LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 2/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2007-03-15 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Larsson, Bertil Nilsson, Christer Åkerberg, Ingemar Andersson, Peter Liljeblad, Martin Wolff, Carl Frånvarande ledamöter Hessman, Dan Lineke, Björn Nilsson, Sofie Wöhrman, Christoffer programledare biträdande programledare programplanerare studievägledare teknolog teknolog (suppleant) teknolog universitetslektor teknolog (suppleant) teknolog (suppleant) teknolog 6 Föredragningslistan Beslut: Beslutas att tider för kommande möten tas upp under punkten Övrigt ( 11)och att BL informerar om eventuella ändringar i kursplanen för ESS010 Elektronik under punkten Information ( 7). 7 Information Meddelande Dan Hessman och Sofie Nilsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet. Ny studievägledare Ingemar Åkerberg ersätter Annica Granath som i stället går över till Arkitekturprogrammet. Ingemar hälsas välkommen och presenterar sig själv - förutom ny studievägledare på E är han också studievägledare på W. Rekrytering Tekniskt Basår. 40 (av 43) studerande deltog. Från E-programmet deltog 4 teknologer förutom MA själv. Flickor på Teknis. Evenemang 29 mars BL åtar sig att engagera handledare. Lunarstorm. MA informerar om den pågående kampanjen. DreamHack. Datorspelfestival i Jönköping till sommaren. Annons om arbetsmarknaden för Data, Elektro och IT på DreamHacks hemsida (en gemensam satsning av svenska högskolor). Öppet hus LU söndagen den 18 mars och Öppet hus LTH lördagen den 31 mars. Kommunikationsservice engagerar teknologer från de olika programmen. Elektroniskt vykort. MA åtar sig att göra ett förslag på ett elektroniskt vykort. Med hjälp av studenterna inom programmet skall vykortet spridas till folk som på olika sätt kan tänkas bidra till rekryteringen av nya studenter. Hemvändare. Intresserade teknologer uppmanas att kontakta LU (se http://www.lu.se/o.o.i.s/9188 för närmare information).
Fadderverksamhet 2 Phöset. MA informerar om kontakterna med phöset nästa möte tisdagen den 20 mars. Internat. Medel har avsatts i programmets budget för ett internat i introduktionsveckan. ML med förankring inom scoutrörelsen åtar sig att sondera terrängen (paddling skulle kunna vara en del i arrangemanget). ESS010. Rune Kullberg, ordförande UN1, har till BL framfört synpunkter på kursplanen för ESS010 Elektronik, 15 hp angående möjlig poängproduktion under den första läsperioden: arbetsbelastningen omfattar 7 hp medan poängsatta delprov enbart utgör 1,5 hp Beslut: Uppdras åt BL att efter kontakt med Rune Kullberg slutgiltigt fastställa poängfördelningen mellan delproven i ESS010. 8 Specialiseringar Förslag har lämnats till UN1 på innehållet i de specialiseringar som PLE önskar skall ingå i elektroteknikutbildningen, Bilaga 8:A. Institutionerna har inkommit med remissvar till utbildningsnämnden, Bilaga 8:B. MA sammanfattar remissvaren och presenterar ett reviderat förslag som BL, CN och hon själv utarbetat (efter förnyade kontakter med institutionsföreträdare och programledare), Bilaga 8:C. Ändringar har gjorts i specialiseringarna Medicinsk teknik, Bilder och grafik, Energi och miljö, Produktionsekonomi och entreprenörskap samt Signaler och sensorer. Christoffer Wöhrman har under sammanträdet per telefon meddelat avvikande mening om innehållet i Produktionsekonomi och entreprenörskap. Beslut: Beslutas enhälligt att stödja förslaget. Uppdras åt MA att kontakta PLF för samordning av specialiseringen Medicinsk teknik med avseende på kursen FAF141 Multispektral avbildning. Uppdras vidare åt MA och CN att till UN1 vidarebefordra PLEs förslag till specialiseringar tillsammans med kommentarer till remissvaren i enlighet med diskussionen under mötet. 9 Kursutbudet 07/08 komplettering CN presenterar ett förslag på kurser som inte är inrättade på programmet men som föreslagits ingå i specialiseringarna, Bilaga 9. Beslut: Beslutas att förslå UN1 att kurserna enligt Bilaga 9 inrättas på E-programmet. 10 Utbildningsplanen 07/08 Programmål Ett utkast till särskilda mål för civilingenjörsutbildningen i elektroteknik diskuterades vid PLEs sammanträde 070131 (se Bilaga 3:A). MA föreslår vissa ändringar för att målen skall framstå som mindre allmänna och mer programspecifika (i enlighet med planeringsförutsättningarna som dessa slutgiltigt fastställts, jmf nedan). Beslut: Uppdras åt MA att baserat på diskussionen vid mötet lämna ett slutgiltigt förslag till UN1. Mall för utbildningsplan 07/08 CN informerar om den arbetsgrupp, i vilken han själv ingått, som utarbetat ett förslag till utformning av utbildningsplaner för civilingenjörsprogrammen 07/08. Resultatet, som kommer
att ligga till grund för ett beslut av rektor, framgår av Bilaga 10. PLE uttryckte vid sammanträdet 070131 att studenternas rättigheter bäst tillvaratogs om examenskraven för redan antagna bibehölls och inte ändrades på grund av införandet av den nya femåriga utbildningen. Av bilagan framgår att så också blev fallet med undantag för antagna hösten 2006. 3 11 Mötestider Beslut: Lunchmöte (för samtliga ledamöter och suppleanter) fredagen den 20 april kl 12-13. Programledningsmöte fredagen den 4 maj kl 10-12. Vid protokollet Justeras Christer Nilsson Monica Almqvist
Specaliseringar elektroteknik Bilaga 8:A Medicinsk teknik Bilder och grafik EEM031 Sensorteknik 7,5 G2 EDA046 Spelmotorteknologi 7,5 A EEM040 Medinsk mätteknik 6 G2 EDA075 Mobilgrafik 7,5 A EEM060 EMC 6 A EDA101 Avancerade renderingsmetoder 7,5 A EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 6 A EIT050 Digitala bilder - kompression 9 G2 ETI160 Medicinsk signalbehandling 6 A FAF141 Multispektral avbildning 6 G2 FAF141 Multispektral avbildning 6 G2 FMA120 Matristeori 6 A FAF150 Medicinsk optik 7,5 A FMA135 Geometri 6 G1 FHL110 Biomekanik 7,5 A FMA270 Datorseende 6 A FKFN05 Experimentella verktyg i subatomär fysik 7,5 A FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 A FMA170 Bildanalys 6 A FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 6 A FMS045 Stationära stokastiska processer 7,5 G FMA170 Bildanalys 6 A FMS150 Statistisk bildananlys 7,5 A ETI270 Digital signalbehandling i adio/video 6 G2??1712 Kvantitativ humanfysiologi 5??? EDA221 Datorgrafik 7,5 G2 TEK290 Biologisk översiktskurs 7,5 G2 ETI121 Algoritmer i signalprocessorer, projektkurs 6 A GEMF05 Medicin för tekniker (platsbegränsning) 6 G2 94,5 TNX097 Rehabiliteringteknik 7,5 G2 107 1 spec_un1_070305.xls
Specaliseringar elektroteknik Radio och nanoelektronik Kommunikationssystem EEM060 EMC 6 A EDI042 Kodningsteknik 7,5 A ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning 6 A EDI051 Kryptoteknik 7,5 G2 ETE091 Mikrovågsteori 6 A EIT010 Digitala transmissionsmetoder 7,5 A ETE100 Antennteknik 6 A EIT150 Internet inuti 7,5 G2 ETI015 Elektromagnetisk fältteori, FK 6 G2 ETI051 Radiosystem 6 A ETI031 Radio 6 G2 ETI085 Kanalmodellering 6 A ETI032 Radioelektronik 9 A ETS061 Simulering 7,5 A ETI051 Radiosystem 6 A ETS075 Kösystem 4,5 G2 ETI063 Analog IC-konstruktion 6 A ETS110 Internetprotokoll 7,5 G2 ETI170 Integrerad radioelektronik 6 A ETS190 Avancerad telekommunikation 9 A ETI260 Elektromagnetiska beräkningar 6 A ETT051 Digital kommunikation 7,5 A ETI041 Radio projekt 6 A ETT055 Digital kommunikation, FK 9 G2 FAF240 Kvantfenomen och nanotekniknologi 7,5 G1 ETT062 Bandspridningsteknik 7,5 A FFF021 Halvledarfysik 7,5 A FMA190 Algebra 6 A FFF110 Process och komponentteknik 7,5 G2 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 A FFF115 Höghastighetselektronik 7,5 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 FFF160 Nanoelektronik 7,5 A 112,5 G2 112,5 2 spec_un1_070305.xls
Specaliseringar elektroteknik Energi och miljö Design av processorer och system på chips AEB020 Solel 7,5 G2 EDA380 Konstruktion av inbyggda system 6 G2 EIE015 Kraftelektronik - komponenter, EDA385 Konstruktion av inbyggda systen, fk 7,5 A omvandlare, reglering o tillämpningar 12 A EDT081 Datorsystemkonstruktion 7,5 A EIE030 Elkraftsystem 6 A EEM060 EMC 6 A EIE050 Elmaskinkonstruktion 6 A EIT025 Datoraritmetik 7,5 G2 EIE061 Projekt i ind elektro o automation 7,5 A EIT090 Datorarkitektur 9 G2 FKF100 Miljömätteknik 7,5 A EIT120 Digitala strukturer på kisel 7,5 G2 FMI040 Energisystemanalys; förnybara energikällor 7,5 A ETI2n01 IC-projekt och verifiering alternativt 12 A FMI050 Energisystemanalys; energi, miljö o naturres 7,5 A EIT130 VLSI-arkitektur A FMI055 Miljösystemanalys 7,5 A ETI063 Analog IC-konstruktion 6 A??1701 Teknisk miljövetenskap 7,5 G2 ETI130 Digital IC-konstruktion 6 A MVK061 Energianvändning 6 A ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion 4,5 A MVK071 Energiförsörjning 6 A ETI170 Integrerad radioelektronik 6 A MVK340 Energi och miljö NERLAGD 4 G1 ETI180 DSP-design 6 A TEK070 Juridik inom säkerhet, hälsa och miljö 7,5 G2 ETI200 Konstruktion av system på kisel 4,5 A (platsbegränsning på TEK070) ETI220 Integrerade A/D- och D/A-omvandlare 6 A 100 ETI290 Avancerad analog design 6 A FFF021 Halvledarfysik 7,5 A FFF110 Process- och komponentteknologi 7,5 G2 123 3 spec_un1_070305.xls
Specaliseringar elektroteknik Programvara i system Produktionsekonomi och entreprenörskap EDA031 C++-programmering 7,5 G2 MTTF01 Logistik 5 G2 EDA040 Realtidsprogrammering 6 G2 MTT115 Industriell inköp 7,5 A EDA050 Operativsystem 4,5 G2 MIO022 Företagsorganisation 6 G2 EDAF01 Operativsystem - projekt 3 G2 MIO030 Material-och produktionsstyrning 4,5 G2 EDA061 Objektorienterad modellering o design 4,5 G2 MIO040 Industriell ekonomi FK 6 G2 EDA110 Algoritmteori 6 A MIO051 Produktionsledning 6 A EDA145 Programspråksteori 7,5 A MIO090 Teknologistrategier 6 A EDA180 Kompilatorteknik 7,5 G2 MIO150 Affärsmarknadsföring 6 A EDA216 Databasteknik 7,5 G2 MIE080 Automation 7,5 G2 EDA230 Optimerande kompilatorer 7,5 A MIE090 Automation för komplexa system 7,5 A EDA240 Konfigurationshantering 6 A ETS032 Programvaruutveckling f stora sys 7,5 G2 EDA260 Programvarutvecklking i grupp - projekt 6 G2 FMA051 Optimering 6 A ETS160 Metodik f programvaruutveckling 6 G2 FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 ETS170 Kravhantering 7,5 A FMS051 Tidsserieanalys 7,5 A ETS200 Programvarutestning 7,5 A FMS180 Markovprocesser 6 G2 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 G2 95 FRTN01 Realtidssystem 7,5 A 108 4 spec_un1_070305.xls
Specaliseringar elektroteknik Signaler och sensorer Reglerteknik och automation EEM 031 Sensorteknik 7,5 G2 EIE015 Kraftelektronik 12 A EEM050 Mikrosensorer 6 A EIE030 Elkraftsystem 6 A EEM060 EMC 6 A EIE070 Mekatronik 7,5 G2 EEM070 Datorbaserade mätsystem 6 A EIE075 Mekatronik, FK 7,5 A ETI121 Algoritmer i signalprocessorer 6 A FMA051 Optimering 6 A ETI180 DSP-design 6 A FMA120 Mat. FK Matristeori 6 A ETT042 Adaptiv signalbehandling 6 A FMS110 Olinjära tidsserier 7,5 A ETT074 Optimal signalbehandling 6 A FRTN10 Flervariabel reglering (tidigare dig reg) 7,5 A FKF100 Miljömätteknik 7,5 A FRTN01 Realtidssystem 7,5 A FMS072 Försöksplanering 7,5 G2 FRT041 Systemidentifiering 7,5 A FMS110 Olinjära tidsserier 7,5 A FRTN15 Prediktiv reglering (tidigare adaptiv reg) 7,5 A FRTN01 Realtidssystem 7,5 A FRTN05 Olinjär reglering och servosystem 6 A FRT041 Systemidentifiering 7,5 A FRT090 Projekt i reglerteknik 7,5 A FRTN15 Prediktiv reglering (adaptiv) 7,5 A FRT100 Internationell projektkurs i reglerteknik 4,5 A 94,5 MIE080 Automation 7,5 G2 MIE090 Automation för komplexa system 7,5 A 115,5 5 spec_un1_070305.xls
3/13/2007 Bilaga 8:B 1 Fysiska Institutionen Prefekt Prof «Hälsningsrad» UN1 Bert Sjögren Programplanerare Industriell ekonomi Lunds Tekniska Högskola Tel: 046-2229847 bert.sjogren@kansli.lth.se Fysiska Institutionens synpunkter på inriktningar inom UN1 s verksamhetsområde. Här följer fysiska institutionens samlade synpunkter på inriktningar inom F, N, I, C, Pi, D, m fl.. enligt edert önskemål från 5 mars. Svaret lämnas uppdelat i tre delar, del 1 innehåller en del allmänna reflektioner, del 2 reflekterar över inriktningar i mer detalj samt del 3 diskuterar mer specifikt utifrån fysiska institutionens perspektiv på enskilda program. Del 1: Övergripande allmänna reflektioner LTH vill ha specialiseringar: För att garantera djup (samt för att underlätta administrationens kontroll av att djupkravet är uppfyllt i samband med examen) För att marknadsföra utbildningen ("Kom till LTH så kan du specialisera dig inom...") För att vägleda studenterna i deras val av fortsättningskurser LTH är en stor aktör inom GU vid LU och utifrån det perspektivet bör det tas ett övergripande samhällsperspektiv- och ansvar för vår utbildning, dvs varför utbildar vi CI med olika specialiseringar eller inriktningar - första övergripande frågan är : kommer (alla) dessa inriktningar utifrån ett samhällsbehov, dvs finns det verkligen anställningsbarhet för dessa CI, eller kommer inriktningarna huvudsakligen inifrån våra verksamheter? Finns det en konflikt mellan anställningsbarhet och forskningsanknytning? Finns det en motsägelse i våra uppifrån ställda krav att vi skall specialisera oss och att vi ska se till att våra CI är behövda i industrin? Vi anser att vi måste värdera våra starka miljöer utifrån båda aspekterna. Vi måste erbjuda inriktningar/ specialiseringar som är knutna till det vi är excellenta på, (men kanske kan vi inte heller förvänta oss stora studentskaror på alla dessa). Bra specialiseringar är bra för studenterna, bra för LTH och bra för vår rekrytering till såväl grund- som forskarutbildning. Det är utomordentligt viktigt både som hjälp för studenterna och inte minst för LTHs möjligheter att rekrytera, och behålla, studenter att specialiseringarna är genomtänkta och kompletta och med tydliga kurskedjor. Postal address Box 118, 221 00 Lund, Sweden Visiting address Sölveg. 16C Telephone Int +46 46-222 4125, GSM: Int+46-705-224147 Telefax Int. +46 46-222 3637 E-mail lars.montelius@ftf.lth.se Internet http://www.ftf.lth.se, http://www.fysik.lu.se,
En ytterligare möjlighet för LTH, vilken dock fordrar utvidgad problematisering, kan vara att tillåta att genomarbetade specialiseringar kan "säljas externt" som mastersprogram. Det skulle kunna ge ett välbehövligt tillskott av studenter, svenska såväl som internationella. 2 Del 2: Allmänna intrycket av de olika inriktningarna Det allmänna intrycket är att det finns det väldigt många kurser inom de olika inriktningarna. De flesta kurser förekommer dessutom endast en eller två gånger, vilket innebär att GU-ekonomin blir kraftigt ansträngd. Inriktningarna är också ofta starkt programbundna. Detta ger sammantaget ett splittrat intryck och premierar massproduktion av kurser med små individuella skillnader. I de olika programmen är det bra att inte ha för många specialiseringar, utan i stället ha starka sådana, där studenterna kan identifiera sig. Vi anser att det är viktigt att tänka i termer av "master-program" även om LTH inte vill göra det just nu. Vi tror även att det är mycket bra om med lämpliga kitt-kurser, med vilka man kan attrahera studenter från andra program (och från utlandet). Kurskedjor, där kurser bygger på varandra, är betydelsefullt för att kunna tränga djupare in i specialiseringsämnen. Inom flera inriktningar framgår det dock inte hur dessa kurskedjor ser ut. Principiellt är det inte något problem med många specialiseringar, det är antalet kurser (i förhållande till antalet studenter) som måste begränsas. Alltför många specialiseringar är dock självklart inte bra. Vi kan föreställa oss att man som teknolog blir förvirrad om man efter de tre första åren av obligatoriska kurser ställs inför de delvis otydliga, överlappande och spretiga specialiseringar som finns i förslaget på exempelvis F. En sammanslagning av några specialiseringar är definitivt på sin plats. Samtidigt måste vi dock påpeka att just F är en erkänt bred utbildning, och skall så vara, och att den därför måste ha relativt många specialiseringar. Skall olika program ha specialiseringar som är snarlika tematiskt men ändå olika i detalj? T ex så finns det ett flertal specialiseringar med inriktning mot "medicin/bio" inom de olika CI-programmen. Kanske skulle det vara bättre att ha en sådan inriktning som hette likadant på de olika programmen? Kanske har detta dock ingen reell betydelse - den enskilda teknologen ser ju förmodligen ändå bara specialiseringarna på just sitt program. Del 3: Angående de olika inriktningarna Allmänt anser vi att F- och N-inriktningarna med en fysikinriktning bör ge teknologerna såväl en grundläggande utbildning som gedigna natur-vetenskapliga kunskaper. Speciellt gäller detta inom ämnet kvantmekanik. Kvantmekaniken är idag ett ingenjörsämne och en gedigen kunskap i ämnet ger möjligheter till fortsatta specialiseringar inom flera fördjupningskurser, men även en möjlighet för den färdige civilingenjören att följa utvecklingen inom sitt fysikämne efter examen. Om vi vid LTH sätter ribban så lågt som att fysikingenjörer endast skall ha kvantmekanik i nivå med grundkursen, ligger vi klart efter fysikstudenterna på N-fak's nivå och F-studenter från andra högskolor.
3 Vi anser att de fyra specialiseringar som föreslagits på N är bra. När det gäller F framför vi följande förslag: Genom att lägga in Termodynamik och statistisk fysik samt Fasta tillståndets fysik i specialiseringen Atomär och subatomär fysik (nytt namn Kvantfysik?!) är alla kvantmekanikurser samlade i en specialisering. Dessa kvantmekanik-kurser är på sammanlagt nära 45 hp och därmed uppfyller den teoretiskt lagde F-aren djupkravet. Vill hon/han sedan komplettera med elektromagnetisk fältteori eller mekanik så går det alldeles utmärkt. De icke-kvantmekaniska kurserna i specialiseringen Teoretisk fysik borde kunna slås ihop med specialiseringarna Tillämpad matematik och Teknisk-vetenskapliga beräkningar till två eller kanske till och med en beräknings-specialisering. Samtidigt borde man inkludera Relativitetsteori FMF061 (3p) som obligatorisk (på Chalmers är den obligatorisk för alla på F). Inom inriktningen Teknisk-vetenskapliga beräkningar föreslår vi vidare att kursen Kaos inom naturvetenskap och teknik FMF090 bör ingå. Kursen ger en bred överblick och förståelse för uppkomsten av kaos, som är betydelsefullt för att kunna hantera teknisk-naturvetenskapliga beräkningar. Ovan föreslagna åtgärder skulle reducera antalet specialiseringar inom F-programmet till 7 eller 8 varav tre är renodlade fysikinriktningar: Kvantfysik, fotonik och nanofysik Det vore bra om Fotonik nämns som specialisering även i E och t o m även kanske inom C-programmet, eftersom det är av relevans för dessa program (Fotonik skapades tillsammans med Elektrovetenskap). E-programmet erbjuder för många specialiseringar (10 st, för < 50 studenter!). Ser mer ut som "djupkorgar" än som "masterprogram". Vi tycker t ex inte att "Produktionsekonomi och entreprenörskap " är en relevant specialisering för E- programmet. Kan "Nanoelektronik" (N) och "Radio och nanoelektronik" (E) samordnas? "Avancerade laser och optiksystem" skall inte finnas i "Atomär och subatomär fysik" specialiseringen. Övrigt: Civilingenjörsutbildningarna är breda. Den som funderar på att anställa exempelvis en F-are vet att han får en problemlösare med god teoretisk grund och bryr sig nog i allmänhet inte så mycket om specifika kurser. Även någon som har fokuserat på exempelvis teoretisk nanofysik är en anställningsbar civilingenjör (och är dessutom antagligen en hejare på programmering). Vi vågar nog dessutom påstå att de forskningsinriktningar som avspeglar sig i specialiseringarna är relevanta även utanför LTH. Fysikums kursutbud, då speciellt de nu aktuella kurserna, är under utredning/översyn och fysik måste förbehålla sig rätten att i framtiden lägga ner kurser som vi inte anser vara motiverade utan att därvid ta hänsyn till om kursen råkat hamna i en inriktning.
4 Vi är övertygade om att samhället behöver studenter med goda kunskaper i och om naturvetenskapliga verktyg och att fysik är bra på att utbilda inom detta område. Detta bör framhållas som varande en styrka både för LU/LTH och för studenterna och därmed för samhället. Lund som ovan Lars Montelius Prefekt, Prof.
2007-03-12 5 Miljö- och energisystem (IMES) Remissvar: synpunkter på förslag till specialiseringar Miljö- och energisystem (IMES) har tagit del av de förslag till specialiseringar, som föreligger inför UN1:s sammanträde i mars. Teknisk matematik (Pi) har en specialisering kallad Miljö, risk, klimat. Vi vill fästa uppmärksamheten på att IMES sedan några år erbjuder kursen MIV220 Miljösystemanalys, Klimat som vetenskap och politik, 7,5 högskolepoäng, som fristående kurs. Inför Bolognareformen har vi föreslagit en något mindre omfattande programkurs för Ekosystemteknik (W): FMIN01 Miljösystemanalys, Klimat som vetenskap och politik, 6 högskolepoäng. Den mindre omfattningen motiveras av att ekosystemteknikerna redan har läst en del av kursinnehåller i den fristående kursen. Kursen ges på avancerad nivå, hösttermin. Om programledningen för Pi är intresserad, kan vi från i höst erbjuda platser på den fristående kursen. Kursplanen bifogas. Industriell ekonomi (I) har en specialisering mot Logistik och produktionsekonomi, där en kurs i livscykelanalys skulle tillföra resurs- och miljöperspektiv på de ämnen som redan ingår. Kursen MIV210 Miljösystemanalys, livscykelanalys, 7,5 högskolepoäng omfattar både teoretiska och tillämpade aspekter på detta. Den ges även som programkurs, för Ekosystemteknik. Kursplanen bifogas. Frågan om en energispecialisering riktad mot flera program vid LTH har aktualiserats, bland annat genom förslaget Energi och miljö för elektroteknik. Energisystemanalys föreslås även som specialisering för Ekosystemteknik, som tillhör UN2 (redan befintlig, som revideras). Vår inställning är, att den frågan bör diskuteras vidare, lämpligen med Energiportalen som samordnare tillsammans med programledningarna. LTH:s ledning har uppmanat till samordning, men denna har av förklarliga skäl inte kunnat göras fullt ut i detta skede. Detta remissvar bygger på synpunkter från Eva Leire, Lars J. Nilsson och Per Svenningsson. Lund som ovan Charlotte Malmgren Studierektor
6 Maskinteknologi Hej Bert Jag skulle vilja komplettera specialiceringarna enligt följande, eftersom kurserna naturligen faller inom de föreslagna inriktningarna: Specialiceringar för Teknisk matematik: Beräkning och simulering: FMEN01 Flerkroppsdynamik Specialiceringar för I-programmet: Produktutveckling (pu) FMEN01 Flerkroppsdynamik Specialiceringar för F: 5 Tillämpad matematik FMEN01 Flerkroppsdynamik FMEF05 Mekaniska vibrationer Dessutom har Kontinuumsmekanik kod FMEF01, det nummret saknas i Specialiceringar för F: 2.Teoretisk fysik, liksom numren för mekaniska vibrationer och flerkroppsdynamik. Hölsningar Solveig Melin Mekanik
7 Teknisk ekonomi och logistik Ett annat aber, om man jämför med de tre "kurskedjor" som linjerats ut för M (bifogas) innevarande år så finns ju inte MIO331 med där, och dessa kurskedjor känns ganska vettiga och att trycka in ytterligare 9hp där kan vara svårt. Dock ligger inte problemet i att inte MIO331 inte kan vara obligatorisk - jag ser möjlighter att trixa till detta, utan att ett M och I inte har samma förkunskapskrav och att man därför kanske inte kan ha identiska specialiseringar, kurskedjor och krav. Om du tittar på M:s spår har de t.ex MPS samt IndEk fk i specialiseringen, medan I-arna har det som obligatorium. För en I-are kan man då säkerligen ta bort dessa två kurser i inriktningen, och lägga in MIO331 som ett obligatorium tillsammans med MTT240. Men för M blir det svårare... Det kommer alltså att behövas en bättre koordinering med M än vad som nu verkar vara fallet - eller att vi tydligt är medvetna om de skillnader som måste finnas och att det trots samma namn på specialisering och kurskedjor kommer att finnas skillnad i vad som ingår och är obligatoriskt... Med vänlig hälsning Andreas PS: Notera att det jag skickar är som det ser ut nu - men M har inte föreslagit några förändringar mer än namnet på specialiseringen...
8
Institutionen för Datavetenskap UN1 Remissvar Ang: Om utbildningsplanen - särskilt specialiseringar - 2007/08. En starkt begränsad tid för beredning av ärenden har uppenbara nackdelar men också fördelen att svaren måste hållas korta och koncisa. Vi tar här upp bara de förslag där vi har konkreta synpunkter. 1 C-programmet 1.1 Användbarhet och design Här förslår vi att följande kurser tillförs specialiseringen: EDA180 Kompilatorteknik, 7,5hp, G2 EDA240 Konfigurationshantering, 6hp, A Kursen Kompilatorteknik innehåller ett grundläggande material som är viktigt för att förstå hur programspråk är uppbyggda och är inte minst relevant i användarsammanhang där olika former av programspråk oftast ingår. Kursen Konfigurationshantering är ett mycket viktigt material för den som skall studera problematiken runt utveckling av stora system där många arbetar parallellt och kursen kommer naturligt in i ett sammanhang av krav, utveckling och testning. Denna kurs bidrar också till att höja mängden A i specialiseringen. 1.2 Datasäkerhet och sårbarhet Här förslår vi att följande kurser tillförs specialiseringen EDA180 Kompilatorteknik, 7,5hp, G2 EDA240 Konfigurationshantering, 6hp, A EDA050 Operativsystem, 4,5hp, G2 För de två första kurserna se motivering ovan. Operativsystem knyter samman mellan de grundläggande säkerhetsteknikerna som ingår i kryptoteknikkurserna med säkerhet och skydd på systemnivån. Specialiseringen är lite tunn och dessa kurser skulle dessutom fylla upp den en aning. 2 D-programmet 2.1 Design av processorer och digitala system EDA190 Datamekatronik är en kurs som de senaste åren haft problem med dålig tillströmning av studenter. Vi överväger dess framtid och vill redan nu resa ett frågetecken för denna kurs' hemvist, frekvens och/eller form. EDA385 Konstruktion av inbyggda system - fördjupningskurs är en kurs med lågt deltagarantal och är redan nu periodiserad (om nu det spelar roll för specialiseringen). Postadress: Box 118 221 00 Lund Gatuadress: Ole Römers väg 3 Lund Telefon: 046-222 80 40 Fax: 046-13 10 21
Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Datavetenskap 2.2 Programvara i system EDA046 Spelmotorteknologi Kursen bygger på en grundläggande kurs, EDA221 Datorgrafik som är valfri. Hela kedjan av grafikkurser ingår i nästa specialisering, Bilder och Grafik, varför vi föreslår att kursen inte ingår i denna specialisering. EDA031 C++ - programmering, 7,5hp G2 Passar väl in i specialiseringen varför vi föreslår att den ingår. 3 I-programmet Vi utgår från att det förslag till specialiseringar som distribuerades 070307 är det aktuella och ersätter de två förslag som distribuerades 070305. 3.1 Integrerad programvaruutveckling (ip) Två av kurserna är markerade Obl, vi är osäkra på innebörden av detta. EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7,5hp, G1 Kursen är under omarbetning och byter då namn till: EDAA01 Programmeringsteknik, fördjupning 7,5hp, G1 Med vänliga hälsningar Boris Magnusson Enhetschef, professor 2
1 2007-03-12 Till UN1, Bert Sjögren E l ec t r i ca l M ea s u r emen t s Jo h a n N i l s s o n, H e a d o f D ep a r t m e n t Remissvar Specialiseringar UN1, Elektrisk mätteknik Vi har tagit del av förslagen till specialiseringar för programmen under UN1 och har följande förslag på kompletteringar av kursutbudet: D: E: F: EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning i Design av processorer och digitala system Kunskaper inom EMC-området är väsentliga även för fysiskt små system när frekvenserna ökar. EEM040 Medicinsk mätteknik i Signaler och systemteknik Kursen ger en utmärkt överblick över högteknologiska system inom medicinen där datorerna är väsentliga delkomponenter. EEM031 Sensorteknik i Energi och miljö Sensorer är viktiga komponenter i framtida energiffektiva system. I specialiseringen Produktionsekonomi och entreprenörsskap är entreprenörskapet inte särskilt synligt i kursutbudet utöka kurserna inom detta område. EEM080 Ultraljudsfysik och teknik i Signaler och sensorer Kursen ger en bred genomgång av mät- och sensorteknik baserad på ultraljud med många tillämpningar utanför medicinen som materialprovning, sonar, avstånds- och flödesmätning. FAF112 Laserteknik i Signaler och sensorer Vi upplever att det saknas någon kurs mot detta viktiga område. Sensorteknik i Reglerteknik och automation Det är viktigt för en ingenjör inom regler och automation att ha kunskap om sensorer. EEM080 Ultraljudsfysik och teknik i Reglersystem och sensorer Kursen ger en bred genomgång av mät- och sensorteknik baserad på ultraljud med många tillämpningar utanför medicinen som materialprovning, sonar, avstånds- och flödesmätning. EEM055 Mikrofluidik i Förbränning och strömning Kursen handlar om hur flöden i mikroskopiska kanaler hanteras och utnyttjas bl a för biokemisk analys. Kompletterar specialiseringen genom sin inriktning mot små dimensioner. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 3 Telefon dir 046-222 75 26, växel 046-222 70 00 Telefax 046-222 45 27 E-post elmat@elmat.lth.se Internet http://www.elmat.lth.se
2 N: EEM055 Mikrofluidik Nanobiomedicin - Kursen handlar om hur flöden i mikroskopiska kanaler hanteras och utnyttjas bl a för biokemisk analys. Mikrofluidik utnyttjas readan idag inom många biomedicinska tillämpningar och förutspås spela en ännu större roll i framtiden, vilket framgår av den snabba ökningstakten i antalet vetenskapliga publikationer inom området. Med vänliga hälsningar, Johan Nilsson Prefekt
1 12 mars 2007 UN1 Matematikcentrum Matematik LTH Remissvar från Matematikcentrum på UN1-programmens förslag till specialiseringar för 2007-08 Magnus Fontes Ulla Holst Gunnar Sparr Prefekt Matematisk statistik Matematik Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress Sölvegatan 18 Telefon dir 046-222 85 28, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 40 10 E-post Gunnar.Sparr@math.lth.se Internet http://www.maths.lth.se/matematiklth/
Synpunkter på förslaget från F Vi ser svagheter i förslaget till specialiseringar på F, och då särskilt specialiseringen Tillämpad matematik. Denna har fått en karaktär av Övrigt, bildad genom sammanläggning av kärnkurserna i tre tidigare djupkorgar Matematiska analysverktyg, Stokastiska system och Digitala bilder. De tre djupkorgarna är sinsemellan mycket olika, där de två förstnämnda är ämnesorienterade och den tredje teknikorienterad. Ett skäl för en sammanslagning skulle kunna vara att komponenterna var för sig är små, och att man genom sammanläggning skapar kritisk massa. Kan detta vara skälet? Nej, knappast. Matematik är största examensarbetsämnet på F och Matematisk statistik är det femte största. Ser man till antalet exjobb sedan 2000 så har ämnena tillsammans mellan en tredjedel och en fjärdedel av totalantalet, och 40% av alla industriexjobb, se bilaga (tabell från HSV-utvärderingen). Även ifråga om antalet registrerade hst på de ingående kurserna är specialiseringen Tillämpad matematik störst bland de föreslagna, se bilaga. Ett minimikrav på en specialisering borde vara att den är så sammanhängande att studenter ser det som ett smörgåsbord att plocka intressanta kurser från, inte som ett hinder där man måste hitta 45 hp med liten valfrihet innan man kan gå till det man söker. Följer man förslaget är risken stor för det senare. Därför föreslår vi en omarbetning. Vi menar att: De matematiska vetenskaperna är och bör förbli en viktig del av F:s varumärke. Detta påverkas inte av tillkomsten av Teknisk matematik, som fokuserar på ickefysikberoende teknikområden. Ämnet matematik skall även i fortsättningen kunna framhållas som ett av programmets styrkeområden. F-program i Sverige har en stark tradition i att fostra matematiker, rena och tillämpade, inom industri och högskola. Teknisk fysik måste även i framtiden locka matematikbegåvade studenter, och ge dem goda möjligheter att utvecklas inom ämnet. Matematisk statistik har av tradition en mycket stark ställning inom F-utbildningen, vilket bla visas av det stora antalet examensarbeten. Det finns en stor arbetsmarknad för matematiska statistiker såväl utom som inom universiteten, även i andra forskningsdiscipliner. Under senare år har verksamheten inom finansiell modellering vuxit kraftigt, och en stor andel av dagens examensarbeten på F görs där, se bilaga. Detta bör påverka planeringen av de nya specialiseringarna. Numerisk analys och beräkningsmatematik är självklart mycket viktiga på tekniska högskolor, och kanske särskilt på F. Ämnet genomgår just nu en rekonsolidering vid LTH, såväl på GU-sidan genom en utredning inom UN1 som inom FFU genom ett LU-övergripande strategiarbete om teknisk-vetenskapliga beräkningar. Bild är ett teknikområde som i Lund råkar ha sitt starkaste fäste på Matematikcentrum (men som fördenskull inte är ett delområde av matematiken). Varje år görs 15-20 examensarbeten inom bild i matematik eller matematisk statistik, i allmänhet med industrianknytning. Bild har blivit en viktig del av F:s profil vid LTH och många F:are har efter exjobb bidragit till att regionen blivit ledande i landet inom bildbaserad industri. Sammanfattningsvis menar vi att det liggande förslaget inte är optimalt för F-utbildningen, åtminstone inte för den närmare tredjedel som (mätt i antalet examensarbeten) orienterar sig mot matematiska områden. Det går inte att fånga upp alla dem inom två specialiseringar. Dessutom tycker vi att bildområdet måste synliggöras, som en av F:s starkaste länkar till industrin (mätt i antalet exjobb).
Vi föreslår alltså att antalet specialiseringar med matematikprofil ökas, det räcker inte med två. För 2007-08 föreslår vi att de två specialiseringarna Tillämpad matematik och Teknisk-vetenskapliga beräkningar i remissunderlaget ersätts med följande tre: Tillämpad matematik och beräkning, med kärna i ämnena matematik och numerisk analys, Stokastisk modellering, med kärna i matematisk statistik, Bildmodellering, med inslag från ett antal institutioner, och med inriktning mot matematikbaserade analysmetoder. Som led i implementeringen av de pågående utredningsarbetena förutser vi inom något år en bredare specialisering Teknisk-vetenskapliga beräkningar på F. Förslag på kurser: Tillämpad matematik och beräkning ETI260 Elektromagnetiska beräkningar 6 A FHL066 Finita element - olinjära system 7,5 A FMA051 Optimering 6 A FMA111 Matematiska strukturer 6 A FMA115 Datoralgebra 6 A FMA120 Matristeori 6 A FMA140 Olinjära dynamiska system 6 A FMA200 Variationskalkyl 6 A FMA250 Partiella differentialekvationer och distributioner 7,5 A FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys 7,5 A FMN110 Numeriska metoder i flerkropparsdynamik 7,5 A FMN130 Numeriska metoder för differentialekvationer 7,5 A FMN135 Adaptiva metoder för differentialekvationer 7,5 A FMN145 Simuleringsverktyg 4,5 A FMNN01 Numerisk linjär algebra 7,5 A FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7,5 A VSM045 Teknisk-vetenskapliga beräkningar 7,5 A 114 varav avancerade 114 FMA115, FMA200, FMN110 och FMN135 är periodiserade, går 2007-08. Alternerar med FMA190 Algebra 6 A FMA130 Analytiska funktioner 6 A FMN091 Finita volym metoder för chocklösningar 7,5 A
Stokastisk modellering FMA051 Optimering 6 A FMA120 Matristeori 6 A EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7,5 G1 FMS180 Markovprocesser 6 G2 FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 MAS203 Sannolikhetsteori 7,5 G(2) FRT095 Matematisk modellering, fortsättningskurs 4,5 A FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7,5 A FMS155 Statistisk modellering av extremvärden 7,5 A FMS051 Tidsserieanalys 7,5 A FMS110 Olinjära tidsserier 7,5 A FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 A FMF170 Komplex ekonomi 7,5 G2 TEK180 Hantering och värdering av finansiell risk 7,5 A FMS170 Prissättning av derivattillgångar 9 A FMS161 Finansiell statistik 7,5 A 112,5 varav avancerade 78 Bildmodellering EDA221 Datorgrafik 7,5 G2 EIT050 Digitala bilder-kompression 9 G2 EIT080 Informationsteori 7,5 G2 ETT080 Signaler och kommunikation 6 G2 FAF141 Multispektral avbildning 6 G2 FMA051 Optimering 6 A FMA120 Matristeori 6 A FMA170 Bildanalys 6 A FMA175 Bildanalys, projektdel 3 A FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys 7,5 A FMA270 Datorseende 6 A FMA272 Datorseende, projektdel 3 A FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 6 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7,5 A FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 A FMS180 Markovprocesser 6 G2 FRT095 Matematisk modellering fortsättningskurs 4,5 A 111 varav avancerade 63
Synpunkter på övriga föreslagna specialiseringar på F Vi bedömer följande kurser som mycket relevanta för resp specialisering. Teoretisk fysik: FMA260 Funktionalanalys och harmonis analys, FMA250 Partiella differentialekvationer och distributioner. Fotonik: FMA270 Bildanalys. (Här finns ett mångårigt samarbete mellan FMA270 och FAF141 Multispektral avbildning, med gästföreläsningar hos varandra.) Medicinsk teknik: FMS045 Stationära stokastiska processer. Reglersystem och sensorer: FMA120 Matristeori, FMA051 Optimering. Förbränning och strömning: FMN091 Finita volymmetoder för chocklösningar. Synpunkter på förslagen från C, D, E, I, N, Pi Vi bedömer följande kurser som mycket relevanta för resp specialisering. C-programmet Signaler och styrsystem: FMA029 Linjär analys finns inte, förmodligen avses FMA030 Linjär analys 9hp (D-kursen). Kommunikationssystem: FMA090 Algebra, FMA091 Diskret matematik Datasäkerhet och sårbarhet: FMA090 Algebra, FMA091 Diskret matematik D-programmet Design av processorer och digitala system: FMA091 Diskret matematik Kommunikationssystem: FMA090 Algebra och FMA091 Diskret matematik Programvara i system: FMA115 Datoralgebra Bilder och grafik: FMS045 Stationära stokastiska processer eller FMS180 Markovprocesser E-programmet Bilder och grafik: FMS045 Stationära stokastiska processer eller FMS180 Markovprocesser Programvara i system: FMA115 Datoralgebra Radio och nanoelektronik: FMA021 Kontinuerliga system Signaler och sensorer: FMA170 Bildanalys, FMS045 Stationära stokastiska processer I-programmet Logistik och produktionsekonomi: FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering, FMS180 Markovprocesser, FRT095 Matematisk modellering fortsättningskurs Finansiering och risk: FMA051 Optimering, FRT095 Matematisk modellering fortsättningskurs Produktion: FMA051 Optimering, FMS180 Markovprocesser Produktutveckling: FMS072 Försöksplanering, FMS065 Statistiska metoder för säkerhetsanalys N-programmet För några specialiseringar föreslås FMA022 Kontinuerliga system allmän kurs. Erfarenheten visar på problem med förkunskaper till denna kurs. FMA062 Tillämpad matematik kan vara ett alternativ (kommer att revideras på begäran av M). Pi-programmet Beräkning och simulering: FMA140 Olinjära dynamiska system
Från HSV:s utvärdering 2005 Antal Andel (%) Examensarbetsämnen på F under 2000-2004 Totalt Utlandsförlgda Matematik 74 1 43 8 22,1 1,35 58,1 10,8 Atomfysik 55 6 3 23 16,4 10,9 5,45 41,8 Fasta tillståndets fysik 31 4 8 4 9,25 12,9 25,8 12,9 Matematisk statistik 25 1 13 5 7,46 4 52 20 Reglerteknik 19 2 13 3 5,67 10,5 68,4 15,8 Elektrovetenskaper 16 2 8 4,78 12,5 50 0 Datavetenskap 15 1 8 4,48 6,67 53,3 0 Matematisk fysik 13 1 3,88 0 7,69 0 Kärnfysik 11 4 3,28 36,4 0 0 Informationsteknologi 10 1 5 2,99 10 50 0 Elektrisk mätteknik 9 4 3 2,69 0 44,4 33,3 Technology management 8 8 2,39 0 100 0 Förbränningsfysik 7 2,09 0 0 0 Ergonomi- och aerosolteknik 6 3 2 1,79 0 50 33,3 Numerisk analys 5 2 2 1,49 40 0 40 Mekanik 5 2 1,49 0 40 0 Värme- och kraftteknik 4 1 2 1,19 25 50 0 Centrum för rehabiliteringsteknik 3 1 1 0,9 0 33,3 33,3 Hållfasthetslära 3 2 1 0,9 0 66,7 33,3 Miljö- och energisystem 3 2 1 0,9 0 66,7 33,3 Produktionsekonomi 3 1 3 0,9 33,3 100 0 Telekommunikationsteknik 3 1 0,9 0 33,3 0 Materialteknik 2 2 0,6 0 100 0 Bygg och arkitektur 1 0,3 0 0 0 Teknisk akustik 1 0,3 0 0 0 Industriell elektroteknik 1 1 1 0,3 100 0 100 Biofysikalisk kemi 1 0,3 0 0 0 Internat miljöinstitutet 1 1 0,3 0 100 0 Totalt 335 27 133 54 100 8,06 39,7 16,1 Företagssamverkan Organisationer Totalt Utlandsförlgda Företagssamverkan Organisationer T.o.m. 2006 94 83 45 38 44
Antal ffg-registrerade F-are resp. alla program vt04-ht06 för kurserna i resp. specialisering hst v04-h06 hst per hp Specialisering hp F alla F alla 5. Tillämpad matematik 113 50 194 0,45 1,72 3. Fotonik 90 50 94 0,55 1,04 4. Reglersystem och sensorer 102 38 220 0,37 2,16 8. Medicinsk teknik 104 36 161 0,35 1,56 1. Atomär och subatomär fysik 81 30 34 0,37 0,42 9. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 113 27 122 0,24 1,09 2. Teoretisk fysik 98 25 67 0,26 0,69 7. Förbränning och strömning 69 13 39 0,18 0,57 6. Nanofysik 98 7 42 0,07 0,43
Matematikcentrum 9 mars 2007 UN 1 Finansiell Modellering Jag vill föreslå att UN 1 inrättar en inriktning mot finansiell modellering på civilingenjörsprogrammet för Teknisk fysik. Liknande inriktningar finns på redan KTH medan Stockholms Universitet, Chalmers och Uppsala har fristående kurser inom området. På LTH finns redan denna inriktning på Industriell ekonomi och Teknisk matematik-programmen, vilket möjliggör samläsning av kurser. Inriktningen mot finansiell modellering på LTH har varit mycket framgångsrik, med 22 examensarbetare förra (2006) året och 7 klara examensarbetare hittills i år (samt ytterligare 2 färdiga examensarbetare 15 mars). Detta gör oss tillsammans med KTH till klart störst i Sverige, något som säkert delvis kan förklaras av närheten till en huvudstad. Expansionen verkar fortsätta i år då vi har ca 10 teknologer fler i år på inriktningskurserna relativt 2006. Glädjande för inriktningen är att arbetsmarknaden är mycket god: nästan alla studenter har inriktningsrelevanta arbeten redan innan examen och ett flertal examensarbetare fick föregående år anställning utanför Skandinavien, företrädelsevis i London. Att man får jobb i London i konkurrens med andra studenter från hela världen visar tydligt att utbildningen håller god klass. Exempel på arbetsgivare och/eller examensarbetesföretag är SE-Banken, Svenskan Handelsbanken, Swedbank, Nordea (Stockholm och Köpenhamn), Aberdeen Property Investors, Sungard Front Arena, Öhman fondkommison, Systematiska Fonder, Länsförsäkringar, E.ON (tidigare Sydkraft) Energy Trading, Codan försäkring, If försäkringar, Danske bank (Köpenhamn), Saxo Bank (Köpenhamn), Simcorp(Köpenhamn), JP Morgan (London), Deutsche Bank (London), Barclay Global Investors (London), Goldman Sachs (London), BNP Paribas (London), ABN Ambro (London), Bank of America (London) osv. Vi har också haft ett par olycksfall i arbetet där studenterna har fått jobb hos prestigefyllda konsultbolag som McKinsey, RR Institute of Applied Economics, Keystone Advisors och Boston Consulting Group. Att våra studenter troligvis är de studenter från LTH som har högst ingångslöner visar också på att inriktningen är attraktiv. Varför skall då en inriktning i finansiell modellering överhuvudtaget finnas på teknisk fysikprogrammet, bortsett från den attraktiva arbetsmarknaden? Ett argument är att man tar tillvara programmets ursprungliga tanke (programmets rötter är från tidigt 1900-tal i Tyskland), genom att utbilda studenter som kan arbeta tillsammans med tekniker från Technischer Fachhochschulen (vilket med den föreslagna inriktningen kan tolkas som civilekonomer från handelshögskolor) såväl som med naturvetenskapliga grundforskare. En inriktning mot finansiell modellering är ingen blek kopia av en civilekonomutbildning utan en utbildning som bäst ges av en teknisk högskola. Modern finansiell modellering använder verktyg så som (ickelinjära, flerdimensionella)
partiella (integral) differentialekvationer, komplex analys, ickelinjär Kalmanfiltrering, måttbaserad sannolikhetsteori och stokastiska differentialekvationer. Matematik LTH har här genom bl.a. Sven Spannes böcker lagt en mycket bra grund att bygga vidare på. Vad krävs då för att en inriktning inom finansiell modellering skall bli lyckad? I diskusioner med företag och tidigare studenter har tre punkter regelbundet återkommit: Ekonomisk förståelse. Matematiska färdigheter. Förmåga att effektivt implementera programvara. Tekniska fysiker har en bra grund för de två sista kraven men behöver extra kunskaper inom alla områden för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. För att bygga upp den ekonomiska förståelsen föreslås TEK115 Mikroekonomi för tekniker (4,5 HP/G1) FMF170 Komplex ekonomi eller MIO140 Finansiell ekonomi (7,5 HP/G2) TEK180 Hantering och värdering av finansiell risk (7,5 HP/A) TEK103 Finansiell ekonomi, avancerad kurs (7,5 HP/A) TEK110 Empirisk finansiell ekonomi (7,5 HP/A) FMS170 Prissättning av derivattillgångar (9 HP/A) För de matematiska färdigheterna är följande kurser lämpliga FMS045 Stationära processer (7,5 HP/G2) MAS203 Sannolikhetsteori fortsättningskurs (7,5 HP/G2) FMS051 Tidsserieanalys (7,5 HP/A) FMS155 Statistisk modellering av extremvärden (7,5 HP/A) FMS161 Finansiell statistik (7,5 HP/A) Och slutligen kommer EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningkurs (7,5 HP/G1) FMA051 Optimering (6 HP/A) ge studenterna förmåga att implementera de modeller som används i maskinvara. Vänliga hälsningar Erik Lindström 2
Specialiseringar elektroteknik Bilaga 8:C Medicinsk teknik Bilder och grafik EEM031 Sensorteknik 7,5 G2 EDA046 Spelmotorteknologi 7,5 A EEM040 Medicinsk mätteknik 6 G2 EDA075 Mobilgrafik 7,5 A EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 6 A EDA101 Avancerade renderingsmetoder 7,5 A EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 6 A EIT050 Digitala bilder - kompression 9 G2 ETI160 Medicinsk signalbehandling 6 A FAF141 Multispektral avbildning 6 G2 FAF150 Medicinsk optik 7,5 A FMA120 Matristeori 6 A FHL110 Biomekanik 7,5 A FMA135 Geometri 6 G1 FKFN05 Experimentella verktyg i subatomär fysik 7,5 A FMA270 Datorseende 6 A FMA170 Bildanalys 6 A FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 A FMS045 Stationära stokastiska processer 7,5 G FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 6 A FMS150 Statistisk bildananlys 7,5 A FMA170 Bildanalys 6 A TEK171 Kvantitativ humanfysiologi 7,5 A ETI270 Digital signalbehandling i audio/video 6 G2 TEK290 Biologisk översiktskurs 7,5 G2 EDA221 Datorgrafik 7,5 G2 GEMF05 Medicin för tekniker 6 G2 ETT042 Adaptiv signalreglering 6 A TNX097 Rehabiliteringteknik 7,5 G2 ETT074 Optimal signalbehandling 6 A ETT074 Optimal signalbehandling 6 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 109,5 106,5 1 forslag_un1_070315
Specialiseringar elektroteknik Radio och nanoelektronik Kommunikationssystem EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 6 A EDI042 Kodningsteknik 7,5 A ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning 6 A EDI051 Kryptoteknik 7,5 G2 ETE091 Mikrovågsteori 6 A EIT010 Digitala transmissionsmetoder 7,5 A ETE100 Antennteknik 6 A EIT150 Internet inuti 7,5 G2 ETI015 Elektromagnetisk fältteori, FK 6 G2 ETI051 Radiosystem 6 G2 ETI031 Radio 6 G2 ETI085 Kanalmodellering 6 A ETI032 Radioelektronik 9 A ETS061 Simulering 7,5 A ETI051 Radiosystem 6 A ETS075 Kösystem 4,5 G2 ETI063 Analog IC-konstruktion 6 A ETS110 Internetprotokoll 7,5 G2 ETI170 Integrerad radioelektronik 6 A ETS190 Avancerad telekommunikation 9 A ETI260 Elektromagnetiska beräkningar 6 A ETT051 Digital kommunikation 7,5 A ETI041 Radio projekt 6 A ETT055 Digital kommunikation, FK 9 G2 FAF240 Kvantfenomen och nanoteknologi 7,5 G1 ETT062 Bandspridningsteknik 7,5 A FFF021 Halvledarfysik 7,5 A FMA190 Algebra 6 A FFF110 Process och komponentteknik 7,5 G2 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 A FFF115 Höghastighetselektronik 7,5 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 FFF160 Nanoelektronik 7,5 A 112,5 G2 112,5 2 forslag_un1_070315
Specialiseringar elektroteknik Energi och miljö Design av processorer och system på chips AEB020 Solel 7,5 G2 EDA380 Konstruktion av inbyggda system 6 G2 EIE015 Kraftelektronik - komponenter, EDA385 Konstruktion av inbyggda systen, fk 7,5 A omvandlare, reglering o tillämpningar 12 A EDT081 Datorsystemkonstruktion 7,5 A EIE030 Elkraftsystem 6 A EEM060 EMC 6 A EIE050 Elmaskinkonstruktion 6 A EIT025 Datoraritmetik 7,5 G2 EIE061 Projekt i ind elektro o automation 7,5 A EIT090 Datorarkitektur 9 G2 FKF100 Miljömätteknik 7,5 A EIT120 Digitala strukturer på kisel 7,5 G2 FMI040 Energisystemanalys; förnybara energikällor 7,5 A ETI2n01 IC-projekt och verifiering alternativt 12 A FMI050 Energisystemanalys; energi, miljö o naturres 7,5 A EIT130 VLSI-arkitektur A FMI055 Miljösystemanalys, livscykelanalys 7,5 A ETI063 Analog IC-konstruktion 6 A GEMF15 Teknisk miljövetenskap 7,5 G2 ETI130 Digital IC-konstruktion 6 A MVK061 Energianvändning 6 A ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion 4,5 A MVK071 Energiförsörjning 6 A ETI170 Integrerad radioelektronik 6 A KII010 Industriellt miljöarbete 7,5 G2 ETI180 DSP-design 6 A TEK070 Juridik inom säkerhet, hälsa och miljö 7,5 G2 ETI200 Konstruktion av system på kisel 4,5 A EEM031 Sensorteknik 7,5 G2 ETI220 Integrerade A/D- och D/A-omvandlare 6 A 111 ETI290 Avancerad analog design 6 A FFF021 Halvledarfysik 7,5 A FFF110 Process- och komponentteknologi 7,5 G2 123 3 forslag_un1_070315
Specialiseringar elektroteknik Programvara i system Produktionsekonomi och entreprenörskap EDA031 C++-programmering 7,5 G2 MTTF01 Logistik 5 G2 EDA040 Realtidsprogrammering 6 G2 MTT115 Industriell inköp 7,5 A EDA050 Operativsystem 4,5 G2 MIO022 Företagsorganisation 6 G2 EDAF01 Operativsystem - projekt 3 G2 MIO030 Material-och produktionsstyrning 4,5 G2 EDA061 Objektorienterad modellering o design 4,5 G2 GEMA40 Entreprenörskap och affärsutveckling 7,5 G1 EDA110 Algoritmteori 6 A MIO012 Industriell ekonomi, AK 6 G1 EDA145 Programspråksteori 7,5 A MIO040 Industriell ekonomi FK 6 G2 EDA180 Kompilatorteknik 7,5 G2 MIO051 Produktionsledning 6 A EDA216 Databasteknik 7,5 G2 MIO090 Teknologistrategier 6 A EDA230 Optimerande kompilatorer 7,5 A MIO150 Affärsmarknadsföring 6 A EDA240 Konfigurationshantering 6 A MIE080 Automation 7,5 G2 EDA260 Programvarutvecklking i grupp - projekt 6 G2 MIE090 Automation för komplexa system 7,5 A ETS160 Metodik f programvaruutveckling 6 G2 ETS032 Programvaruutveckling f stora sys 7,5 G2 ETS170 Kravhantering 7,5 A FMA051 Optimering 6 A ETS200 Programvarutestning 7,5 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 G2 FMS051 Tidsserieanalys 7,5 A FRTN01 Realtidssystem 7,5 A FMS180 Markovprocesser 6 G2 108 108,5 4 forslag_un1_070315