Innehållsförteckning Sammanfattning av materialets innehåll 1 Hur materialet är tänkt att användas 2 Avsikten med materialet 3 Undervisningens planering 5 Principer för årskursplanering 6 Exempel på årskursplaneringar 7 Principer för ett välfungerande arbetsområde 13 A och O i slöjdmetodiken 14 Slöjdsalens utrustning 15 Val av virkessortiment 16 Förvaring av virket 20 Kostnadsberäkning för ett slöjdföremål 22 Exempel på grundläggande verktyg 23 Ytbehandlingssortiment och dess placering 29 Lektionsgenomförande 31 Undervisningen i årskurs 1 3 32 Hur eleverna bör få utforma sina föremål 33 Övningar i att förstå fiberriktningens betydelse 37 Elevernas planering och genomförande av sina arbeten 38 Elevernas analys av dina inspirationslektioner 41
Tips för elevernas målning av sina föremål 43 Instruktionsblad för eleverna 47 Figursågning 48 Anvisningar för borrning i maskin 52 Anvisningar för ytbehandling 54 Inspirationsmaterial med tips och idéer 59 Arbete byggda på skivmaterial 60 Elevens planering 61 Dekorering 63 Dekorerade värmeställ 67 Byggnader 67 Fordon 67 Grupparbeten och väggspeglar 68 Idrott och klockor 68 Komihågtavlor 69 Kulspel 70 Dekorerade lampetter 71 Arbeten i massivt trä 73 Bokstöd och dörrhållare 74 Båtar 74
Dockor 80 Figurer på hjul 80 Fiskar 88 Fotoramar 93 Hängare och ställ 94 Hästar 95 Klädgalgar 96 Klättergubbar 97 Komihåglullar 98 Påsktuppar 98 Skärbrädor 100 Smörknivar 101 Spel 102 Sprattelgubbar 102 Tavlor 108 Bilagor 109 Omslagsbild till elevpärm 110 Kladdritningsblad 111 Vikten av att använda ljushylsor 115 Figursågningsinstruktion 116 Olika sågtyper 117 Förslag till tavelskiss 118 Länkar 119
Källor 120
Verktyg som är viktiga att kunna behärska redan från början. Kontursågen med sitt vridbara blad ger bra möjlighet att såga ut de flesta konturer. Den är lätthanterlig och eleverna tycks föredra den till de flesta arbeten. Med kontursåg och ryggsåg för sågning av raka snitt, klarar eleverna de flesta sågningsbehov. Bra fungerande såglådor är dessutom en förutsättning, för att eleverna skall lyckas i slöjden. Bland bilagorna finns ett blad med olika sågtyper som varit vanliga i skolslöjden. Av dem är högst tre fortfarande aktuella. De utsågade konturerna måste oftast jämnas till. För det ändamålet kan man använda rasp, fil och slipduk. Problemen med speciellt raspen men även filen, är att de ofta fläker ur stora flisor ur arbetsstycket. (Se arbetsinstruktionen för eleverna.) Därför bör dessa oftast ersättas med slipduk lindad runt rundstavar. Slipduksgrovlekarna bör då vara nr 60 och 80. En halvrund slipduksfil åstadkommer man lätt på detta sätt. Det lilla sågspåret till höger håller slipduken på plats.
Förslag på bra ytbehandlingssortiment och dess placering. Denna färgvägg innehåller allt som behövs för en fullödig ytbehandling av slöjdföremål. Här följer en beskrivning av vad väggen innehåller: På övre hyllan står linoljeburkar med tillhörande penslar, möbelvax, trälack och grundfärg för metall. Till höger om hyllan hänger en färgtoncirkel och ett anslag om de arbetsrutiner eleverna bör följa. Se instruktionsblad för eleverna. På nästa hylla finns 7 olika kulörer av bets med tillhörande betsprover. Ovanför burkarna hänger prover på pastellbets, som framställts genom att vit färg blandats i betsen. Till höger finns hållare för plastbägare och en automat för bägarna, samt provbitar som visar resultatet av bra respektive dålig putsning. På undre hylla finns 8 kulörer akrylatfärg, som möjliggör blandning av alla tänkbara färgnyanser. Till höger om dem finns den vid mönstring nödvändiga torkfördröjaren och plats för använda plastbägare. Därefter finner man en plastback för scotchduk och en för målningssvampar. Dessa backar behöver i skolsammanhang vara något större. Efter dem finner man ett ställ för samtliga penslar som kan förekomma. Penslarna hänger i vattenbad, för att de inte skall kunna stelna. Facket nederst till höger innehåller palletter att blanda färg på. Se även nästa sida. Utdrag ur: Bengt Svensson 2008 Ytbehandling av slöjdföremål.
Valet av träslag har mycket stor. betydelse för hur eleverna ska lyckas med sitt arbete. Den vänstra figuren är gjord av lind och den högra av furu. Lind hör till de absolut bästa träslagen för eleverna att börja forma i och furu till de sämsta. Lind är mjukare och lättare att bearbeta. Om eleverna hanterar filen olämpligt då de filar, blir det som regel korta flisor som fläks upp i träslaget lind, medan det i furu blir långa. För att undvika flisbildning, kan det vara en fördel att helt utesluta både raspen och filen och i stället enbart använda grovkorning slipduk lindad runt en rundstav eller slipkloss. Om de råkar såga innanför linjen bör de rita en ny, för att inte helt tappa kontrollen över sin sågning. I elevernas arbetsinstruktion punkt nr. 3 uppmanas de att såga så, att sågen hela tiden följer gummisnodden. På vissa bänkar är kanske denna metod inte är möjlig. Då kan de istället följa de råd som återfinns i bifogade bilagor.
. Har man inget att hålla fast föremålet med, tvingas man hålla fast det med handen. Brädan med hål i är mycket användbar, då föremålen ställs undan för torkning. Om man vill betsa små föremål, kan man mycket enkelt och snabbt doppa dem i betsen. Sedan kan de bra ligga kvar på en tidning medan de torkar, eftersom betsen inte klibbar fast i underlaget.
Figursågning. 1 Fäst mallen med små tejpbitar. Rita av formen. Lägg mallen intill den raka kanten! 2 Såga alltid så här mycket utanför linjen! 3 Såga så att sågen hela tiden följer gummisnodden.
P 4. Om du av misstag kommit innanför linjen, ska du rita om formen. Annars vet du inte hur du ska fortsätta såga. 5 Jämna till formen med en fil. Fila snett uppåt! Då blir kanterna jämna och fina. Fila först ända intill linjen! Sedan kan du runda kanterna om du vill. 6 Fila inte så här! Då lossnar flisor ur träbiten.
Klicka på en bild för att få den i full storlek!
Klicka på bilderna så får du dem i helbild och ev. med bildtext! Övre raden visar elevtillverkade mallar. Vilken mall hör ihop med rätt fisk?