BASICS I PERSONSÄKERHET 23.09.2016
Tina Sacklén, Daniel Fagerholm, Kim Gylling
Dagens program: 1. (Jätte-)kort introduktion till våld - Varför blir någon våldsam? - Vad händer i en våldssituation? - Hur ser våld ut? 3. Diskussion - Hur hantera en våldsam situation? - Hur förbereda sig? - Frågor? 2. Prova på - Infallsvinkel - Slag och sparkar - Löstagningar
Varför blir någon våldsam? MAKT! Upplevd känsla av förlorad makt och kontroll
Varför blir någon våldsam? Reptilhjärnan - Instinkter (överlevnad, fortplantning, födosökning) - Primitiva funktioner (andning, kroppstemperatur) Däggdjurshjärnan - Känslor, smärta - Erfarenhetsbaserade minnen Människohjärnan - Medvetande - Logiskt resonemang
Varför blir någon våldsam? - Reptilhjärnans reflexer: 1. Födosökning 2. Sexualdrift 3. Överlevnad (Fight or Flee) Men drifterna kan kontrolleras? -Däggdjurs hierarki avgörs genom våld (gorillor, lejon, vargar etc) Garanti för att starka gener ska gå vidare (3. Överlevnad) -Människan är ett däggdjur Skydda dig själv (person, ära, stolthet) Skydda din familj och egendom Skydda din position
Varför blir någon våldsam? - Reflexen att försvara sig (3.Överlevnad) aktiveras när en person känner sig angripen eller hotad (också verbalt) Fight or Flee! Detta aktiverar sympatiska nervsystemet! - Människohjärnan kan styra över basala drifter i reptilhjärnan, men t.ex. vid alkohol försvåras kontrollen och drifterna får mer frihet. => T.ex. våldssituationer kan uppstå. Men vem väljer Fight och vem väljer Flee? Biokemi + Inlärt beteende + Sociala faktorer
Vad händer i en våldsam situation? Iaktagelser: - Aggressivt, raseri - Avhumanisering - Skrik, slagord, förolämpningar - Kvinnor lika aggressiva som män - Snabba uppföljningar av tekniker (ingen paus) - Hamnar till marken, slutar inte där - Huvudsakliga vapnet är händerna - Huvudsakliga målet är ansiktet Jag ska nog visa dig vem som är kung Jag ska sätta dig på plats Jag ska lära dig veta hut Bekräftar gärningsmannens upplevda makt-balans - Gärningsmannen använder våld för att återta kontrollen - Gärningsmannen hämnas (kanske tidigare) oförätt Tröskeln för att välja Fight istället för Flee sänks om man bär på mycket oförätt sedan tidigare
Förövarpsykologi 1. Gärningsmannen har ett hett temperament och blir lätt arg = biokemi 2. Våld har sedan barndomen blivit ett sätt att hantera konflikter. Ofta själv blivit misshandlad och/eller förnedrad på andra sätt. När våld utövas mot andra återtas kontroll och man hämnas mot de egna angreppen = inlärt beteende Jag har blivit slagen, nu slår jag tillbaka 3. I gärningsmannens kultur/subkultur är det okej, eller nödvändigt att bruka våld för att upprätthålla sin position = sociala faktorer
Förövarpsykologi Däggdjurs ABC: 1. Inget däggdjur anfaller om det inte tror att det kommer att vinna. Personer som visar stark självsäkerhet attackeras i mindre utreckning 2. Skyddsmekanism förhindrar oss att skada andra Kräver avhumaninsering, offret = blomvas Jämför judarna under andra världskriget => När en gärningsman gör sitt anfall har han a) Övertygat sig själv om en vinst (t.ex. genom raseri) b) Avhumaniserat sitt offer han/hon förtjänar det
Prova på: Infallsvinkel: Yrkesman/-kvinna Anfallet är lätt, konsekvenserna lindriga (verbalt, grepp) Målsättningen är inte skada - Följer branschens direktiv, skyldigheter - Strävar till att värna om anfallarens hälsa och integritet 50% 50% Människa, individ Anfallet är hårt konsekvenserna allvarliga (slag, sparkar, vapen) Målsättningen är att skada - Följer grundlagen om nödvärn - Strävar till att överleva - Branschens direktiv gäller inte längre Hårt självförsvar: - Accelererande rörelser - Slag, sparkar Mjukt självförsvar - Tunga rörelser - Löstagningar, grepp => Mjukt självförsvar => Hårt självförsvar
Diskussion Hur hantera en våldsam situation: 4. Fysiskt agerande Fysiskt försvara sig mot inkommande angrepp. 3. De-eskalera. Genom god/säker kommunikation försöka avstyra situationen från att bli ytterligare våldsam. 2. Avlägsna sig. Om det är möjligt bör man avlägsna sig genast man uppfattar att en situation blir våldsam. Detta är inte alltid möjligt då man tex bör skydda annan person eller innehar en yrkesroll som medför ansvar för tex en kassa eller annan egendom. 1. Frånvaro. Den säkraste metoden är att undvika att befinna sig på platser där våld äger rum. Detta är inte alltid möjligt då våldet sker i yrkesrollen, eller våldsutövaren är en bekant person.
Diskussion Människa Bakgrund, känslor, moraliska värderingar Dialog Formulering => (fel?)tolkning Människa Bakgrund, känslor, moraliska värderingar
Diskussion En konflikt uppstår vid: - Upplevelse av förlorad kontroll Jag får inte min vilja genom Jag lyckas inte övertyga den andra personen - Upplevelse av förlorad makt Någon annan bestämmer över mig Någon tror sig veta bättre än mig Maktlöshet är en våldstrigger! Kan du med ditt sätt att kommunicera återge motståndaren känsla av makt och kontroll?
Sluttanke Vad är den mest avgörande faktorn för ett framgångsrikt resultat i en våldssituation? SJÄLVFÖRTROENDE JAG KAN (= jag vågar) Dvs. exakt det samma vi försöker ge våra studerande varje dag
Finlands grundlag 11.6.1999/731 7 Rätten till liv, personlig frihet och integritet Strafflag 19.12.1889/39 4 kap (13.6.2003/515) Om ansvarsfrihetsgrunder 4 (13.6.2003/515) Nödvärn 5 (13.6.2003/515) Nödtillstånd 6 (13.6.2003/515) Användning av maktmedel Arbetarskyddslag 23.8.2002/738 4 Andra arbeten som hör till tillämpnings området 27 Risk för våld 28 Trakasserier Lag om grundläggande yrkesutbildning 21.8.1998/630 28 (30.12.2013/1269) Rätt till en trygg studiemiljö 32 (12.8.2011/951) Indragning av studierätten 34 a (12.8.2011/951) Narkotikatest 35 (12.8.2011/951) Disciplin 35 b (13.6.2003/479) Avlägsnande av en studerande som uppför sig störande eller äventyrar säkerheten 35 d (30.12.2013/1269) Rätt att omhänderta föremål eller ämnen 35 e (30.12.2013/1269) Rätt att granska den studerandes saker 35 f (30.12.2013/1269) Allmänna principer för omhändertagande och granskning 35 g (30.12.2013/1269) Överlämnande och förstörande av omhändertagna föremål och ämnen
Finlands grundlag 11.6.1999/731 7 Rätten till liv, personlig frihet och integritet Alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Ingen får dömas till döden eller torteras eller utsättas för någon annan behandling som kränker människovärdet. Den personliga integriteten får inte kränkas och ingen får berövas sin frihet godtyckligt eller utan laglig grund. Straff som innefattar frihetsberövande får dömas ut endast av domstol. Lagligheten av andra frihetsberövanden skall kunna underkastas domstolsprövning. Rättigheterna för den som har berövats sin frihet skall tryggas genom lag. Strafllagen 19.12.1889/39 4 kap (13.6.2003/515) Om ansvarsfrihetsgrunder 4 (13.6.2003/515) Nödvärn En försvarshandling som är nödvändig för att avvärja ett påbörjat eller överhängande obehörigt angrepp är tillåten som nödvärn, om inte handlingen uppenbart överskrider det som utifrån en helhetsbedömning skall anses försvarligt. Vid bedömningen skall beaktas angreppets art och styrka, försvararens och angriparens person samt övriga omständigheter. Har gränsen för nödvärn överskridits vid försvaret (excess i nödvärn), är gärningsmannen dock fri från straffansvar, om omständigheterna var sådana att det inte skäligen kunde ha krävts att gärningsmannen skulle ha reagerat på annat sätt med beaktande av hur farligt och oförutsett angreppet var samt situationen också i övrigt. 5 (13.6.2003/515) Nödtillstånd En handling som är nödvändig för att avvärja en omedelbar och trängande fara som hotar ett rättsligt skyddat intresse och som är av annat slag än vad som avses i 4 är tillåten som en nödtillståndshandling, om handlingen utifrån en helhetsbedömning är försvarlig med beaktande av det räddade intressets samt den orsakade skadans och olägenhetens art och storlek, farans ursprung samt övriga omständigheter. Kan en handling som har begåtts för att rädda ett rättsligt skyddat intresse inte anses tillåten enligt 1 mom., är gärningsmannen dock fri från straffansvar, om det inte skäligen kunde ha krävts att gärningsmannen skulle ha reagerat på annat sätt med beaktande av hur viktigt det räddade intresset var, hur oförutsedd och tvingande situationen var samt övriga omständigheter. 6 (13.6.2003/515) Användning av maktmedel I fråga om rätten att använda maktmedel för utförande av tjänsteuppdrag eller av någon annan därmed jämförbar orsak samt om rätten att bistå personer som har utsetts att övervaka ordningen föreskrivs särskilt genom lag. När maktmedel används får endast sådana åtgärder tillgripas som är nödvändiga för att uppdraget skall kunna utföras och som utifrån en helhetsbedömning skall anses försvarliga med beaktande av hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är samt situationen också i övrigt. Har de gränser som föreskrivs i 2 mom. överskridits vid användningen av maktmedel, är gärningsmannen dock fri från straffansvar, om det finns synnerligen vägande grunder för att anse att det inte skäligen kunde ha krävts
att gärningsmannen skulle ha reagerat på annat sätt med beaktande av gärningsmannens ställning och utbildning samt hur viktigt uppdraget och hur oförutsedd situationen var. Arbetarskyddslag 23.8.2002/738 4 Andra arbeten som hör till tillämpnings området Denna lag tillämpas utöver det som avses i 2 också på 1) elevers och studerandes arbete i samband med utbildningen, 2) arbete som utförs av personer som deltar i arbetskraftspolitiska åtgärder, 3) arbete som sammanhänger med rehabilitering och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, 4) arbete som utförs av personer som avtjänar straff, 5) arbete och arbetsverksamhet för personer som vårdas eller förvaras på vårdinrättningar eller andra motsvarande inrättningar, 6) arbete som utförs av värnpliktiga och av kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst, med de begränsningar som anges i 6, 7) arbete som utförs av dem som fullgör civiltjänst, 8) arbete som utförs av personer som frivilligt deltar i räddningsverksamhet som ankommer på avtalsbrandkårer, och 9) annat arbete enligt vad som bestäms särskilt. De som låter utföra arbete som avses i 1 mom. och andra som ordnar verksamhet som avses i momentet skall i arbete eller verksamhet under dem iaktta vad som i denna lag bestäms om arbetsgivare. På dem som utför sådant arbete eller deltar i sådan verksamhet skall då tillämpas vad som i denna lag bestäms om arbetstagare. När en elev eller studerande som avses i 1 mom. 1 punkten i anslutning till studierna utför arbete eller deltar i arbetspraktik eller praktisk arbetslivsorientering på en arbetsplats utanför läroanstalten, skall på skyldigheterna för läroanstalten och mottagaren av arbetet tillämpas vad som i 3 bestäms om hyrt arbete. 27 Risk för våld I arbete som är förknippat med en uppenbar risk för våld skall arbetet och arbetsförhållandena ordnas så att risken för våld och våldssituationer i mån av möjlighet förebyggs. På arbetsplatsen skall då finnas sådana ändamålsenliga säkerhetsarrangemang eller säkerhetsanordningar som behövs för att förhindra eller begränsa våldet samt möjlighet att larma hjälp. För arbete och arbetsplatser som avses i 1 mom. skall arbetsgivaren utarbeta anvisningar om rutiner där det på förhand fästs uppmärksamhet vid hantering av hotfulla situationer och vid tillvägagångssätt med vars hjälp våldssituationers inverkan på arbetstagarens säkerhet kan förhindras eller begränsas. Säkerhetsarrangemangens och säkerhetsanordningarnas funktion skall vid behov kontrolleras. Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om arrangemang i anslutning till arbetstagarnas säkerhet och hälsa i olika branscher och uppgifter där det förekommer uppenbar risk för våld.
28 Trakasserier Om det i arbetet förekommer trakasserier eller annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa, skall arbetsgivaren sedan han fått information om saken med till buds stående medel vidta åtgärder för att avlägsna missförhållandet Lag om grundläggande yrkesutbildning 21.8.1998/630 28 (30.12.2013/1269) Rätt till en trygg studiemiljö En studerande har rätt till en trygg studiemiljö. Till läroanstalten får inte medföras och under arbetsdagen får inte innehas sådana föremål eller ämnen som enligt någon annan lag inte får innehas eller med vilka den egna eller någon annans säkerhet kan äventyras eller som särskilt lämpar sig för att skada egendom och i fråga om vilka det inte finns någon godtagbar orsak för att de ska få innehas. I samband med att läroplanen utarbetas ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och genomförs. Utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och för de tillhörande förfaringssätten. Utbildningsstyrelsen ska meddela föreskrifter om hur dessa planer ska utarbetas. (3.10.2014/787) I avsikt att främja den interna ordningen, ostörda studier samt trygghet och trivsel i läroanstalten ska utbildningsanordnaren godkänna en ordningsstadga eller meddela andra ordningsbestämmelser som ska tillämpas vid läroanstalten. Den ordningsstadga och de andra ordningsbestämmelser som avses i 4 mom. får innehålla sådana regler om praktiska arrangemang och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i läroanstalten samt närmare bestämmelser om de föremål och ämnen som avses i 2 mom. och om deras användning och förvaring. Dessutom kan regler meddelas om hur läroanstaltens egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i läroanstaltens lokaler och på läroanstaltens område. 32 (12.8.2011/951) Indragning av studierätten När studierna eller utövandet av yrket är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerheten eller säkerheten i trafiken kan utbildningsanordnaren dra in studierätten, om 1) den studerande genom att i sina studier upprepade gånger eller allvarligt äventyra någon annans hälsa eller säkerhet har visat sig vara uppenbart olämplig för praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i anslutning till studierna, 2) det är uppenbart att den studerande inte i fråga om hälsotillstånd och funktionsförmåga uppfyller förutsättningarna för antagning som studerande enligt 27 a 1 mom., eller 3) den studerande vid ansökan om att bli antagen som studerande har undanhållit sådan information om beslut om indragning av studierätt som avses i 27 b 2 mom. och som kunde ha utgjort hinder för antagning som studerande. När studierna eller studierelaterad inlärning i arbetet i väsentlig utsträckning förutsätter arbete med minderåriga, kan utbildningsanordnaren dra in studierätten om det behövs i syfte att skydda minderåriga och
om den studerande har dömts till straff för ett brott som avses i 17 kap. 18, 18 a eller 19, 20 kap., 21 kap. 1 3 eller 6, 31 kap. 2 eller 50 kap. 1, 2, 3, 4 eller 4 a i strafflagen (39/1889). Innan studierätten dras in ska utbildningsanordnaren i samråd med den studerande utreda den studerandes möjligheter att söka sig till någon annan utbildning. Den studerande kan med sitt samtycke överflyttas till sådan annan utbildning hos utbildningsanordnaren i fråga om vilken den studerande uppfyller antagningsvillkoren. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de studier som omfattas av denna paragraf. 34 a (12.8.2011/951) Narkotikatest Utbildningsanordnaren kan ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i studierelaterade praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet eller att den studerande är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är att testet är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende 1) allvarligt äventyrar den studerandes eller någon annans liv eller hälsa, 2) allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken, 3) allvarligt äventyrar skyddet eller integriteten i fråga om uppgifter som skyddas av sekretessbestämmelserna, eller 4) väsentligt ökar risken för olaga handel med och spridning av sådana ämnen som avses i 3 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) och som är i utbildningsanordnarens, en i 16 avsedd arbetsplats eller en i 17 avsedd arbetsgivares besittning. Med intyg över narkotikatest avses ett intyg som utfärdats av en av utbildningsanordnaren anvisad legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, av vilket framgår att den studerande har genomgått test för utrönande av användning av sådan narkotika som avses i 3 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen, samt en på testet grundad utredning «om» huruvida den studerande har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att den studerandes funktionsförmåga är nedsatt. Intyget ska visas upp inom en rimlig tid som utsätts av utbildningsanordnaren. Den studerandes vårdnadshavare ska underrättas om att intyg över narkotikatest krävs. Utbildningsanordnaren ska i samarbete med aktörer inom elevvården göra upp skriftliga instruktioner för förebyggande av användningen av rusmedel och ingripande i missbruksproblem bland de studerande. Utbildningsanordnaren svarar för kostnaderna för intyg över narkotikatest som avses i denna paragraf. På narkotikatestning av studerande tillämpas i övrigt vad som i 19 i lagen om företagshälsovård (1383/2001) föreskrivs om testning av arbetstagare. 35 (12.8.2011/951) Disciplin En studerande kan ges en skriftlig varning om han eller hon 1) stör undervisningen, 2) beter sig våldsamt eller hotfullt, 3) gör sig skyldig till fusk eller i övrigt bryter mot ordningen vid läroanstalten,
4) vägrar att visa upp intyg över narkotikatest enligt 34 a, eller 5) enligt en utredning som avses i 34 a har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att hans eller hennes funktionsförmåga är nedsatt. Om handlingen eller försummelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på det sätt som avses i 1 mom. efter en skriftlig varning, kan den studerande avstängas från läroanstalten för viss tid, högst ett år, samt uppsägas från elevhemmet för en viss tid eller för den tid som återstår av studierna. En studerande som stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt eller äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet kan bli tillsagd att lämna klassrummet eller ett annat rum där undervisningen ges för den tid som återstår av lektionen, eller en tillställning som arrangeras av läroanstalten. En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar vid läroanstalten eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av elevens våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande. Om en studerande vägrar att genomgå kontroller och undersökningar enligt 32 a 1 mom. för konstaterande av hälsotillståndet, kan den studerande avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på behövliga kontroller och undersökningar. En studerande som vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag enligt 32 a 4 mom. kan avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på att visa upp ett straffregisterutdrag. 35 b (13.6.2003/479) Avlägsnande av en studerande som uppför sig störande eller äventyrar säkerheten Lyder en studerande inte en uppmaning att avlägsna sig enligt 35 2 mom. har rektorn och läraren rätt att avlägsna honom eller henne från klassrummet eller ett annat undervisningsutrymme, eller från en skoltillställning. Rektorn och läraren har också rätt att avlägsna en studerande från skolans område, om den studerande inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 35 2 mom. Försöker en studerande som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få honom eller henne avlägsnad och som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara. Rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven. Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren. Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 3 mom. och 7 strafflagen (39/1889). 35 d (30.12.2013/1269) Rätt att omhänderta föremål eller ämnen Rektorn och en lärare har rätt att tillsammans eller var för sig under arbetsdagen frånta en studerande ett förbjudet föremål eller ämne enligt 28 2 mom. Försöker en studerande som innehar ett föremål eller ämne som ska omhändertas förhindra omhändertagandet genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att omhänderta föremålet eller ämnet och som med hänsyn till studerandens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en samlad bedömning av situationen kan anses vara försvarbara. Rätten att använda maktmedel gäller enbart föremål och ämnen som äventyrar den studerandes eller andras säkerhet.
Maktmedelsredskap får inte användas vid omhändertagande enligt 1 eller 2 mom. Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 3 mom. och 7 i strafflagen. De rättigheter och skyldigheter som avses i denna paragraf gäller också under den tid som en studerande deltar i utbildning eller verksamhet enligt läroplanen eller någon annan plan som godkänts av utbildningsanordnaren och som utarbetats med stöd av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 35 e (30.12.2013/1269) Rätt att granska den studerandes saker En lärare och rektorn har rätt att under arbetsdagen granska de saker som en studerande har med sig och de förvaringsutrymmen i skolan som studeranden förfogar över och att utföra en ytlig granskning av studerandens kläder för att omhänderta ett föremål eller ämne som avses i 28 2 mom. och med vilket den egna säkerheten eller någon annans säkerhet kan äventyras, om det är uppenbart att studeranden innehar sådana föremål eller ämnen och studeranden trots begäran vägrar att överlämna dem eller inte på ett tillförlitligt sätt visar att han eller hon inte innehar sådana. Studeranden ska meddelas orsaken till granskningen innan den utförs. Granskningen får utföras endast av en person som är av samma kön som den studerande. Vid granskningen ska förutom den som utför granskningen även en annan myndig person som hör till läroanstaltens personal närvara. På den studerandes begäran ska en person som hör till läroanstaltens personal och som den studerande utser närvara vid granskningen om denna person är tillgänglig. Avvikelse från det sätt att utföra granskningen på som föreskrivs i 3 mom. får dock göras om det på grund av sakens brådskande natur är absolut nödvändigt med tanke på säkerheten. De rättigheter och skyldigheter som avses i denna paragraf gäller också under den tid som en studerande deltar i utbildning eller verksamhet enligt läroplanen eller någon annan plan som godkänts av utbildningsanordnaren och som utarbetats med stöd av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 35 f (30.12.2013/1269) Allmänna principer för omhändertagande och granskning De åtgärder som avses i 35 d och 35 e ska genomföras på ett så säkert sätt som möjligt. Åtgärderna får inte ingripa i studerandens personliga integritet i större omfattning än vad som är nödvändigt för att trygga studieron och säkerheten. Vid omhändertagande av föremål och ämnen och vid granskning av en studerande ska den diskretion som omständigheterna kräver iakttas. Användningen av åtgärderna ska planeras i läroanstalterna och anvisningar ska ges om användningen. En lärare eller rektor som använt sig av maktmedel enligt 35 d ska lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren. Granskning av en studerande och omhändertagande av föremål och ämnen ska registreras. En minderårig studerandes vårdnadshavare ska så fort som möjligt informeras om omhändertagande och granskning. 35 g (30.12.2013/1269) Överlämnande och förstörande av omhändertagna föremål och ämnen Föremål och ämnen enligt 35 d som omhändertagits av en studerande ska överlämnas till studerandens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller till studeranden om han eller hon är myndig. Föremålen och ämnena ska dock överlämnas till polisen eller till någon annan i la» föreskriven myndighet,«om studeranden, dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare inte har laglig rätt att inneha dem. Före överlämnandet ska föremålet eller ämnet förvaras omsorgsfullt. Överlämnandet ska ske så fort som möjligt efter det att föremålet eller ämnet har omhändertagits. Narkotika, skjutvapen, vapendelar, patroner, projektiler, gassprayer och explosiva varor som har omhändertagits ska omedelbart överlämnas till polisen. De föremål och ämnen som ska överlämnas till studeranden överlämnas efter arbetsdagens slut.
Om vårdnadshavaren inte inom tre månader efter det att han eller hon fått meddelande om omhändertagandet avhämtar föremålet eller ämnet får det bevisligen förstöras. Överlämnande och förstörande av föremål och ämnen ska registreras.