Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2012/353 Utbildningsplan för Bebyggelseantikvariskt kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor Programme in Conservation - Integrated Conservation of Built Heritage, 180 HEC 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan Bebyggelseantikvariskt program, 180 högskolepoäng, är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2006-10-17 och reviderad 2012-03-06 samt 2012-05-28. Programmet är på grundläggande nivå. 2. Syfte Bebyggelseantikvariskt program ger kompetens för anställning inom det bebyggelseantikvariska verksamhetsfält som innebär undersökning, bedömning och åtgärdsförslag för såväl det byggda kulturarvet, som för vardaglig bebyggelse. Programmets övergripande syfte är att stärka befintliga bebyggelsemiljöers betydelse i samhällsplaneringen inom ramen för en långsiktigt bärkraftig utveckling. Därför ges frågor om samspelet mellan människa och kulturmiljö en central ställning inom utbildningen, och utgör ett återkommande tema. Kursernas innehåll och följd är väl beprövat, och möter de krav och behov som reses på bebyggelseantikvarier från kulturarvssektor, antikvarisk bebyggelseplanering och byggnadsvård. Bebyggelseantikvariskt program utgår från ett brett kulturvårdande perspektiv baserat i kunskapsintegration mellan humanistiska och kulturvetenskapliga discipliner, och med utblickar mot de hantverkliga och tekniskt-naturvetenskapliga. Utbildningen varvar teoretiska, praktiska och tillämpande moment, och ger studenten kontinuerliga tillfällen att möta, diskutera och självständigt utveckla en professionell praxis med gedigen och unik spetskompetens inom det bebyggelseantikvariska verksamhetsfältet. Särskilda kunskaper och färdigheter uppnås inom områdena: Bebyggelsens historia och betydelser, särskilt i ett nordiskt perspektiv Kulturvårdande redskap inom fysisk planering Bevarandets teori och principer Vård och utveckling av byggnader och miljöer Dokumentation, identifikation, undersökning och analys Reflexion över kulturarvssektorns professionsfält och kulturarvets betydelsepotential Kulturarvskommunikation Projektarbete och projektledning Bebyggelseantikvariskt program ger grundläggande behörighet enligt BFS 2011:15 KUL 2 (Boverkets författningssamling: Boverkets föreskrifter om allmänna råd om certifiering av sakkunniga kontrollanter av kulturvärden vid ändring av byggnadsverk ). Utbildningen är förberedande för studier på avancerad nivå, och för forskarutbildning inom ämnesområdet kulturvård med inriktning mot bebyggelseantikvariskt arbete.
3. Lärandemål Kunskap och förståelse Visa omfattande och djup kunskap inom det tvärvetenskapliga kunskapsfältet bebyggelsehistoria som rör enskilda byggnader, hela bebyggelsemiljöer och kulturlandskap, samt kunna förklara de skiftande villkor genom vilka dessa tillkommit, förändrats och brukats över tid. Detta omfattar ett vitt spann av aspekter: från ekologi, material, teknik och konstruktion, via juridik, regelverk, ekonomi och sociala förhållanden, och vidare över till estetiska, kulturella, ideologi- och värdebaserade aspekter. Färdighet och förmåga Visa gedigna färdigheter i att omsätta den bebyggelsehistoriska förtrogenheten på olika sätt: 1) i analys, dokumentation och undersökning som är väl avpassad för objektstyp och målsättning, 2) i fördjupande och problematiserande vetenskapligt genomförda bebyggelsehistoriska studier, samt 3) i åtgärdsförslag som är väl grundande i etablerade kulturvårdande synsätt, praxis och lagstiftning, samt anpassade efter skiftande sammanhang. Värderingsförmåga och förhållningssätt Kunna förhålla sig till och bedöma hur olika socio-kulturella, ekonomiska, juridiska och praxisrelaterade initiativ och processer skapar, upprätthåller alternativt motverkar bebyggelsemiljöers och kulturarvets värden. Visa förmåga att värdera och kritiskt förhålla sig till samhälleliga och etiska konskevenser av sådana initiativ och processer. 4. Uppläggning och studiegång Bebyggelseantikvariskt program är en sammanhållen utbildning uppbyggd av kurser inom tre parallella spår. En stegvis progression erhålls inom respektive spår, men uppnås också dem emellan (se bilaga 1 och 2). Spår 1) Professionsområdets spelregler: kurser som successivt bygger upp studentens kännedom om professionens kärnfrågor, om verksamhetsområdets lagar och regleringar, om övergripande utmaningar, samt som ges konkretion genom praktikvistelse. Spår 2) Bebyggelsehistoria: kurser som successivt bygger en gedigen tvärvetenskaplig epokbaserad kunskap om bebyggelselandskapets tillkomst, användning och förändring utifrån bland annat stil-, planerings-, material och teknikperspektiv, vilket ges konkretion genom en självständig bebyggelsehistorisk uppsats. Spår 3) Redskap och tillämpningar: kurser som ger förtrogenhet med och färdigheter i specifika metoder och teorier för undersökning, analys och åtgärdsförslag inom det bebyggelseantikvariska yrkes- och forskningsfältet, och som ges konkretion inom praxisanknutna projekt. Inom flera kurser medverkar professionellt verksamma gästlärare, ofta praktiserande bebyggelseantikvarier, och/eller forskare från andra institutioner. Genom särskilda professionsmötesmoment mellan Institutionen för kulturvårds övriga kandidatutbildningar kan studenten redan inom utbildningen uppnå god förtrogenhet med också flera av kulturarvssektorns övriga professioner som finns i bebyggelseantikvariens omedelbara närhet såsom konservatorer, bygghantverkare, slöjdkonsulenter, landskapsvårdare mm. Utbildningen innehåller kontinuerliga självständiga arbeten kring förelagda eller själv valda teman/projekt, där studenten under handledning prövar, tillämpar och utvecklar sina
ditintills förvärvade kunskaper och färdigheter. Under sista året ligger en sammanhållen praktik och ett längre projektarbete. Projektarbetet är knutet mot ett aktuellt pågående sektors-projekt. Kommunikation utgör ett återkommande moment inom kurserna och genomförs i varierade former och med progression. Utbildningen avslutas med examensarbete som förhåller sig till, alt. kombinerar, de tre spåren. De kurser som ingår i programmet och deras inbördes förhållanden anges i bilaga 1 och 2. 5. Förkunskapskrav Behörig att antas till kandidatprogrammet är den som har grundläggande behörighet för högskolestudier samt Hi A och Sh A (områdesbehörighet 1). Alternativt urval som omfattar arbetsprov och intervju görs till en tredjedel av platserna på programmet. 6. Examen Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med en fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen, bebyggelseantikvarisk verksamhet, om minst 90 högskolepoäng, varav ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande minst 15 högskolepoäng inom bebyggelseantikvarisk verksamhet, utgör del. 7. Övrigt Kostnader för studiebesök, exkursioner, förbrukningsmaterial, etc. kan förekomma. Den studerande har själv ansvar för att förse sig med utrustning lämplig för kursernas genomförande. Viss undervisning är obligatorisk.
Bilaga 1: Kurser i Bebyggelseantikvariskt kandidatprogram Termin 1: Introduktionskurs, 7,5 hp Kulturlandskapets tillkomsthistoria & Grundläggande byggnadsteknik, 7,5 hp Medeltidens bebyggelsehistoria, 7,5 hp Kulturvård och hållbar utveckling, 7,5 hp Termin 2: Förindustriell bebyggelsehistoria, 7,5 hp Metoder för bebyggelsehistoriska studier, 7,5 hp Byggnadsundersökning och tillståndsanalys, 7,5 hp Gårds- och landskapsstudie, 7,5 hp Termin 3: Kulturvårdens teori och historia, 7,5 hp Industrialismens bebyggelsehistoria, 7,5 hp Nittonhundratalets bebyggelsehistoria, 7,5 hp Kulturarvsområdet, 7,5 hp Termin 4: Rumslig analys och antikvarisk metodik, 7,5 hp Teori för bebyggelsehistoriska studier, 7,5 hp Antikvarisk förundersökning, 7,5 hp Bebyggelsehistorisk uppsats, 7,5 hp Termin 5: Kulturmiljöplanering, 7,5 hp Antikvarisk projektkurs I, 7,5 hp Antikvarisk projektkurs II, 7,5 hp Den bebyggelseantikvariska yrkesrollen, 7,5 hp Termin 6: Vetenskaplig teori och metod för examensarbete i kulturvård, 7,5 hp Praktik, 7,5 hp Examensarbete i kulturvård med bebyggelseantikvarisk inriktning, 15 hp
Bilaga 2 Bebyggelseantikvariskt program. Progressionsuppbyggnad i tre spår: SPÅR: PROFESSIONSOMRÅDETS SPELREGLER År 1 Introduktionskurs Kulturvård och hållbar utveckling År 2 Kulturvårdens teori och historia Kulturarvsområdet År 3 Kulturmiljöplanering Den bebyggelseantikvariska yrkesrollen Praktik SPÅR: BEBYGGELSEHISTORIA År 1 Kulturlandskapets tillkomsthistoria & Grundläggande byggnadsteknik Medeltidens bebyggelsehistoria Förindustriell bebyggelsehistoria Gårds- och landskapsstudie År 2 Industrialismens bebyggelsehistoria Nittonhundratalets bebyggelsehistoria Bebyggelsehistorisk uppsats SPÅR: REDSKAP OCH TILLÄMPNING År 1 Metoder för bebyggelsehistoriska studier Byggnadsundersökning och tillståndsanalys År 2 Rumslig analys och antikvarisk metodik Teori för bebyggelsehistoriska studier Antikvarisk förundersökning År 3 Antikvarisk projektkurs I Antikvarisk projektkurs II Vetenskaplig teori och metod för examensarbete i kulturvård KOMBINATION AV DE TRE SPÅREN Examensarbete i Kulturvård med bebyggelseantikvarisk inriktning