Sjuksköterskeprogrammet Reserapport Kilimanjaro Christian Medical Center Moshi - Tanzania Författare: André Andersson Amanda Garpebring Jessica Nyberg Lisa Olofsson Emilia Sundqvist Lärare: Elina Backman Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg, 10.5hp 2016
Innan avresa Vi valde att i termin 6 av sjuksköterskeprogrammet åka på utbyte till Tanzania och KCMC. Detta för att se sjukvården utanför Sverige samt uppleva en ny kultur och får ta del av nya erfarenheter. Alla 5 studenter var överens om att söka utbyte och hade pratat om det under utbildningens gång och att åka i termin 6 av sjuksköterskeprogrammet passade bäst enligt oss. Uppsala Universitet hade redan en etablerad kontakt med KCMC (Kilimanjaro Christian Medical Center) som ligger i staden Moshi, och var därför ett enkelt val att söka sig till. Det var ont om information angående utbytet både ifrån Uppsala Universitets sida men även ifrån KCMC. Vi fick en kontaktperson nere i Tanzania som vi hade sparsam mailkontakt med då mailutbytet inte riktigt fungerade ibland, utan mail kom inte fram eller hamnade i utkorgen. Denna kontakt informerades om ankomsttid och ordnade med boende. Mycket av informationen fick vi dock ta reda på själva eller genom att fråga de studenter som åkte terminen innan. Så det är mycket ansvar på att själv söka och finna information, men det är väl värt besväret när man kommit fram. Innan avresa behövdes det tas en del vaccinationer, Hepatit A och B om man inte redan hade tagit dom, utöver detta behövdes tyfoid, gula febern, meningokock samt tabletter mot malaria. Vi valde även att dricka vaccin mot kolera före avresan. Kostnaden för vaccinationen utom hepatit A och B var ca.2000kr. Även myggmedel samt myggnät köptes på vaccinationsbyrån i Uppsala. Gula febern var osäkert när vi åkte om man behövde ta, det skulle inte längre vara obligatoriskt för att få komma in i landet. Dock valde vi att ta denna ändå då det är Afrika och man vet aldrig. Visum anordnades innan avresa då det ansågs smidigare än vid ankomst till Tanzania vilket även var ett alternativ, antingen kunde man fylla i ansökningen av visumet och åka och lämna det på ambassaden i Täby, vi valde dock att skicka alla papper och pass på posten till ambassaden.visumet kostade 500 kr. Ta med alla VFU papper, extra kopior på pass (även bra att ha extra kopia på mailen), vaccinationskort och passfoto (på riktigt fotopapper). Tips:
Få en god kontakt med er kontaktperson på plats så ni vet vart ni ska när ni anländer. Även se över hur ni ska ta er från flygplatsen till boendet, hör med kontaktpersonen vart ni ska vända er om något plan blir försenat. Börja med pappersarbetet i tid Ankomst Vi anlände dagen innan kursstart, vilket egentligen räckte, men det kan ändå vara bra att ha en extra dag att stationera sig, och flygförseningar bör man räkna med. Första dagen på sjukhuset introducerades genom inskrivning och rundvandring på sjukhuset samt en föreläsning tillsammans med andra nya studenter. Det tar alltid rätt lång tid med inskrivning mm, räkna med att första dagen går åt till detta. Det fanns inte någon fadderorganisation men vi hade alltid vår kontaktperson som vi kunde vända oss till om vi undrade något. Den första dagen fick vi även träffa vår handledare Oliva som tog hand om oss under vår praktik, vi fick ge önskemål om praktikplatser vi ville vara på och hon introducerade oss för all personal vi mötte på de olika avdelningarna. Någon organisation som tog på sig fadderskap för oss studenter fanns inte, dock fanns en Whats App -grupp som var vårt största stöd vad kom till hjälp med saker runt omkring. I denna grupp var de flesta studenter med i som bodde på Compoundet där man kunde ställa frågor om vad som helst som rörde resan, praktiken eller fritidssysslor. Ekonomi Alla studenter fick ett stipendie på 5000 kr ifrån skolan, blanketterna gick att hämta ifrån studentportalen där man fick fylla i en ansökan om varför man ville åka på utbyte. Man kan även söka stipendie via Vårdförbundet om man är medlem där. innan vi åkte var vi tvungna att vaccinera oss. Vi vaccinerade oss på vaccinationsbyrån i Uppsala där de under vissa tider har studentrabatt, där informerade de oss om vilka vaccinationer vi var tvugna att ta före avresa. Ca 2000 kr spenderades på vaccinationer beroende på vilka vaccinationer man hade tagit sedan tidigare. http://www.vaccinationsbyran.se/
Boende Vi bodde på ett område kallat Doctors Compound som var en form av gated-community vilket innebar att det var stängsel runt hela området med två större ingångar där det satt vakter. Doctors Compound var beläget nära sjukhuset, uppskattningsvis 10 minuters gång. Vakterna cirkulerade även området dygnet runt. Uppskattningsvis var det 30 bostäder och dessa beboddes av både utbytesstudenter och utländska läkare. Det kändes tryggt och säkert. Dock hade området haft inbrott i början av året och detta hade inneburit att vaktstyrkan hade bytts ut och förstärkts vilket ingjöt trygghet. Boendestandarden var ganska låg. I vårt hus fanns det två toaletter (dock bara en som fungerade), varmvatten och ett kök. Tillgången på varmvatten var ganska begränsad och man var tvungen att slå på värmen i god tid innan man ville duscha. Det fanns plats för sju personer i vårt hus, vilket gjorde att vi fick lära känna och dela allt med ytterligare två personer. På Doctors Compound finns det ett antal städerskor anställda, dessa ansvarar för att hålla ordning och rent i husen under veckorna (ej helger). För detta förväntas det att man dricksar samt att man för en extra avgift kan få sina kläder tvättade. Dock var städningen sisådär i vårt hus. Mycket kvarglömda saker som skulle kunna slängas och smutsiga golvytor. Vi hade även råttor i huset samt några kackerlackor och ödlor. Vi betalade 150 dollar var för boendet i fyra veckor. Det tillkom även utgifter för el, vilket var ca 100 kr var. Koordinatorn (Vera) på KCMC förmedlade och var någon form av chef över boendet vilket innebar att det räckte att berätta för henne hur länge man tänkte stanna. Tips kring boendet Dricksa veckovis, alltså lämna lite pengar på fredagen eller torsdagen. Fråga koordinatorn eller andra utbytesstudenter vilka summor som förväntas samt vad det kostar att tvätta. P.g.a. att vårt hus låg ytterst så hade vi vakter som uppehöll sig på vår baksida. Vi frågade koordinatorn kring detta och hon hjälpte oss att be dem att uppehålla sig någon annanstans.
Fråga koordinatorn eller andra på compoundet hur man går tillväga för att ladda elen. Vi la pengar under en eldosa som fanns i vardagsrummet, städerskan laddade för den summan och vi fick ett kvitto lämnat kvar. VFU under utbytesperioden & Sjukvården i allmänheten Vi som åkte gick T6 och hade, precis som våra kurskamrater som stannade hemma i Sverige, en praktikperiod på fyra veckor. Vi åkte under kursen Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg, 10,5 hp under vilket VFU-perioden föll under. Skillnaderna mellan att ha VFU i Sverige gentemot Tanzania känns spontant ganska stora. Praktiksystemet i Sverige känns mycket mer strukturerat och välorganiserat. En plan upprättades tillsammans med sjuksköterskechefen (Head of Nursing) på KCMC men kommunikationen mellan henne och de som arbetade på avdelningen kändes ganska obefintlig. En känsla av att vara gubben i lådan infann sig varje morgon man gick till den avdelningen man skulle infinna sig på även fast man varit där dagen innan och förklarat att man ska vara där i en veckas tid. På vissa avdelningar kände man sig nästan ovälkommen och vi skickades ibland mellan olika personal då det verkade som att ingen ville ta ansvaret för studenter. Tilläggas bör att på vissa avdelningar var de väldigt tillmötesgående och intresserade och att till sitt försvar ska sägas att de flesta sjuksköterskors engelskakunskaper var väldigt begränsade, speciellt hos de äldre. Osäkerheten i språket kan vara en bidragande faktor till att man inte vågar/vill ta kontakt. Patientkontakten var också ett problemområde då de flesta enbart pratade swahili, speciellt de äldre. Några som ofta var duktiga på engelska var läkarna och ofta var ronderna mestadels på engelska. För att få ut något av praktiken i Tanzania krävs det att man är utåtriktad och viss mån framfusig. Man fick hela tiden ta för sig saker att göra, annars riskerade man att bli sittande på sjuksköterskeexpeditionen. Den strukturella hierarkin som man i Sverige öppet försöker arbeta bort känns väldigt påtaglig på KCMC. Läkaren är högst och något interprofessionellt samarbete var inget som vi märkte något av. Den Tanzaniska motsvarigheten till undersköterskor verkade inte finnas, det fanns dock personal som hade liknande uppgifter som undersköterskor i Sverige fast de hade mest ansvar för att städa hela avdelningarna och se till att patienterna fick te. Istället är det anhöriga som sköter i princip alla omvårdnad av patienterna.
Bristen på struktur och ordning var överhängande på sjukhuset och även Tanzania i stort. Det var rörigt överallt och det kändes sällan som att den ena handen visste vad den andra handen gjorde. På akutrummet togs vitalparametrar som skrevs upp på en lapp som sedan lades på bristen och förhoppningsvis skulle läkaren titta på det senare. På neonatalavdelningen låg fysiska mappar bredvid spjälsängarna och inte sällan överensstämde inte namnet på sängen med namnet på filen. På röntgenavdelningen verkade det gälla att trängas och höras mest för att få kortast tid i väntrummet. Detta står i väldig kontrast till den upplevda strukturen och disciplinen som man är van med på svenska sjukhus. Tips kring VFU Lär dig några lätta fraser på swahili, både patienter och annan sjukvårdspersonal upplevdes lättare att kommunicera med (även på engelska) efter att man utbytit lite hälsningsfraser och berättat vart man kommer ifrån. Håll koll på när det är läkarrond och häng på. Dessa är oftast på engelska vilket underlättar oerhört. Spra k och kultur Tanzanias officiella språk är swahili, men även engelska talas inom högre utbildningar och juridiken. På ön Zanzibar utgör islam 90% av befolkningen vilket medför att arabiska är ett dominerande språk, men även lokala språk förekommer. För att göra sig förstådd på marknader samt med lokalbefolkningen/patienterna är det en fördel att kunna lite basic swahili. Det var ovanligt med engelsktalande sjuksköterskor, men de flesta läkare och proffessorer talade engelska, samt rondade patienterna på engelska. Det fanns föreläsningar för nursning/medical lectures som erbjöds 2 gånger i veckan som hölls på engelska, dock var dessa oftast svåra att förstå p.g.a. accenten. Valutan i Tanzania är både tanzaniansk shilling samt US dollar. Det är en fördel att ha med sig båda valutorna. Det finns möjlighet att växla pengar på plats men det är en process som inte är den enklaste. De flesta utflykterna kostar en del, då är det en fördel att betala med US dollar än med shilling, då 60 dollar är ungefär 1.2 miljoner shilling, vilket dels kostar att ta ut samt att det blir en stor bunt med pengar.
Tanzania är ett av Afrikas fattigaste länder. Efter solnedgången gick inte ens lokalbefolkningen långa sträckor utan tog dala dala (buss) eller taxi dörr till dörr. Då kriminalitet förekommer. Så det är bra att ha numret till en eller två taxichaufförer som man litar på som man kan ringa till. Man ska även påpeka att chauffören ska köra ända fram till dörren där man bor. Att bära shorts/byxor som slutar över knäna och använda linnen som visar axlarna anses som opassande. Tips angående språk och kultur: Ha numret till minst 2 taxichaufförer som är pålitliga och som kör dörr till dörr. Ha med dollar direkt ifrån Sverige, då boende/sjukhusavgift samt kringkostnader betalas i dollar, även utflykter betalas med fördel i dollar. Vi hade med oss ca 100 US dollar, 50 dollar för boende (kringkostnader som sjukhusavgrift m.m.), sedan betalades utflykter som safari i dollar. Användbara fraser: Jambo - Hej Mambo - Läget? Poa - Lugnt (svar på mambo) Kwaheri - Hejdå Asante - Tack Asante sana - Tack så mycket Habari gahni - Hur mår du? Tuta o nana badai - Vi ses senare Mzungo - Viting Nsuri - Bra Mjini - Stan
Shikamoo - Hälsning till äldre. Marahaba - Svar från äldre La la salama - Sov gott Pole - Synd om dig, tråkigt Fritid och sociala aktiviteteter Det fanns ett 40-tal studenter från runt hela världen som bodde på Doctors Compound. Detta gjorde att det var lätt att komma in i ett socialt sammanhang. Det organiserades aktiviteter sporadiskt på eftermiddagar och ibland åt man tillsammans, antingen på restaurang eller hemma hos någon. Staden Moshi ligger ungefär 4 km från Doctors Compound vilket gjorde att cafébesök och dylikt fick planeras. Transporter var relativt lättillgängligt då både daladalas (taxibussar) och vanliga taxibilar fanns att tillgå stora delar av dygnet direkt vid sjukhuset. I staden cirkulerade taxibilar dygnet runt. Eftersom att det enbart var utländska studenter på Doctors Compound och de lokala studenterna inte har något uttalat campusområde att uppehålla sig på så blev det svårt för oss att få en inblick i studentlivet i Tanzania och Moshi. Omkring Moshi fanns aktiviteter att göra. Varma källor och vattenfall finns inom ett par timmars bilfärd. Det fanns också längre utflykter att göra såsom att åka på safari och vandra upp på Kilimanjaro. Dess utflykter tar dock längre tid, mellan 4-10 dagar. Sammanfattning Att få möjlighet att spendera en VFU-period utomlands tror vi har hjälpt oss att få perspektiv på hur sjukvård ser ut och bedrivs utomlands i förhållande till svensk sjukvård. Att mycket som man tar för givet, i svensk sjukvård, inte är en självklarhet utomlands är en insikt vi tidigt fick uppleva, där resurser inte finns i samma utsträckning som här i Sverige. Vi tror att detta kommer hjälpa oss att vara ödmjuka men samtidigt stolta över vår yrkesroll och svensk sjukvård. Att allt inom sjukvård kostade var också något man blev påmind om, allt från
blodprov, mediciner, undersökningar, operationer samt röntgen var en fråga om pengar och kostnad. På det stora hela är vi alla nöjda över att ha tagit beslutet att göra VFU utomlands. Det var en perfekt blandning av upplevelser, nya miljöer och personlighetsutveckling.