Bakgrund Ett teknikskifte pågår i Sverige Sveriges infrastruktur för telekommunikation är föråldrad och har nått taket för vad den klarar. Med anledning av detta genomförs nu en genomgripande teknikväxling som omfattar hela landet. För att möta morgondagens behov krävs fiberuppkoppling och runtom i landet pågår arbetet med att etablera fibernät. Det är en utmaning att skapa en framtidssäker teknik även på landsbygden och vi måste själva engagera oss. Det har man redan gjort i hundratals byalag och lokala ekonomiska föreningar i andra bygder. FIBER JA! eller NEJ? Det är dags att vi sätter oss in i frågan. Det är dags att vi tar ställning inför framtiden. Ny teknik nya krav Kraven på kommunikationskapacitet ökar snabbt sedan Internets barndom har det skett en fördubbling var 18:e månad. Idag sköts både företag och privatpersoners vardagsliv via IT i en utsträckning som vi inte kunde föreställa oss för bara några år sedan. Allt större del av samhällets tjänster och företagens existens och bygger på datakommunikation. Även TV-utbudet är helt förändrat och kräver stor kapacitet. Begränsningarna och bristerna med dagens teknik börjar redan nu bli tydliga. Det handlar om trygghet och utveckling för landsbygden. Det handlar om fastigheternas och bygdens attraktionskraft. AXE-växlarna Den utrustning som idag sitter i AXE-växlarna i våra telestationer har passerat bäst-före-datum. Snart når man gränsen då det inte längre går att reparera dessa växlar. Omkring år 2017 kan man inte längre reparera AXE-systemet. Reservdelar tillverkas inte längre. Kopparnätet Många har fått erfara att Telias kopparnät är slitet, lappat och lagat. Nätet är gammalt och har tekniska begränsningar. Åsknedslag och andra skador har satt sina spår. Kopparnätet kommer med tiden att avvecklas.
Frågor och svar Här har vi samlat en del av de vanligaste frågorna och svaren. Skriv upp de nya frågor som kommer upp och ta med till nästa möte med styrelsen och bykontakterna. Tomt ark finns längst bak i pärmen. Kommer det inte bättre lösningar som gör att vi slipper gräva? Varken befintligt telenät eller mobila alternativ kommer att kunna leverera den kapacitet som vi kommer att behöva i framtiden. Det går väl ganska skapligt idag? Hittills har vi klarat oss, men framtiden ställer nya krav. För många har det redan blivit märkbara försämringar i takt med ökad belastning på näten. Ett större utbud av kanaler och tjänster, ny teknik som t ex I-phones m m och ett kraftigt växande antal användare påverkar tillgängligheten. TV tar redan nu en stor del av kapaciteten. HD-TV kommer att kräva ännu mer effekt. Varför duger inte dagens ADSL som går via telenätet? ADSL går via kopparnätet. ADSL är och förblir en tillfällig lösning på grund av begränsad kapacitet. Fördelen med ADSL var att vi snabbt fick bredband även på landsbygden. Nackdelen med ADSL är, att kapaciteten sjunker snabbt med ökat avstånd till telestationen. ADSL ger för många redan nu en hastighet under dagens acceptabla nivå. Hur länge till klarar vi oss med ADSL? - Acceptabel nivå idag och i framtiden? Det kommer antagligen att duga ett par år till, men ökningen ser ut att fortsätta. Idag krävs vid normalt användande av Internet ca 2 Mbit/s uppkoppling. Prognosen är, att det om 2 år kommer att krävas ca 10 Mbit/s som grundkapacitet. Kan Telia förstärka kapaciteten i ADSL? Man kan uppgradera telestationerna i Skottlanda och Bjurvik då de har fiberuppkoppling. Detta får dock begränsad effekt när inte fastigheterna är fiberansutna. Varför inte mobilt? 3G-masterna är redan idag fullbelagda och kan ej byggas ut mer utan fiberuppkoppling. 4G-master måste alltid anslutas till fibernät. 4 G ger god täckning högst någon kilometer. 4G-master kommer troligen bara att byggas i tätbefolkade områden. 4G ger ej TV, men förbättrar datatrafiken. Mobila system begränsas av brist på frekvenser, terrängförhållanden, antal uppkopplade och avståndet till masten. Mobila system är och förblir kompliment. Man vet nu att de mobila alternativen inte kan leva upp till morgondagens krav.
Fiberfakta Vad är fiber? Själva fibern är hårstråtunna trådar av glas. Informationen överförs i form av ljus i olika färger. Vad är det som ska grävas ner? Ett stamnät som utgår från telestationerna och binder samman byarna. Ett finmaskigt områdesnät som ger fiber in i huset. Nätet består av slangar där sen operatören "blåser in" den tunna optokabeln. Vad händer på andra håll? I städerna byggs fibernäten ut för fullt, men landsbygden halkar efter på grund av avstånden och ett mindre kundunderlag. På landsbygden jobbar hundratals ekonomiska föreningar och byalag med fiberuppkoppling för sina bygders framtid, attraktionskraft, utveckling och trygghet. Många är redan nu anslutna. Vilken roll spelar denna teknik för landsbygdens framtid? En garanti för att bevara och förbättra Telefoni, Bredband, TV m m. Nödvändigt för att företag ska etablera sig och leva kvar på landsbygden. Underlättar inflyttning av yngre generationer som är vana vid den snabbare tekniken. Värdeökning av fastigheten och området blir attraktivare. Full tillgång till samhällets och företagens tjänster Viktigt för fungerande trygghetslarm och andra larm. Internetansluten akutvård i ambulans. Säker kommunikation för räddningstjänsten under insatser. Fiberoptiken klarar med lätthet de nya kraven. Kapaciteten är i praktiken obegränsad. Vilka tjänster får jag genom fibern? Fiberanslutningen ersätter det gamla telefonnätet som idag ger oss telefon och internet. Det kan också ersätta TV-antenner och paraboler. Alla tjänster du vill ha kan kopplas till ett abonnemang. Telefoni TV och HD-TV Snabbt och stabilt bredband med full kapacitet till alla fastigheter. Du slipper begränsningar i telefonlinjer eller mobilnät. Trygghetslarm och andra larmtjänster. Tillgång till alla nya tjänster som med säkerhet kommer. forts.
Fiberfakta forts Måste jag köpa tjänster i nätet? Nej. Även om fibern svetsats in i den dosa du låtit montera på väggen, kan du välja om du tecknar några tjänster eller inte. Du väljer också tidpunkt, vilket är bra att tänka på då dina gamla abonnemang troligen har uppsägningstider. Fiberanslutningen höjer ändå alltid värdet på fastigheten. Vilken kapacitet kan levereras? Samtliga anslutna hushåll får tillgång till tjänster upp till 1Gbit/s. Den fiberoptiska tekniken ger full effekt till varje enskild fastighet oavsett avståndet till telestationen eller antalet andra användare. Med ADSL eller mobil lösning påverkas kvalitén av såväl avstånd som antal uppkopplade. Hur länge klarar vi oss med fiber? Enligt all kunskap som finns idag kommer fibertekniken att klara framtidens successiva behovsökning med råge. Det är inte fibern utan utrustningen som begränsar hastigheten. Något alternativ till fiberns möjligheter finns inte idag. Därför anses den vara den mest framtidssäkra tekniken. Kan husets befintliga telenät användas? Ja. Dosan som monteras i ditt hus ansluts till befintligt telenät och de vanliga telefonerna kan användas. Köper du i framtiden dina telefonitjänster via fibernätet har du dock ingen användning för den telekabel som idag finns in till huset. Vad händer vid strömavbrott? Vid strömavbrott slocknar elektroniken som driver nätet, vilket innebär att telefonen inte fungerar. I centrala kopplingspunkter kommer det dock att finnas en batteribackup. Om batteribackup anses behövas i hemmet får var och en själv skaffa och installera detta. Vad händer vid åsknedslag? Åskan kan inte påverka fibern då den transporterar informationen i form av ljus. OBS! Även om fibern inte kan leda in åskan så kan elnätet fortfarande göra det. Man bör därför som tidigare skydda hemmets elektronik med åskskydd och /eller dra ur kontakterna vid åskväder. Hur är det med strålning? Fiberkabeln är helt fri från strålning då informationen transporteras i form av ljus.
Genomförande Öppet nät? Ett öppet nät är huvudmålet idag. Tanken är att även olika operatörer ska få informera bygden om sina erbjudanden. Vi har idag möjlighet att välja mellan Telia och Quadracoms utbud. Vem gör vad? Utbudet skiljer mellan olika operatörer. Vi återkommer längre fram i processen beträffande val av operatör, projektering m m. En fullständig redogörelse kan inte göras förrän det finns en operatör. Så här har installationen i korthet gått till i liknande bygder: Föreningen gräver till tomtgräns. Medlemmen ombesörjer grävning fram till huset. Vid installationen finns samordningsvinster att hämta genom den gemensamma upphandlingen. Fakta om material, installation och vad som upphandlas gemensamt informeras om senare. Blir det stora diken i gräsmattan? Ingreppet är skonsamt. Om man inte kan ordna grävning för hand sker nedläggningen med ett specialaggregat. Det bygger på samma teknik som när man lägger ner slang för jordvärme. Hur djupt ska det grävas? Utanför tomt ca 70 cm. På tomt ca 40 cm. Vad händer om en markägare inte vill tillåta grävning på sin mark? Markavtal kommer att skrivas med berörda markägare. Om någon inte vill ha fibern på sin mark finns alternativen att bygga runt eller lägga i vägarna. Är det svårt att få in kabeln i huset? Ingreppet är litet då genomföringskabeln har en diameter på bara någon centimeter. Blir det billigare att vänta? Nej, det visar erfarenheterna tydligt. Projektet bygger på samordningsvinster och gemensam upphandling och även ideella insatser. Fastigheter som är med i uppbyggnadsfasen får del av de eventuella bidrag som beviljas. Det blir alltid dyrare att i efterhand dra igång hela processen på egen hand. Måste jag ansluta mig? Nej, självklart inte. Men teknikväxlingen pågår och telekommunikationerna berör oss alla. Därför måste vi sätta oss in i frågan för att veta vad vi har att ta ställning till.
Ekonomi Vad kostar en anslutning? Det går inte att göra en kalkyl så här tidigt i projektet. Vi ska tillsammans göra allt för att hålla kostnaderna nere. Här kommer även de ideella insatserna att vara viktiga! Ju fler som ansluter sig desto lägre kostnad! Vad har det kostat i andra bygder? Prisexempel: Liknande projekt som beviljats statligt stöd har landat på ca ca 20 000 kr /fastighet. För det får du slang, fiber och aktiv utrustning ända in i huset. Kostnaden beror som sagt också på antalet. Hur kan vi påverka kostnaderna? Insatsen baseras på en beräknad kostnad inom hela området. Den största kostnaden är grävningen och den kan alla påverka genom att: Se till att så många som möjligt vill ansluta sig. Ju fler desto billigare är den generella regeln. Ideella insatser kommer att spela en mycket viktig roll. Göra en så bra sträckning som möjligt. Rensa vägen för maskinerna så att de kommer fram. Se till att ledningsvägen är ordentligt utstakad i förväg. Ha en bra logistik så att utrustning och material finns på plats. Styrelsen kommer att arbeta för att så långt det är möjligt införskaffa utrustning. Finansiering? Bankerna erbjuder lån till fiberinstallation. Frågor om finansiering tas upp på senare infomöten! Lönar det sig även för mig? För många kommer investeringen att löna sig från dag 1 genom minskade abonnemangsavgifter och vara återbetald inom ca 7 år. Fastigheten blir mer attraktiv vid en försäljning. Förmånligt att gå med i den gemensamma upphandlingen vi vill jobba för. Fiberanslutning - en god investering för din fastighet och för Rudskogabygdens framtid! Fortsatt information! Vi uppmanar alla att delta i kommande informationsmöten! Följ frågan på www.rudskoga.se där även detta material kommer att finnas. Allmän info www.fiberivarmland.se
Bli medlem! Det är ett stort arbete som väntar och det är viktigt att snabbt få börja jobba! Vi kan inte starta förrän vi fått en uppfattning om hur stort intresset är. Rudskoga Fiber ek för bankgiro 837-9349 Anmälan kostar endast 100 kr. Din anmälan ej bindande, men nödvändig för att vi ska komma igång! Rudskoga Fiber ekonomisk förening Styrelsen: Robert Sakuth, ordf 070 517 42 79 robert.sakuth@hotmail.com Göran Ivarsson, sekr 070 547 65 02 goran_ivarsson@telia.com Jonas Rääf, kassör 070 834 41 28 jonas.raaf@trelleborg.com Bengt Pettersson 070 517 71 19 gotthem@telia.com Håkan Nordström 070 646 00 34 hakan.nordstroem@telia.com Marie Tjärnbro 070 224 59 96 m.tjarnbro@spray.se Per-Olov Svensson 070 515 26 03 perrraford@gmail.com