Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009 Personbilar hos 33 kommuner samt Region Skåne 2009
Innehåll Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009...1 Om granskningen...3 Antal fordon...4 Antal och andel fordon fördelade på olika drivmedel...5 Antal och andel bilar äldre än modellår 2000...8 Antal och andel miljöbilar... 10 Definitionen för statliga myndigheter och miljöbilspremien... 10 Resultat i granskningen: antal och andel miljöbilar... 10 Om bilars koldioxidutsläpp... 12 Vikten av företagens och kommunernas val av bilar... 13 Beskrivning av granskade CO 2 -värden... 14 Resultat: CO 2 -energi = mått på bilars energieffektivitet... 16 Resultat: CO 2 -klimat = mått på bilars klimatpåverkan... 18 Avslutande ord... 20
Om granskningen Miljöfordon Syd har på uppdrag av Vägverket Skåne genomfört en fordonsanalys av Skånekommunernas och Region Skånes bilflottor med avseende på antal fordon, antal och andel miljöbilar, energieffektivitet och klimatpåverkan i enlighet med motsvarande granskning som genomförts för kommunerna i Blekinge och Småland 2008. Fordonsanalysen är en nulägesbeskrivning som ämnar tjäna som underlag för kommunerna och Region Skåne för deras fortsatta arbete att skapa mer miljöanpassade och trafiksäkra fordonsflottor. Fordonsanalysen redovisar mätbara och uppföljningsbara parametrar som kommunerna och Region Skåne kan använda sig av för att sätta upp konkreta förbättringsmål samt vidta lämpliga förbättringsåtgärder. Utöver ovan innehåll redovisas även en sammanställning över antal bilar som drivs av olika drivmedel samt antal och andel bilar äldre än årsmodell 2000. Avseende trafiksäkerhetsdata såsom antal stjärnor i Euro-NCAP (krockskydd, fotgängarskydd och barnsäkerhet) samt whiplash-skydd, antisladdsystem och vikt så anses detta mycket viktigt att redovisa men informationen i bilregistret är ännu så länge bristfällig för att säkerställa en jämförande analys motsvarande ovan uppräknade miljöparametrar. Av denna anledning ingår inte trafiksäkerhetsdata i denna undersökning. För kännedom är tillfredsställande information om trafiksäkerhet på väg att uppdateras i bilregistret och BILFAKTA s databas så vid kommande granskningar kan detta inkluderas hand i hand med miljöinformation. I granskningen redovisas följande parametrar: - Antal fordon (tabell 1) - Antal fordon fördelade efter olika drivmedel (tabell 2) - Andel fordon som drivs med alternativt och fossilt drivmedel (tabell 3) - Antal och andel fordon äldre än modellår 2000 (tabell 4) - Antal och andel miljöbilar (tabell 5) - CO 2 -energi (gram CO 2 /km) och CO 2 -energi (motsvarande liter bensin/mil) (tabell 6) - CO 2 -klimat (värde 1) gram CO 2 /km och CO 2 -klimat (värde 2) gram CO 2 /km (tabell 7)
Antal fordon Granskningen av kommunernas och Region Skånes bilflottor avser endast registrerade personbilar i trafik. Granskningen har genomförts genom att hämta information om de olika bilarna och dess utsläpp från Vägtrafikregistret och BILFAKTA s databas. Datum för granskningen är 2009-02-15. Tabell 1: Antal fordon i respektive kommun sorterade från den som har flest fordon till den som har minst. Plats Kommun Antal totalt 1 Skåne (33 kommuner) 3592 2 Region Skåne 722 3 Malmö 571 4 Helsingborg 384 5 Kristianstad 323 6 Lund 255 7 Hässleholm 158 8 Ängelholm 143 9 Trelleborg 130 10 Höganäs 116 11 Eslöv 115 12 Landskrona 107 13 Ystad 103 14 Simrishamn 97 15 Höör 93 16 Klippan 80 17 Sjöbo 72 18 Kävline 69 19 Osby 69 20 Tomelilla 69 21 Bjuv 59 22 Båstad 54 23 Svedala 54 24 Hörby 51 25 Bromölla 48 26 Staffanstorp 47 27 Vellinge 47 28 Svalöv 44 29 Östra Göinge 43 30 Åstorp 42 31 Skurup 40 32 Lomma 39 33 Örkelljunga 31 34 Perstorp 22 35 Burlöv 17
Antal och andel fordon fördelade på olika drivmedel Antalet fordon fördelade på olika drivmedel har sammanställts i granskningen. Sortering sker efter andel bilar som kan drivas med alternativa drivmedel som redovisas i tabell 3. Sammanställningen visar att det fortfarande är fossilbilar (bensin- och dieseldrivna fordon) som dominerar. Ett mönster som bryts av Region Skåne som har fler bilar som kan drivas på alternativt drivmedel än rena fossilbilar. Skurup och Malmö är bästa kommuner med över 40 procent alternativbränsledrivna bilar. Genomsnittet för de skånska kommunerna är att knappt 21 procent av fordonen drivs med alternativt drivmedel. Genom att ställa krav på att nya bilar ska kunna drivas med annat drivmedel än bensin och diesel kan även kommunerna på sikt minska oberoendet av fossila drivmedel.
Tabell 2: Antal fordon i respektive kommun fördelade på olika drivmedel. Plats Kommun Antal totalt Bensin Diesel Bensin / etanol Bensin / el Bensin / gas EL 1 Region Skåne 722 182 106 393 38 3 0 2 Skurup 40 16 5 19 0 0 0 3 Malmö 571 281 48 189 18 34 1 4 Ystad 103 51 16 0 8 28 0 5 Trelleborg 130 73 12 19 1 25 0 6 Helsingborg 384 251 20 79 17 17 0 7 Hörby 51 34 3 14 0 0 0 8 Landskrona 107 56 22 22 2 4 1 9 Svedala 54 33 7 14 0 0 0 10 Sjöbo 72 38 16 18 0 0 0 11 Svalöv 44 22 11 11 0 0 0 12 Ängelholm 143 106 5 32 0 0 0 13 Skåne (33 kommuner) 3592 2461 385 493 59 192 2 14 Lomma 39 20 11 8 0 0 0 15 Tomelilla 69 38 17 14 0 0 0 16 Kristianstad 323 233 26 1 0 63 0 17 Hässleholm 158 123 9 18 0 8 0 18 Bjuv 59 49 3 6 1 0 0 19 Eslöv 115 86 16 2 0 11 0 20 Lund 255 197 31 18 8 1 0 21 Kävline 69 52 14 3 0 0 0 22 Staffanstorp 47 44 1 2 0 0 0 23 Örkelljunga 31 26 4 1 0 0 0 24 Simrishamn 97 77 17 1 2 0 0 25 Åstorp 42 36 5 0 1 0 0 26 Höör 93 83 8 1 1 0 0 27 Vellinge 47 39 7 1 0 0 0 28 Båstad 54 52 1 0 0 1 0 29 Höganäs 116 92 24 0 0 0 0 30 Östra Göinge 43 43 0 0 0 0 0 31 Bromölla 48 46 2 0 0 0 0 32 Perstorp 22 17 5 0 0 0 0 33 Osby 69 58 11 0 0 0 0 34 Klippan 80 73 7 0 0 0 0 35 Burlöv 17 16 1 0 0 0 0
Tabell 3: Andel fordon som drivs med alternativt och fossilt drivmedel. Plats Kommun Antal totalt Antal med alt. bränsle Andel med alt. bränsle % Antal med fossilt bränsle Andel med fossilt bränsle % 1 Region Skåne 722 434 60,1 288 39,9 2 Skurup 40 19 47,5 21 52,5 3 Malmö 571 242 42,4 329 57,6 4 Ystad 103 36 35,0 67 65,0 5 Trelleborg 130 45 34,6 85 65,4 6 Helsingborg 384 113 29,4 271 70,6 7 Hörby 51 14 27,5 37 72,5 8 Landskrona 107 29 27,1 78 72,9 9 Svedala 54 14 25,9 40 74,1 10 Sjöbo 72 18 25,0 54 75,0 11 Svalöv 44 11 25,0 33 75,0 12 Ängelholm 143 32 22,4 111 77,6 13 Skåne (33 kommuner) 3592 746 20,8 2846 79,2 14 Lomma 39 8 20,5 31 79,5 15 Tomelilla 69 14 20,3 55 79,7 16 Kristianstad 323 64 19,8 259 80,2 17 Hässleholm 158 26 16,5 132 83,5 18 Bjuv 59 7 11,9 52 88,1 19 Eslöv 115 13 11,3 102 88,7 20 Lund 255 27 10,6 228 89,4 21 Kävlinge 69 3 4,3 66 95,7 22 Staffanstorp 47 2 4,3 45 95,7 23 Örkelljunga 31 1 3,2 30 96,8 24 Simrishamn 97 3 3,1 94 96,9 25 Åstorp 42 1 2,4 41 97,6 26 Höör 93 2 2,2 91 97,8 27 Vellinge 47 1 2,1 46 97,9 28 Båstad 54 1 1,9 53 98,1 29 Höganäs 116 0 0,0 116 100,0 30 Östra Göinge 43 0 0,0 43 100,0 31 Bromölla 48 0 0,0 48 100,0 32 Perstorp 22 0 0,0 22 100,0 33 Osby 69 0 0,0 69 100,0 34 Klippan 80 0 0,0 80 100,0 35 Burlöv 17 0 0,0 17 100,0
Antal och andel bilar äldre än modellår 2000 Som en extra parameter i granskningen sammanställdes antal och andel fordon äldre än årsmodell 2000 i kommunernas bilflottor. Vellinge och Perstorp kommuner har inga personbilsregistrerade fordon alls äldre än 2000. Bland Skånekommunerna är drygt 14 procent i genomsnitt av fordonen äldre än 2000. Äldre fordon har allt som oftast högre bränsleförbrukning samt högre utsläpp av koldioxid och miljö- och hälsopåverkande föroreningar. Det kan därför vara klokt att se över möjligheten att byta ut äldre fordon.
Tabell 4: Antal och andel fordon äldre än modellår 2000. Plats Kommun Antal totalt Antal äldre än 2000 Andel äldre än 2000 % 1 Vellinge 47 0 0,0 2 Perstorp 22 0 0,0 3 Region Skåne 722 9 1,2 4 Sjöbo 72 1 1,4 5 Östra Göinge 43 1 2,3 6 Ystad 103 4 3,9 7 Höör 93 5 5,4 8 Höganäs 116 8 6,9 9 Svedala 54 4 7,4 10 Ängelholm 143 11 7,7 11 Simrishamn 97 8 8,2 12 Trelleborg 130 13 10,0 13 Bromölla 48 5 10,4 14 Tomelilla 69 8 11,6 15 Kävlinge 69 8 11,6 16 Hörby 51 6 11,8 17 Bjuv 59 7 11,9 18 Hässleholm 158 19 12,0 19 Skurup 40 5 12,5 20 Båstad 54 7 13,0 21 Landskrona 107 15 14,0 22 Skåne (33 3592 510 14,2 kommuner) 23 Åstorp 42 6 14,3 24 Malmö 571 85 14,9 25 Svalöv 44 7 15,9 26 Lund 255 44 17,3 27 Helsingborg 384 71 18,5 28 Osby 69 14 20,3 29 Kristianstad 323 66 20,4 30 Staffanstorp 47 10 21,3 31 Eslöv 115 25 21,7 32 Burlöv 17 4 23,5 33 Klippan 80 22 27,5 34 Lomma 39 11 28,2 35 Örkelljunga 31 10 32,3
Antal och andel miljöbilar Det finns olika definitioner av vad en miljöbil är. En del menar att alla bilar som har katalysator är en miljöbil, andra kallar alla bilar som har en viss miljöklass som miljöbilar, exempelvis miljöklass 2002, miljöklass 2005 etc. Samtliga dessa krav är lagkrav som gäller för moderna bilar. Det är därför ingenting som räcker för att bli klassad som miljöbil. För granskningen av antal och andel miljöbilar i Skåne den så kallade statliga miljöbilsdefinition som presenteras nedan. Definitionen för statliga myndigheter och miljöbilspremien 1. Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller, som tillhör miljöklass 2005, där utsläppen av växthusgasen koldioxid (CO2) maximalt är 120 g/km (motsvarar ungefär 0,5 liter bensin och 0,45 liter diesel per mil). För dieselbilar krävs även ett partikelfilter eller annan effektiv rening som släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km. 2. Bilar som tillhör miljöklass 2005 och drivs med alternativa drivmedel, såsom etanol E85 (85 procent etanol, 15 procent bensin), naturgas och biogas, tillåts ha en bränsleförbrukning som motsvarar 9,2 liter bensin/100 km, 8,4 liter diesel/100 km alternativt 9,7 Nm3 gas/100 km. 3. Elbilar som tillhör miljöklass El och har en maximal energianvändning på 37 kwh/100 km. Flera elbilar förväntas komma in på svenska marknaden de närmaste två åren. Automatväxlade versioner av fordon som drivs med alternativa drivmedel tillåts förbruka mer bränsle än maxnivåerna som anges ovan om de är identiska i övrigt med en manuellt växlad modell som klarar kraven. Resultat i granskningen: antal och andel miljöbilar Region Skåne har kommit längst i Skåne avseende att introducera miljöbilar i sin fordonsflotta. Ystad, Skurup och Malmö är bästa kommuner. Notera att miljöbilar och låg klimatpåverkan (se CO 2 -klimat längre ned i denna rapport) går hand i hand. Däremot är sambandet mellan hög andel miljöbilar och fordon som har låg förbrukning inte entydigt. Detta gör att de som kommit långt avseende inköp av miljöbilar även bör titta på möjligheten att även ställa tuffare krav på lägre förbrukning.
Tabell 5: Antal och andel miljöfordon Plats Kommuner Antal totalt Varav miljöbilar Andel miljö (%) 1 Region Skåne 722 441 61,1 2 Ystad 103 55 53,4 3 Skurup 40 19 47,5 4 Malmö 571 263 46,1 5 Landskrona 107 45 42,1 6 Svalöv 44 16 36,4 7 Trelleborg 130 45 34,6 8 Helsingborg 384 113 29,4 9 Svedala 54 15 27,8 10 Hörby 51 14 27,5 11 Sjöbo 72 18 25,0 12 Skåne (33 3592 858 23,9 kommuner) 13 Ängelholm 143 33 23,1 14 Kristianstad 323 67 20,7 15 Lomma 39 8 20,5 16 Tomelilla 69 14 20,3 17 Kävlinge 69 13 18,8 18 Hässleholm 158 26 16,5 19 Eslöv 115 18 15,7 20 Lund 255 36 14,1 21 Höganäs 116 14 12,1 22 Bjuv 59 7 11,9 23 Åstorp 42 3 7,1 24 Klippan 80 4 5,0 25 Staffanstorp 47 2 4,3 26 Simrishamn 97 4 4,1 27 Örkelljunga 31 1 3,2 28 Höör 93 2 2,2 29 Bromölla 48 1 2,1 30 Vellinge 47 1 2,1 31 Båstad 54 1 1,9 32 Burlöv 17 0 0,0 33 Osby 69 0 0,0 34 Perstorp 22 0 0,0 35 Östra Göinge 43 0 0,0
Om bilars koldioxidutsläpp 1 Koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar i Sverige fortsätter att minska, men fortfarande har vi de mest bränsleslukande bilarna i EU. Koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar i Sverige fortsätter att minska. Under det första halvåret 2008 sjönk utsläppen med 3,7 procent jämfört med hela år 2007, från 181 till 174 gram per kilometer. Det framgår av ny statistik Bilindex - över bilars klimatpåverkan, som tagits fram i samarbete mellan Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Sverige har trots den positiva utvecklingen EU:s mest bränsleslukande bilpark och koldioxidutsläppen för nya bensin- och dieselbilar ligger fortfarande i topp, tillsammans med Litauen och Finland. Den svenska utsläppsnivån på 174 gram kan jämföras med genomsnittet för EU för 2007 som var 158 gram. Diagram 1: Koldioxidutsläpp nya bilar i Sverige och EU, enligt tillverkares uppgifter (g/km) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sverige 221 216 210 204 201 197 198 197 198 196 194 189 181 174 EU 186 184 182 180 176 172 167 166 164 162 161 160 158 1 Källa http://www.vv.se/templates/page3 24581.aspx
Vikten av företagens och kommunernas val av bilar Enligt statistiken i Bilindex köper företag och kommuner (juridiska personer) mer bränsletörstiga bilar än privatpersoner (fysiska personer). I diagram 2 nedan redovisas genomsnittliga koldioxidutsläpp för nyinköpta bilar under första halvåret 2008. Utsläppen redovisas enligt tillverkares uppgifter i gram koldioxid per km. Företagens och kommunernas val av fordon har betydelse då de ungefär köper 50 procent av alla nya bilar i Sverige. Vidare har företag och kommuner sina bilar allt som oftast under en kortare tid 3-5 år, av bilens genomsnittliga livslängd på 15 år. Val av mer miljöanpassade och trafiksäkra bilar innebär att bättre bilar kommer ut på begagnatmarknaden och att hela den svenska bilparkens kvalitet höjs med tiden. Diagram 2: Genomsnittliga koldioxidutsläpp för nyinköpta bilar under första halvåret 2008. Utsläppen redovisas enligt tillverkares uppgifter i gram koldioxid per km. 181 174 167
Beskrivning av granskade CO 2 -värden Det förekommer olika uppgifter om koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar. I denna granskning redovisas två värden ett för bilars energieffektivitet (CO 2 -energi) och ett för bilars klimatpåverkan (CO 2 -klimat). Nedan beskrivs granskningens metod. Det finns inom EU en gemensam testmetod av bilars utsläpp. Baserat på denna testmetod bestäms exempelvis nya bilars utsläpp av CO 2. Förenklat kan man säga att mätningarna genomförs med olika standarddrivmedel bensin, diesel och naturgas. Bilarnas CO 2 -utsläpp mäts genom att bestämma mängden kolatomer i avgasutsläppen. Etanolbränslet E85 är ännu så länge inte ett certifierat drivmedel inte heller biogas. Detta får till följd att etanolbilarna i CO 2 -statistiken räknas som bensinbilar och biogas räknas som naturgas. Eftersom ingen skillnad görs om bilarna drivs med fossila eller förnybara drivmedel så blir detta EU-värde för CO 2 -utsläpp i första hand ett mått på nya bilars bränsleförbrukning eller energieffektivitet snarare än dess klimatpåverkan. Detta skapar förvirring dels eftersom CO 2 -utsläpp är en indikator på klimatpåverkan och dels för att ingen skillnad görs mellan förnybara och fossila drivmedel. Länder som Sverige vill tillgodoräkna sig en minskning av CO 2 från landets bilpark eftersom man introducerat förnybara drivmedel både som ren bränsle (E85, biogas, RME) samt som låginblandat i bensin och diesel (5 procent etanol i bensinen och upp till 5 procent RME i MK1-diesel). Hur ska man då kompensera för klimatnyttan som uppstår genom att förnybara drivmedel används? Eftersom både bilars energieffektivitet och klimatpåverkan är viktiga parametrar, så redovisas två värden CO 2 -energi och CO 2 -klimat i denna granskning. CO 2 - energi (gram CO 2 /km) avser värdet från europeisk standardtest som är lika för alla bilar och det värde som redovisas av alla biltillverkare. Detta CO 2 -värde tar hänsyn till bilens förbrukning på standardbränsle. Eftersom inte hänsyn tas till om bilen drivs med fossilt eller förnybart bränsle, så blir detta ett värde mer en indikator på bilens energiförbrukning eller energieffektivitet snarare än dess klimatpåverkan. Det hade därför varit mer lämpligt att ha en energienhet, exempelvis kwh/100 km som indikator på denna parameter. Då detta värde speglar ett mått på bilars energieffektivitet benämns denna parameter CO 2 -energi. CO 2 -energi (l/mil) är ovan värde omräknat till genomsnittsförbrukning liter bensin per mil. CO 2 -klimat (gram CO 2 /km) är ett mått på bilars klimatpåverkan. CO 2 -klimat beräknas baserat på CO 2 - energivärdet, där hänsyn tagits till samtliga bränslens klimatpåverkan under hela dess livscykel. Värdena på olika drivmedels klimatpåverkan baseras på rapporten Bilindex 2007 2 utgiven av Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Exempelvis åtgår ca 12-13 procent energi för att borra efter olja, transportera oljan till raffinaderi, raffinera till bensin och diesel samt transportera bränslet ut till bilens tank detta gör att värdet på CO 2 -klimat för en bensinbil och dieselbil blir cirka 12-13 procent högre än dess värde på CO 2 -energi. 2 Bilindex 2007: http://www.vv.se/filer/53096/index_over_nya_bilars_klimatpaverkan.pdf Uppdaterade värden för etanol och biogas: http://www.vv.se/filer/53096/pm_uppdaterade_reduktionsvarden3.doc
CO 2 -klimat (värde 1) I Bilindex har klimatnyttan för den svenska bilparken schablonberäknats (antal fordon jämfört med försålda volymer) för 2007. Enligt Bilindex så tankas gasbilar med 85 procent fordonsgas 3 och 15 procent bensin och etanolbilarna med 90 procent E85 och 10 procent bensin. Då fordonsgas är en blandning av biogas och naturgas som varierar under åren så har vi i denna granskning utgått från mixen som gällde för 2008 som var 58 procent biogas och 42 procent naturgas (enligt svenska gasföreningen). Detta ger en klimatnytta för gasbilar på 53 procent och för etanolbilar på 56 procent jämfört med bensinbilar. Detta är basen för beräkning av CO 2 -klimat (värde 1) i granskningen av Skånes kommuner. CO 2 -klimat (värde 2) Tankas gas- och etanolbilarna konsekvent med bästa bränsle är maximal klimatnytta för gasbilar 86 procent (= om 100 procent biogas tankas) respektive för etanolbilar 65 procent (= om 100 procent E85 tankas) jämfört med bensinbilar. Detta är basen för beräkning av CO 2 -klimat (värde 2) i granskningen av Skånes kommuner. Denna parameter redovisar hur långt man kan komma genom att säkerställa att alltid tanka bästa drivmedel i sina bilar. Denna parameter är även lämplig att använda som jämförelse mellan olika kommuner då den redovisar maximal klimatnytta för samtliga kommuner oberoende skillnader i gasmix som kan variera med geografin. Genom att jämföra CO 2 -klimat (värde 1) med CO 2 -klimat (värde 2) illustreras även vikten av att hela tiden tanka bästa drivmedel i gas respektive etanolbilar. Parametrarna CO 2 -energi och CO 2 -klimat synliggör vikten av att redovisa bilars energieffektivitet och klimatpåverkan var för sig. Extra tydligt hade detta blivit om man haft kwh/100 km som enhet för indikatorn energieffektivitet. Bristfälliga värden för äldre fordon Notera att för bilar äldre än 2000 finns bristfälliga uppgifter om CO 2 -utsläpp och bränsleförbrukning. Även för vissa bilar nyare än 2000 exempelvis ombyggda ambulanser och personbilsregistrerade lätta transportbilar etc. saknas också värden. För bilar som saknar av biltillverkare inrapporterat CO 2 - värde (= värde saknas i bilregistret respektive BILFAKTA s databas) har en uppskattning gjorts i förhållande till ålder och likvärdig bil. Detta för att få ett resultat där alla bilar gör utslag i resultatet. Följande har varit vägledande för bedömning av utsläppsvärden för fordon äldre än årsmodell 2000 där utsläppsdata saknas: - Volvo modell 240, 740, 940, V70 har ett utsläpp av 275 g CO 2 / km - Volvo modell V40 har ett utsläpp av 250 g CO 2 /km - BMW, Mercedes har likställts med Volvo V70 - Fordon som bedömts vara lättare och har mindre motorer än Volvo har resulterat lägre utsläppsvärden, exempelvis har samtliga motsvarande VW-modeller bedömts ligga lägre 200 g CO 2 /km. - Fordon av typ större personbil, buss eller transportfordon ex VW CARAVELLE 2,5 drar mer bränsle än Volvo. - Fordon där bränsleförbrukning blandad körning gått att finna har beräknats enligt formel: standardbensin 2,37 kg CO 2 per liter samt diesel 2,67 kg CO 2 per liter. Det är inte lätt att sätta exakt rättvisa utsläppsvärden där data saknas. Ovan bedömningar och schabloner utgår från att äldre fordon förbrukar mer drivmedel än nyare av samma storlek. Detta påverkar resultatet speciellt för kommuner som har hög andel fordon äldre än årsmodell 2000. Eftersom denna bedömning bygger på schabloner så är det en potentiell felkälla. Men i takt med att äldre fordon byts ut så minskar betydelsen av denna påverkan. 3 Då fordonsgas består av både biogas och naturgas så utgår man från gällande mix. Värdena är uppdaterade för 2008 där mixen var 58 procent biogas och 42 procent naturgas enligt Svenska gasföreningen.
Resultat: CO2-energi = mått på bilars energieffektivitet Höganäs, följt av Sjöbo och Båstad har mest energieffektiva eller bränslesnåla fordon bland Skånes kommuner. Trots en hög andel miljöbilar och låg klimatpåverkan så hamnar Region Skåne lite längre ned i kategorin energieffektiva fordon. Bilars energieffektivitet är en viktig parameter som alltid är viktig att fokusera på. En hög bränsleförbrukning går med andra ord inte att legitimera enbart genom att köra bilen på ett alternativt drivmedel. Bilars energieffektivitet och låg klimatpåverkan måste gå hand i hand. Det finns tre sätt att minska bilars utsläpp av koldioxid: 1) Minskat transportarbete, 2) Mer energieffektiva/bränslesnåla fordon samt 3) övergång från fossila till förnybara drivmedel. CO 2 - energi (g CO 2 /km) är samma värde som biltillverkarna redovisar i sina broschyrer för blandad körning. Detta värde har räknats om till motsvarande förbrukning i liter bensin per mil = CO 2 -energi (l/mil).
Tabell 6: CO 2 -energi (gram CO 2 /km) samt CO 2 -energi (motsvarande liter bensin/mil) Datum Plats Kommun Antal totalt CO 2 - energi (g/km) CO 2- energi (l/mil) 2009-02-15 1 Höganäs 116 158,5 0,67 2009-02-15 2 Sjöbo 72 163,8 0,69 2009-02-15 3 Båstad 54 165,3 0,70 2009-02-15 4 Landskrona 107 168,9 0,71 2009-02-15 5 Helsingborg 384 169,2 0,71 2009-02-15 6 Kävlinge 69 171,6 0,72 2009-02-15 7 Östra Göinge 43 171,6 0,72 2009-02-15 8 Tomelilla 69 172,2 0,73 2009-02-15 9 Lomma 39 173,3 0,73 2009-02-15 10 Bjuv 59 174,0 0,73 2009-02-15 11 Bromölla 48 175,4 0,74 2009-02-15 12 Perstorp 22 176,0 0,74 2009-02-15 13 Höör 93 176,9 0,75 2009-02-15 14 Vellinge 47 177,0 0,75 2009-02-15 15 Kristianstad 323 177,5 0,75 2009-02-15 16 Skåne (33 kommuner) 3592 178,5 0,75 2009-02-15 17 Malmö 571 179,0 0,76 2009-02-15 18 Simrishamn 97 179,2 0,76 2009-02-15 19 Ystad 103 180,5 0,76 2009-02-15 20 Region Skåne 722 181,1 0,76 2009-02-15 21 Hörby 51 182,0 0,77 2009-02-15 22 Svalöv 44 182,4 0,77 2009-02-15 23 Ängelholm 143 182,4 0,77 2009-02-15 24 Åstorp 42 183,5 0,77 2009-02-15 25 Eslöv 115 183,9 0,78 2009-02-15 26 Osby 69 184,0 0,78 2009-02-15 27 Staffanstorp 47 185,8 0,78 2009-02-15 28 Trelleborg 130 185,8 0,78 2009-02-15 29 Svedala 54 187,2 0,79 2009-02-15 30 Lund 255 187,6 0,79 2009-02-15 31 Örkelljunga 31 188,9 0,80 2009-02-15 32 Hässleholm 158 189,0 0,80 2009-02-15 33 Klippan 80 193,3 0,82 2009-02-15 34 Skurup 40 195,1 0,82 2009-02-15 35 Burlöv 17 198,1 0,84
Resultat: CO2-klimat = mått på bilars klimatpåverkan Region Skåne har fordon med lägst klimatpåverkan i Skåne. Låg klimatpåverkan går hand i hand med hög andel miljöbilar som drivs på alternativa drivmedel såsom etanol och gas. Bästa kommun är Malmö följt av Sjöbo, Landskrona och Helsingborg. Intressant att notera är att både Sjöbo, Landskrona och Helsingborgs kommuner även placerar sig i toppen avseende att köpa in energieffektiva fordon. Detta innebär att det även fungerar att ställa krav på låg bränsleförbrukning på fordon som kan drivas med alternativa drivmedel. Det är med andra ord alltid rätt att ställa krav på snåla fordon oavsett vilket drivmedel de drivs med. Kommunerna är rangordnade baserat på CO 2 - klimat (värde 2). Genom att jämföra med CO 2 -klimat (värde 1) så framgår vikten av att tanka bästa drivmedel i etanol- och gasbilar.
Tabell 7: CO 2 -klimat g/km (värde 1) och CO 2 -klimat g/km (värde 2). Sortering efter lägst CO 2 -klimat (värde2). CO 2 -klimat g/km (värde 1) är baserat på att etanolbilarna tankas med 90 procent E85 samt 10 procent bensin. Gasbilarna tankas till 85 procent med gas och 15 procent bensin. Gasen som tankas är fordonsgas som i nätet 2008 bestod av 58 procent biogas och 42 procent naturgas. CO 2 -klimat g/km (värde 2) är baserat på att alla etanolbilar (100 % E85) och gasbilar (100 % biogas) tankas med bästa miljöbränsle. Plats Kommun Antal totalt CO 2-klimat g/km värde 1 CO 2-klimat g/km värde 2 1 Region Skåne 722 141,8 134,5 2 Malmö 571 158,7 151,2 3 Sjöbo 72 154,9 151,7 4 Landskrona 107 163,0 158,4 5 Helsingborg 384 163,5 158,4 6 Skurup 40 166,7 160,6 7 Ystad 103 177,6 161,6 8 Trelleborg 130 175,6 163,8 9 Tomelilla 69 169,2 166,6 10 Lomma 39 170,9 168,3 11 Hörby 51 173,3 169,7 12 Kristianstad 323 182,3 171,7 13 Svalöv 44 176,5 173,4 14 Skåne (33 3592 180,0 175,3 kommuner) 15 Ängelholm 143 178,8 175,9 16 Höganäs 116 177,3 177,3 17 Svedala 54 181,7 178,5 18 Bjuv 59 183,3 182,0 19 Båstad 54 183,1 182,0 20 Kävlinge 69 186,0 185,4 21 Eslöv 115 195,4 189,7 22 Hässleholm 158 194,6 190,4 23 Östra Göinge 43 192,0 192,0 24 Vellinge 47 195,4 195,1 25 Bromölla 48 196,1 196,1 26 Höör 93 196,7 196,6 27 Perstorp 22 196,8 196,8 28 Simrishamn 97 199,2 199,0 29 Lund 255 201,4 200,3 30 Staffanstorp 47 202,8 202,2 31 Åstorp 42 205,2 205,2 32 Osby 69 205,6 205,6 33 Örkelljunga 31 207,8 207,5 34 Klippan 80 216,1 216,1 35 Burlöv 17 221,5 221,5
Avslutande ord Det har inte ingått i fordonsanalysen att bedöma vilka kommuner som är bra respektive mindre bra. Fordonsanalysen är och ska ses som en nulägesbeskrivning som ämnar tjäna som underlag för Skånekommunerna och Region Skåne för deras fortsatta arbete att skapa mer miljöanpassade och trafiksäkra fordonsflottor. Av fordonsanalysen går dock att utläsa att flera kommuner inklusive Region Skåne har kommit en bra bit på vägen för en mer miljöanpassad och trafiksäker fordonsflotta. Detta inbegriper huvudparametrarna antal och andel miljöbilar samt CO 2 -energi (= mått på bilars energieffektivitet) samt CO 2 -klimat (=mått på bilars klimatpåverkan). Men oavsett nuvarande status kan alla kommuner och Region Skåne bli ännu bättre. Fordonsanalysen redovisar mätbara och uppföljningsbara parametrar som kommunerna och Region Skåne kan använda sig av för att sätta upp konkreta förbättringsmål samt vidta lämpliga förbättringsåtgärder. Exempellista med tips för en mer miljöanpassad och trafiksäker fordonsflotta: Sätt upp mätbara och utmanande mål (men realistiska) som visar vägen för andra = kommunen som föregångare o Bättre energieffektivitet (lägre CO 2 -energi), lägre klimatpåverkan (lägre CO 2 -klimat), minskat antal gamla bilar, högre andel miljöbilar etc. o Sätt upp motsvarande mål för högre trafiksäkerhet i kommunens fordon Se till att målen omfattar köp, leasing, hyra av bilar såväl som taxi Utred om alla bilar behövs Utred om körsträckan kan optimeras/minskas Se över möjligheter att utnyttja befintliga bilar mer effektivt o Bilpool ett alternativ? o Utbilda personalen i Sparsam körning enkla tips som alla kan anamma o Mät förbrukning av drivmedel Tanka miljöbästa bränsle i alla lägen o E85 i etanolbilar, biogas i gasbilar, grön el till elbilar etc. o Följ upp tankningar, körsträckor, bränsleförbrukning ger feedback till uppsatta mål. UPPFÖLJNING av samtliga mål är a och o Det är att rekommendera att en motsvarande fordonsanalys genomförs igen inom lämplig tid (6-24 månader). En sådan analys bör då även omfatta nulägesbeskrivning av lämpliga parametrar för trafiksäkerhet. En uppföljande fordonsanalys ger förutsättningar att mäta resultatet av Skånekommunernas ansträngningar där uppsatta mål och förbättringar kan stämmas av genom jämförelse med nu genomförd nulägesanalys. Växjö 2009-03-16 Jonas Lööf Projektledare Miljöfordon Syd