Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012
Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice på telefon 08-681 92 98 mån fre kl 09:00 11:00. Har du frågor om Tillväxtverkets program Ungas innovationskraft, kontakta: Annika Järemo, Tillväxtverket, telefon vx: 08-681 91 00, e-post: annika.jaremo@tillvaxtverket.se Har du frågor om undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011, kontakta: Jonnie Nordensky, Tillväxtverket, telefon vx: 08-681 91 00 Tillväxtverket Stockholm, november 2012 Upplaga: 800 ex Produktion: Tillväxtverket Form: Ordförrådet AB Tryck: DanagårdLitho Info 0471 ISBN: 978-91-86987-64-0 2
Innehåll Sammanfattning 4 Inledning unga företagare 7 Fakta om unga företagare 9 s marknad och tillväxtvilja 16 Hur driver unga sitt företag? 22 Bilaga 1. De undersökta företagen 25 3
Sammanfattning har både en starkare tillväxtvilja och framtidstro än övriga företagare. Det visar resultaten från Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2011. Den här faktabroschyren presenterar statistik om unga småföretagare (0 49 anställda) och hur de driver sina företag. Företagen som ingår i undersökingen har minst 200 000 kronor i omsättning per år. Resultaten ställs även i relation till småföretagare som är 31 år eller äldre, som i den här faktabroschyren kallas för övriga företagare. Definitionen ser därför ut enligt följande: = Företagare 30 år eller yngre = Företagare 31 år eller äldre Av Sveriges alla småföretag med minst 200 000 kronor i omsättning drivs endast en liten andel av unga personer, ungefär 3 procent. Samtidigt startas en fjärdedel av alla nya företag varje år av en ung person som är upp till och med 30 år. Andelen småföretag som drivs av kvinnor är högre bland unga. En tredjedel (33 procent) av de unga företagarna är kvinnor, vilket kan jämföras med 22 procent bland övriga företagare. Det är även fler unga företagare som har en utländsk bakgrund, 21 procent mot 13 procent bland övriga företagare. är vanligast inom två tjänstebranscher, Handel samt Kultur, nöje, fritid och annan service. Företag som drivs av unga är generellt något mindre utifrån antal anställda, vilket delvis kan tänkas bero på att företagen också är mer nystartade. Den vanligaste företags formen för unga företagare är Enskild näringsidkare som utgör 54 procent av företagen. Ungefär 35 procent av företagen är aktiebolag vilket kan jämföras med övriga företag där 55 procent av företagen drivs som aktiebolag. Den vanligaste kunden för unga företagare är privatpersoner, följt av mindre företag. Hur stor geografisk marknad företagen har skiljer sig väldigt lite mellan de två åldersgrupperna. De flesta företagare ser sin marknad som lokal/regional (cirka 70 procent) och därmed är det betydligt färre som ser sin 4
marknad som nationell respektive internationell. Även om företagen som unga personer driver både är mindre och mer nystartade, så är det lika stor andel som ser sin huvudsakliga marknad som internationell (cirka 12 procent). Det finns en stark vilja att växa bland unga företagare. Nästan 90 procent av alla unga företagare vill att företaget ska växa. Antingen genom att både öka omsättningen och antal anställda (60 procent) eller bara genom att öka omsättningen (30 procent). Detta kan jämföras med övriga företagare där drygt 70 procent vill att företaget ska växa. har även en starkare framtidstro när det gäller utvecklingen av före - taget. Cirka 70 procent tror att de kommer öka sin lönsamhet och omsättning på tre års sikt. Knappt 40 procent tror också att deras företag kommer öka antalet anställda. Det är ingen större skillnad mellan unga och övriga företagare utifrån vilka hinder som upplevs som störst för företagens tillväxt och utveckling. Den faktor som ändå skiljer sig mellan de två åldersgrupperna är kapacitet i nuvarande lokaler där fler unga företagare ser detta som ett stort problem för företagens tillväxt och utveckling. Egen tid ses som det största hindret hos båda åldersgrupperna följt av konkurrens, tillgång till lämplig arbetskraft samt lagar och myndighetsregler. Något färre unga företagare har tagit fram en policy för hållbarhetsfrågor för sitt företag. Detta skiljer sig dock åt mellan olika branscher och storleken på företaget, där exempelvis företag inom Hotell och restaurangverksamhet ofta har en policy för hållbarhetsfrågor. Samtidigt är det något större andel unga företagare som anger att de har ambitionen att ta fram en hållbarhetspolicy. Slutligen redovisas även frågor om företagens användning av internet som verktyg för exempelvis inköp och marknadsföring. använder internetlösningar i större utsträckning även om skillnaden mellan de två åldersgrupperna är relativt liten. Likaså är det något fler unga företagare som anser sig vara innovativa inom områden som marknadsföring samt att ta fram nya varor. 5
Undersökningen Företagens villkor och verklighet Företagens villkor och verklighet är en av Europas största och mest omfattande enkätundersökningar riktad till små och medelstora företag. Undersökningen har genomförts av Nutek/Tillväxtverket år 2002, 2005, 2008 och 2011. Enkäten 2011 skickades ut till omkring 30 000 små och medelstora företag. Cirka 19 000 har svarat. Svarsfrekvensen är 60 procent. Undersökningen representerar cirka 320 000 företag. Undersökningen ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som till exempel tillväxt, internationalisering, förenkling och hållbarhet. Undersökningens urval är stratifierat vilket ger möjligheter att bryta ned resultaten på en rad faktorer som företagsledarens kön, företagets storlek, bransch och region. Tre temarapporter har publicerats utifrån materialet. Dessa handlar om tillväxtmöjligheter och hinder, internationalisering samt företagande i Sveriges regioner. Tidigare undersökningar har varit en viktig källa till nya regeringsuppdrag och policybeslut kring tillväxtfrågor. Läs mer om Företagens villkor och verklighet och resultaten från undersökningen och temapublikationerna på www.tillvaxtverket.se under Fakta och statistik. 1 1 Tekniska uppgifter kring undersökningen ges i Tillväxtverket (2011) Dokumentation och svarsöversikt Företagens villkor och verklighet. 6
Inledning unga företagare Fyra av tio unga (upp till 30 år) vill hellre vara företagare än anställda och 74 procent kan tänka sig att bli företagare. 2 Idag drivs 3 procent av de små och medelstora företagen (omsättning över 200 000 kronor/år) i Sverige av unga (upp till 30 år). Skiljer sig ungas företagande mot övriga åldersgrupper? För första gången presenteras nu Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet fakta om unga företagare. Innovation och förnyelse är viktigt för företagandet i Sverige. Unga har nya sätt att se på saker vilket leder till nya företag. Ungas synsätt behövs även för att utveckla befintliga företag och organisationer. Det bidrar till tillväxt för hela landet. Därför är det viktigt att tillvarata ungas idéer och perspektiv för att öka Sveriges innovationskraft. För att inte gå miste om framtidens innovationer och företag är det viktigt att unga som vill förverkliga sina idéer får det stöd som krävs redan idag. Tillväxtverket och Vinnova har sedan 2010 ett gemensamt regeringsuppdrag som syftar till att stimulera, utveckla och kommersialisera ungas idéer programmet Ungas Innovationskraft. Programmet ska slutredovisas i mars 2013 men regeringen avser att förlänga uppdraget till 2014. Våra erfarenheter från det här programmet visar bland annat att unga upplever att det är svårt att hitta rätt i innovationsstödsystemet, att unga efterfrågar nätverk och mentorer och att nya finansieringslösningar behövs för unga i olika faser av företagandet. För att fler ska gå från idé till handling är det viktigt att unga får prova på att utveckla sina idéer och prova företagande i olika former. Utbildningssystemet spelar här en viktig roll. Mer information om programmet Ungas Innovationskraft finns på www.ungasinnovationskraft.se 2 Tillväxtverket (2008), Entreprenörskapsbarometern 2008. 7
Småföretagen är många och betydelsefulla för svensk ekonomi I denna faktabroschyr presenteras statistik om svenska småföretag. Som småföretag räknas företag med 0 49 anställda. Den vanligaste företagsstorleken är 0 9 anställda och tillsammans med företag med 10 49 anställda utgör de 99 procent av landets alla företag. Som visas i figur 1 står småföretagen tillsammans för mellan 40 och 45 procent av förädlingsvärdet, 3 omsättningen och antalet anställda. Det är framför allt i småföretagen (0 49 anställda) det tydligt går att urskilja företagaren ur det specifika företaget (det är oftast inte möjligt i större företag). Därmed är det inom dessa företag det går att undersöka unga företagare som är 30 år eller yngre. Figur 1 Företagen i Sverige. Andel företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde per storleksklass, procent. Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Förädlingsvärde Anmärkning: Antalet medelstora och stora företag är så litet att de inte syns i diagramredovisningen av de olika företagsstorlekarnas andel av det totala antalet företag. Källa: SCB. 0 20 40 60 80 100 Småföretag (0 49 anställda) Medelstora företag (50 249 anställda) Stora företag (250 anställda eller fler) 3 Med förädlingsvärde menas det värde företaget skapar som går utöver kostnaden för att skapa det. Detta värde räknas som företagets bidrag till bruttonationalprodukten, BNP. Förädlingsvärdet räknas fram genom att värdet av de insatsvaror som används dras från värdet av företagets produktion. 8
Fakta om unga företagare I detta avsnitt ges en grundläggande beskrivning av vilken typ av företag som unga personer driver. Här beskrivs andelen företag som drivs av en ung person, fördelning mellan män och kvinnor, storlek på företagen, branschindelning med mera. ställs i relation till gruppen företagare som är 31 år eller äldre. Definitionen ser därför ut enligt följande: = Företagare 30 år eller yngre = Företagare 31 år eller äldre Få unga företagsledare Av samtliga småföretag 0 49 anställda (med minst 200 000 kronor i omsättning) utgör företag som drivs av unga endast en liten andel, drygt 3 procent av hela gruppen (figur 2). Tittar vi närmare på gruppen unga kan man dessutom konstatera att över 85 procent av företagarna är mellan 25 30 år och mindre än 15 procent är under 25 år. Figur 2 Andel företagare utifrån åldersgrupper., 3 %, 97 % Andel företagare av sysselsatta i Sverige Ett annat sätt att räkna på andelen unga företagare är att jämföra hur många personer som är företagare av samtliga sysselsatta inom den egna målgruppen (heltidsstudier räknas ej). 4 Med andra ord, hur stor andel är företagare av samtliga unga personer (15 30 år) som har en sysselsättning. Figur 3 visar att av samtliga unga sysselsatta är 4 procent företagare. Bland övriga personer (31 75 år) är motsvarande andel 12 procent. Vi kan därmed konstatera att av unga personer som är sysselsatta, är det en låg andel som är företagare. 4 Källa: SCB, Arbetskraftundersökningarna 2011. I SCBs arbetet med arbetskraftundersökningarna räknas heltidsstudier ej som sysselsatt. Andelen företagare av de sysselsatta räknas utifrån ett årsgenomsnitt. 9
Figur 3 Andel företagare av de sysselsatta, uppdelat på åldersgrupp. 0 5 10 15 Källa: SCB, Arbetskraftundersökningarna 2011. Vart fjärde nytt företag startas av en ung person Figur 4 visar att ungefär vart fjärde nytt företag startas av en person som är 30 år eller yngre. Andelen unga företagare är därmed högre bland nystartade företag jämfört med andelen unga företagare av samtliga företag. De senaste 15 åren har andelen unga företagare legat relativt konstant på mellan 20 25 procent. Förändringen som har skett är att nyföretagandet har ökat inom samtliga åldersgrupper. 5 Att unga företagare utgör en så pass stor del av de nystartade företagen kan tyckas gå emot bilden för samtliga företag där andelen unga företagare uppgår till 3 procent. En förklaring kan vara att nyföretagarstatistiken inte har något omsättningskrav på 200 000 kronor och att många företag då sorteras bort i denna undersökning. Mer bakomliggande information behövs för att fastställa skillnaderna i statistiken mellan nystartade och befintliga företag. Figur 4 Andel unga företagare av nystartade företag samt andelen unga företagare av samtliga företag. Nystartade företag Unga företagare, 26 % Övriga företagare, 74 % Samtliga företag Unga företagare, 3 % Övriga företagare, 97 % Källa: (vänster cirkeldiagram) Tillväxtanalys, statistik över nystartade företag 2010. (höger cirkeldiagram) Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011. Jämnare fördelning mellan kvinnor och män bland unga företagare Andelen företag som drivs av kvinnor är högre bland unga. Figur 5 visar att en tredjedel (33 procent) av de unga företagarna är kvinnor. Detta kan jämföras med företagare som är 5 Källa: Tillväxtanalys, statistikportalen, nyföretagarstatistik. 10
31 år eller äldre, där 22 procent är kvinnor. På samma sätt visar figur 6 att en större andel unga företagare har en utländsk bakgrund (21 procent) jämfört med gruppen övriga företagare (13 procent). Med utländsk bakgrund menas att personen är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. Figur 5 Andelen företag som drivs av kvinnor respektive män, uppdelat på åldergrupp. Kvinnor, 33 % Män, 67 % Kvinnor, 22 % Män, 78 % Figur 6 Andel företag som drivs av en person med med svensk respektive utländsk bakgrund, uppdelat på åldergrupp. Utländsk bakgrund, 21 % Svensk bakgrund, 79 % Utländsk bakgrund, 13 % Svensk bakgrund, 87 % har färre anställda Som ung företagare är det vanligast att man är soloföretagare, det vill säga att företaget drivs utan anställda (se figur 7). Knappt 60 procent av de unga företagarna är soloföretagare, vilket kan jämföras med drygt 45 procent bland övriga före - tagare. Omvänt är det därmed en mindre andel unga som har 1 9 respektive 10 49 anställda i sitt företag. En förklaring kan tänkas vara att unga företagsledare generellt driver företag som är mer nystartade. Företaget har då haft kortare tid på sig att utveckas till ett skede där man vill och behöver anställa. Tidigare undersökningar har också visat att storleken på företaget är nära kopplat till branschtillhörighet. 6 6 Tillväxtverket (2011), Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag. 11
Figur 7 Andel företag utifrån antal anställda, uppdelat på åldersgrupp. 0 anställda 1 9 anställda 10 49 anställda 0 10 20 30 40 50 60 Enskild näringsidkare vanligaste företagsformen bland unga En faktor som utmärker sig bland unga företagare är valet av företagsform. Majoriteten av företagen (55 procent) drivs som enskild näringsidkare och 34 procent som aktiebolag. Bland övriga företagare är fördelningen den omvända med en större andel aktiebolag. I båda grupperna är handels- och kommanditbolag de minst vanliga företagsformerna. 7 Företagets juridiska form är ofta nära kopplat till företagets storlek, där framförallt företagare utan anställda, ofta driver sitt företag som enskild firma. Fördelningen mellan olika företagsformer hos unga är också till stor del densamma som för nyföretagarstatistiken. 8 En möjlig förklaring är därför att unga företagare driver företag som är mer nystartade. Figur 8 Andel företag utifrån juridisk form, uppdelat på åldersgrupp. Aktiebolag Handels- och kommanditbolag Enskild näringsidkare 0 10 20 30 40 50 60 7 I undersökningen har företag med företagsformen aktiebolag, handelsoch kommanditbolag samt enskild näringsidkare tagits med. 8 Källa: Tillväxtanalys, statistikportalen, nyföretagarstatistik. 12
Vanligare att unga driver företag inom tjänstesektorn Unga personer driver företag inom alla delar av näringslivet, samtidigt som fördelningen inom gruppen (antal företag i olika branscher) inte är jämn. Företag som drivs av en ung person är vanligast inom två tjänstebranscher, Handel samt Kultur, nöje, fritid och annan service, 9 som tillsammans utgör cirka 45 procent av företagen. Fördelningen av företag mellan olika branscher skiljer sig också till viss del mellan de två åldersgrupperna. Vid en jämförelse med övriga företag är det framförallt Kultur, nöje, fritid och annan service samt Hotell och restaurangverksamhet som relativt sett har fler unga företagare. Omvänt finns det även en del branscher där unga företagare är relativt sett färre. Detta gäller framförallt inom Byggverksamhet, Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt Tillverkning. En slutsats är att unga personer i större utsträckning driver företag inom tjänstesektorn än industrisektorn. Figur 9 Andel företag inom olika branscher, uppdelat på åldersgrupp. Handel Kultur, nöje, fritid & annan service Bygg Hotell- & restaurang Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik Information & kommunikation Uthyrning, fastighetsservice Tillverkning Transport Utbildning Vård & omsorg El, gas, vatten & avlopp 0 5 10 15 20 25 9 Inom Kultur, nöje, fritid ingår exempelvis Artistisk verksamhet samt Litterärt och konstnärligt skapande. Inom Annan service ingår exempelvis Hårvård samt Skönhetsvård. 13
Företagarnas utbildningsnivå Figur 10 visar företagsledarens utbildningsnivå. Vanligast för båda åldersgrupperna är att företagaren har en gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning. Men det är samtidigt en större andel unga företagare som har en gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning (62 procent). Det är därmed också så att något färre unga företagare har en högskoleutbildning eller enbart en grundskoleutbildning. (28 respektive 10 procent). Att en mindre andel unga företagare har en högskoleutbildning kan delvis bero på att det är i denna ålder (upp till 30 år) som de flesta personer utbildar sig på eftergymnasial nivå. De personer som startar ett företag efter sin högskoleutbildning har därmed hunnit närma sig gränsen för vad som räknas som en ung företagare i denna undersökning. Figur 10 Företagsledarens utbildningsnivå (andel), uppdelat på åldersgrupp. Grundskola, 10 % Gymnasium, 62 % Högskola, 28 % Grundskola, 18 % Gymnasium, 44 % Högskola, 38 % Fler unga företagare har en annan sysselsättning vid sidan om sitt företag har i större utsträckning en annan/ytterligare sysselsättning vid sidan om sitt företag, 32 procent av unga mot 23 procent av övriga företagare. Vanligast är att unga företagare har en heltidsanställning följt av en deltidsanställning. Andelen unga företagare som bedriver studier vid sidan om sitt företag uppgår till 4 procent. En viktig sak att komma ihåg är att företagen som är med i undersökningen har minst 200 000 kronor i omsättning. Det kan tänkas att företagare med en omsättning som understiger 200 000 kronor, i större utsträckning även har en annan sysselsättning vid sidan om sitt företag, exempelvis bedriver studier. 14
Figur 11 Andel företagare som har en annan sysselsättning vid sidan om företaget, uppdelat på åldersgrupp. Har en annan sysselsättning, 32 % Har ej annan sysselsättning, 68 % Har en annan sysselsättning, 24 % Har ej annan sysselsättning, 76 % 15
s marknad och tillväxtvilja Det här avsnittet beskriver unga företagares huvudsakliga marknad, både vilken typ av kund företagen vänder sig till, men också utifrån ett geografiskt perspektiv. Avsnittet beskriver även unga företagares vilja att växa och utveckla sitt företag samt vilka tillväxthinder företagen ser som störst. Privatpersoner vanligaste kunden för unga företagare Figur 12 visar de kundgrupper som företagsledaren bedömer att företaget har en stor försäljning till. En skillnad mellan åldersgrupperna är att en större andel unga företagare tenderar att ha försäljning till privatpersoner (42 procent). Sam - tidigt är det färre unga företagare som har försäljning till större företag (med minst 50 anställda) och offentlig sektor. En förklaring kan tänkas vara att de branscher som unga driver företag inom generellt sett har en mer omfattande försäljning till privatpersoner, exempelvis Handel, Kultur, nöje, fritid och annan service, samt Hotell och restaurang. Generellt är det också mindre vanligt att små företag har en försäljning till offentlig sektor och tidigare studier har också visat att företag med få anställda, i mindre utsträckning deltar i offentliga upphandlingar. 10 Figur 12 Andel företag som anger att de har en stor försäljning till olika kundtyper, uppdelat på åldersgrupp. Privatpersoner Mindre företag (0 49 anst.) Större företag (50 anst.) Offentlig sektor 0 10 20 30 40 50 10 Tillväxtverket (2011), Offentlig upphandling, företagens deltagande. 16
Företagens huvudsakliga marknad Figur 13 visar hur företagen upplever att den huvudsakliga marknaden ser ut utifrån ett geografiskt perspektiv. För båda åldersgrupperna upplever majoriteten av företagen i första hand sin marknad som lokal/regional (cirka 70 procent). Intressant är samtidigt att relativt många unga företagare ser sin huvudsakliga marknad som internationell. Detta trots att företagen generellt sett är mindre (sett utifrån antal anställda) och mer nystartade (när företaget bildades), vilket är två faktorer som statistiskt sett talar emot att företaget har en internationell marknad. De företag som ser sin huvudsakliga marknad som internationell återfinns framförallt inom Handel, men också inom Informations- och kommunikationsverksamhet samt Kultur, nöje, fritid och annan serviceverksamhet. En delförklaring till varför så pass många unga företagare ser sin huvudsakliga marknad som internationell, kan vara en utbredd användning av internetbaserade lösningar för exempelvis marknadsföring och distribution. 11 Figur 13 Företagens huvudsakliga marknad (andel), uppdelat på åldersgrupp. Lokal/regional Nationell Internationell 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Företagens import och export Andelen företag som exporterar varor/tjänster är något färre bland unga (cirka 8 procent av företagen). Framförallt är det inom Handel, Informations- och kommunikationsverksamhet samt Kultur, nöje, fritid och annan serviceverksamhet som de exporterande företagen som leds av unga finns. Andelen unga företagare som importerar kan samtidigt betraktas som relativt hög (cirka 21 procent av företagen). Även bland importerande företag är det framförallt några 11 Tillväxtverket (2012), Internationalisering i svenska små och medelstora företag. 17
specifika branscher som har en hög andel import. Precis som för export är det framförallt Handel, Informations- och kommunikationsverksamhet samt Kultur, nöje, fritid och annan serviceverksamhet som har importerande företag, tillsammans med Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Figur 14 Andel företag som exporterar respektive importerar, uppdelat på åldersgrupp. Export Import 0 5 10 15 20 25 Stark tillväxtvilja bland unga företagare I undersökningen har företagen svarat på frågan skulle du vilja låta ditt företag växa om det fanns möjlighet? Företagen kan då svara att de vill växa genom att både öka omsättningen och antal anställda eller bara genom att öka omsättningen (eller svara nej). Figur 15 visar att unga personer i högre utsträckning vill att företaget skall växa, nästan 90 procent av företagen. Ungefär 60 procent av de unga företagarna säger att de vill växa genom att både öka omsättningen och antal anställda, och 30 procent genom att bara öka omsättningen. Den stora skillnaden mot övriga företagare är att unga personer i högre uträckning vill växa genom att anställa. Intressant är att företag som drivs av unga har flera egenskaper som statistiskt sett brukar minska viljan att växa. Före - tagen är mindre (många soloföretagare utan anställda), fler unga har en sysselsättning vid sidan om företaget, samt att färre driver företaget som aktiebolag. Företag med någon/ några av dessa tre faktorer brukar statistiskt sett ha en mindre vilja att växa. Ändå är det alltså fler unga som vill låta före - taget växa och framförallt också anställa. 18
Figur 15 Andel företag som vill växa, uppdelat på åldersgrupp. Ja, både omsättning och antal anställda Ja, men enbart omsättning 0 10 20 30 40 50 60 Fler unga tror att företaget kommer att växa Precis som för viljan att växa (figur 15), har unga företagare också en större tro på att företaget kommer att växa på tre års sikt (figur 16). Cirka 70 procent av företagen tror att de kommer öka både sin omsättning och lönsamhet inom tre år, och knappt 40 procent tror att de kommer anställa. Denna framtidstro återfinns inom de flesta branscher. En faktor som påverkar framtidstron är företagets storlek (antal anställda). Tron att företaget skall växa i omsättning, lönsamhet och antal anställda på ökar med före tagets storlek bland unga. Samma mönster återfinns också bland övriga företagsledare. har samtidigt en starkare framtidstro, även om företagen i genomsnitt har färre anställda. Figur 16 Andel företagare som tror att företaget kommer växa på tre års sikt, uppdelat på åldersgrupp. Omsättning Lönsamhet Antal anställda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Tillväxhinder hos företagen Figur 17 visar andelen företagare som upplever olika faktorer som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Vid en jämförelse mellan de två åldersgrupperna är skillnaden liten när det gäller vilka faktorer som upplevs som hinder. Det hinder som är störst för båda grupperna är brist på egen tid. 19
Den faktor som samtidigt skiljer sig mest mellan grupperna är kapacitet i nuvarande lokaler där fler unga företagare ser detta som ett stort hinder. Att kapacitet i nuvarande lokaler skiljer sig mellan de två åldersgrupperna kan delvis tänkas bero på skillnader i branschsammansättning. Samtidigt ser unga företagare detta som ett större problem inom flertalet branscher. Figur 17 Andel företag som upplever olika faktorer som ett stort hinder för företagets utveckling, uppdelat på åldersgrupp. Egen tid Konkurrens från andra företag Tillgång till lämplig arbetskraft Lagar och myndighetsregler Kapacitet i nuvarande lokaler Företagets lönsamhet Tillgång till externt ägarkapital Tillgång till lån och krediter Tillgång till infrastruktur Efterfrågan på företagets produkter 0 5 10 15 20 25 30 35 De flesta kan försörja sig på sitt företag Figur 18 visar andelen företagare som upplever att de kan försörja sig på inkomsten från företaget. Båda grupperna (unga och övriga företagare) har svarat liknande på denna fråga. Av de unga företagarna är det 16 procent som svarar att de inte kan försörja sig på inkomsten från företaget. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att alla företagare inte har som mål att kunna försörja sig på företagets inkomster. Likaså är det högst subjektivt var företagaren sätter sin försörjningsgräns. 20
Figur 18 Andel företagare som kan försörja sig på inkomsten från företaget, uppdelat på åldersgrupp. Ja, god försörjning, 42 % Ja, nätt och jämt, 42 % Nej, 16 % Ja, god försörjning, 45 % Ja, nätt och jämt, 36 % Nej, 19 % 21
Hur driver unga sitt företag? Detta avsnitt ger en närmare beskrivning av hur de företag som drivs av unga arbetar med hållbarhetsfrågor, användningen av internet, samt huruvida företaget anser sig vara innovativt inom olika områden. Policy för hållbarhetsfrågor Figur 19 visar andelen företag som har en framtagen policy för hållbarhetsfrågor inom tre övergripande områden. En något mindre andel unga företagare svarar att de har en policy för miljöfrågor såväl som policy för sociala frågor. En faktor som påverkar är företagets storlek, där det är vanligare att större företag har en hållbarhetspolicy. Det finns även skillnader mellan olika branscher. Inom vissa branscher är det mycket ovanligt med en hållbarhetspolicy bland unga i något eller några av dessa tre områden som mäts, exempelvis inom Informations- och kommunikationsverksamhet. I andra branscher har majoriteten av företagen som drivs av unga en policy inom dessa tre områden, exempelvis företagen inom Hotell och restaurangverksamhet. Figur 19 Andel företag som har en framtagen policy för hållbarhetspolicy inom tre områden, uppdelat på åldersgrupp. Miljöfrågor Sociala frågor Etiska frågor 0 5 10 15 20 25 30 35 På samma fråga om hållbarhetspolicy har företagen kunnat svara att de har en ambition att ta fram en policy inom fem år inom respektive område. Figur 20 visar att fler unga företagare har ambitioner att börja arbeta med håll barhetsfrågor inom 5 år. Samtidigt måste man komma ihåg att fler av de övriga företagen redan har en policy inom både miljö och sociala frågor. 22
Figur 20 Andel företag som uppger att de har ambitionen att arbeta med hållbarhetsfrågor inom 5 år, uppdelat på åldersgrupp. Miljöfrågor Sociala frågor Etiska frågor 0 5 10 15 20 Fler unga använder internet som ett verktyg för företaget Internetlösningar kan vara ett sätt för företag att nå både nya målgrupper och marknader, men kan också vara ett sätt att förenkla företagens vardag genom exempelvis inköp. 12 Unga företagare tenderar att använda internet i något högre utsträckning inom sitt företagande. Samtidigt finns också en stor spridning mellan olika branscher. Inom Hotell och restaurangverksamhet är det exempelvis få företag som använder internetlösningar, och inom Handel använder majoriteten av företagen samtliga områden som anges i figur 21. Figur 21 Andel företag som använder internet inom olika områden, uppdelat på åldersgrupp. Inköp Marknadsföring Distibution Försäljning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Fler unga anser att företaget är innovativt På frågan, anser du att företaget är innovativt inom något av följande områden (som anges i figur 22), svarar en större andel unga företagare att deras företag är innovativa. Skillnaderna 12 Tillväxtverket (2012), Internationalisering i svenska små och medelstora företag. 23
är dock små mellan grupperna och man kan därmed inte dra allt för stora slutsatser. Figur 22 Andel företag som anser att företaget är innovativt inom olika områden, uppdelat på åldersgrupp. Nya varor Nya tjänster Ny marknadsföring Ny organisation/ledarskap Nya produktionsprocesser 0 10 20 30 40 50 24
Bilaga 1. De undersökta företagen I faktabroschyren ingår företag med minst 200 000 i omsättning per år samt alla branscher utom Jordbruk, skogsbruk, fiske. De juridiska företagsformerna som ingår är aktiebolag, handels- och kommanditbolag samt enskilda näringsidkare. Se också i separat faktaruta gällande undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011 (sid. 6). Undersökningen är representativ för företag utifrån de kriterier som nämnt ovan. De representerar cirka 320 000 företag med 0 49 anställda. Andelen unga företagare (upp till och med 30 år) utgör en mindre andel av hela populationen, 469 stycken. De unga företagarna i underökningen representerar cirka 10 500 företag. De övriga företagen i undersökningen representerar cirka 310 000 svenska företag. Fakta om statistiken De frågor och svar som är med i faktabroschyren har bearbetats av SCB med tillhörande signifikanstester. Frågor om statistiken besvaras av Tillväxtverket. Branschindelning Näringsgrenar (enligt SNI 2007) som ingår i de olika branscherna: Bygg (F): SNI 41 43 El, gas, vatten & avlopp (DE): SNI 35 39 Handel (G): SNI 45 47 Hotell & restaurang (I): SNI 55 56 Information & kommunikation (J): SNI 58 63 Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik (M): SNI 69 75 Kultur, nöje, fritid & annan service (RS): SNI 90 96 Tillverkning (BC): SNI 5 33 Transport & magasinering (H): SNI 49 53 Utbildning (P): SNI 85 Uthyrning, fastighetsservice (N): SNI 77 82 Vård & omsorg (Q): SNI 86 88 25
Litteratur Tillväxtverket (2011), Dokumentation och svarsöversikt Företagens villkor och verklighet, Info 0329. Tillväxtverket (2011), Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet, Info 0359. Tillväxtverket (2012), Internationalisering i svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet, Info 0408. Tillväxtverket (2011), Offentlig upphandling, företagens deltagande Företagens villkor och verklighet, Info 0376. Tillväxtverket (2008), Entreprenörskapsbarometern 2008, ISBN 978-91-7318-407-6. 26
Tillväxtverket Swedish Agency for Economic and Regional Growth Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se Tillväxtverket underlättar förnyelse i företag och regioner, och gör det enklare för företag. I vilka branscher finns företagen som drivs av unga personer? Vill de låta sina företag växa och vilka hinder för tillväxt upplever unga företagare att det finns? I den här faktabroschyren presenteras fakta och statistik om unga företagare, 30 år eller yngre. har både en starkare tillväxtvilja och framtidstro än övriga företa gare. Samtidigt är företagen generellt sett mindre utifrån antal anställda. Info 0471. Produktion: Ordförrådet AB. Tryck: DanagårdLitho AB. Tryckt i 800 ex, november 2012. Därefter tryck vid behov. På Tillväxtverkets hemsida, www.tillvaxtverket.se, under Fakta och statistik finns fler resultat från undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011. 28