1 Bäst i klassen en ny lärarutbildning sammanfattning av regeringens ProPosition 2009/10:89
2 Den 11 februari 2010 överlämnade regeringen propositionen Bäst i klassen en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89) till riksdagen. Propositionen innehåller regeringens förslag och bedömningar om nya lärar- och förskollärarutbildningar.
1 Lärar- och förskollärarutbildningar i världsklass Lärarnas utbildning och kompetens är några av de viktigaste faktorerna för en framgångsrik skola. Såväl svensk som internationell forskning visar att lärarnas kompetens är avgörande för elevernas kunskapsresultat. Om Sverige ska återta positionen som en av de ledande kunskaps- och industrinationerna måste vi därför satsa på lärar- och förskollärarutbildningar i världsklass. Ett land som strävar mot högre resultat måste lyckas rekrytera de mest lämpade och engagerade personerna till skolan och förskolan. Tyvärr tvingas många högskolor ibland att ställa in vissa inriktningar av lärarutbildningen, eftersom de saknar tillräckligt många behöriga sökande. Antalet förstahandssökande har halverats på tio år. Men det går att vända utvecklingen. På bara fem år har man i England, genom strategiska beslut, lyckats göra lärarutbildningen till en av de mest attraktiva bland högskolestudenterna. Den lärarutbildningsreform som vi presenterar i den här skriften är ett viktigt steg på vägen. Vi förväntar oss att utbildningens krav, kvalitet och studietakt höjs kraftigt. Det skickar en tydlig signal till studenter och den akademiska världen: lärar- och förskollärarutbildningarna är kvalificerade och akademiskt krävande utbildningar. I framtiden kommer det att finnas tydliga inriktningar som ger lärare och förskollärare de kunskaper som krävs för att möta elevernas och barnens skiftande behov. Utan kompetenta lärare och förskollärare går det inte att lyfta resultaten. Vi är övertygade om att de nya lärar- och förskollärarutbildningarna kommer att locka fler kvalificerade personer till läraroch förskollärarprofessionen. Jan Björklund Utbildningsminister jann lipka pawel flato Tobias Krantz Högskole- och forskningsminister
2 Examenstillstånd För att få utfärda de nya föreslagna lärar- och förskollärarexamina måste lärosätena ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. För att Högskoleverket ska kunna tilldela examenstillstånd måste utbildningen uppfylla de krav som ställs i bl.a. högskolelagen och högskoleförordningen. Högskoleverket ska kunna tilldela lärosäten examenstillstånd för inriktning och ämnen. Det är viktigt att exempelvis även mindre lärosäten med kompetens inom ett begränsat antal ämnen kan få möjlighet att utfärda ämneslärarexamen. Högskoleverkets tillståndsprövning ska kunna påbörjas under våren 2010.
3 Varför är lärar- och förskollärarutbildningarna så viktiga? Lärarutbildningen är högskolans volymmässigt största utbildning och bedrivs på 24 lärosäten och med drygt 35 500 registrerade studenter. Välutbildade lärare är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt utbildningsväsende. De har en avgörande betydelse för elevernas måluppfyllelse. Regeringens utbildningspolitik har som syfte att stärka kvaliteten i förskolan och i skolan. För att lyckas med detta krävs en god tillgång till kompetenta lärare och förskollärare med relevanta kunskaper och färdigheter. På lärar- och förskollärarutbildningarna får blivande lärare och förskollärare den nödvändiga grunden för sina framtida arbeten. De får även kunskap för att kunna bidra till att utveckla undervisningen och lärar- och förskollärarprofessionen.
4 Vad innebär regeringens förslag? Grundläggande förändringar av lärarutbildningen för att kunna garantera utbildningar till lärare och förskollärare av hög kvalitet som lever upp till skolans och förskolans behov. Lärar- och förskollärarutbildningar där gedigna ämneskunskaper och pedagogisk skicklighet står i centrum. Utbildningarna görs mer relevanta, akademiskt krävande och attraktiva. Utrymmet för ämnesstudier ökar. En ökad tydlighet genom att dagens lärarexamen med en svåröverskådlig utbildningsstruktur ersätts av fyra profilerade examina. De fyra nya yrkesexamina är förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. En ökad tydlighet kring utbildningarnas tre byggstenar ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning och en utbildningsvetenskaplig kärna bidrar bland annat till ökade möjligheter för rörlighet mellan såväl svenska som utländska lärosäten. Förskollärarutbildningen ger en självklar inriktning mot arbete i förskolan och en tydligare yrkesidentitet jämfört med dagens lärarutbildning. Grundlärarexamen ges med tre inriktningar: mot arbete i förskoleklass och årskurs 1 3, mot arbete i årskurs 4 6 och mot arbete i fritidshem. Inriktningarna mot arbete i förskoleklass och årskurs 1 3 samt mot arbete i årskurs 4 6 ger en bred ämneskompetens med särskilt ämnesdjup i läs-, skriv- och matematikutveckling. Grundlärare för årskurs 4 6 fördjupar sig mot antingen samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik eller ett eller flera praktiska och estetiska ämnen. Ämneslärarna kommer att ha en djup ämneskompetens och det sker en förstärkning av utrymmet för ämnesstudier jämfört med dagens utbildning. Ämneslärarutbildningen kommer att ges med två inriktningar: mot arbete i årskurs 7 9 och mot arbete i gymnasieskolan.
5 Ämneslärarna med inriktning mot årskurs 7 9 ska kunna undervisa i tre ämnen och ämneslärarna i gymnasieskolan i två. Den nya yrkeslärarutbildningen ska underlätta för kompetena personer med yrkesbakgrund att kunna bli yrkeslärare. Utbildningen ska vara så flexibel som möjligt för att öka möjligheterna att kunna nå examen. Villkoren för de medel som Vetenskapsrådet fördelar till utbildningsvetenskaplig forskning förändras. Regeringen vill lyfta fram forskningens betydelse för utveckling och ökad kvalitet i skola och förskola. De lärosäten som önskar bedriva lärarutbildning kommer att få ansöka om tillstånd att utfärda de nya examina hos Högskoleverket. De nya lärar- och förskollärarutbildningarna beräknas kunna starta höstterminen 2011. De studenter som påbörjat en utbildning till lärare före den 1 juli 2011 bör så långt det är möjligt erbjudas att få en examen enligt de nya bestämmelserna. Annars har de rätt att få examen enligt de äldre bestämmelserna. De nya examina kommer att regleras i examensordningen i högskoleförordningen (1993:100). Reformen av lärarutbildningen sammanfaller med andra insatser för att göra utbildningen till lärare och förskollärare till ett attraktivt val för både kvinnor och män. En rad kvalitetshöjande åtgärder införs för att ge lärarna de verktyg som krävs för att ge eleverna en god utbildning, till exempel lärarlyftet för lärarnas vidare- och kompetensutveckling och befattningsutbildning för rektorer.
6 Kompletterande kurser Lärare och förskollärare bör ges möjligheter att utvecklas i sitt yrke. Detta kan till exempel innebära att man fördjupar sina kunskaper i ett ämne eller att man läser in ytterligare ämnen. När barn- och elevkullarnas storlek förändras krävs också en viss flexibilitet i systemet för att inte lärare ska låsas fast för undervisning i vissa årskurser. Alla lärare och förskollärare bör därför kunna erbjudas kompletterande kurser för fördjupade kunskaper eller möjligheter att undervisa i andra skolformer, verksamheter, årskurser eller ämnen.
7 Varför behöver lärarutbildningen reformeras? Reformen ska skapa lärar- och förskollärarutbildningar som är bättre anpassade efter skolans och förskolans behov. De nya utbildningarna kommer att förbättra undervisningens kvalitet, ge yrket större attraktionskraft och öka nyutbildade lärares och förskollärares anställningsbarhet. Dagens skola och förskola ställer höga krav Dagens samhälle har större social, kulturell och språklig mångfald än tidigare. Det skapar stora utmaningar för skolväsendet. I takt med att samhället förändras har kraven på lärares och förskollärares kunskaper ökat, inte minst vad gäller ämnesbredd och ämnesdjup. Samtidigt förväntas läraren eller förskolläraren bidra till en utveckling av undervisningen och yrket. Utbildningarna måste kunna möta dessa behov och detta är utgångspunkten för de moderna lärar- och förskollärarutbildningarna. Skolans huvuduppdrag är att alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen. Det innebär ett ökat ansvar för lärarna. De måste både ha god pedagogisk skicklighet och förmåga att skapa ett tryggt arbetsklimat i skolan. Det innebär också högre krav på en undervisning som måste utformas efter barnens och elevernas olika behov och förutsättningar. Allt eftersom eleverna blir äldre ska de få möjlighet att fördjupa sina kunskaper, både mot sina intresseområden och mot ämnen som är viktiga för att på ett bra sätt hantera de krav som vuxenlivet ställer.
8 Forskningens betydelse Utbildningsvetenskaplig forskning är viktig för att stärka kvaliteten inom den svenska skolan och förskolan. Regeringen aviserar därför förändrade villkor för beviljande av de medel som Vetenskapsrådet fördelar till utbildningsvetenskaplig forskning. Forskningen ska ha relevans för skolans eller förskolans utveckling. Det nya villkoret ger samtidigt utrymme för verksamhetsinriktad forskning med relevans för lärar- och förskollärarutbildningarna samt lärar- och förskollärarprofessionen.
9 Kunskap måste åter stå i centrum i den svenska skolan Både nationella och internationella granskningar visar att svenska elevers resultat försämrats i flera viktiga ämnen. Samtidigt säger forskningen att lärarna är den resurs som betyder mest för elevernas resultat. Satsningar på att förbättra lärarnas utbildning och karriärvägar är därför avgörande för att förbättra elevernas kunskaper och utveckling. Bristerna i den nuvarande lärarutbildningen Den nuvarande lärarutbildningen, med en enda gemensam lärarexamen, startade 2001. En av reformens bärande idéer var studenternas valfrihet, det vill säga rätten att fritt välja kurser och inriktningar. Utbildningen har dock kritiserats för bland annat alltför stor valfrihet för de studerande, bristande vetenskaplig grund och för att viktiga kunskapsområden saknas. Ett problem med dagens lärarutbildning är att den lett till att många lärare har grunda eller inga kunskaper i viktiga ämnesområden. Exempelvis saknar cirka 25 procent av de lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1 5 utbildning i ämnet. Ytterligare en brist är att utbildningen ofta är riktad mot breda åldersintervall, exempelvis intervallen 1 12 år och 12 19 år. De breda åldersintervallen kan medföra att studenterna har svårt att få kunskaper och kompetenser anpassade för hela åldersspannet.
10 Lärar- och förskollärarutbildningarna måste passa skolans och förskolans behov Lärar- och förskollärarutbildningarna ska i så stor utsträckning som möjligt vara anpassade efter de olika behov som finns på skolor och förskolor. Exempelvis behöver lärare i de lägre årskurserna i många fall bredare ämneskunskaper än vad dagens lärarutbildning kan ge. Dessutom bör deras utbildning vara inriktad mot snävare åldersintervall. Det förbättrar skolornas möjlighet att välja inriktning. Exempelvis ska de skolor som efterfrågar klasslärare för undervisning i förskoleklass och i årskurs 1 3 kunna få tillgång till lärare med sådan utbildning. Samtidigt ska de skolor som vill organisera sitt arbete med flera lärare som samverkar om undervisningen ha fortsatt möjlighet till detta. För grundskolans senare årskurser och gymnasieskolan är det viktigt med fördjupade ämneskunskaper för att kunna möta elevernas behov och krav. Lärarna i grundskolans senare år och i gymnasieskolan bör därför ges en smalare men djupare ämneskompetens än lärarna i tidigare årskurser.
11 Kompletterande pedagogisk utbildning Det är viktigt att det finns alternativa vägar till läraryrket, till exempel för dem med en annan yrkeserfarenhet eller för dem som från början inte varit säkra på sitt yrkesval. För den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne bör det därför vara möjligt att läsa en kompletterande pedagogisk utbildning för att få en ämneslärarexamen. Den kompletterande pedagogiska utbildningen bör omfatta 90 högskolepoäng och innefatta den utbildningsvetenskapliga kärnan samt verksamhetsförlagd utbildning.
12 Utbildningsvetenskaplig kärna Viktiga kunskaper för lärare och förskollärare, som exempelvis skolans värdegrund, sociala relationer, konflikthantering, ledarskap och läroplansteori, bör utgöra en utbildningsvetenskaplig kärna. De olika områdena inom den utbildningsvetenskapliga kärnan bör ges tillämpningar som ligger nära eller inom kommande yrkesutövning för respektive studentgrupp. Den utbildningsvetenskapliga kärnan bör omfatta 60 högskolepoäng i alla inriktningar inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Den utbildningsvetenskapliga kärnan ersätter det så kallade allmänna utbildningsområdet i dagens lärarexamen.
13 Att vara lärare och förskollärare ska bli mer attraktivt En av de viktigaste faktorerna för att skolor och förskolor ska vara framgångsrika är att många är intresserade av att bli lärare och förskollärare. Den negativa trenden med allt färre sökande till lärarutbildningen måste brytas. Pedagogisk skicklighet och gedigna ämneskunskaper ska stå i centrum och för att det ska kunna ske måste utbildningarna till lärare och förskollärare göras mer relevanta och attraktiva och erbjuda högre akademisk kvalitet. När det gäller förskollärare, fritidspedagoger och lärare med inriktning mot arbete i fritidshem är detta yrken där det råder stor brist på utbildade. Behovet av dessa kompetenser väntas öka än mer, bland annat på grund av kommande stora pensionsavgångar och stora barnkullar. De nya och förbättrade lärar- och förskollärarutbildningarna kommer att bli mer attraktiva och locka fler sökande eftersom utbildningarna blir tydligare, mer strukturerade och specialiserade samt ger tydligare yrkesidentiteter. Detta kommer att skapa en ökad konkurrens om platserna, vilket leder till högre nivå på förkunskaperna hos studenterna. Det ska bli mer attraktivt att bli lärare eller förskollärare. Duktiga yrkeskvinnor och yrkesmän ska kunna bli yrkeslärare Antalet examinerade yrkeslärare har minskat kraftigt under senare år. Detta hänger samman med att utbildningen till lärare i yrkesämnen successivt har förändrats och förlängts. För att åtgärda den stora bristen på yrkeslärare och för att möta den ekonomiska och sociala situation som många potentiella yrkeslärarstudenter befinner sig i föreslår regeringen att utbildningen till lärare i yrkesämnen ska förändras i grunden. Bland annat ska det bli lättare att få sina yrkeskunskaper validerade och att studera och arbeta parallellt.
De nya lärar- och förskollärarutbildningarna FÖRKORTNINGAR Utb. vet. kärna Utbildningsvetenskaplig kärna VFU Verksamhetsförlagd utbildning hp högskolepoäng Utb. vet. kärna 60 hp VFU 30 hp Studier inom det förskolepedagogiska arbetet, 120 hp, varav examensarbete 15 hp Examensarbete 15 hp Examensarbete 30 hp Utb. vet. kärna, 60 hp VFU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade Ämnesstudier, 165 hp varav ämnesrelaterad VFU 15 hp, examensarbete 30 hp samt svenska, matematik, engelska, samhällsorientering, naturorientering och teknik VFU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade Utb. vet. kärna, 60 hp VFU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade Ämnesstudier, 165 hp varav ämnesrelaterad VFU 15 hp, examensarbete 30 hp samt svenska 30 hp, matematik 30 hp, engelska 30 hp och valbart samhällsorienterande ämnen/naturorienterande ämnen och teknik/praktiska och estetiska ämnen 30 hp Examensarbete 30 hp VFU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade Förskollärarexamen 210 högskolepoäng, vilket innebär samma längd på utbildningen som i dag. Utbildningen ger en tydligare yrkesidentitet och en tydligare inriktning mot arbete i förskolan än i dag. Den blivande förskolläraren ska ha den kunskap och kompetens som krävs för att möta de yngsta barnens behov av lärande och omsorg. Förskollärarexamen bör omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning samt kunskaper om barns utveckling och lärande och kunskaper om barns behov av omsorg samt förskolans pedagogik och arbetssätt. Grundlärarexamen MED INRIKTNING MOT förskoleklass och årskurs 1 3 240 högskolepoäng, vilket innebär ett halvårs längre utbildning än i dag. Utbildningen ger läraren breda kunskaper som gör att läraren kan följa eleverna och kan undervisa i flertalet ämnen, inte bara i ett fåtal. Kunskaper om läs- och skrivutveckling samt fördjupade kunskaper om matematik för yngre barn kommer att utgöra en väsentlig del av kompetensen för dessa lärare. Även kunskaper och kompetenser inom praktiska och estetiska ämnen är viktiga. Förutom den utbildningsvetenskapliga kärnan, verksamhetsförlagd utbildning och examensarbete bör inriktningen även ge kunskaper i engelska, samhällsorientering, naturorientering och teknik. Grundlärarexamen MED INRIKTNING MOT årskurs 4 6 240 högskolepoäng, vilket innebär ett halvårs längre utbildning än i dag. Kraven när det gäller både ämnesbredd och ämnesfördjupning skärps betydligt och ger den lärarstuderande en tydlig läraridentitet med inriktning mot årskurserna 4 6. Förutom den utbildningsvetenskapliga kärnan, verksamhetsförlagd utbildning och examensarbete bör inriktningen även omfatta kunskaper omfattande 30 högskolepoäng vardera i svenska, matematik och engelska. Dessutom ska ingå valbara 30 högskolepoäng i samhällsorienterande ämnen, i naturorienterande ämnen och teknik eller i ett eller flera praktiska och estetiska ämnen.
Examensarbete 15 hp Utb. vet. kärna 60 hp VFU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade Ämnesstudier 195 hp, varav ämnesrelaterad VFU 15 hp och examensarbete 30 hp Examensarbete 30 hp VFU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade Examensarbete 30 hp VFU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade Utb. vet. kärna 60 hp VFU 30 hp Fritidspedagogik 60 hp, varav examensarbete 15 hp Praktiska och estetiska ämnen 30 hp Grundlärarexamen MED INRIKTNING MOT fritidshem 180 högskolepoäng, vilket innebär ett halvårs kortare utbildning än i dag. Utbildningen ger en tydligare yrkesidentitet och en tydligare inriktning mot arbete i fritidshem än i dag. Högskoleutbildad personal som arbetar i fritidshemmen bör vara lärarutbildade. Förutom den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning bör inriktningen även omfatta 60 högskolepoäng fritidspedagogik, inklusive ett examensarbete. Resterande 30 högskolepoäng bör omfatta ett eller flera praktiska och estetiska ämnen. ämneslärarexamen MED INRIKTNING MOT årskurs 7 9 270 högskolepoäng Inriktningen bör som huvudregel ge lärarna kompetens att undervisa i tre ämnen. Dessa ämnen bör kunna kombineras i ett begränsat antal kombinationer för att bättre passa skolans behov och för att öka lärarnas anställningsbarhet. Ämnesstudierna ska fördelas på minst 90 högskolepoäng i huvudämnet och minst 45 högskolepoäng vardera i de två övriga undervisningsämnena. Förutom ämnesstudier bör inriktningen även omfatta den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning. Utb. vet. kärna 60 hp VFU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade Ämnesstudier 225 hp, varav ämnesrelaterad VFU 15 hp och examensarbete 30 hp ämneslärarexamen MED INRIKTNING MOT gymnasieskolan 300 eller 330 högskolepoäng beroende på ämnesval Inriktningen bör som huvudregel ge lärarna kompetens att undervisa i två ämnen. Dessa ämnen bör kunna kombineras i ett begränsat antal kombinationer för att bättre passa skolans behov och för att öka lärarnas anställningsbarhet. Ämnesstudierna ska fördelas på minst 120 högskolepoäng i huvudämnet och minst 90 högskolepoäng i det andra undervisningsämnet. Svenska och samhällskunskap kräver alltid minst 120 högskolepoäng i vardera ämnet. Förutom ämnesstudier bör inriktningen även omfatta den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning. Yrkeslärarexamen 90 högskolepoäng För antagning krävs grundläggande behörighet till högskolestudier samt kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper förvärvade genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning, eller genom en kombination av dessa. Utbildningen omfattar den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen bör kunna genomföras med stor flexibilitet för att bidra till att kompetenta yrkeskvinnor och yrkesmän ges möjlighet att studera till yrkeslärare. Utb. vet. kärna 60 hp VFU 30 hp
16 VILL DU VETA MER? www.regeringen.se/lararutbildning
GRAFISK FORM Utbildningsdepartementet TRYCK Davidsons tryckeri, Växjö februari 2010 FOTO Getty Images, Lena Koller/Johnér, Susanne Walström/Johnér, Lena Granefelt/Johnér, Peter Ahlén/Johnér, Alex & Martin/Johnér, Jeppe Gustafsson/Scanpix, ImageSource/Scanpix, Susan Berg, Nina Gergi, Peter Hoelstad, Anne Nilsson ARTIKELNR U10.008 Beställning av fler exemplar rk@skantzdistribution.nu, tel 08-590 956 50, fax 08-590 956 51 eller via regeringens webbplats www.regeringen.se 19
20 103 33 Stockholm www.regeringen.se/utbildning