Preconditions for company reconstruction A comparison between Swedish and Finnish insolvency law

Martin Olsson & Philip Ivarsson Förutsättningar för företagsrekonstruktion En jämförelse mellan svensk och finländsk insolvensrätt Preconditions for company reconstruction A comparison between Swedish and Finnish insolvency law Rättsvetenskaplig teori, metod och praktik C-uppsats Termin: VT- 16 Handledare: Marie Karlsson-Tuula Karlstad Business School Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden Phone:+46 54 700 10 00 Fax: +46 54 700 14 97 E-mail: handels@kau.se www.hhk.kau.se

Förord Vi vill främst tacka vår handledare professor Marie Karlsson-Tuula för sitt nedlagda arbete och stora engagemang i vår uppsatsgång. Hon inspirerade oss till valet av uppsatsämne och har sedan bidragit med värdefulla upplysningar under skrivandets gång. Vi vill även passa på att tacka Sami Fredriksson på Statistikcentralen i Finland för hjälpfull information som gav oss vägledning i uppsatsfasen för att genomföra arbetet. 1

Summary LFR was introduced in 1996 when it replaced the former law of cord. Since the introduction of LFR, no major changes have taking place. The main purpose of the law is still to save companies in crisis who have good chances to survive. The essay s main purpose is to explain the differences and similarities that exist between Swedish and Finnish law about the granting of company reorganization. In early stages it could state that Sweden had the tendency to granting company reorganizations relatively easy compared to Finland. Swedish law was considered to be vague in the area. Swedish law and its preparatory works also contributed to several questionable judicial decisions. Through the SAAB-case the law of company reorganization had been more difficult to applicable regarding the granting of reconstruction. Through the granting of SAAB:s second reconstruction despite lack of application the court have found difficulties to deny applications. In Swedish preparatory works it states that, if there is slightest possibility that the reconstruction will be successful, it should be accepted. In light of above, the Swedish law is generous in relation to their grants. In Finland has the law been up for investigation. FSL was introduced in 1993 but developed and changed in 2007. The reason for the change was that Finland was too generous in their grants. In the preparatory works the investigators presented several percentages according to granted reconstructions and the results after a few years. The statistics showed that several companies were granted reconstruction and that several of these companies declared bankruptcy. The essay addresses several similarities and differences between the countries legislation. The similarities were for example that both the debtor and the creditor could apply for reconstruction. In both countries, the debtor has to accept the application made by the creditor. Another similarity is that both laws have a wide open perspective according to the term trader. The differences between the laws are more comprehensive. One of the biggest differences is about the barriers against reconstruction, which can be found in 2 chapter 7 FSL. In Finland there is a rule where various barriers against reconstruction is stated. The rule works as a complement to 2 chapter 6 FSL. The rule in 2 chapter 7 FSL is missing in the Swedish law. In Sweden can barriers against reconstruction be found by reading the rule of 2 chapter 6 LFR e contrarió. This can be considered as a weakness in the Swedish law. It is thereby important that LFR takes inspiration from FSL. The Finnish law seems more adapted to the actual circumstances. It is more costly with an unsuccessful reconstruction than a bankruptcy; therefore it is of great importance that the grant of the reconstruction is done correctly to avoid a chain effect. The Finnish statistics can demonstrate that the law change generated a more efficient law. Another area that the essay covers is the complicated boundary between reconstruction and bankruptcy. One of the goals in the essay has been to clarify the boundary. When each procedure becomes current is stated in the Swedish law of bankruptcy (KonkL) and LFR. By an introduction of a regulation about barriers in Swedish law, the problem would be simplified. Such regulation would lead to clear guidelines when reconstruction and when bankruptcy is current. 2

Sammanfattning LFR infördes år 1996 då den ersatte tidigare gällande AckL. Sedan införandet av LFR har inga större förändringar skett. Lagens huvudsakliga syfte är fortfarande att rädda krisdrabbade företag med en framtidsutsikt som genom förfarandet ska återfå lönsamheten. Uppsatsens primära uppgift är att redogöra för de skillnader och likheter som föreligger mellan svensk och finländsk rätt. Det är i första hand förutsättningarna för beviljandet av företagsrekonstruktion/företagssanering som behandlas. I ett tidigt skede kunde det konstateras att Svenska domstolar har en benägenhet att bevilja rekonstruktioner relativt enkelt i förhållande till finländska domstolar. Svensk lagstiftning är att anse som vagt formulerad på området då förarbetena medför ett extensivt förhållningssätt till beviljandet. Den vaga lagformuleringen har bidragit till flertalet tveksamma domstolsavgöranden, bland annat SAAB-målet. I Finland har däremot lagstiftningen varit föremål för utredning. FSL infördes år 1993 men utvecklades och ändrades år 2007. Anledningen till lagändringen var att finländska domstolar ansågs vara för generösa i beviljandet av företagssaneringar. I förarbetena till lagen angavs diverse procentsatser gällande beviljade företagssaneringar samt förfarandets utgång efter några år. Statistiken påvisade att många företag blev beviljade företagssanering och att flertalet av dessa sedermera försattes i konkurs. I uppsatsen har flertalet likheter och skillnader mellan ländernas lagstiftning behandlats. De likheter som uppmärksammats var bland annat att både gäldenären och borgenären kan ansöka om företagsrekonstruktion/företagssanering. LFR och FSL har ett vidsträckt perspektiv gällande begreppet näringsidkare och de undantag som finns regleras i respektive lag. De skillnader som föreligger är desto fler. En av de största skillnaderna berör hinder mot företagssanering vilket regleras i 2 kap. 7 FSL. I Finland finns det en bestämmelse där diverse hinder mot saneringförfarande stadgas. Bestämmelsen föreligger som komplement till 2 kap. 6 FSL om förutsättningar för företagssanering. Bestämmelsen angående hinder mot rekonstruktion saknas i svensk lagstiftning. I Sverige får hinder mot rekonstruktion utläsas e contraió av 2 kap. 6 LFR vilket kan anses vara en svaghet inom svensk lagstiftning. Det är därav av stor vikt att svensk insolvensrätt inhämtar inspiration från FSL på området. Det är mer kostsamt med en misslyckad rekonstruktion än konkurs, därav är det av stor vikt att beviljandet av företagsrekonstruktion sker korrekt för att undvika kedjeeffekter. Genom Finlands statistikföring har en lagändring skett vilket genererat en mer effektiv sådan och beviljade ansökningar kan enklare följas upp. Uppsatsen berör även gränsdragningsproblematiken mellan företagsrekonstruktion och konkurs. När respektive förfarande blir aktuellt regleras främst i KonkL och LFR, där viss gränsdragning kan utläsas genom att jämföra bestämmelserna. Genom att införa en bestämmelse angående hinder mot företagsrekonstruktion skulle problematiken förenklas. En sådan bestämmelse skulle medföra tydliga riktlinjer när rekonstruktionsförfarande och när konkursförfarande är aktuellt eftersom nuvarande gränsdragning kan anses komplicerad. 3

Förkortningslista AB Aktiebolag AckL Ackordslagen (1970:78) Dir. Direktiv FSL Lag om företagssanering (25.1.1993/47) IFFR KKO Institutet för företagsrekonstruktion Korkein oikeus (Högsta domstolen) KonkL Konkurslagen (1987:672) LFR Lag om företagsrekonstruktion (1996:764) NEVS Prop. SOU SN SvJT National Electric Veichle Sweden Proposition Statens offentliga utredningar Skattenytt Svensk Juristtidning 4

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 7 1.1 BAKGRUND... 7 1.2 PROBLEMFORMULERING... 8 1.3 SYFTE... 8 1.4 MÅLGRUPP... 8 1.5 METOD... 8 1.5.1 METODVAL... 8 1.5.2 METODANVÄNDNING... 10 1.5.3 KRITIK MOT RÄTTSDOGMATISK METOD... 11 1.5.4 KRITIK MOT KOMPARATIV METOD... 11 1.6 AVGRÄNSNINGAR... 12 1.7 DISPOSITION... 13 2. SVENSK INSOLVENSRÄTT... 14 2.1 ÖVERSIKT... 14 2.2 LAGEN OM FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 15 2.3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 16 2.4 STATISTIK GÄLLANDE FÖRETAGSREKONSTRUKTION I FÖRHÅLLANDE TILL KONKURS... 18 2.5 SAAB:S FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 19 2.6 VERKAN AV FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 21 2.7 ACKORD VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 21 2.8 OFFENTLIGT ACKORD... 21 2.9 UNDERHANDSACKORD... 22 2.10 KONKURS... 23 2.11 GRÄNSDRAGNING MELLAN KONKURS OCH FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 23 3. FINLÄNDSK INSOLVENSRÄTT... 25 3.1 ÖVERSIKT... 25 3.2 LAGEN OM FÖRETAGSSANERING... 25 3.3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGSSANERING... 26 3.4 STATISTIK GÄLLANDE FÖRETAGSSANERING... 28 3.5 BEHÖRIG DOMSTOL... 29 3.6 SANERINGSPROGRAM... 29 4. ANALYS... 31 4.1 LIKHETER MELLAN SVENSKA OCH FINLÄNDSKA REKONSTRUKTIONSFÖRFARANDEN... 31 4.1.1 SYFTET MED FÖRFARANDENA... 31 4.1.2 BEGREPPET NÄRINGSIDKARE... 31 4.1.3 FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FÖRETAGSREKONSTRUKTION/FÖRETAGSSANERING... 32 4.2 SKILLNADER MELLAN SVENSKA OCH FINLÄNDSKA REKONSTRUKTIONSFÖRFARANDEN.. 32 4.2.1 FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FÖRETAGSREKONSTRUKTION/FÖRETAGSSANERING... 32 4.2.2 STATISTIK... 34 4.2.3 HINDER... 35 4.2.4 FÖRARBETENAS/LAGSTIFTNINGARNAS DETALJRIKEDOM... 36 5

4.3 GRÄNSDRAGNING MELLAN FÖRETAGSREKONSTRUKTION OCH KONKURS I SVERIGE... 37 4.4 KONKRETA LAGFÖRSLAG, DE LEGE FERENDA... 38 5. SLUTSATSER... 40 6. KÄLLFÖRTECKNING... 42 OFFENTLIGT TRYCK... 42 LITTERATUR... 43 RÄTTSFALLSREGISTER... 44 INTERNETKÄLLOR... 45 7. BILAGOR... 46 6

1. Inledning 1.1 Bakgrund Det är vanligt förekommande att företag visar tecken på insolvens när konjunkturläget i ett land försvagas. Sverige har fler konkurser i proportion till antalet medborgare än något annat land. 1 Konkurs är ett insolvensförfarande precis som företagsrekonstruktion. Inom finländsk rätt är företagssanering ett av tre insolvensförfaranden. De andra alternativen vid insolvens är konkurs enligt konkurslagen (20.2.2004/120) 2 och skuldsanering enligt lag om skuldsanering för privatpersoner (25.1.1993/57) 3. En jämförelse mellan svensk och finländsk rätt är av intresse eftersom svenska domstolar har en välvillig inställning till att bevilja ansökningar om företagsrekonstruktion till skillnad mot finländska domstolar. Finländska domstolar är därav mer restriktiva vid beviljandet av företagssanering. 4 I Sverige har det under senare tid skett en ökning av antalet inledda företagsrekonstruktioner. Under år 2008-2011 inleddes 781 stycken företagsrekonstruktioner, vilket var nästan lika många som inleddes under år 2001-2006. Sedan dess har antalet företagsrekonstruktioner ökat ytterligare. En tänkbar förklaring till detta kan vara ett betydande fall från Hovrätten i Västra Sverige år 2009, nämligen SAAB:s ansökan om företagsrekonstruktion. 5 SAAB beviljades företagsrekonstruktion våren 2009 men försattes sedan i konkurs vintern 2011. 6 SAAB fick ansökan beviljad trots att det inte fanns någon produktion eller finansiell plan. 7 Efter detta blev företagsrekonstruktion allmänt känt som ett förfarande för att möjliggöra insolventa företag att återfå lönsamheten i verksamheten. 8 I Finland har däremot antalet ansökningar om företagssanering legat på ungefär samma procentsnitt under de senaste åren. Det anmärkningsvärda är dock att de finländska domstolarna beviljat allt färre företagssaneringar sedan lagändringen år 2007. 9 De finländska domstolarna har blivit alltmer restriktiva i sina beviljanden då förarbetena påvisat en svag statistik gällande beviljade företagssanering som lyckats i praktiken. 10 Det kan vid bedömningen gällande företagsrekonstruktion diskuteras huruvida de föreliggande förutsättningarna för förfarandet följs. Missbruket gällande beviljandet av företagsrekonstruktion leder vanligen till en problematisk gränsdragning om ett rekonstruktionsförfarande eller ett konkursförfarande ska inledas. 1 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 15. 2 Se konkurslagen (20.2.2004/120). 3 Se lag om skuldsanering för privatpersoner (25.1.1993/57). 4 Se avsnitt 3.3 och 3.4. 5 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 25 f. 6 SAAB Automobile Aktiebolag, SaaB Automobile Powertrain AB och SaaB Automobile Tools AB försattes i konkurs 2011-12-19 vid Vänersborgs tingsrätt. Se K-6778-11 samt K 6779-11 samt K 6780-11. 7 Se avsnitt 2.5. 8 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 26. 9 Se avsnitt 3.4 och bilaga 2. 10 Prop. RP 152/2006 rd. 7

1.2 Problemformulering Följs lagens rekvisit gällande förutsättningarna för företagsrekonstruktion? Hur ser förhållandet ut mellan svensk och finländsk rätt gällande beviljandet av företagsrekonstruktioner? Uppnås lagens syfte vid prövning om företagsrekonstruktion? Hur görs gränsdragningen mellan företagsrekonstruktioner och konkurser samt behövs tydligare reglering på området? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att redogöra för förutsättningarna som ska vara uppfyllda för inledande av företagsrekonstruktion. I arbetet presenteras svensk och finländsk rekonstruktionslagstiftning. I detta avseende riktas fokus mot likheter och skillnader gällande förutsättningar för företagsrekonstruktion/företagssanering. Syftet är även att presentera skillnaderna och ge förslag på potentiella förändringar av den svenska lagstiftningen, de lege ferenda. Uppsatsens sekundära syfte är att redogöra för gränsdragningen mellan företagsrekonstruktion och konkurs. Detta genom ett försök att förtydliga den komplicerade gränsdragningen samt att ge förslag på tydligare reglering på området. 1.4 Målgrupp Uppsatsen berör de förbättringsåtgärder som kan vidtas för erhållandet av effektivare rekonstruktionslagstiftning. En tanke med uppsatsen är att den ska finnas med i den allmänna debatten på insolvensområdet. Utöver detta riktas uppsatsen till olika parter som kan antas ha intresse av insolvensområdet. Den huvudsakliga målgruppen anses vara juridikstudenter, jurister, politiker samt övriga ämbetsmän med möjlighet att påverka den svenska rekonstruktionslagstiftningen. 1.5 Metod 1.5.1 Metodval I uppsatsen behandlas två metoder. Den första metoden är den rättsdogmatiska metoden. Begreppet rättsdogmatik antas vara en översättning av det tyska ordet rechtsdogmatik. Termen hade inledningsvis en nedsättande klang och rättsdogmatiken ansågs ha samma innebörd som begreppsjurisprudens. Med tidens gång har termen blivit alltmer accepterad och metoden anses numera vara vedertagen i den skandinaviska diskussionen. Rättsdogmatiken har blivit så pass accepterad att det inte föreligger skäl att ersätta begreppet med något annat. 11 En tänkbar anledning till detta kan vara att domstolar och majoriteten av övriga rättstillämpare tillämpar metoden. Metoden kan tolkas på flertalet sätt, därmed är det betydelsefullt att poängtera att uppsatsen grundas på professor Aleksander Peczeniks synsätt på metoden. Vi delar Peczeniks synsätt gällande metodens användning. Metodens 11 Hellner, Metodproblem i rättsvetenskapen, s. 23. 8

huvuduppgift är att tolka och systematisera gällande rätt. 12 Syftet med metoden är vidare att rekonstruera en rättsregel på ett rättsligt problem genom att applicera en rättsregel på problemet. Utgångspunkten för metoden är de allmänt antagna rättskällorna. 13 Uttrycket rättskälla förekommer inte i den äldre litteraturen även om källor diskuterats i 1600-talets litteratur. Under 1700-talet torde människorna ha använt lag som synonym till rättskälla. Lagarna upplevdes som källor till alla rättigheter samt skyldigheter. Termen rättskälla användes först under 1820-talet i litteraturen och sedan dess har begreppets innehåll varierat. 14 Peczenik skiljer mellan sakskäl och auktoritetsskäl. Juridiska sakskäl finns till för att stödja den juridiska slutsatsen. Sakskälen kan vara empiriska, analytiska, värderande eller normativa. Sakskälen finns till för att stödja auktoritetsskälen. Sakskälen anses således inte vara rättskällor utan måste jämkas ihop med rättskällorna för att få rättslig betydelse. De är dock betydelsefulla vid exempelvis tolkning av lagen och prejudikat. 15 Med auktoritetsskäl menar Peczenik de satser som stödjer en juridisk slutsats, då auktoriteten väger tyngre än enbart satsernas innehåll. Rättslig auktoritet kan bland annat grundas på lagstiftarens vilja, seder, bruk samt olika rättspolitiska och andra etiska sakskäl. 16 Det är emellertid vanskligt att fastställa lagstiftares vilja då det krävs skäl att anta att lagstiftaren ville skapa normen. Med anledning av detta förekommer även formella rättskällor som ska, bör eller får åberopas som auktoritetsskäl i juridisk argumentation. 17 De rättskällor som ska beaktas som auktoritetsskäl är lagar, andra föreskrifter och fastställd sedvana. Prejudikat och lagens förarbeten bör beaktas. De auktoritetsskälen som får beaktas är bland annat olika institutionella rekommendationer, domslut som inte utgör prejudikat, den rättsvetenskapliga litteraturen samt utländsk rätt. Det är betydelsefullt att fastslå att de rättskällor som ska följas är bindande medan övriga inte är det. Rättskällorna som ska följas har störst dignitet i den hierarkiska ordningen, vilket i senare led följs av rättskällor som bör samt får följas. 18 Den andra metoden som används i uppsatsen är den komparativa metoden. Med komparativ metod menas att två eller flera rättssystem tolkas och analyseras. Genom detta lyfts blicken från den nationella dimensionen till ett mer internationellt synsätt. Den komparativa metoden går ut på att jämföra två eller flera regelsystem och på sådant sätt förstå likheter och skillnader mellan olika rättssystem. Metoden kan spåras ända från antiken och har sedan dess varit aktuell inom juridiken. Det är främst under senare decennier som den komparativa metoden vuxit fram och använts mer frekvent i doktorsavhandlingar. 19 Metoden har en synnerlig vikt för lagstiftaren som kan erhålla inspiration och använda metoden vid lagstiftningsinitiativ samt i den konkreta regelformuleringen. Det är vidare viktigt för de folkvalda att få veta alternativa regelformuleringar. 20 I metoden är det av stor vikt att de regler 12 Peczenik, Juridikens teori och metod, s. 33. 13 Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s. 21. 14 Björne, Nordisk rättskällelära, s. 19 ff. 15 Peczenik, Vad är rätt?, s. 207 ff. 16 Peczenik, Schött, Juridisk konservatism, SvJT 1993, s. 724. 17 Peczenik, Vad är rätt?, s. 210. 18 Peczenik, Juridikens teori och metod, s. 35 f. 19 Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s. 141 ff. 20 Olsen, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 126. 9

som jämförs är avsedda att ha samma funktion och lösa samma rättsliga problem. Om detta inte är fallet kan de verkliga likheterna och skillnaderna inte utläsas. 21 Det föreligger fyra olika typer av den komparativa metoden som används. De olika inriktningarna är komparativ rättshistoria, komparativ analys av rättskulturer, studien av rättstransplantationer och den funktionalistiska metoden. 22 I uppsatsen används ingen enskild inriktning av metoden utan ett mer generellt förhållningssätt används. Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764) (LFR) 23 och lagen om företagssanering (25.1.1993/47) (FSL) 24 är jämförelsebara. För att kunna jämföra olika länders lagstiftning med varandra bör enligt vår mening de olika lagarna avse samma områden med samma syften. Om detta inte föreligger är risken att det förs en felaktig slutsats och en inkorrekt bedömning riskeras således att göras. Då lagarna har liknande syften kan de båda lagarna jämföras med varandra. 25 Den rättsdogmatiska metoden har en framstående betydelse i dagens juridik vilket var en bidragande orsak till valet av metoden. Genom kompletterandet av den rättsdogmatiska metoden med den komparativa metoden föll det naturligt att använda även den senare nämnda metoden. Uppsatsen behandlar svensk och finländsk rätt samt en jämförelse mellan områdena. Den komparativa metoden är därav ett nödvändigt komplement till den rättsdogmatiska metoden. 26 1.5.2 Metodanvändning Metoderna används i olika delar av uppsatsen. Den rättsdogmatiska metoden används för att presentera respektive lands gällande rätt. I den deskriptiva delen behandlas som ovan nämnt lag, förarbeten, praxis och litteratur som ligger till grund för framställningen. Enligt vissa forskare kallas detta för den deskriptiva rättsdogmatiken då det innehåller allmänna och beskrivande studier på rättsområdet. 27 I uppsatsens analysdel samt slutsats används den komparativa metoden. Metoden används för att förmedla de skillnader och likheter vi uppmärksammat mellan den svenska och finländska lagstiftningen. Även i denna del beaktas den rättsdogmatiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden i analysdelen kan enligt vissa forskare kallas för den konstruktiva rättsvetenskapen. Med detta menas att rekommendationer angående förändring av regelsystemet kommer lyftas fram, de lege ferenda. 28 21 Bogdan, Komparativ rättskunskap, SvJT 1994, s. 201 ff. 22 Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s. 147. 23 Se lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), fortsatt benämnd LFR. 24 Se lagen om företagssanering (25.1.1993/47), fortsatt benämnd FSL. 25 Se avsnitt 4.1. 26 En alternativ metod till uppsatsen skulle kunna vara användandet av den rättssociologiska metoden. Metoden riktas mer mot studerandet av rättens orsaker och konsekvenser. Metoden skulle kunna användas som komplement till övriga metoder men på grund av tids- och utrymmesbrist har metoden valts bort. 27 Lambertz, nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002, s. 265. 28 Lambertz, nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002, s. 265. 10

1.5.3 Kritik mot rättsdogmatisk metod Inom juridiken förekommer ständig kritik mot de metoder som används. Den rättsdogmatiska metoden är inget undantag. Kritik har riktats mot att den rättsdogmatiska metoden enbart intresserar sig för normerna men inte hur dessa tillämpas i exempelvis underrätter. Genom rättsdogmatikens omvärldsiakttagelser kan den anses ge en missvisande bild av gällande rätt. Kritik har vidare riktats mot ordet dogmatik som enligt vissa forskare associerar till bristande öppenhet. 29 Enligt forskare existerar inte gällande rätt som ett oberoende fenomen utan att den som följer reglerna för den juridiska argumentationen når ett resultat som betecknas som gällande rätt. Kritik har även riktats mot rättskälleläran. Enligt professor Claes Sandgren förekommer åtminstone fyra olika typer av allmänt accepterade rättskälleläror. I detta avseende talas det om den rättskällelära som prejudikatinstanser tillämpar, den rättskälla som presenteras i litteratur, den hierarkiska rättskälleläran samt den rättskällelära som tillämpas i praktiken. Med det sagt menar forskare att det inte finns någon klar definition av vilken rättskälla som är den rätta. Kritik riktas även mot att rättsdogmatiken inte är dogmatisk i praktiken. Med det menas att det sker en analys av annat än rättskällor i praktiken, exempelvis avtalspraxis. Likaså föreligger ingen konsensus i var det dogmatiska skulle bestå. Det råder ingen enighet om gällande rätt. 30 Frågan angående innebörden av gällande rätt har diskuterats genomgående och det förekommer flertalet olika bedömningar av dess innehåll beroende på vem som tillfrågas. 31 Trots den massiva kritiken som riktats mot den rättsdogmatiska metoden anser vi ändock att metoden har en sådan praktisk betydelse att den anses som mest lämplig i utförandet av uppsatsen. 1.5.4 Kritik mot komparativ metod Kritik som riktats direkt mot den komparativa metoden är knapphändig. Flertalet avhandlingar innehåller endast komparativa inslag och jämförelser med utländsk rätt har blivit allt vanligare. Den skarpaste kritiken mot den komparativa metoden är när domstolarna tillämpar den. Att domstolar hänvisar till utländska rättsordningar kan ses som bristande respekt mot landets lagstiftare och som en överföring av makten från utvalda representanter till domarna. 32 Vidare har kritik riktats mot att metoden ägnat sig för mycket åt letande av källor och fakta på centraletiska perspektiv. Med det sagt har det inhämtats stora mängder material och likheter har påvisats mellan olika internationella rättssystem. Det har dock inte påvisats vilken betydelse dessa fakta haft för rättssamhället. 33 29 Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s. 24 f. 30 Sandgren, Vad är rättsvetenskap?, s. 119 ff. 31 Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 25. 32 Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s. 147. 33 Bergsten, Litteraturvetenskap en inledning, s. 52. 11

1.6 Avgränsningar I uppsatsen presenteras en översiktlig bild gällande företagsrekonstruktioner i helhet. Uppsatsen fokuserar på förutsättningarna för företagsrekonstruktioner där djupgående fakta och analys behandlas. Mot bakgrund av detta är bestämmelserna i 2 kap. 6 LFR samt 1 kap. 1 LFR föremål för noggrann utredning. Utanförliggande lagstiftning som inte berör det direkta rekonstruktionsförfarandet men som ändå har inverkan på insolvensrätten såsom skatterätt samt aktiebolagsrätt kommer inte behandlas. Även den finländska saneringslagstiftningen behandlas. På detta område behandlas förutsättningar för företagssanering mer djupgående. Den konkurslagstiftning som behandlas i uppsatsen behandlas endast översiktligt för att enkelt kunna redogöra för gränsdragningsproblematiken. Uppsatsen riktas därutöver mot näringsidkare som kan genomgå en företagsrekonstruktion/företagssanering. Därmed kommer fysiska personer och skuldsaneringslagen (2006:548) 34 inte behandlas. Material uppkommen efter april 2016 är inte relevant för uppsatsen. För djupgående studier av ämnet rekommenderas de i litteraturlistan nämnda alster. 34 Se skuldsaneringslagen (2006:548). 12

1.7 Disposition I inledningskapitlet behandlas bakgrund och problemformuleringar. Målet med kapitlet är att väcka läsarens intresse för uppsatsens huvudområde nämligen förutsättningar för företagsrekonstruktioner och företagssaneringar. Det sekundära målet med kapitlet är att uppmärksamma gränsdragningsproblematiken mellan företagsrekonstruktion och konkurs. I andra kapitlet behandlas svensk insolvensrätt med fokus på företagsrekonstruktioner. I kapitlet behandlas lagens utformning medan förutsättningar för företagsrekonstruktioner samt dess statistik behandlas mer grundligt. I kapitlet kommer även gränsdragningsproblematiken mellan företagsrekonstruktion och konkurs behandlas för att förtydliga det problematiska valet av respektive insolvensförfarande. I tredje kapitlet beskrivs finländsk insolvensrätt med fokus på förutsättningar för företagssanering samt statistik på området. I kapitlet lämnas även en översiktlig bild av företagssaneringslagen som helhet. I fjärde kapitlet presenteras en analys av respektive rättsområden. Analysen består av flertalet delar där den första delen behandlar likheter mellan svensk och finländsk rätt gällande beviljandet av företagsrekonstruktion/företagssanering. Delen innehåller även en allmän diskussion gällande lagarnas likheter. Analysen följs sedermera upp av jämförelse mellan de olikheter vid beviljandet av företagsrekonstruktion/företagssanering som föreligger mellan länderna. I analysdelen behandlas även gränsdragningsproblematiken mellan företagsrekonstruktion och konkurs. Analysen följs sedermera upp av ett avsnitt gällande konkreta lagförslag, de lege ferenda. I femte kapitlet avslutas uppsatsen med slutsatser grundat på analys av tidigare presenterat material. 13

2. Svensk insolvensrätt 2.1 Översikt Redan under 1970-talet och i början av 1980-talet diskuterades frågan huruvida den värdeförstöring som en konkurs medförde kunde undvikas. Debatten var inte enbart nationell utan den var pågående i övriga Europa. Under år 1985 gjorde Statens Industriverk en konkursutredning 35 varpå debatten om en ny rekonstruktionsförfarande tog fart. 36 Rapporten visade att det fanns behov av ett nytt rekonstruktionsförfarande. Ett syfte med förfarandet skulle vara att återfå lönsamheten för företag i ekonomisk kris. Genom förfarandet skulle även kapitalförluster för borgenärer och leverantörer minskas. Det medfördes dock inget omedelbart lagförslag genom rapporten. 37 Rapporten utmynnade sedermera i ett direktiv där bland annat en undersökning angående ett nytt rekonstruktionsförfarande för krisdrabbade företag skulle utarbetas. 38 Ett lagförslag angående företagsrekonstruktion kom ut år 1992. 39 I lagförslaget framfördes anledningar till ett behov av att en ny lag angående företagsrekonstruktioner skulle införas. Ett av skälen var att den statliga lönegarantin som utgick vid konkurs blev för kostsam för staten. Om gäldenären i stället ingått avtal med borgenärer eller tillämpat den då gällande ackordslagen (1970:78) (AckL) 40 hade kostnaderna för staten minskat. Lönegarantin var så pass förmånlig att det var mer lönsamt för en gäldenär att begära konkurs än att bruka den dåvarande AckL. 41 Ett annat skäl till införandet av en ny lag var att de borgenärer som hade fordran på gäldenären kunde drabbas hårt av gäldenärens konkurs. De borgenärer som inte hade någon säkerhet för sin fordran drabbades särskilt hårt eftersom utdelningen till en oprioriterad borgenär ofta var låg. Målsättningen med den nya lagen var bland annat att utdelningen till dessa borgenärer skulle öka. 42 Ett tredje skäl för en ny rekonstruktionslagstiftning var att det skulle införas en rekonstruktion i sak samt en finansiell rekonstruktion. Med rekonstruktion i sak menas att en förändring av verksamheten skulle göras för att återfå lönsamheten. Den finansiella rekonstruktionen syftar bland annat till uppgörelser med borgenärer angående betalning av skulder. 43 Den tidigare AckL byggde på att skulder skulle betalas men hade inga direkta åtgärder för hur verksamheten i framtiden skulle bedrivas. Genom införandet av ett nytt rekonstruktionsförfarande skulle ovan problematik lösas. 44 Propositionen angående företagsrekonstruktioner lades fram år 1995 och lagen trädde sedermera i kraft år 1996 vid namnet lag om företagsrekonstruktion. Syftet med lagen är att näringsidkare med betalningssvårigheter ska efter domstolsbeslut genom ett särskilt förfarande få möjligheten att 35 Statens Industriverk 1985:7. 36 Karlsson-Tuula, Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar, s. 317 ff. 37 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 23. 38 Dir. 1988:52. 39 SOU 1992:113. 40 Se ackordslagen (1970:78), fortsatt benämnd AckL. 41 SOU 1992:113 s. 26, 301 f. 42 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 24. 43 Prop. 1995/96:5 s. 57. 44 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 24 f. 14

rekonstruera sitt företag, vilket behandlas vidare i nedan avsnitt. 45 Till en början ansågs rekonstruktionslagstiftningen som främmande bland näringsidkare. Lagen har på senare tid blivit alltmer känd bland näringsidkare som såväl privatpersoner. Anledningen till detta kan tänkas vara att stora bolag i Sverige genomgått företagsrekonstruktioner däribland det välkända företaget SAAB. Detta har även medfört att antalet företagsrekonstruktioner i förhållande till konkurser ökat med tiden. 46 2.2 Lagen om företagsrekonstruktion Alla juridiska och fysiska personer som bedriver någon form av näringsverksamhet som innehar ekonomiska problem kan ansöka om en företagsrekonstruktion enligt LFR. 47 Enligt 1 kap. 3 1 st. LFR begränsar lagstiftaren dock sådana företag såsom bankaktiebolag, försäkringsbolag och kreditmarknadsföretag med mera. Dessa kan inte ansöka om företagsrekonstruktion. En ansökan om företagsrekonstruktion ska ske skriftligen till tingsrätten och får ansökas av både gäldenären och dess borgenärer. I fall där gäldenären själv ansöker om företagsrekonstruktion ska ansökan innehålla uppgifter om bolagets ekonomi, orsaker till betalningsinställelse och verksamhetsplan över hur verksamheten fortsatt ska bedrivas under eventuell rekonstruktion. Ansökan ska även innehålla en förteckning av borgenärer och förslag på huruvida betalningar ska lösas mellan gäldenären och dess borgenärer. Gäldenären föreslår sedermera en rekonstruktör, vilken senare beviljas eller avslås av tingsrätten. Tingsrätten utser rekonstruktören efter hörande med de största borgenärerna om de anser förslaget som lämpligt. Om ansökan i stället sker av någon från gäldenärens borgenärer behöver ansökan inte vara lika detaljerad. Det krävs endast att borgenären styrker fordran på aktuellt bolag, att gäldenären innehar betalningssvårigheter samt förslag av rekonstruktör. 48 En rekonstruktör ska ha både gäldenärens och borgenärernas förtroende. 49 Rekonstruktören ska besitta den kompetens och kunskap som krävs för att utföra en lyckad företagsrekonstruktion genom att hjälpa gäldenären att återfå lönsamheten i bolaget. Enligt 1 kap. 2 LFR ska rekonstruktören undersöka om den verksamhet som gäldenären bedriver kan fortsättas helt eller delvis. Rekonstruktören ska även se till vilka förutsättningar som finns för att gäldenären ska kunna träffa en ekonomisk uppgörelse med sina borgenärer, ett så kallat ackord. Rekonstruktören ska vidare ange hur rekonstruktionen ska utföras, hur en rekonstruktion i sak samt hur en finansiell rekonstruktion kan utföras. 50 Lagens syfte är att ge en gäldenär med ekonomiska problem rådrum för att förbättra verksamhetens ekonomiska situation, genom att bland annat förhandla om ett ackord med sina borgenärer. 51 Gäldenären blir därmed också skyddad från borgenärernas olika fordringsanspråk under tiden en rekonstruktion är i kraft. Som ovan nämnt ska en 45 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktioner en kommentar, SvJT 1999, s. 376. 46 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 25 f. 47 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 34. 48 Mellqvist, Welamson, Konkurs, s. 241. 49 Prop. 1995/96:5 s. 178. 50 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 73 f. 51 Prop. 1995/96:5 s. 56 ff. 15

rekonstruktion utföras på två sätt, genom rekonstruktion i sak och genom finansiell rekonstruktion. Vid en rekonstruktion i sak ses produktionen i verksamheten över, ställning tas till hur bolagets produkter efterfrågas på marknaden och en undersökning sker om bolagets marknadsföring kan förbättras. Genom finansiell rekonstruktion sker en ekonomisk uppgörelse med bolagets borgenärer för att återfå lönsamheten i bolaget. Ett bolag blir med andra ord föremål för en genomgripande utredning för att lösa bolagets ekonomiska situation. 52 LFR är en så kallad ramlag. Det innebär att lagen endast övergripande anger hur en företagsrekonstruktion ska gå till och det föreligger inga särskilt detaljerade riktlinjer i lagen om förfarandets genomförande. De mest effektiva delarna för gäldenärens verksamhet har dock bevarats i lagen. Genom att LFR är en ramlag genererar detta i att det föreligger större utrymme för gäldenären och rekonstruktören att till exempel se över utformandet av olika avtal. 53 2.3 Förutsättningar för företagsrekonstruktion Det föreligger vissa förutsättningar för att få behörighet att inleda en företagsrekonstruktion. Enligt 2 kap. 1 LFR ska en ansökan om företagsrekonstruktion lämnas vid den tingsrätt i den ort där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökan lämnas antingen av gäldenären själv eller av en borgenär, vilka är behöriga parter att ansöka om förfarandet. Som tidigare anförts måste förutsättningarna enligt 2 kap. 6 LFR vara uppfyllda för att företagsrekonstruktion ska beviljas av domstol. Regeln finns till för att försöka motverka missbruk av bestämmelsen. Om gäldenären anger orealistiska krav för en rekonstruktion ska den avslås. Det bör dock poängteras att beviskravet har ställts lågt på denna punkt enligt förarbetena. Avgörande blir om möjligheten av att en företagsrekonstruktion leder till att verksamheten kan rekonstrueras inte framstår som utesluten. När en mer ingående utredning kan påvisa att det föreligger chans att rekonstruktionen lyckas ska denne beviljas. Att gäldenären själv är villig att bidra för att uppnå en lyckad företagsrekonstruktion är också av betydande vikt för helhetsbedömningen. 54 Att inleda en företagsrekonstruktion utan gäldenärens samtycke vore meningslöst och därmed måste gäldenären godkänna borgenärens ansökan om företagsrekonstruktion. Det ska då föreligga ett uttryckligt medgivande från gäldenären, med det sagt är passivitet inte tillräckligt. 55 För att få en företagsrekonstruktion till stånd måste gäldenären vara näringsidkare. Begreppet näringsidkare ska tolkas extensivt och omfatta samtliga som yrkesmässigt bedriver näringsverksamhet av ekonomisk art. Undantag har dock klargjorts i 1 kap. 3 LFR där myndigheter och finansiella verksamheter som ovan nämnt inte kan omfattas av LFR. För att klassificeras som näringsidkare enligt lagens mening ska aktiv näringsverksamhet bedrivas. Med det sagt omfattas inte en tidigare näringsidkare av lagen. Denne får i stället vända sig mot skuldsanering och skuldsaneringslagen. 56 Detta klargjordes 52 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 37. 53 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 37. 54 Prop. 1995/96:5 s. 180. 55 Prop. 1995/96:5 s. 180 f. 56 Prop. 1995/96:5 s. 171. 16

även i ett mål från år 1998 där en tidigare näringsidkare ansökt om företagsrekonstruktion men erhållit avslag då denne inte längre bedrev aktiv näringsverksamhet. 57 Gäldenären måste ha betalningssvårigheter enligt 1 kap. 1 LFR då gäldenären inte antas kunna betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. 58 Enligt 1 kap. 1 LFR är det en domstol som ska avgöra om en företagsrekonstruktion ska beviljas. Det är domstolen som ska avgöra om förutsättningarna för en företagsrekonstruktion är att anse som uppfyllda. 59 När behörig domstol ska besluta om företagsrekonstruktion gör domstolen en formell och materiell prövning. Den formella prövningen är att undersöka om den sökande vänt sig till rätt forum. Den materiella prövningen testar huvudsakligen om eventuell företagsrekonstruktion kan genomföras med framgång. Domstolen prövar således hur gäldenärens framtidsutsikter ser ut och därefter fastställer domstolen en prognos på huruvida förfarandet kan genomföras på ett ekonomiskt godtagbart sätt. 60 Om en borgenär lämnar en ansökan gällande företagsrekonstruktion får ansökan endast beviljas om denna godkänns av gäldenären. För att bifalla ett beslut om företagsrekonstruktion måste gäldenären vara illikvid. Med det menas att gäldenären, vid tiden för ansökan, inte kan betala sina förfallna skulder. Detta innebär att kontanta medel samt andra omsättningstillgångar som kan säljas inte är tillräckligt för att betala av skulderna. Det är viktigt att beakta att detta endast handlar om omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar behöver därmed inte avyttras. Om gäldenären tvingas avyttra sina anläggningstillgångar för att komma i balans är denne inte att anses som illikvid. I detta fall görs en noggrann bedömning av domstolen huruvida detta förhållande föreligger. Om sådant inte är fallet avslås ansökan. Det räcker därav inte att en gäldenär själv anses som illikvid. Detta kan jämföras med konkurs där det räcker med att gäldenären själv påtalar att denne är på obestånd för att få till en konkurs om inte särskilda skäl talar emot detta. 61 Därmed genomsyras det andra rekvisitet i 2 kap. 6 2 st. LFR, att det måste finnas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktion kan uppnås för att förfarandet ska få inledas. Det ska således inte inledas någon företagsrekonstruktion om förutsättningarna inte är att anse som uppfyllda. 62 I SAAB-målet godkändes en tveksam ansökan vilket genererade i att förfarande inleddes förgäves. En företagsrekonstruktion kunde inte anses bringa någon förändring i SAAB:s dåvarande ekonomiska tillstånd. 63 Ett annat aktuellt fall var när Björklöven AB ansökte om företagsrekonstruktion i Umeå tingsrätt. Björklöven bedrev en ishockeyverksamhet på elitnivå genom spel i Hockeyallsvenskan och mål att nå Elitserien. Tingsrätten bedömde att Björklöven AB inte hade angivit tillräckliga åtgärder för att återfå lönsamheten i verksamheten och ansökan avslogs. Det förelåg därmed ingen tydlig finansiell plan. 64 Björklöven AB lämnade även in en andra ansökan om företagsrekonstruktion och fick denna 57 RH 1998:79. 58 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion: en kommentar, s. 69 ff. 59 Prop. 1995/96:5 s. 172. 60 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 55. 61 Prop. 1995/96:5 s. 180. 62 Prop. 1995/96:5 s. 72. 63 Se mer om SAAB-målet i avsnitt 2.5. 64 Umeå tingsrätt, Ä 822-10. 17

beviljad. Med det sagt kunde flera ansökningar göras i ett och samma ärende. 65 Bolaget försattes sedan på egen begäran i konkurs. Konkursbeslutet upphävdes vid senare tillfälle av Hovrätten för Övre Norrland 66, vilken beviljade att en företagsrekonstruktion kunde inledas på nytt och det visades senare att förfarandet blev lyckosamt. 67 Ett annat lyckosamt mål från år 2012 var när Leksands IF Hockey AB och Leksand IF Fastighets AB ansökte om företagsrekonstruktion och fick det beviljat av Mora tingsrätt enligt 2 kap. 6 LFR, då förutsättningarna för inledandet av förfarandet ansågs uppfyllda. 68 I ett annat mål från år 2014 gällande företaget National Electric Veichle Sweden AB (NEVS), avslog Vänersborgs tingsrätt ansökan om företagsrekonstruktion. Avslaget grundades på att det saknades skälig anledning att anta att syftet skulle uppnås enligt 2 kap. 6 2 st. LFR. Tingsrätten menade att uppgifterna angående de finansiella lösningarna var otillräckliga samt odokumenterade. Det saknades även säkrad likviditet under eventuell företagsrekonstruktion. 69 Dock inkom finansiella medel genom lån vilket resulterade i att tingsrätten beviljade NEVS andra ansökan. Skälet för beviljandet var att det saknades skälig anledning att anta att syftet med rekonstruktionen inte skulle uppnås. 70 Detta tyder på att domstolarna är försiktiga vid nekandet av företagsrekonstruktioner då avslagna företagsrekonstruktioner beviljas vid senare ansökningar. Institutet för företagsrekonstruktion (IFFR) har vissa riktlinjer om förutsättningar som ska vara uppfyllda vid ingående av företagsrekonstruktion. God rekonstruktionssed innebär i ett hänseende att företagsrekonstruktion endast ska inledas om det finns fog för ett bolag att överleva. Om ett bolag saknar sådana förutsättningar ska konkurs inträda. Om företagsrekonstruktion är pågående och det framkommer att sådana förutsättningar saknas, kan bolaget i vissa fall ändock kunna överlåtas om särskilda skäl föreligger. Ett sådant särskilt skäl kan vara att en överlåtelse ger ett bättre resultat för bolagets borgenärer än om avveckling sker via konkurs. I ett annat hänseende innebär god rekonstruktionssed att rekonstruktören ska undersöka bolagets likviditet innan företagsrekonstruktion inleds. Det anförs bland annat i IFFR:s riktlinjer att rekonstruktören ska se till att bolaget har upprättat likviditetsbudget gällande en period om tre månader. 71 2.4 Statistik gällande företagsrekonstruktion i förhållande till konkurs Statistik gällande företagsrekonstruktioner visar som ovan nämnt att mellan åren 2008-2011 inleddes 781 stycken företagsrekonstruktioner. Detta var ungefär lika många företagsrekonstruktioner som påbörjades under åren 2001-2006. Under år 2008 inleddes 177 stycken företagsrekonstruktioner i förhållande till 5500 stycken konkurser. Antalet företagsrekonstruktioner utgjorde 3,2 procent av antalet konkurser. År 2009 utgjorde antalet 65 www.svt.se. 66 Hovrätten för Övre Norrland, K 1044-10. 67 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 56. 68 Mora tingsrätt, Ä 1611-12 och Ä 1612-12. 69 Vänersborgs tingsrätt, Ä 3099-14. 70 Vänersborgs tingsrätt, Ä 3115-14. 71 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 189 f. 18

företagsrekonstruktioner 3,8 procent i förhållande till antalet konkurser. Under år 2010 hade procentsatsen sjunkit till 2,8 procent. 72 Ingen samlad statistik gällande företagsrekonstruktioner förs. Det blir således vanskligt att erhålla en korrekt statistisk bedömning gällande hur många företagsrekonstruktioner som beviljas samt avslås. Som ovan nämnt skedde en kraftig ökning av första halvåret år 2009 angående ärenden för företagsrekonstruktioner. Jämförelsevis motsvarar detta halvår lika många ärenden som behandlades under hela år 2008. Det är emellertid svårt att bedöma vad ökningen beror på men SAAB:s rekonstruktion kan ha påverkat och startat en kedjeeffekt. Genom de låga beviskrav som ställdes i SAAB-målet öppnades möjligheterna för andra företag med betalningssvårigheter att ansökan om företagsrekonstruktion. 73 Anmärkningsvärt är att statistik gällande konkursförfarande är mer tillgänglig då det föreligger statistik från Domstolsverket och Statistiska centralbyrån. 74 I bilaga 1 finns information angående antalet konkursansökningar och antalet företagsrekonstruktionsansökningar samt hur många mål som avgjordes under åren 2010-2015 i vissa tingsrätter. Genom granskning av statistiken i bilaga 1 framgår det att antalet företagsrekonstruktioner i förhållande till antalet konkurser varierar mellan cirka 2-3 procent. Genom en jämförelse mellan statistiken från bilaga 1 och statistiken mellan åren 1996-2000 där endast 593 stycken ansökningar gjordes i förhållande till 25 879 stycken konkursansökningar. Det kan därmed konstateras en ökning av antalet ansökningar om företagsrekonstruktioner i förhållande till antalet konkursansökningar. Då ingen samlad statistik gällande beviljande av företagsrekonstruktioner förs, kan det vara svårt att uppskatta detta procentuellt. 2.5 SAAB:s företagsrekonstruktion SAAB redogjorde i ansökningen att bolaget hade betalningssvårigheter och drabbades därför av flertalet produktionsstopp i början av mars år 2011. Verksamheten återupptogs sedermera men drabbades återigen av ett definitivt produktionsstopp i juni år 2011. Genom beviljandet av en andra företagsrekonstruktion hindrades möjligheterna till prövning gällande konkurs av tingsrätten. SAAB:s ägare förde förhandlingar med flertalet kinesiska affärspartners för att erhålla en framtida finansiell plan. SAAB ansökte därefter om företagsrekonstruktion då beviljandet av ett sådant förfarande skulle ge skydd åt exekutiva åtgärder såsom utmätning enligt 2 kap. 17 LFR. 75 Vänersborgs tingsrätt menade att det första rekvisitet gällande förutsättningar för företagsrekonstruktion var uppfyllt enligt 2 kap. 6 LFR då SAAB var illikvida. 76 Sedermera testade tingsrätten om det andra rekvisitet i 2 kap. 6 LFR var uppfyllt, det vill säga om det saknades skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kunde uppnås. Tingsrätten lade stor vikt på SAAB:s tidigare företagsrekonstruktion. Tingsrätten konstaterade att den första företagsrekonstruktionen var misslyckad och hänsyn togs även till SAAB:s förhandlingar om en eventuell finansieringslösning med två kinesiska 72 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 25. 73 SOU 2010:2 s. 471. 74 Se bilaga 1. 75 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 56 f. 76 Vänersborgs tingsrätt, Ä 3227/11, Ä 3228/11, Ä 3229/11. 19

bolag. Tingsrätten menade vidare att det stod oklart om finansieringen var tillräcklig för att lösa bolagets ekonomiska kris. Det förelåg även oklarheter hur SAAB vidare torde bedriva sin verksamhet. Sammantaget ledde detta till att SAAB:s andra ansökan om företagsrekonstruktion avslogs genom en samlad bedömning av ovan omständigheter. 77 SAAB:s ansökan är ett typexempel på hur en ansökan om företagsrekonstruktion inte bör formuleras för att få ett förfarande till stånd. SAAB var under utmätning när ansökan gjordes där Kronofogdemyndigheten vidtog exekutiva åtgärder. Det fanns även borgenärer som ville försätta SAAB i konkurs på grund av obetalda fordringar. Detta tyder på att SAAB ville använda företagsrekonstruktion som ett skydd för exekutiva åtgärder vilket inte är dess syfte. Syftet är som ovan nämnt att ge gäldenären och rekonstruktören utrymme att genomföra företagsrekonstruktioner utan exekutiva åtgärder från olika borgenärer. 78 Tingsrättens beslut överklagades sedan till Hovrätten för Västra Sverige. SAAB menade att tingsrätten hade utfört en felaktig företagsekonomisk prövning av de finansiella lösningsförslag och framtida planer som SAAB lagt fram som underlag för ansökan. 79 I överklagandet var SAAB:s yrkanden mer genomarbetade och korrekta. Detta ledde till att hovrätten ändrade tingsrättens dom och biföll SAAB:s ansökan om företagsrekonstruktion. 80 Ett förfarande om företagsrekonstruktion inleddes efter hovrättens bifallande beslut den 21 september 2011. 81 SAAB försattes sedan i konkurs i slutet på år 2011. 82 I Hovrätten för Västra Sverige fanns det skiljaktiga meningar angående beviljandet av SAAB:s företagsrekonstruktion. Det var hovrättspresidenten Gunnel Wennberg som motsatte sig övriga ledamöters uppfattning. Wennberg var tveksam till ett beviljande av rekonstruktionen. Hon menade att det kunde ifrågasättas om en rekonstruktion av SAAB verkligen skulle generera ett lönsamt resultat. Wennberg diskuterade vilka krav som skulle ställas på bolag för att ett beviljande beslut skulle tas. Hon ansåg att 2 kap. 6 LFR var svårtillgänglig. Samtidigt menade Wennberg att förarbetena uppställde ett lågt beviskrav för ett beviljande av förfarandet. Wennberg ansåg vidare att beviljande av företagsrekonstruktion endast skulle ske om det förelåg tydliga indikationer på att förfarandet skulle bli lyckosamt. Det som skulle bedömas var således om gäldenären verkligen kunde uppfylla de krav som krävs för en lyckad företagsrekonstruktion. Wennberg menade även att ett undvikande av beviljande borde ske till gäldenärer som endast ville ha ett betalningsanstånd. Beviljandet gällande företagsrekonstruktionen mot SAAB blev föremål för omfattande diskussioner på insolvensområdet. Professor Marie Karlsson-Tuula menar att det mest relevanta i SAABmålet var att bolagen inte hade någon produktion, inga kontanta medel och ingen tydlig finansiell plan. Karlsson-Tuula var skeptisk till att ingen verksamhet i bolagen förelåg. Med anledning av detta förelåg tvivelaktigheter på om det fanns några förutsättningar för att få till en lyckad företagsrekonstruktion. 83 77 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 58. 78 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 59. 79 Hovrätten för Västra Sverige, ÖÄ 3869-11, RH 2011:53. 80 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 62. 81 Hovrätten för Västra Sverige, ÖÄ 3869-11, RH 2011:53. 82 SAAB Automobile Aktiebolag, SaaB Automobile Powertrain AB och SaaB Automobile Tools AB försattes i konkurs 2011-12-19 vid Vänersborgs tingsrätt. Se K-6778-11 samt K 6779-11 samt K 6780-11. 83 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion i teori och praktik, s. 64 f. 20