVDB samt produktundergruppen Övriga trafikföreteelsetyper i NVDB. Företeelsetypen Funktionell vägklass innebär en klassificering av vägnätet baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klasserna är 0-9, där klass 0 är de viktigaste vägarna och klass 9 de minst viktiga vägarna. Funktionell vägklass är endast tillämpbar för Vägtrafiknät av typen Bilnät och klassningen görs utifrån vägarnas funktion i det totala vägnätet. Klassningen är generell för all typ av trafik. Ingen särskild hänsyn tas till specifika kriterier såsom hur en viss typ av trafik eller trafikanter bör vägledas. Exempelvis tas inte hänsyn till enbart tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon. Funktionell vägklass följer definitionen av attributet Functional road class i den sk. GDF standarden, (ISO 14825:2004 Intelligent transport systems Geographic Data Files (GDF) Overall data specification, se www.iso.org) Varje vägsträcka klassas i sitt sammanhang, dvs. delvis beroende på hur dess anslutande vägar är klassade. För att få en konsekvent klassning så sker den i samverkan med samtliga berörda (trafikverksregion, kommun, länsstyrelse, skogsintressent m.fl.). Alla vägsträckor med en viss klass är, med få undantag, anslutna till åtminstone en vägsträcka med samma eller överordnad klass. Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9). Öar av vägnät med en överordnad klassificering skall inte finnas i ett underordnat nät. I det vägnät som utgörs av klasserna 0 3 bör antalet återvändsvägar minimeras. Återvändsvägar är vägar där ena änden av vägsträckan antingen slutar i en väg av underordnad klass eller upphör. Till återvändsvägar räknas inte vägar som direkt eller via färjeled ansluter till vägar i annat land. En länk är fullständigt täckt med utbredningar av funktionell vägklass. Det får inte finnas några glapp. En och samma länk har normalt inte två olika klasser. Undantagsvis kan det dock finnas fall där det på länken finns beläget en större trafikalstrande verksamhet (sportarena, industri, affärscentrum m.m.) och där man av den orsaken vill styra trafiken i en viss riktning till och från verksamheten. I sådana fall är det befogat med två olika klasser på samma länk. En färjeled som förbinder två länkar med lika klass har också samma klass. En färjeled som förbinder två länkar med olika klasser har den lägsta klassen av de två. Ramper och grenar klassas i en underordnad nivå till sin huvudväg. Då de förbinder två vägar med samma klass får de samma klass som de sammanbundna vägarna. Väg som har undernummer klassas i en underordnad nivå till sin huvudväg. (Ex. en väg med vägnummer 4.01 får klassen 1). Väg som korsar esplanad eller annan väg med syskonlänkar ska behålla sin funktionella vägklass genom korsningen. För att underlätta klassningen listas i tabellen nedan ett antal punkter att hålla sig till. Tabellen skall inte ses som ett absolut facit utan som en rekommendation. Trafikstyrningsönskemålen är alltid överordnade. Om exempelvis en väg med lågt vägnummer förbättrats och anpassats för ett högre trafikflöde är det motiverat att sätta en bättre funktionell vägklass än den som anges i tabellen. Där vägnummer anges avses enbart väg med statligt huvudnummer inte väg med undernummer (t.ex. E4.01) eller annat vägnummer. 8
4.1 Dataproduktens uppbyggnad (modell) Dataprodukten (företeelsetypen) beskrivs genom att den ges en utbredning, ett läge på vägnätet, samt en eller flera attributtyper. I en del fall saknas attributtyper och då beskrivs enbart företeelsernas anknytning till vägnätet. Alla företeelsetyper anknyts till vägnätet för att de skall kunna betraktas på ett enhetligt sätt i förhållande till varandra samt till vägnätet. Företeelsens läge på vägnätet utbredningen skapas genom att applicera företeelsens läge på en eller flera giltiga referenslänksidentiteter. Det finns olika typer av utbredningar för att beskriva företeelsens läge; sträcka, punkt, nod, sväng, vägutbredning samt vägutbredning med värd. De flesta företeelsetyper har utbredningstypen sträcka. Beskrivningen för en företeelsetyp görs med en eller flera attributtyper genom giltiga datatyper och värdemängder. Alla företeelser har ett unikt id samt en giltighet i tiden. Företeelsers giltighet på vägnätet beskrivs genom giltigheten på företeelsens anknytning till vägnätet samt vägnätets giltighet i tiden. Företeelsetypernas definitioner och strukturer beskrivs i en datakatalog. För en utförligare beskrivning se referens #7. Dataprodukten anknyts till nätet med sträckutbredning Företeelsens läge anges genom att företeelsen ges en sträckutbredning på vägnätet och knyts till vägnätet via referenslänks-id. 4.2 Definition för datakatalog Företeelsetyp: Kortnamn: Funktionell vägklass Funktionell vägklass 9
Definition: En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Obligatoriskt attribut: Kortnamn: Klass Klass Definition: Värdemängd: Vägens funktionella klass. 0- De viktigaste vägarna 1-2- 3-4- 5-6- 7-8- 9- De minst viktiga vägarna Datatyp: Uppräkning Antal tecken: - Antal decimaler: - Mätenhet: - Företeelsetillkomst: Från-datum Ja Det datum då företeelsen beslutades Utbredningstyp: Sträcka Vägtrafiknät: Bilnät 10
På färja Ja Riktning Samtidighet Heltäckande Ordnad Sidoläge Sidoavstånd Nej Nej Ja Nej Nej Nej Historik Namnrymd Ja NVDB_DK 5 Referenssystem Rumsligt referenssystem Beskrivning Plan Det svenska vägnätet Företeelser kopplade till vägnätet är Trafikverkets implementation av vägnätsmodellen VägMod dvs Det svenska vägnätet. SWEREF 99TM (EPSG: 3006) Höjd RH 2000 (EPSG: 5613) Temporalt referenssystem UTC+1 11
6 Krav på datakvalitet 6.1 Kvalitetsklasser Kvalitetskravklasserna grundar sig på företeelsetypen Funktionell vägklass (se referens #6) som anger hur viktig en bilväg är för det totala bilvägnätets förbindelsemöjligheter. De viktigaste vägarna har höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga vägarna har låga kvalitetskrav (Q4). Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser då det är rimligt att kraven på kvalitet på data om en motorväg är högre och mer komplex än data om en sällan använd skogsbilväg. Funktionell vägklass saknas dock på GCM-vägnätet och därför kan kvalitetskravklass inte grunda sig på funktionell vägklass för GCM-vägnät. GCM-vägnätet ingår i kvalitetskravklass 3. Q-klass Definition 1 Funktionell vägklass 0-3 2 Funktionell vägklass 4-5 3 Funktionell vägklass 6 8 och GCM-vägnät 4 Funktionell vägklass 9 6.2 Krav på dataprodukten Krav per datakvalitetsparameter Nivå för godkännande per kvalitetskravklass Q1 Q2 Q3 Q4 Fullständighet i företeelse -brist 0% 0% 0% 0% Kravet är att alla utbredningar av företeelsetypen skall finnas med Fullständighet i obligatoriska attributtyper -brist Kravet är att alla obligatoriska attribut ska finnas för de företeelser som är registrerade Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Klass 2% 2% 2% 2% Logisk konsistens konceptuellt 0% 0% 0% 0% Kravet är att dataprodukten sätts samman på ett strukturerat sätt enligt datakatalogen Logisk konsistens domänkonsistens 0% 0% 0% 0% Kravet är att dataprodukten sätts samman på ett 12
Krav per datakvalitetsparameter Nivå för godkännande per kvalitetskravklass Q1 Q2 Q3 Q4 strukturerat sätt enligt datakatalogen Logisk konsistens format 0% 0% 0% 0% Kravet är att dataprodukten sätts samman på ett strukturerat sätt enligt datakatalogen Tematisk noggrannhet av klassning av attribut: Kravet är att attributen skall vara klassade enligt dataproduktspecifikationen Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Klass 2% 2% 2% 2% Lägesnoggrannhet, relativ n%** n%** n%** n%** Kravet** på lägesnoggrannhet gentemot referenssystemet är +/- x** meter (i vägens längdriktning) vid 95 % konfidensnivå. **Krav eller nivå för kravgodkännande är ej bestämt, därför finns det inget värde Krav på aktualitet * Nivå för godkännande per kvalitetskravklass Q1 Q2 Q3 Q4 Aktualitet vid ajourhållning Kravet vid ajourhållning av företeelser på befintligt vägnät är att de skall vara ajourhållna inom antal n% n% n% n% meter n% n% n% n% Q1: 5 dagar Q2: 90 dagar Q3: 180 dagar Q4: 180 dagar Antal ajourhållna utbredningar av företeelsetypen under en viss tidsperiod mäts. Aktualitet vid vägnätsuppdatering antal n% n% n% n% Kravet är att vid en vägnätsuppdatering ska 13
företeelsetypen alltid levereras, då gäller vägnätets maximala ledtider efter förändring (öppnat för trafik) meter n% n% n% n% Q1: n dagar Q2: n dagar Q3: n dagar Q4: n dagar Antal uppdaterade utbredningar av företeelsetypen under en viss tidsperiod mäts. *För företeelser som levereras av Trafikverket finns det ytterligare krav, se Leveranstidskrav för väg- och järnvägsdata, ref #10. **Krav eller nivå för kravgodkännande är ej bestämt, därför finns det inget värde Dessa datakvalitetselement tillämpas ej för produkten: Fullständighet i företeelse övertalighet Fullständighet i attribut brist: dessa attribut är inte obligatoriska och har således inga krav på fullständighet Fullständighet i (obligatoriska) attribut - övertalighet Logisk konsistens topologi Lägesnoggrannhet - absolut: ej relevant för produkten då positionen anges i förhållande till nätet Temporal kvalitet 6.3 Mått samt definitioner Mått samt definitioner för de datakvalitetselement som används är enligt SS -ISO 19 157, referens #2. Datakvalitetselementen är: Fullständighet i företeelse -brist Namn: Fullständighet, brist Definition: Antal saknade meter eller objekt i datamängden i relation till den totala längden eller antal objekt. Kommentar: Vid heltäckande sträckutbredning är den totala längden vägnätets totala längd i datamängden. För övriga utbredningar är den totala längden den längd som enligt dataproduktspecifikationen skall finnas i datamängden. 14
Mått nr: 7 Värdetyp: Avvikelsekvot % Fullständighet i obligatoriska attribut -brist Namn: Fullständighet, brist Definition: Antal saknade meter i datamängden i relation till det totala antalet meter som skall finnas enligt dataproduktspecifikation. Mått nr: 7 Värdetyp: Avvikelsekvot % Fullständighet i attribut -brist Namn: Fullständighet, brist Definition: Antal saknade meter i datamängden i relation till den totala längden som skall finnas enligt dataproduktspecifikation. Mått nr: 7 Värdetyp: Avvikelsekvot % Fullständighet i företeelse övertalighet Namn: Fullständighet, övertalighet Definition: Antal övertaliga meter eller objekt i relation till det totala antalet meter eller objekt som skall finnas enligt dataproduktspecifikation. Mått nr: 3 Värdetyp: Avvikelsekvot % Logisk konsistens konceptuellt Namn: Logisk konsistens, avvikelsekvot med avseende på regler konceptuellt Definition: Antal meter med brott mot de konceptuella reglerna i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett objekt) Mått nr: 12 Värdetyp: Avvikelsekvot Logisk konsistens domänkonsistens Namn: Avvikelsekvot med avseende på värdedomänen Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett objekt). 15
Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % Logisk konsistens formatkonsistens Namn: Avvikelsekvot med avseende på formatkonsistens Definition: Antal meter som lagrats i konflikt med fel format i relation till det totala antalet meter i datamängden (anpassat så att en meter ses som ett objekt). Mått nr: 20 Värdetyp: Avvikelsekvot % Logisk konsistens topologi Kommentar: Tillämpas ej. För ytterligare information se referens #2. Tematisk noggrannhet av klassning av attribut Namn: Tematisk noggrannhet i klassning av attribut Definition: Antal meter felaktigt klassade attributvärden i relation till det totala antalet meter i datamängden. Mått nr: 67 Värdetyp: Avvikelsekvot % Lägesnoggrannhet, absolut Kommentar: Tillämpas ej. För ytterligare information se referens #2. Lägesnoggrannhet, relativ Namn: Linjärt fel vid 95% signifikansnivå Definition: Halva längden av intervallet som definieras av en övre och en undre gräns där det sanna värdet med 95% sannolikhet ligger inom intervallet Mått nr: 36 Värdetyp: Mått i meter Temporal kvalitet Kommentar: Tillämpas ej. För ytterligare information se referens #2. Aktualitet vid ajourhållning Kommentar: Här har vi valt att ha två mått, en som visar antal och ett som visar antal meter. 1: Namn: Domän konsistens 16
Definition: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det totala antalet i datamängden Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 2: Namn: Domän konsistens Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett objekt) Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % Aktualitet vid vägnätsuppdatering Kommentar: Här har vi valt att ha två mått, en som visar antal och ett som visar antal meter 1: Namn: Domän konsistens Definition: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det totala antalet i datamängden Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 2: Namn: Domän konsistens Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett objekt) Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 7 Metadata Metadata ska ge information om dataprodukten så att man ska kunna hitta vilka data som finns samt kunna utvärdera om dataprodukten kan användas i den egna verksamheten. Det är i metadata som information om uppföljningar och kontroller anges, i dataproduktspecifikationen anges bara kvalitetskraven. 17
De metadata som skickas med leveranserna är typmetadata, dvs metadata som gäller all data för en specifik dataprodukt. Instansmetadata, metadata som gäller ett visst urval levereras inte i dagsläget. Formatet anpassas efter leveransen och kan antingen vara separata xml filer eller så ligger det inkluderat i levererad datafil. Rutiner för att leverera information om kvalitetsuppföljningar och kontroller, d.v.s. kvalitetsmetadata är under uppbyggnad. Metadata för de produkter som ingår i geodatasamverkan eller Inspire finns även på www.geodata.se. All metadata är framtagen enligt den Nationella metadataprofilen, referens #4. 8 Datafångst 8.1 Datakällor 8.1.1 Initiala datakällor För statlig väg genom konvertering från företeelser av typen Vägkategori lagrad i Vägverkets avvecklade databas Vägdatabanken. För kommunal väg genom initial insamling genom dialog med respektive kommun. För enskild väg har initial insamling skett efterhand som avvikelser från bl.a. skogsföretagens transporter. 8.1.2 Datakällor för ajourhållning Underlag för ajourhållning fångas hos dataleverantörerna och levereras till Trafikverkets enhet för Väg- och järnvägsdata för beredning och registrering enligt uppgjorda avtal och processer Dataleverantörer Statlig väg - Projektledare på Trafikverket vid förändringar av det statliga vägnätet Kommunala vägar - Kommunernas kontaktpersoner för kommunalt vägnät enligt gällande avtal om leveranser till NVDB Enskilt vägnät med statligt driftbidrag levereras av Trafikverkets grupper som arbetar med Enskilda vägar. Enskilt vägnät inom leveransområden Kommunernas kontaktpersoner vid förändring på det enskilda vägnätet inom kommunens leveransområden enligt gällande avtal om leveranser till NVDB. Enskilt vägnät av intresse för skogsnäringen - skogsbolagen levererar underlag för sina egna vägar Enskilt vägnät där intressent saknas Lantmäteriet levererar underlag 18
8.2 Krav på spårbarhet Spårbarhet för tillkomst och ursprung ska tillgodoses genom att företeelsetypen Företeelsetillkomst registreras som obligatorisk företeelse. Tillkomstföreteelsen knyts till en eller flera företeelser då flera företeelser kan ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess utbredning. De attribut som beskriver tillkomsten är ansvarig organisation, processteg attribut, metod attribut och slutdatum dvs. det datum när hanteringen av data i processteget avslutades. För alla företeelsetyper skall även ett från-datum och ett till-datum anges. De beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. Se även dataproduktspecifikationen för Företeelsetillkomst, referens #6. Spårbarhet i tillämpning erhålls genom att leveranser loggas för externa kunder, till vem, när och vilket geografiskt område. 9 Underhåll av dataprodukten Ajourhållning av produkten sker Kontinuerligt Eventuell anmärkning Klicka här för att ange text. Trafikverket förvaltar dataprodukten. Produkten produceras enligt processen Ajourhålla vägdata med särskilda krav på produktionsprocessen, se processer i Trafikverkets ledningssystem. Avvikelsehantering sker enligt processbeskrivning och rutiner. 9.1 Tillhandahållandesätt Data kan tillhandahållas på följande sätt: Levereras via filöverföring från Trafikverkets tillhandahållandetjänst för väg- och trafikdata Lastkajen. Leverans via ftp-server. 19
9.2 Tillhandahållandeformat Data kan levereras i följande filformat: Format Version Kommentar ESRI Shape Ett filformat som idag får anses vara bransch-standard. Fungerar i flertalet GIS-verktyg. Formatet är enkelt för dem som exempelvis behöver ögonblicksbilder för kartframställning eller för enklare analyser. Version anges ej då bakåtkompatibilitet alltid finns. xml 3.2 Svensk standard SS637004:2009 (gäller vägnätet), SS637006 (gäller företeelser) och SS637007 (gäller definitioner för transaktionell uppdatering). Kräver speciell import funktion. mdb 10.1 Personlig geodatabas. Kräver ESRI-verktyg. Ger möjlighet till komplexa analyser. Har dock en begränsning i storlek på 2 GB. gml 3.2 Xml-format för geografisk information mid mif 3 MapInfo file format 9.3 Information om begränsningar Avtal om leveranser måste först tecknas med Trafikverket. Avtalen reglerar rättigheter och skyldigheter för leverantören Trafikverket och för användaren. Avtalen kan vara förenade med kostnader beroende på kund och avtalsmodell. Avgifterna som tas ut är uttagsavgift, nyttjanderättsavgift eller avgifter för specialpreparering. För ytterligare information se "http://www.trafikverket.se/lastkajen 10 Datakvalitetsdeklaration 10.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Direkt kvalitetsstyrning görs genom att rutiner för datafångst finns, samt att kvalitetsstyrning sker automatiskt i systemet vid uppdatering/ajourföring. 10.2 Uppföljning av kravuppfyllelse Uppföljning av kravuppfyllelse görs genom automatiserade datakontroller i databasen samt på avvikelse- och defektrapporter från kunder. De datakontroller som görs baseras på de regelverk och krav som finns på datamängderna. 20
Nyttoundersökningar enligt NKI:s modell genomförs. Genomförda uppföljningar ska redovisas på trafikverket.se samt i metadata för produkten. 10.3 Redovisning av spårbarhet Spårbarhet bakåt (tillkomsthistorik) enligt kraven finns för indataleveranser. Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i databasen finns, men uppgifterna om företeelsens giltighet är inte verifierade fullt ut. Spårbarhet i process/processhistorik finns för allt som produceras. Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns för allt som levereras på filnivå. 11 Övrig information Ingen övrig information redovisas. 21
Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se