Slutrapport Bibliotek 3.0

Tjänsteskrivelse 2014-02-28 KFN 2012.0025 Handläggare: Maria Lobell Slutrapport Bibliotek 3.0 Sammanfattning Projektet Bibliotek 3.0 har handlat om att hitta nya vägar för bibliotekets utveckling i Karlskoga. Nu går processen vidare under namnet Mötesplats 24-7 som handlar om att biblioteket ska bli en mötesplats där föreningsliv, det civila samhället och olika befolkningsgrupper på ett verkligt sätt möts. Den framtida processen innefattar en tydlig riktning som fem olika specificerade utvecklingsuppdrag. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 februari 2014. Kultur- och föreningsförvaltningens protokoll den 18 september 2013 70. Kultur- och föreningsförvaltningens protokoll den 16 februari 2012 5. Bakgrund I februari 2012 fick Kultur- och föreningsförvaltningen i uppdrag från Kultur- och föreningsnämnden att starta utvecklingsprojektet Bibliotek 3.0 för att finna former för att möta en negativ utvecklingstrend. Utan att nya ekonomiska medel tillfördes skulle en process startas som dels skulle bidra till måluppfyllelsen av Kulturvision för Karlskoga och dels fastställa vad som i Karlskoga kännetecknar en öppen, modern och proaktiv biblioteksmiljö och mötesplats. Karlskoga bibliotek ska fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 ska omtalas som ett av Sveriges mest attraktiva och framgångsrika folkbibliotek menade uppdragsgivarna. Likaså ska den fysiska och digitala mötesplatsen på Karlskoga bibliotek locka framför allt barn och unga till inspiration, utveckling, kreativitet och nytänkande. En uppdragsbeskrivning togs fram och i september 2012 anställdes en projektledare, Stefan Backius på 60 % för att arbeta med projektet. c:\temp\mlol9greeq.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 kfn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Centralplan 7 202 71 MALMÖ 0586-527 96 www.karlskoga.se 212000-1991

<!Skapat_datum> 2 (5) Beskrivning av ärendet Biliotek 3.0 har handlat om att manövrera i omvärlds- och framtidsfrågor för att ta ett bredare grepp om hur morgondagens bibliotek i Karlskoga kan komma att se ut. Eftersom uppdragsbeskrivningen utgår ifrån i första hand ett brukar- och medborgarperspektiv samt vill ompröva folkbibliotekets uppdrag och funktion i lokalsamhället med utgångspunkt i framtidens ekonomiska förutsättningar och Karlskogas kulturvision diskuterar därför projektrapporten biblioteksutvecklingsfrågorna i ett kanske bredare perspektiv än brukligt. I kapitel 1 redogörs för anslaget och uppdragets ramar. Kapitel 2 är en omvärldsanalys som utgår från tre väsentliga områden som har betydelse för Karlskoga biblioteks utveckling. Det första är förändringar i det kultur- och bibliotekspolitiska området i ett historiskt perspektiv framförallt på nationell nivå där även samtidens förändringar inom skolans område med ökade krav på skolbibliotek och minskat läsförståelse finns med. Den andra handlar om Karlskogas utmaningar och de framtidssatsningar samt det strategiska arbete som pågår för att göra orten attraktivare. I den tredje delen tas ett brett grepp på de förändringar som utmanar bibliotekens roll och arbetsätt där digitalisering och nya medier, personalkompetens och en förändrad syn på bibliotekens roll i det lokala samhället diskuteras. I kapitel 3 beskrivs det konkreta arbete med projektet som gjorts. Här finns också redovisningar av innehållet i det förslag som framkommit i arbetet med personalgruppen och i arbetet med medborgardialogen om bibliotekets utveckling. Det avslutande kapitel 4 handlar om implementering och genomförande av Mötesplats 24-7. Här diskuteras inledningsvis resultatet av arbetet utifrån projektbeskrivningens definierade sex utvecklingsområden 1) Samarbete över de traditionella gränserna 2) Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen, 3) Brukardialog, 4) Det digitala/nätbaserade biblioteket, 5) Barn och ungas läsning och läsförståelse, 6) Framtida kompetens hos personalen. Slutligen beskrivs förslagen på hur arbetet rent konkret skall gå vidare med tre specifika utvecklingsprocesser, tre genomsyrande perspektiv och två strategiska utvecklingsuppdrag. Utvecklingsprocesser och utvecklingsuppdrag Utvecklingsprocessen kring Karlskoga bibliotek fortsätter och föreslås hädanefter benämnas Mötesplats 24-7. Projektet föreslår utifrån diskussionen kring projektets sex utvecklingsområden att tre av dessa implementeras som olika processer i personalgruppen, var och en med tydliga mål, tidsram och med ansvariga processledare. Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen Det digitala/nätbaserade biblioteket Barn och ungas läsning och läsförståelse

<!Skapat_datum> 3 (5) De övriga tre utvecklingsperspektiven är genomsyrande perspektiv och hanteras på lämpligt sätt inom varje process. Samarbete över de traditionella gränserna Brukardialog Framtida kompetens hos personalen Utöver detta föreslås två ytterligare utvecklingsuppdrag som är mer av strategisk art och skall utföras av förvaltnings- och biblioteksledning: 1. Ta fram en biblioteksplan som syftar till att stärka folkbibliotekets roll i lokalsamhället. Denna bör innehålla: - Hur samarbetet för att stärka barn och ungas läsning, läsförståelse och språkutveckling kan se ut på längre sikt. - Hur kommunens alla bibliotek på ett genomarbetat sätt möter nya språkgrupper - Hur folkbibliotekets entré kan framhävas och göra biblioteket till en vitalare del av torget. - Hur folkbiblioteket i högre utsträckning kan vara hela Karlskogas mötesplats där man når nya målgrupper och det civila samhället. - Hur beslutsfattare analyserar förändringar i omvärlden och definierar vilken roll Karlskoga bibliotek ska spela i lokalsamhället i framtiden. 2. Ta fram en medarbetarutvecklingsstrategi som långsiktigt arbetar med kompetens och fortbildningsfrågor utifrån en behovs- och omvärldsanalys. Denna bör innehålla: - en tidsatt plan för bibliotekets framtida kompetensförsörjning som även inkluderar kompetensutvecklingsinsatser på individnivå. - en fördjupas analys över framtidens personalkategorier. - en plan för att säkerställa att biblioteksmedarbetare ökar sitt nätverkande och analyserarförändringar i omvärlden. En bärande utgångspunkt för Projekt Bibliotek 3.0 är att Karlskogas bibliotek ska fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 ska omtalas som ett av Sveriges mest attraktiva och framgångsrika folkbibliotek. Detta mål finns redan med i projektuppdraget och detta sätter ribban för ambitionsnivåerna högt. Målet, eller visionen om man så vill, innebär att de förändringar som genomförs skall vara unika i ett nationellt perspektiv. Visionen Mötesplats 24-7 är en fortsättning för att nå detta mål. Överväganden Den fortsatta utvecklingsprocessen kommer att i högre grad kräva ökad samverkan med andra kommunala förvaltningar, civilsamhället och även näringslivet.

<!Skapat_datum> 4 (5) Nästa fas blir mer intensiv och kommer att beröra fler människor. Den kommer också att skapa synliga förändringar i verksamheten och kanske även möta en del kritik och oro från vissa medborgare på vägen. Konsekvensbeskrivning Brukarinflytande och medborgardialog är en viktig del i projektet och för arbetsprocessen fortsättningsvis. Allt detta som en positiv konsekvens. Det som kan innebära ev. kostnader för kommunen är viss ombyggnation för att exempelvis skapa ett café. En annan eventuell negativ kosekvens ur ett arbetsmiljöperspektiv kan vara, att det inledningsvis, kan finnas viss oro i arbetsgruppen inför förändringar och behovet av att hitta nya arbetssätt. Kultur och föreningsförvaltningens förslag till beslut 1. Att godkänna slutrapporten och därmed avsluta projekt Bibliotek 3.0. 2. Att godkänna inriktningen i vision Mötesplats 24-7 vilket innebär ett fortsatt arbete enligt de utvecklingsprocesser och strategiska utvecklingsuppdrag som formulerats ovan. Maria Lobell Bibliotekschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till

Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar x x x x x en positiv påverkan x ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Miljörelaterad hälsa x Kan påverka arbetsmiljön negativt, inledningsvis. En oro kring förändrade arbetsuppgifter kan uppstå. Ekologiska Avfall x Biologisk mångfald x Energi x Konsumtion x Transporter x Vatten, luft och mark x Ekonomiska Kommunens ekonomi x Vissa investeringskostnader kan bli aktuella, exempelvis café och entré. Kostnadseffektivitet x Det skapas attraktivitet genom att följa med i utvecklingen och hålla verksamheten på en hög kvalitativ nivå. Detta leder i förlängningen till att fler använder sig av verksamheten och den blir därmed mer kostnadseffektiv. Tillväxt x Genom att ha ett bra bibliotek i kommunen kan Kultur- och föreningsförvaltningen bidra till att Karlskoga blir en attraktiv bostadsort.

MÖTESPLATS 24-7 Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn Slutrapport Mars 2014 Stefan Backius Projektledare 1

Innehåll Förord... 3 1 Inledning... 5 Uppdraget... 6 2 Omvärld... 11 Kultur- & bibliotekspolitik... 11 Karlskoga... 24 Biblioteken och "det nya"... 32 3 Projektets genomförande... 43 Förutsättningar... 43 Katalog 3.0... 49 Medborgardialogen... 50 4 Mötesplats 24-7... 54 Slutsatser utifrån uppdraget... 54 Vision Mötesplats 24-7... 59 Att gå vidare... 61 5 Referenser... 63 2

Förord En vacker höstdag 2011 steg bibliotekschefen Helesine Taylor och biträdande bibliotekschefen Maria Lobell in på mitt rum. De hade en idé. Möjligen skulle den kosta lite pengar, så därför blev jag inblandad redan på idéstadiet. Man ville göra något åt biblioteksrummet eftersom det snart blir 40-årsjubilem av biblioteket i dess nuvarande lokaler och 20 år sedan en radikal renovering gjordes. Det var dags nu att se över rummet, tyckte de. Vad ska ni ha rummet till? undrade jag. Kommer biblioteket att arbeta med samma saker om 20 år som idag? Eller vad ska ni ha lokalerna till? Ett bollande av idéer och tankar tog vid under några hektiska veckor. Som gammal bibliotekarie - även om det är som en dinosaurie från pre-internet-tiden - hade jag hjälpligt följt med i biblioteksdebatten, såväl den nationella som den internationella. Jag tyckte därför att jag möjligen kunde ha något lite att bidra med. Vad Helesine och Maria tyckte om det var de nog för finkänsliga och väluppfostrade för att säga. Samtidigt satt jag och filade på en projektbeskrivning av ett utvecklingsprojekt för kulturskolan. Vi hade en bra kulturskola i Karlskoga, men det gällde att inte stagnera, att riskera att bli självgod och tycka att det var bra som det var. Samma sak gällde för biblioteket. Att smörja lite framtidsolja i biblioteksmaskineriet var något jag hade funderat på länge, men inte riktigt vetat hur det skulle gå till. Och så står där helt plötsligt Helesine och Maria. Och vill framåt. Hitta nya vägar för biblioteket. Vi blev snart överens om att lokalens utformning självklart är en konsekvens av vilken verksamhet som bedrivs i lokalerna. Och vilken verksamhet är det? Och vilken blir det på några decenniers sikt? Det kräver sin man, eller kvinna, att måla upp den bilden! Vi behövde alltså en resurs som helhjärtat kunde jobba med den processen. Det var från början klart att det inte skulle vara en bibliotekarie, eftersom bibliotekskompetensen fanns i förvaltningen. Då hittade vi Stefan Backius i grannkommunen. Stefan var fil dr i historia och hade ganska nyligen disputerat på en avhandling om kulturen i lokalsamhället. Visserligen med fokus på teatern, men i alla fall. Det var bingo att hitta denna projektledare. 3

Helesine gick i pension och Maria tillträdde som bibliotekschef. Stefan började sitt arbete och en styrgrupp bildades. Den leddes av kultur- och föreningsnämndens 1e vice ordförande Lasse Sjöberg och ledamoten Kristina Borén. Maria, Stefan och undertecknad ingick också. En blandning av politiker, förvaltningsledning och biblioteksfolk och projektledning, således. Parallellt med utvecklingsarbetet omorganiserades kultur- och föreningsförvaltningen. En ABM-avdelning bildades. (ABM = Arkiv Bibliotek Museum.) Dessutom inleddes en kompetensväxling, med en uppmärksamhet som inte var rakt igenom positiv för biblioteket. Den rapport över utvecklingsprojektet Bibliotek 3.0 som du nu håller i din hand, kommer att utgöra fundamentet för utvecklingen av Karlskoga bibliotek under ett ganska stort antal år framåt. Nästa steg blir en verksamhetsplan, baserad på rapporten samt att påbörja arbetet med att revidera den kommunövergripande biblioteksplanen. Rapporten är en intressant läsning för alla som är intresserade av biblioteksfrågor. För den som är intresserad av kommunernas utveckling under andra halvan av 1900-talet och fram till idag, finns det också mycket intressant att fundera över, sett genom de biblioteksglasögon som rapporten bär. Trevlig läsning! Hans Lundell Förvaltningschef Kultur- och föreningsförvaltningen 4

1 Inledning Biblioteket är utformat för att användas av alla. Det är en av de få avgiftsfria mötesplatser i vårt samhälle där ett brett kulturutbud samt en kunnig och engagerad personal finns för besökarnas behov av förströelse, upplevelse eller bildning. Precis som exempelvis gator, vägar och torg är biblioteken offentliga utrymmen som skattefinansieras och som ska kunna användas av alla. Biblioteket är också en lågintensiv mötesplats. Människor med olika bakgrund och erfarenheter möts. Tankar, idéer och perspektiv på livet och samhället som kan ha formulerats i olika tidsepoker och på olika geografiska platser möts. Biblioteken ses också alltmer som en viktig verksamhet för stadsutveckling, och social integration. Även om bibliotekens uppdrag är relativt etablerat så är dess funktion ständigt i omprövning. Betydande omvärldsförändringar kräver en omprövning också av bibliotekets roll i Karlskoga. Innehållet i framtidsoljan behöver utformas. Bibliotekens tradition är lång och relativt kontinuerlig vilket också helt naturligt präglar utbud och arbetsätt. Samtidigt har stora förändringar skett runt mediekonsumtion, informationsnyttjande och kulturskapande, förändringar som bekräftar, utmanar och ifrågasätter utbud och arbetssätt. Morgondagens innehåll och samhällsuppdrag för folkbiblioteken är en brännande dagsaktuell fråga. Vilka tjänster ska finnas på ett folkbibliotek? Vilka resurser skulle behöva tillhandahållas för att alla medborgare på 2000-talet ska kunna leva ett utvecklande och rikt liv? Vilka informationstekniska innovationer har kommit för att stanna och vilka digitala distributionsformer ska tillhandahållas? Om gårdagens folkbildning satte sina förhoppningar till bokläsande, muntliga samtal och organiserade förenings- och fritidsaktiviteter, hur ser vi då på morgondagens förutsättningar för mänsklig utveckling och bildning? Kommer behovet av nöje och förströelse att ändra karaktär? Vad innebär digitaliseringen i praktiken? Hur kan biblioteket bidra till en utveckling av staden Karlskoga? Hur ökar vi läsförståelsen bland de unga? Det övergripande uppdraget för projektet Bibliotek 3.0 är att manövrera i dessa framtidsfrågor och ta ett bredare grepp om hur morgondagens bibliotek kan komma att se ut i Karlskoga. Detta kräver enligt uppdragsbeskrivningen en omprövning av folkbibliotekets uppdrag och funktion i lokalsamhället. Behovet av omprövningen understryks också av projektets namn som signalerar uppfattningen att biblioteken, som en följd av viktiga samhällsförändringar, nu befinner sig i en ny tredje fas. Projektets namn, Bibliotek 3.0, anspelar på dataprogrammens utveckling och nya Versioner och dels på den tredje fas som folkbiblioteken är på 5

väg in i. De första moderna, kommunala folkbiblioteken uppstod för exakt 100 år sedan som en konsekvens av de förändrade statsbidragen för folkbildningen 1912. Uppdelningen mellan studieförbunden och folkbiblioteken blev ett faktum. Man kan kalla detta för Bibliotek 1.0. En successiv kommunalisering skedde under de följande decennierna, vilken i princip var genomförd vid 1950-talets slut. Utvecklingen mot Bibliotek 2.0 var inledd. Under 60- och framför allt 70-talet skedde en stark expansion av folkbiblioteken. Filialer växte fram, arbetsplatsbibliotek startades och eftersatta gruppers behov tillgodosågs även genom Boken Kommer och andra uppsökande former. En tydlig prioritering av barn och ungdomar och - framför allt datoriseringen av utlånings- och katalogfunktionen kännetecknade 80-talet. I samband med den ekonomiska krisen på 90-talet inleddes en successiv avveckling av filialer och uppsökande verksamhet, parallellt med att informationssökningen blev ett naturligt inslag i biblioteksmiljön. Kännetecknande för Bibliotek 2.0 är också den sociala funktionen som samhällets vardagsrum, vilket har blivit 2000-talets första decenniums adelsmärke. Vi står nu inför en omprövning av folkbibliotekens roll och funktion i lokalsamhället; hur ska uppdraget se ut i framtiden? Vad vill vi våra uppdragsgivare - brukare och medborgare med folkbiblioteket? Hur kommer uppdraget att se ut och hur ska vi organisera oss och använda våra krympande resurser för att klara uppdraget och tillfredsställa behoven i framtiden. Det uppdrag som kommer att gälla för nästa fas i folkbibliotekens utveckling; Bibliotek 3.0" 1 Uppdraget Uppdraget Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn är politiskt beslutat. Det är också en del i Kultur- och föreningsförvaltningens utvecklingsarbete som under projektperioden även inbegripit flera andra utvecklingsprojekt. De är Kulturskolan i framkant 2013 medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn 2 och Mobilisering av civilsamhället i Karlskoga 3. Grunden till uppdragen för dessa utvecklingsprojekt finns i samtidens förändringar och morgondagens utmaningar för kultur- och fritidsverksamheten i Karlskoga. Dessa utmaningar inrymmer också viktiga utvecklingsmöjligheter som därmed identifieras och tas tillvara. Projekt Bibliotek 3.0 har handlat om att utveckla biblioteket i Karlskoga genom att stimulera insikter och att utarbeta förslag. Uppdraget började formuleras redan under 2011 dels utifrån förutsättningarna att biblioteksrummet behövde utvecklas och dels utifrån insikten att biblioteksvärlden var stadd i förändring. Dessutom signalerade kommunens ekonomi att framtida ramar knappast skulle utvidgas. Utvecklingen måste i huvudsak ske inom dessa men med en högre grad 1 Karlskoga kommun (2012a) Uppdrag: Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Antaget av Kultur och föreningsnämnden 2012-02-16. KFN 2012.0025 2 Karlskoga kommun (2013a) Kulturskolan i framkant 2014 Projekt om medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Rapport dnr 2011.0074/Per Sjöberg 3 Karlskoga kommun (2012b) Mobilisering av civilsamhället i Karlskoga, Projektdirektiv KFN 2012.0069 6

av samverkan. Projektuppdraget 4 innehöll nedanstående formuleringar kring syfte, mål och målgrupp: Uppdragets syfte: Svensk biblioteksförening ger årligen ut rapporten Fakta om bibliotek. I rapporten från 2010 kan man läsa att biblioteken är den samhällsinstitution som svenska folket har mest förtroende för. Samtidigt visar statistik från mitten av 1990-talet att antalet besökare på svenska folkbibliotek sakta men säkert sjunker, likaså boklånen. Svenska skolbarn visar allt sämre resultat när det gäller läsning och läsförståelse. Nöjesläsningen för tioåringar har sedan 2001 sjunkit kraftigt och biblioteken har en viktig roll att spela för det fria barnet. Projektet är ingen utredning utan en process. Syftet är att finna former för en positivutveckling av biblioteket. Utan att nya ekonomiska medel tillförs ska processen dels bidra tillmåluppfyllelsen av Kulturvision för Karlskoga och dels fastställa vad som i Karlskoga kännetecknar en öppen, modern och proaktiv biblioteksmiljö och mötesplats. För att kunna göra det måste projektet bland annat finna former för - hur Karlskoga bibliotek ska kunna följa med i omvärldens och samhällets snabba förändringar; -samarbetsformer med verksamheter som inte traditionellt tillhör bibliotekssfären; - brukardelaktighet och medskaparanda hos våra medborgare; - hur den rumsliga biblioteksmiljön och det digitala/nätbaserade biblioteket kan bidra till och stimulera till läsning, fantasi, kreativitet och personlig utveckling; - hur biblioteket ska möta barn och unga och stimulera dessa till läsning och läsförståelse; - att säkerställa att biblioteket inte blir ett hus fyllt av böcker som ingen använder; - hur man säkerställer att beslutsfattare och biblioteksmedarbetare analyserar ovanstående fakta, andra förändringar i omvärlden samt definierar vilken roll Karlskoga bibliotek ska spela i lokalsamhället i framtiden. Uppdragets mål och målgrupp: Mål Karlskoga bibliotek och dess medarbetare har under årens lopp vunnit ett antal utmärkelser: Årets bibliotek 1994, Årets barnbibliotekarie 1996 och 2000, Lätta priset 1998, Årets Daisybibliotek 2009, Årets kulturkommun 2009. Utan att nya ekonomiska resurser tillförs ska Karlskoga bibliotek fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 ska omtalas som ett av Sveriges mest attraktiva och framgångsrika folkbibliotek. Den fysiska och digitala mötesplatsen på Karlskoga bibliotek ska locka, framförallt barn och unga, till inspiration, utveckling, kreativitet och nytänkande. 4 Karlskoga kommun (2012) Uppdrag: Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Antaget av Kultur och föreningsnämnden 2012-02-16. KFN 2012.0025 7

Målgrupp Primär målgrupp: brukare och medborgare. Sekundär målgrupp: Bibliotekets personal. Uppdragets resultat: Hitta former för hur följande områden kan utvecklas: * Samarbete över de traditionella gränserna * Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen * Brukardialog * Det digitala/nätbaserade biblioteket * Barn och ungas läsning och läsförståelse * Framtida kompetens hos personalen. Uppdraget handlar alltså om att arbeta omvärldsorienterat med bibliotekets framtida utveckling på lokalplanet utifrån några på förhand identifierade resultatområden. Det verkar vara relativt ovanligt i Sverige med liknande biblioteksutvecklingsprojekt, men några jämförbara exempel kan vara värt att nämna. Projektet Framtidens bibliotek i Linköping har en liknande målbild, att bli ett modernt folkbibliotek som ligger i framkant nationellt år 2015. Linköpingprojektet tillkom som en konsekvens av en ny kommunal organisationsstruktur 2011. I samband med att projektet avslutades fick biblioteket en ny ledningsgrupp med ny bibliotekschef, man tillsatte en verksamhetsutvecklare och reviderade biblioteksplanen. Projektet riktade sig enbart mot personalen som själva formulerade utvecklingsområdena och sedan jobbade i fokusgrupper. 5 En liknande satsning är gjord av företaget Medborgaranalys, tillsammans med Svensk biblioteksförening, som också ställer frågan vilken roll biblioteken ska ha i framtiden. Här har man haft ett tydligt brukarperspektiv och jobbat med fokusgrupper bestående av både vana och ovana biblioteksbesökare i Huddinge, Kista-Akalla, Botkyrka, Umeå, Borås, Lund, Älvdalen, Säter och Perstorp. 6 Ytterligare ett relevant utvecklingsprojekt beskrivs i skriften Biblioteket i samhället - en gränsöverskridande mötesplats? 7 Det initierades av regionbiblioteket i Skåne och byggde på intervjuer med bibliotekspersonal under 2006. Utgångspunkten var en upplevd brist på reflekterande och teoribildning kring bibliotekens snabbt utvecklade nya arbetssätt. Man gör en massa saker men 5 De fem utvecklingsområdena var 1) omvärldsanalys 2) team-work 3) tillgänglighet 4) närbibliotek 5) ledning och medarbetarskap. Linköpings stadsbibliotek (2012) Framtidens bibliotek. Ett utvecklingsprojekt på Linköpings stadsbibliotek. 6 De utvecklingsområdens om identifierades var Biblioteken som mötesplats Litteraturen i en postdigital tid och Dialog istället för envägskommunikation samt även Bibliotekariernas kompetens, Föränderlig rumslighet och Kommunikation internt och externt. Medborgaranalysen (odaterad) Medborgardialog om framtidens bibliotek 7 Stigendal, Mikael (2008) Biblioteket i samhället - en gränsöverskridande mötesplats? BTJ förlag. 8

tittar för lite på hur och varför. Projektet utgår från konsekvenserna av det man kallar ett förändrat etniskt och socialt landskap och begreppen innanförskap och utanförskap används. 8 Här fördjupas detta betydligt jämfört med hur begreppen använts i den politiska debatten och inkluderar även bibliotekspersonalens självreflektion kring den egna maktpositionen. Förutom en fördjupning och problematisering av begreppet utanförskap är det framförallt två utvecklingsområden som definieras, mötet med besökaren och kunskapssynen. Dels behövs en satsning på att utveckla relationen mellan personal och besökare samt fortsätta satsningen på biblioteket som en mötesplats med låga barriärer. Man borde också i mindre utsträckning snäva in sig på särskida grupper enligt selektiva principer och istället värna den generella välfärdens principer menar författaren. När det gäller kunskapssyn så behöver biblioteket målmedvetet formulera en retorik kring den kunskapssyn man företräder i praktiken. Detta beskrivs ett behov av bibliotekens motsvarighet till grundskolans läroplan. Biblioteket behöver alltså dels mer målmedvetet arbeta med mötet med besökaren utifrån olika typer av tröskalar och dels i högre utsträckning tydligare beskriva sin samhälleliga relevans i ett bredare perspektiv. 9 Ytterligare ett exempel är projektet Mäta och väga som drevs av Regionbiblioteket i Stockholm 2008-2009. Ur detta uppstod ett stort intresse för Taxonomier, som enkelt kan beskrivas som nivågrupperingar som metod för kvalitetsutveckling. Varje nivå beskriver vad det är tänkt att man ska uppnå och beskrivs som användbara vid exempelvis start av olika typer av samarbeten eller utformning av avtal. 10 Dessa metodiska erfarenheter är viktiga att beakta i projektets fortsatta arbete. Projekt Bibliotek 3.0 har ett brett utvecklingsperspektiv. Strävandet har varit att angripa frågan om framtidens biblioteks utifrån, i meningen att betrakta uppdraget från sidan, utanför områdets och kanske även professionens ramar. Därmed inte sagt att detta åstadkommits till fullo. Projektet har ur detta perspektiv delvis kopplingar till andra utvecklingsprojekt vid andra folkbibliotek, även om de genomförts på olika sätt. Denna projektrapport består av fyra kapitel. Efter detta inledande har kapitel två en mer omvärldsanalytisk ambition. Här utgår texten från de förändringar i den kultur- och bibliotekspolitiska sfären som påverkar verksamheten både på nationell, regional och kommunal nivå. Kapitel tre beskriver projektets 8 Projektets syfte beskrivs som "att utveckla en förståelse för bibliotekets samhälleliga position i nytt sammanhang där det i lokalsamhället har uppstått gränser mellan innanförskap och utanförskap." Intervju undersökningen genomfördes med biblioteksanställda i Malmö, Landskrona och Helsingborg och projektet leddes av en styrgrupp tillsatt med företrädare från dessa bibliotek samt för regionbiblioteket i Skåne. Stigendal (2008) sid 95, 8. 9 Stigendal (2008) 10 Ögland, Malin (2013) Taxonomier verktyg för biblioteksutveckling. Regionbiblioteket Stockholm Skriftserie 13 9

genomförande i en mer redovisande framställning. Här hanteras också de viktiga resultat från arbetet med personalen som redovisats i arbetsmaterialet Katalog 3.0 11 liksom resultaten från den genomförda Medborgardialogen om Bibliotekets utveckling 12 i Karlskoga kommun. Kapitel fyra sammanfattar slutsatserna från projektuppdraget ovan och föreslår hur man kan gå vidare. Upplevelsen av vår samtids utmaningar skapar ett stort behov av reflektion, omprövning och utveckling. Detta är en viktig utvecklingsmöjlighet som bär på betydande potential och som alltid måste tas tillvara. Att våga prova och ständigt ompröva är utvecklingens förutsättning. Biblioteksverksamheten har en stor fördel i att vara omprövningsinbjudande. Konsekvenser av eventuella misslyckanden är hanterbara, jämfört med exempelvis vård eller utbildningsverksamhet. Bakom varje utvecklingsprocess finns längtande och nytänkande människor, så även på biblioteket i Karlskoga. 11 Karlskoga kommun (2013b) Katalog 3.0 Arbetsmaterial 130609. KFN 2012.0025/Stefan Backius 12 Karlskoga kommun (2014) Medborgardialog om bibliotekets utveckling Slutrapport. Rapport bibliotek 3.0 dnr 2012.0025/Stefan Backius 10

2 Omvärld Detta kapitel är en omvärldsanalys som utgår från tre väsentliga områden som har betydelse för Karlskoga biblioteks utveckling. Det första området kultur- och bibliotekspolitik behandlar de politiska förändringar och förväntningar på biblioteken som finns ur ett framförallt nationellt perspektiv. Genom att utgå från ett historiskt perspektiv tecknas en bild av dagens förväntningar på biblioteksverksamheten i Sverige. Det andra området handlar om staden Karlskoga som är bibliotekets huvudman. Här beskrivs stadens egen bild av sina framtidsutmaningar vilket ger perspektiv på den kommunala kontexten och lokalsamhällets behov. Den tredje delen handlar om "det nya", det vill säga några av de viktigaste förändringsprocesser gällande teknikutveckling, medieutbud, förändrade användarbehov samt en bredare syn på bibliotekens roll i samhället. I den fjärde delen sammanfattas de viktigaste aspekterna utifrån syftet med projektet Bibliotek 3.0. Tillsammans bildar dessa perspektiv en utgångspunkt för att förstå bibliotekets utmaningar och för att föreslå förändringar. Kultur- & bibliotekspolitik I moderniseringen av Sverige har folkbiblioteken nästan varit en idealtypisk företrädare för det moderna och bärare av modernitetens klassiska dygder - bland annat framtidstro, rationalitet, enkelhet, ordning och disciplin, standardisering och neutralitet. De ska vara öppna och tillgängliga för alla, och bibliotekarien leder besökaren både mot framtiden och bildningen. Nilsson, Sven (1999) Kulturens vägar, sid 207 Folkbibliotekens koppling till välfärdsamhällets framväxt och det moderna Sverige understryks återkommande. I citatet ovan är de nästan varandras förutsättningar. Åtminstone i retorik och idealiserande framställningar har folkhemmets viktigaste offentliga rum varit folkbiblioteket. Kanske är biblioteken en av de viktigaste institutionerna för att symbolisera ett rättvist och välmenande samhälle där alla har samma möjligheter till bildning, förkovran och kulturutövande. Detta kan belysa varför folkbiblioteken idag betraktas som en av det svenska samhällets mest framgångsrika och välbesökta offentliga institutioner, 13 eller mer statsvetenskapligt uttryckt; biblioteket är en av de samhällsinstitutioner som mest materialiserar den nordiska välfärdsregimens princip om en välfärd för alla. 14 13 Hansson, Joacim (2012) Folkets bibliotek? Texter i urval 1994-2012, BTJ förlag, sid. 20 14 Med Nordisk välfärdsregim anspelas på teorier och kategoriseringar av olika västerländska välfärdsregimer. Förutom den nordiska som beskrivs som socialdemokratisk omnämns även den centraleuropeiska som beskrivs som konservativ och den anglosaxiska som beskrivs som liberal med hänvisning till Esping Andersen. Stigendal (2008) sid 57-60 11

Ett modernt samhälle har moderna bibliotek. Men vad händer med synen på bibliotekets framtida uppdrag när det postmoderna samhället framstår som relevantare än det moderna? Vilka konsekvenser får de mer dystopiska och framstegsovänliga inslag som numer gör sig gällande för synen på framtidens bibliotek? Även om detta inte är lätta frågor att besvara så pekar de ändå på att biblioteken i grunden alltid vilat på ett fundament av farhågor och förväntningar på framtiden. Detta som kan kallas samtidens politiska förhållanden behöver förstås och ses som en väsentlig del i en omvärldsanalys. Bibliotekens framväxt Bibliotekens historia är lång. I Sverige var de första knutna till kyrkan, den framväxande staten eller byggdes upp av enskilda rika adelsmän. De var inte tillgängliga för allmänheten. Bibliotekets historia är lång och tog sin form mot det vi känner idag under 1900-talets första år inom folkrörelserna och studieförbundens ram. De kom sedan alltmer omfattas av statliga ekonomiska åtaganden även om de fortfarande drevs av folkrörelser eller andra organisationer lokalt. 15 Det första studieförbundet exempelvis bildades som en konsekvens av 1912 års biblioteksförfattning som möjliggjorde bokinköp till studiecirklar endast om böckerna överlämnades till ett bibliotek tillhörande ett riksförbund. 16 Synen på biblioteken som en naturlig konsekvens av de svenska folkrörelserna är utbredd och har varit framträdande i historieskrivningen kring bibliotekens framväxt. 17 Att folkbildningen och biblioteken på detta sätt förknippats med varandra gör också att detta samspel i ett internationellt perspektiv förstås som en unik nordisk företeelse. 18 Under femtio och början av sextiotalen, i skuggan av den relativt goda ekonomin, började biblioteksutvecklingen ta fart. Sextiotalets starka tillväxt av den offentliga sektorn med medföljande sociala reformer skapade ett viktigt utrymme för bibliotekens expansion. Kvinnor började i större utsträckning förvärvsarbeta och biblioteken blev en viktig kvinnlig arbetsplats. 19 Även stadsplaneringen och den fysiska omdaningen av många svenska städer med sanering och nybyggnation påverkade bibliotekens utveckling. Här skapades nya moderna biblioteksbyggnader centralt belägna runt om i landet. I samband med kommunreformerna och det nya skatteutjämningssystemet, blev biblioteken helt 15 Frenander, Anders (2012) Statens förhållande till folkbiblioteken 1912-2012. Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år, sid 15-46 16 Heffler, Hugo (1962) Arbetarnas bildningsförbund 1912-1962, Krönika vid halvsekelgränsen. s 24-31 17 Hansson (2012), Atlestam & Forsén (2010) Där människor och tankar möts bibliotek som folkbildning, BTJ Förlag; Hansson, Joacim (2005) Det lokala folkbiblioteket förändringar under hundra år, Mimer Linköpings universitet. 18 Wignell-Ryynänen, Barbro (2010) Citizenship in the knowledge society, Nordic public libraries 2.0.Danish Agency for Libraries and Media. 19 Skeendet har beskrivits som en "feminisering" av yrkeskåren". Frenander (2012) s 48. Detta beskrivs mer nedan. 12

en kommunal angelägenhet ekonomiskt. Staten förutsatte att nettoförstärkningen som här kom till kommunerna också skulle komma biblioteken till del. De medel som blev kvar i den statliga budgeten berörde i huvudsak biblioteksutvecklingsarbetet. Vissa menar att det var den relativt unika kommunala självstyrelsen som bäddad för denna utveckling där Sverige valde en annan väg än grannländerna. 20 Den kulturpolitik som växte fram under femtio- och sextiotalen berörde i huvudsak de kommunala folkbiblioteken. Men som bibliotekshistoriker betonar så var dessa kulturpolitiska satsningar mer av implicit karaktär då de andliga dimensionerna överskuggades av välfärdsamhällets materiella perspektiv. Inte heller fanns det någon kulturpolitisk förvaltningsstruktur att tala om. Ändå kan vi se att den kommunala biblioteksverksamheten breddades och fördjupades i hela landet. 21 Perspektiven på bibliotekens potential som allmänna kulturcentra fanns redan tidigt även om de inte alltid fick något större genomslag. Hur ser möjligheterna ut i denna expansion att biblioteken kan bli serviceorgan och kulturcentra för mer än böcker, frågade sig exempelvis Torsten Eliassons redan 1962 i boken Kultur i kommuner. Skriften fungerade som en handbok för socialdemokratiska partiarbetare och skulle bidra till aktiviseringen av kulturfrågorna i kommunerna tänkte man sig. 22 Ett inte helt oväsentligt inspel till det då maktbärande partiets kommunpolitiker som oftast hade det avgörande inflytandet på den lokala nivån. Ungefär samtidigt formulerades också från statligt håll för första gången förhoppningar på att biblioteken, vid sidan av att förmedla litteratur och andra medier, även skulle bedriva utställningar och allmänkulturell verksamhet. Bibliotekens roll i samhället diskuterades också och bibliotekens betydelse för att göra orter attraktiva ur lokaliseringssynpunkt formulerades redan under sextiotalets första år. 23 Här grundlades en bredare syn på bibliotekens potentiella och utvidgade samhällsuppdrag, men att genomföra förändringar i denna riktning skulle visa sig ta betydligt längre tid. Ny kulturpolitik 1974 Under sjuttiotalet fick Sverige en tydligare definierad och avgränsad kulturpolitik. Symptomatiskt var att biblioteken, som redan var viktiga 20 Denna förändring var inte oemotsagd utan motstånd gjordes av aktörer som oroade sig för bibliotekens fortsatta positiva utveckling visar Barbro Thomas i en skrift publicerad av Svensk biblioteksförening. I den så kallade skatteutjämningsdebatten lyftes statens roll för biblioteken fram liksom den ojämna kvaliteten på kommunernas biblioteksverksamhet. Thomas, Barbro (2009) Bibliotekslagstiftning - perspektiv och exempel. Svensk biblioteksförening. sid 30-32 21 Frenander (2012) 22 1960 gjorde partiets kontaktkommitté för skol- och kulturfrågor en enkät till arbetarkommunerna om den lokala kulturpolitiken. Det var detta som sammanfattades. Eliasson, Torsten (1962) Kultur i kommuner. 23 Frenander (2012) s 46-49 13

kommunala kulturpolitiskaområden, spelade en undanskymd roll. Snarare handlade det om utvecklandet av ett politikområde för de estetiska uttrycksformerna, något som bättre kanske kan beskrivas som en konstpolitik. Den nya kulturpolitiken var i linje med den samhälleliga syn på kultur över huvud taget. Det hade sina rötter i sextiotalets kulturdebatt och det politiskauppvaknandet som i hög grad i sig själv var ett kulturprojekt. I 1974 års kulturpolitik var de övergripande målen att nå eftersatta grupper socioekonomiskt och geografisk. Det förmodligen mest berömda målet var att motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet. Man betonade vikten av eget skapande, konstnärlig förnyelse, yttrandefrihet och folkbildningens betydelse. En decentralisering och regionaliseringen av kulturinstitutioner följde där vi såg framväxten av regionteatrar, och regionmusikkårer vilka kompletterades med en förstärkning av statliga kultursatsningar riktade mot periferin genom Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter. När utredningen kulturrådet fullföljt sitt uppdrag omvandlades den till en myndighet vilket innebar att Sverige dels fått ett nytt politikområde och dels en statlig kulturförvaltningsstruktur på nationell nivå. I samband med 1974 års kulturpolitik så fanns folkbiblioteken med i ett litet avsnitt. Man konstaterade att det fortfarande rådde stora skillnader mellan olika kommuner samtidigt som Sverige ansågs ha det mest utvecklade biblioteksväsendet i Sverige. Utvecklingen hade uppenbarligen gått i rätt riktning. Bibliotekens centrala plats i det lokala kulturlivet underströks. Här skapades som en del i en förstärkt övergripande statlig och nationell kulturpolitik också ett mer genomtänkt och utvecklat ramverk för folkbiblioteksverksamheten på kommunal nivå. 24 Här kan man också se en förändrad ställning för folkbiblioteken, menar forskare, som explicit kom till uttryck i anslutning till den nya kulturpolitiken. Bibliotekens uppgift beskrevs som tredelad, som "medieförmedling", som "informationscentrum" och som "kulturellt centrum". I den nästan samtidigt genomförda litteraturutredningen 1974 konstaterade man att folkbiblioteken var den viktigaste kulturinstitutionen i landet och man önskade att de skulle stå i centrum för bildningsarbetet. Det har konstaterats att folkbiblioteken nu skulle sträva efter att bli kulturhus som kunde omfatta många olika verksamheter och fungera som nav i ett allt livaktigare lokalt kulturliv, allt enligt sjuttiotalets bibliotekspolitiska idéer. Det var också i samband med den sjösatta kulturpolitiken 1974 som de statliga bibliotekskonsulenterna flyttades från skolöverstyrelsen till det nybildade kulturrådet. Biblioteksutvecklingsansvaret 24 Frenander (2012) sid 53 14

gick därmed över från den skol- och utbildningspolitiska sfären till den kulturpolitiska. 25 Vidsidan av den statliga kulturpolitiken 1974 hade också en litteraturutredning arbetat sedan slutet av 1960-talet. Redan här diskuterades frågor som litteraturens och läsningens villkor samt bibliotekens roll för läsandet. 26 Utifrån dessa uppstod kravet på en folkbiblioteksutredning menar Svensk biblioteksförenings utredare Barbro Thomas. Folkbiblioteksutredningen som tillsattes 1980 av den första borgerliga regeringen under efterkrigstiden slutfördes 1984 under en socialdemokratisk regering. Trots detta syns inge större politiska skiljelinjer förutom möjligen synen på om det skall införas en bibliotekslag. 27 Här formulerades för första gången dock förhoppningar på en statlig bibliotekspolitik och man konstaterade samfällt att biblioteken hade haft och skulle framgent ha en avgörande roll för samhällets demokratiska utveckling. En viss förskjutning hade också skett under efterkrigstiden, konstaterade utredningen, där bildningsdimensionen mist sin dominans på bekostnad av informationsdimensionen. Samtidigt sattes folkbiblioteken i ett större kulturpolitiskt sammanhang helt i linje med 1974 års kulturpolitiska intentioner. 28 Reduceringar och nya styrsystem Under åttio- och nittiotalen ersattes de tidigare decenniernas offentliga expansion av den så kallade Tredje vägens politik där avregleringar, privatiseringar och marknadslösningar blev synonymt med samhällets framtida utveckling. Precis som sextiotalets politiska radikalisering påverkade kulturpolitikens framväxt och synen på välfärden som utjämnande och frigörande blev åttiotalets debattklimat präglat av synen på den offentliga sektorn som synonymt med likriktning, stagnation, inskränkthet och ekonomiska problem. Nittiotalets omfattande budgetsaneringar gjorde också att en nästan permanent kriskänsla spreds inom stora delar av den offentliga välfärdssektorn. Ofta hamnade kulturverksamheter i kläm, i meningen nedprioriterades, då de inte förknippades med "välfärdens kärna". Denna förändring, tillsammans med den politiska omorienteringen kompletterades av det så kallade New Public Management tänkandet som fick 25 Frenander (2012) sid 43-59 26 Även behovet eller striden om en svensk bibliotekslag spelade en viktig roll här påpekar Barbro Thomas i biblioteksförningens skrift om bibliotekslagstiftningens framväxt, dess tillskyndare och opponenter. Thomas (2009) 27 Processen medförde att socialdemokraterna sedermera ändrade ståndpunkt i frågan till att vilja ha en lag. Thomas (2009) sid 37-38. I en annan framställning bekräftas att samsynen mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringsperioder var framträdande. Utmaningarna handlade istället om hur biblioteken skulle förhålla sig till förändringar i medieutbud och synen på biblioteken som en del i ett bredare kulturutbud. Även tidens ideologiska och politiska förskjutningar i en mer nyliberal riktning passerade relativt obemärkt förbi. Frenander (2012) sid 60-65 28 Frenader (2012) sid 60-65, Thomas (2009) sid 37-38 15

allt större genomslag. Detta har ur biblioteksforskares perspektiv beskrivits som en föreställning om att offentlig förvaltning i högre grad utvecklas genom att efterlikna den privata marknadens sätt att fungera. Kommunala verksamheter kan därför konkurrensutsättas och bedrivas i andra driftsformer som en del i verksamhetsutvecklingen. Målstyrning i form av olika typer av nya styr- och kvalitetssystem är framträdande och de introducerades med förhoppningar om en effektivare administration och större flexibilitet. 29 Konsekvenserna av denna styrningsideologi beskrivs av kommunforskare som att de innehåller ett antipolitiskt drag. Med det menas att partikonkurrens och partikonflikter inte fyller några viktiga demokratifunktioner samt att kommunala särintressen inte anses som legitima utan det är allmänintresset, kommunintresset som gäller. Det sker också en förskjutning mot mål och resultatstyrning vilket innebär att den tidigare processkontrollen ersätta av efterkontroll där olika typer av produktivitets, resultat och kvalitetsmätningssystem används. Detta resulterar i att politiker inte ska lägga sig i detaljfrågor. Detta har skapat en hel del förvirring bland fritidspolitiker och medborgare som ofta förväntar sig att politikerna ska påverka just vardagsfrågor. Med ett könsperspektiv konstateras också att målstyrningen tilltalar oftare män än kvinnor, som tenderar att engagera sig mer i vardagspolitiskafrågor. Forskningen konstaterar att detta har inneburit att politikens domän förflyttas bort ifrån produktionen. 30 Detta torde ha haft bäring på, eller snarare bristen på, den lokalpolitiska aktiviteten kring folkbibliotekens utveckling. Samtidigt har vi sett att i de fall vissa kommuner experimenterat med privatiseringar och resurstilldelningar baserade på antalet utlånade så har erfarenheterna förskräckt. En tydlig konsekvens, menar ytterligare en forskare, är att när näringslivets organisering står som modell, som i fallet med New public management, så uppmärksammas skattebetalar- och kundperspektiven starkare på medborgarperspektivets bekostnad. 31 Under 1990-talet uppstod en utbredd oro för pågående nedläggningar av filialer och bokbussar och minskade biblioteksresurser. Det diskuterades också att införa avgifter på boklån. Karlskoga genomlevde en period av sparbeting och resursminskningar i kommunen vilket påverkade ambitionerna runt uppsökande verksamhet. Filialer och arbetsplatsbibliotek lades ner och istället koncentrerades resurser och verksamheter geografiskt i kommunen. I branschtidningen Biblioteksbladet fördes vid denna tid en livlig debatt om folkbibliotekens situation. Det tidigare motståndet mot att införa en bibliotekslag minskade och som sista land i Norden införde Sverige en bibliotekslag den 1 januari 1997. 29 Frenander (2012) sid 61-71 30 Montin, Stig & Granberg, Mikael (2013) Moderna kommuner. sid 97-100. 31 Nybacka Schulz, Pamela (2013) Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm, sid 7-8 16

Något år innan hade ett nationsövergripande biblioteksmanifest aktualiserats vilket gav ytterligare skjuts åt lagens tillblivelse. 32 Det var FN organet UNESCO som aktualiserade sitt folkbiblioteksmanifest som tillkom redan på 1940-talet och trots två revideringer har de ursprungliga principerna i allt väsentligt kvarstått, att folkbiblioteket skall vila på laglig grund, att folkbiblioteket skall bekostas av allmänna medel och att folkbiblioteket ska vara öppet för alla med avgiftsfria tjänster. 33 Folkbiblioteksmanifestet underströk bibliotekens betydelse för medborgarnas frihet och demokratins utveckling. Intressant är att trots de politiska förändringar som inträffat under åttio- och nittiotalen höll kultur-, och därmed också bibliotekspolitiken, till stor del fast vid sjuttiotalets politiska målsättningar. Målstyrning, konkurrensutsättning och driftsformer på entreprenad har därför inte heller inte haft samma genomslag inom bibliotekssektorn som inom andra offentliga sektorer. Bibliotekslag Bibliotekslagen tillkom av pragmatiska och akuta skäl, nämligen att förhindra avgiftsbeläggning av boklån. 34 I samband med bibliotekslagens införande blev folkbiblioteken den första, och hittills enda, lagstadgade kommunala kulturverksamheten. Syftet med lagens införande varförutom att säkerställa avgiftsfria boklån, garantera ett över hela landet fungerande biblioteksnätverk. I en skrift konstaterar en forskare lite syrligt att bibliotekslagens tillkomst kan ses som att den av lagstiftarna bedömdes som nödvändig för att motverka de hot den förda politiken upplevdes ha skapat. 35 Men trots detta var man inte tillfreds då lagen inte fyllde den funktion man hade hoppats på. Därför infördes 2004 en ny paragraf i bibliotekslagen om att kommuner och landsting ska anta planer för sin biblioteksverksamhet. Men även här uppstod problem. Kungliga biblioteket beskriver i en skrift hur kravet på biblioteksplaner i vissa kommuner inte passade in i den övriga planeringen. Det blev ibland en plan som levde sitt eget liv utanför och sällan hade kopplingar till de andra planverktyg som finns i kommunerna. Regering hade lämnat hela ansvaret till kommunerna och landstingen att utforma dem och ur syftet att hjälpa kommunerna att inte skulle bryta mot lagen uppstod plötsligt ett nytt krav som skapade viss förvirring. Det var inte alltid så att de olika kommunala 32 Lagen infördes också tvärt emot de dominerande politiska och ideologiska ståndpunkterna att staten borde krympas till förmån för kommunala initiativ. Frenander (2012) sid 74-75 33 UNESCO, som är FN:s organ för samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, hade grundats år 1946 som ett led i efterkrigstidens freds- och demokratisträvanden. Folkbiblioteksmanifest som publicerades år 1949 hade formen av deklaration. Texten översattes till flera språk och spreds till samtliga medlemsländer. Manifestet har bidragit till att skapa en internationell samsyn om folkbibliotekens roll och uppgifter Thomas (2009) sid 8, 15-16 34 Thomas (2009) sid 22 35 Frenander (2012) sid 73-75 17

förvaltningarna som berördes av biblioteksverksamheten medverkat då planen togs fram. 36 I vissa kommuner skapades planer alltså mer utifrån lagkravet att den skulle finnas, och mindre utifrån ett styr- och utvecklingsperspektiv på verksamheten. Med tanke på den initiala förvirringen är det inte heller svårt att förstå bakgrunden till nuvarande biblioteksplaners skiftande kvalitet och ambitionsnivåer. Sedan 2011 har också Kungliga biblioteket KB fått ett utökat övergripande ansvar. I sin roll som nationalbibliotek ska KB analysera, genomdriva och följa upp verksamheten även vid folkbiblioteken i landets alla kommuner. Detta menar vissa innebär att biblioteken förs bort från den kulturpolitiska arenan och uppgår istället i det utbildnings- och informationspolitiska arbetet. 37 Från 1 januari 2014 gäller en ny bibliotekslag. Här finns skärpta skrivningarna om folkbibliotekens uppgift för litteratur och läsfrämjande. Man betonar att folkbibliotekens utbud av litteratur, medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet och att det för detta behövs utbildad personal på biblioteken. Den nya lagen syftar till att anpassa lagen till förändringar i omvärlden som skett sedan dess. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov. Bland annat förtydligas nu bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper, exempelvis nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska och personer med funktionsnedsättning. 38 Bibliotekslagen är utformad som en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer för det offentligt finansierade biblioteksväsendet. Lagen ger skyldigheter för det allmänna att ge enskild tillgång till biblioteksverksamhet. Lagen är däremot inte utformad så att den ger den enskilde möjligheten att kräva en rättighet av ett visst slag. Däremot finns möjligheten att i enlighet med 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) begära laglighetsprövning av ett kommun- eller ett landstingsbeslut gällande biblioteksverksamheten. 39 Biblioteken är fortfarande den enda verksamhet inom det kommunala kulturområdet som är lagstadgat. I den tidigare refererade skriften från Kungliga Biblioteket ställs frågan om man skulle kunna förstärka personalens förmåga att använda dokumenten i syfte att öka bibliotekets handlingsmöjligheter, flytta fram bibliotekets position och utveckla verksamheterna. De biblioteksanställda skulle då kunna göra mer för att 36 Kungliga biblioteket (odat) Biblioteksplan 2.0 37 Nybacka Schulz, Pamela (2013) Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm. sid 8-9 38 Kungliga biblioteket (odat) 39 Kungliga biblioteket (odat) 18