Juno 18 Tyska Kyrkan STOCKHOLMS STAD, GAMLA STAN, RAÄ 103 Arkeologisk undersökning SR 1200 John Wändesjö
Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: John Wändesjö ISBN: 978-91-87287-75-6 Publicering: 2016 Stadsmuseet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 2 3 SAMMANFATTNING... 2 4 BAKGRUND... 3 5 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 4 6 SYFTE, UTFÖRANDE OCH METOD... 4 7 UNDERSÖKNINGSRESULTAT... 4 8 SLUTSATSER... 5 9 KÄLLOR OCH LITTERATUR... 5
Figur 1: Undersökningsområdet markerat på ett utsnitt ur DP/Map, Stockholms stadsbyggnadskontor. 1 Inledning Stadsmuseet i Stockholm har följt schaktningar invid Tyska kyrkan och i fastigheten Juno 18 i Gamla stan. Arbetet föranleddes av att det krävdes markarbeten på grund av skadedjur som underminerat marken på kyrkogården. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla Stan Fastighet: Juno 18 Adress: Typ av undersökning: Schaktövervakning Uppdragsgivare: Tyska S:ta Gertrud församling Länsstyrelsens beslut dnr: 43111-5759-2016 Stadsmuseets dnr: 4.4/1032/2016 Undersökningsperiod: mars, april 2016 Arkeologisk personal: John Wändesjö, Emmy Kauppinen Dokumentation: Förvaras i stadsmuseets arkiv. 1 schaktplan. 3 Sammanfattning I samband med skadedjursbekämpning inne på Tyska kyrkans kyrkogård upptogs två schakt som grävdes till ett djup av ca 0,5 m djup. Marken bestod av omrörda fyllnadsmassor som 2
innehöll en del människoben. Dessa återdeponerades i anslutning till de upptagna schakten. Läget för återdeponeringen har markerats på schaktplanen (se fig 4). 4 Bakgrund S:t Gertruds kyrka som även kallas för Tyska kyrkan har en historia nära förknippad med det medeltida S:ta Gertruds gille. Gillet omnämns redan 1389 och i en festsal i staden firades skyddshelgonet S:ta Gertrud genom andliga måltider. Huset med festsalen låg invid Tyska Brinken där kyrkan ligger idag och under kyrkan finns gilleshusets källare fortfarande kvar (de Brun, s. 14). År 1571 fick tyska församlingen ett privilegiebrev av Johan den III vilket gjorde det möjligt att bilda en egen kyrkoförsamling. Huset förlängdes och byggdes om till ett kapell på 1580-talet. 1607 var den enskeppiga kyrkan färdigutbyggd och 1618 tillkom tornet. 1642 byggdes kyrkan om till en tvåskeppig hallkyrka och fick då sitt nuvarande utseende (Anrep Bjurling, 1993, s 13 ff). Tyska kyrkan hade ingen egen kyrkogård innan 1700-talets början och det var brist på begravningsplatser. Kyrkan blev ägare till hela tomten först vid sekelskiftet 1700. Tidigare hade tomten varit uppsplittrad på flera fastigheter och sedan medeltiden bebyggd med olika hus. Detta gjorde att kyrkorådet beslöt sig för att bygga ett eget gravkor på kyrkans tomt 1716. Gravkoret användes för begravningar ända fram till 1860. 1878 fattade tornet till kyrkan eld. Branden drabbade även gravkoret och dess norra och södra flyglar revs år 1881. I samband med rivningen flyttades alla gravar till Norra begravningsplatsen i Stockholm. Figur 2. Plan över gravkoret efter uppförandet. Utsnitt ur Jonas Brolins karta från 1771. 3
5 Tidigare undersökningar Figur 3. Plan över tidigare undersökningar inom fastigheten Juno 18. 1992 grävdes ett schakt söder om Tyska kyrkans västportal (SR 968). Schaktet var 5 x 5 m stort och grävdes till ett djup av 1,5 m. I schaktet framkom murar till ett medeltida hus som låg i hörnet av Tyska brinken och Prästgatan. Detta hus fungerade under 1600-talet som Storkyrkans pastorshus (Fennö & Söderlund, 2005). 6 Syfte, utförande och metod Schakten grävdes för hand med spade. Inmätningarna gjordes analogt. 7 Undersökningsresultat Schakt 1 Schakt 1 var 9 m långt och 1,5 m brett, det grävdes till ett djup av ca 0,5 m. Markytan låg på +12,53 m.ö.h. Marken bestod av grov sand. I lagret framkom en del ben. Benen bestod av obrända djurben, men även människoben. Inga ben låg i läge för ursprunglig begravning. I schaktet avdelades en plats för återbegravning som markerats på schaktplanen (se fig 4). Bland övriga fynd kom en del skaft till kritpipor som kan dateras till 16/1700-tal. Fynden togs inte till vara. 4
Schakt 2 Schakt 2 var 11 m långt och 0,4 till 1 m brett. Djupet var ca 0,5 m. Markytan låg på +14,07 m.ö.h. Direkt under betongplattor fanns ett 0,10 m tjockt bärlager av sand. Därunder fanns ett omrört svartbrunt lager med trädgårdsjord. I trädgårdsjorden framkom en del människoben som återbegravdes i en avdelad plats i schaktet (se fig 4). Figur 3. Schaktplan och markering för återdeponerade ben. 8 Slutsatser I samband med schaktkontrollen framkom ett mindre antal människoben. De återbegravdes i schakten, på platser som markerats på schaktplanen (se fig. 4). Enligt historiska källor har begravningar skett i gravkoret mellan åren 1716 och 1860. Gravkorets flyglar revs 1881 efter att en eldsvåda skadat dem. I samband med detta flyttades samtliga gravar till den Norra begravningsplatsen i Solna. De människoben som nu påträffats har sannolikt hamnat i marken efter det att gravkorets flyglar revs 1881. 9 Källor och litteratur Anrep Bjurling, J. 1993. Rättfärdiggörelse genom tro. Läktarmålningarna i Tyska S:ta Gertruds kyrka i Stockholm 1659-1665. Nyköping. De Brun, F. 1916. Anteckningar rörande Svartbrödraklostret i Stockholm. Sankt Eriks Årsbok 1916. Stockholm. Fennö & Söderlund. 2005. Juno 18, Tyska kyrkan. Stockholms stad, Gamla stan, Raä 103. Arkeologisk rapport 2005:17. Stockholm. 5