Beskrivning och karaktärsdrag för Brogårds tegelbruk och Fiskartorp, Bro Gård, Upplands Bro kommun

2014-11-05 Reviderad 2015-11-02 Beskrivning och karaktärsdrag för Brogårds tegelbruk och Fiskartorp, Bro Gård, Upplands Bro kommun Bakgrund På uppdrag av Coop fastigheter och Upplands-Bro kommun har Stockholms Byggnadsantikvarier AB inventerat Fiskartorp och sammanställt en byggnadsbeskrivning med karaktärsdrag för bebyggelse samt uppdaterat tidigare inventering av Tegelbruket, båda vid Bro gård. Område väster om Bro gård och utmed vattnet planläggs förnärvarande inför en omfattande exploatering med ny bostadsbebyggelse. Större delen av området är i dag obebyggt förutom små områden vid Bro gårds tegelbruk och Fiskartorp. År 2008, inför planprogrammet, utförde Stockholms Byggnadsantikvarier en antikvarisk förundersökning av Tegelbruket. Förundersökningen omfattade inte Fiskartorp. Eva-Lotta Erlingsson Byggnadsantikvarie Nytorgsgatan 17A, 2 tr. ö.g. 116 22 Stockholm www.stoba.se Tel 08-720 66 05 Org.nr 556462-0937

Beskrivning Fiskartorp Fiskartorp nås via en allékantad grusväg som utgör en axel från Bro gårds huvudbyggnad ner till en gammal ångbåtsbrygga. Bryggan har varit mycket betydelsefull för området och avgörande för miljöns framväxt. Bebyggelsen ligger väster om vägen, i en svag sluttning ned mot vattnet. Idag utgörs marken närmast bebyggelsen av gräsbevuxen trädgårdsmark och före detta odlingsmark med låga syrenhäckar, snöbär, fruktträd och andra lövträd, bland annat en lind och nere vid sjöstugan ett stort pilträd. I ytterkanterna och vid vattnet pågår igenväxning med lövsly. Bebyggelsen är anlagd under 1800-talet och tjänade ursprungligen som boställe åt torpare med anknytning till fiske och sjöfart. Ångbåtsbryggan kom dock att bli mycket betydelsefull och platsen blev en knutpunkt för transporter av omlandets trädgårdprodukter, mjölk mm in till Stockholm. Fem ångbåtar trafikerade bryggan som också utgjorde natthamn. Ångbåtstrafiken var också viktig för persontransporter. Hit anlände och avreste statarfamiljer, då de började eller lämnade sina anställningar i Bro socken. Här uppfördes också en handelsbod på tomten och den var i funktion fram till 1920. Ångbåtstrafikens betydelse minskade också efter hand. Öppna ytor närmast husen, stora lövträd och ett parti med snöbär. I utkanterna igenväxning med lövsly. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 2 (24)

Karta från 1918, odlingslotter ligger insprängda mellan bebyggelsen. Karta över Fiskartorpet med föreslagen ny bebyggelse inritad. Coop Fastigheter 1 Äldre mangårdsbyggnad 2 Yngre mangårdsbyggnad, Kaptensvillan 3 Sjöstugan 4 Sommarköket 5 Handelsbod 6 Bod vid handelsbod 7 Ladugård 8 Dasslänga 9 Skjul vid dasslänga kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 3 (24)

Bebyggelsen är uppförd under 1800-talet. Den består av en äldre och en yngre mangårdsbyggnad, den yngre kallad Kaptensbostaden, en ladugård som ligger lite längre västerut, en handelsbod, en mindre sjöstuga med veranda i strandkanten, sammanbyggd med ett sommarkök samt några mindre bodar och en liten dasslänga. Öster om vägen ligger också två mindre bodar som inte ingår i detta arbete. Bebyggelsen är mycket välbevarad och har ett högt kulturhistoriskt värde men underhållet är sedan länge eftersatt. Skalan på bebyggelsen är som högst en våning hög med inredd vindsvåning. De två mangårdsbyggnaderna har timmerstomme på sockel av natursten med flacka tak täckta med tvåkupigt tegel och med figursågade taktassar och dekor vid takfoten. På den yngre, större byggnaden har taket nyligen lagts om och byggnaden har försetts med ny takavvattning av galvaniserade rännor och med skarpa knäckar på stuprören. Väggarna är reveterade med spritputs av kalkbruk och avfärgade med ljus kalkfärg, det äldre är ljusgult och det yngre rosa men under detta lager skymtar också en ljusgul kulör. Knutar och fönsteromfattningar är slätputsade och vitmålade. Fönstren är huvudsakligen tvåluftsfönster med tre respektive två rutor i varje luft och med enkla bågar. Fönstren är brunmålade i den äldre mangårdsbyggnaden och blå respektive grönmålade i den yngre. Utmed östra långsidan har den äldre mangårdsbyggnaden en låg panelklädd och gulmålad tillbyggnad med tvåluftsfönster med figursågade foder samt en panelklädd pardörr på gaveln. Tillbyggnadens tak är pappklätt. Den yngre mangårdsbyggnaden har huvudingång med öppen farstukvist med figursågade spjälor i räcket och plåttäckt tak. På östra långsidan ligger en mindre panelklädd farstutillbyggnad med en panelklädd dörr och ett fönster på västra fasaden. På södra sidan ligger en glasad veranda med figursågad dekor, panelklädda gulmålade väggar och grönmålade spröjsade fönster som upptar större delen av gavelns bredd. Invändigt finns i båda mangårdsbyggnaderna bevarade eldstäder i form av kakelugnar respektive murade spisar med kåpor och järnspis. Äldre dörrar, foder, socklar och andra snickerier samt trappa. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 4 (24)

Den äldre mangårds-byggnaden, södra gaveln med den låga tillbyggnaden. Den äldre mangårdsbyggnaden, östra långsidan kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 5 (24)

Interiör med murad spis från äldre mangårdsbyggnaden Fönster med figursågade foder, äldre mangårdsbyggnaden Den yngre mangårdsbyggnaden, Kaptenbostaden, ligger i en slänt med verandan vänd mot vattnet. Framför veranden växer syrénhäckar på en låg terrassmur. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 6 (24)

Farstukvisten till yngre mangårdsbyggnaden Fönster i norra gaveln, figursågade taktassar och dekor vid takfot, yngre mangårdsbyggnaden Sjöstugan är en mindre sommarbostad precis i sjökanten. Den har synlig rödfärgad timmerstomme, brädklädda och vitmålade knutar, tak täckt med tvåkupigt tegel och profilerade taktassar. Skorstenen är putsad och förkortad. På gaveln mot sjön ligger en glasveranda. Verandans väggar är nedtill klädda med ljust målade figursågade snickerier som bildar kontrast mot en bakomliggande röd panel. Verandans fönster är spröjsade och målade i en ljusgrå nyans. Fönstren i östra fasaden är vitmålade tvåluftsfönster med tre rutor i varje luft och har figursågade foder. Fönstren i västra fasaden är enkla enluftsfönster. På norra gaveln ligger en liten farstutillbyggnad med väggar klädda med rödfärgad locklistpanel och en pardörr klädd med liggande bred panel målad med mörockra. Invändigt finns bevarade foder och socklar samt dörrar och en nisch för en kamin. Vid sjöstugan västra gavel sitter en liten trädgårdsdörr som också hänger samman med sommarköket. Sommarköket är en liten byggnad med pulpettak med en låg tillbyggnad vid sjöstugan. Taken är papp- respektive tegeltäckta. Skorstenen är oputsad. Dörren är upptill glasad, grönmålad. Invändigt finns en murad spis med kåpa och en järnspis samt äldre enkla foder och socklar. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 7 (24)

Sjöstugan och sommarköket Sjöstugans veranda kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 8 (24)

Sjöstugan och sommarköket, Stockholms länsmuseums hemsida. Okänt årtal Handelsboden är en smal långsträckt byggnad med en sockel av natursten, delvis på plintar. Väggarna är klädda med rödfärgad locklistpanel och taket med tvåkupigt tegel. Fönstren, varav vissa är igensatta, är tvåluftsfönster, på framsidan (öster) med spröjs och på baksidan utan. På framsidan finns tre dörrar klädda med liggande panel i olika dimensioner och en pardörr i samma utförande. Samtliga är målade med mörkockra. Foder kring dörrar och fönster är släta men avslutas med en spets som ger ett karaktäristiskt utseende. På baksidan finns en sentida panelklädd dörr. Invändigt består handelsboden av tre isolerade rum varav två har bevarad bröstning och innertak av pärlspontpanel. Det finns också äldre spegeldörrar, foder och snickerier. Byggnaden har använts som sommarbostad. I norra delen ligger oisolerade förrådsrum och en trappa upp till loftet. Intill ligger en bod med fasader klädda med rödfärgad locklistpanel och med två brädklädda dörrar målade i mörkockra. Ladugården är en timrad länga med stensockel med en tillbyggnad av tegel vid östra gaveln. Timret ligger delvis bart och är rödmålat, andra delar är klädda med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 9 (24)

Ladugårdsbyggnaden är invändigt ombyggd till några mindre sommarbostäder vilket är märkbart i fasaderna där det sitter flera olika typer av fönster och dörrar. Vid stigen mellan handelsboden och ladugården ligger ett skjul och en dasslänga. Handelsboden samt en mindre bod Handelsboden kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 10 (24)

Ladugården Skjul samt dasslänga kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 11 (24)

Karaktärsdrag för Fiskartorp Marken Låga terrassmurar i trädgården samt i sjökanten Öppna gräsytor, äldre odlingsytor Klippta häckar av syrén och snöbärsbuskar Fruktträd Solitära lövträd Större bostadsbyggnader/mangårdsbyggnaderna Socklar av natursten Fasader med ljust avfärgad spritputs, slätputs vid fönster och knutar Flack takvinkel, sadeltak, rött taktegel Skorstenar med bart tegel, har sannolikt varit putsade och försedda med krön. Tvåluftsfönster med spröjs samt enstaka fönster i andra format Tillbyggnader och verandor i trä i lättare utförande, finare dimensioner, klädda med stående panel och till stor del uppglasade med spröjsade fönster. Lövsågade detaljer och foder i verandor, tunna tak täckta med papp eller plåt. Enklare bostäder/handel/sjövillan, sommarköket och handelsboden Socklar eller plintar av natursten Rödfärgade fasader av bart timmer, lockpanel eller locklistpanel, vattbräda Vitmålade knutar, takfotsbräder, vindskivor Flack takvinkel, sadeltak, rött taktegel Skorstenar kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 12 (24)

Vitmålade knutar, vindskivor. Lövsågade och ofta vitmålade detaljer vid verandor, foder vid dörrar och fönster Tvåluftsfönster med spröjs Tillbyggnader och verandor i trä i lättare utförande, finare dimensioner, till stor del uppglasade med spröjsade fönster. Lövsågade detaljer och foder i verandor, tunna tak täckta med papp eller plåt. Enkla dörrar och pardörrar utan glasning klädda med liggande panel, målade med mörkockra Ekonomibyggnader/Ladugården/bodar/skjul Socklar eller plintar av natursten Rödfärgade fasader av bart timmer, lockpanel eller locklistpanel Flack takvinkel, sadel- eller pulpettak rött tvåkupigt taktegel eller korrugerad plåt Bräd- eller panelklädda dörrar och portar, målade med mörkockra Enkla fönstersnickerier, vitmålade kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 13 (24)

Beskrivning Tegelbruket Beskrivningen omfattar de fyra byggnaderna i fet stil. A Arbetarbostad B Lokstall C Arbetarbostad D Smedja E Torklada F Maskinhus G Tegelmästarbostaden H Arbetarbostad Tegelbruket anlades under mitten av 1800-talet och var då ett gårdstegelbruk till egendomen Brogård. Greve Johan Sparre, som ägde Brogård, omvandlade omkring år 1899 det lilla gårdstegelbruket till ett för tiden modernt tegelbruk. I början av 1900-talet tillverkade det ångdrivna tegelbruket omkring 2 miljoner murtegel per år. Från 1915 arrenderades tegelbruket av det nybildade bolaget AB Mälardalens Tegel och 1923 köpte bolaget bruket för 175 000 kr. Enligt avtalet skulle bolaget få ta lera från herrgårdens marker i 40 år, ca 300 000 kubikmeter. Matjorden skulle tas bort och lämnas i högar. För rätten till lera utgick under 20 år från 1924 en avgift av 1 krona per 1000 12-tums murtegel. Säljaren hade också rätt att årligen inköpa 15 000 styck murtegel till 20 % rabatt. 1928 brann en 45 m lång tvåvånings torklada. Under 1930 40-talen skedde omfattande moderniseringar och ombyggnader. Bland annat infördes eldrift och vinterbonade lador uppfördes vilket möjliggjorde en längre tillverkningssäsong. Överskottsvärmen från tegelugnen tillvaratogs så att torkning av leran även blev kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 14 (24)

möjlig vintertid. Under andra världskriget var driften vissa år begränsad och de kalla vintrarna gjorde sjötransporterna besvärliga. 1947 såldes AB Mälardalens tegel till KF, och brukets kapacitet ökade till 5 miljoner sten om året. Brogårds tegelbruk var i drift fram till 1966, därefter tillverkades tegelelement fram till 1970. 1971 såldes tegelbruket till KF och KF:s rikslager i Bro som använde byggnaden som lager. Från 1994 och ett par år framåt tillverkades kattsand i lokalerna. Mitt i området ligger det gamla maskinhuset med sin höga skorsten. Huset härbärgerade först ångmaskinen och sedan kontoret för tegelbruket. På senare tid har en tvättstuga funnits i byggnaden. Torkladan vars stomme är från sekelskiftet, där den nu rivna tegelugnen stod, har byggts om i flera omgångar och används idag som lager. Även smedjan och det gamla lokstallet finns kvar. Två arbetarbostäder, Vita björn och Sköna ro, samt tegelmästarbostaden är uppförda i tegel under 1800-talets slut och i början av 1900-talet. Den röda arbetarbostaden, byggd i trä, är flyttad från Bro där den tidigare fungerade som gästgiveri, under en period stod den även vid Bro kyrka. Arbetarbostäderna används fortfarande som bostäder och är invändigt moderniserade. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 15 (24)

Maskinhuset är en av de ursprungliga byggnaderna. Det är uppfört i tegel med slätputsade och rött avfärgade fasader. År 2008 var fasadfärgen gul och på äldre fotografier ser fasaderna ljusa ut. Taket är täckt med tvåkupigt tegel och genom norra takfallet sticker en kortad skorsten med plåthuv upp. Fönster är främst rödmålade tvåluftsfönster men på de båda gavlarna har glasade öppningsbara partier tagits upp under senare tid. Utanför det västra ligger en nyuppförd uteplats med altan. Entrédörren mot söder är glasad och panelklädd och har ett litet plåttäckt skärmtak. Maskinhuset, östra gaveln och norra långsidan med entrén. Maskinhuset, västra gaveln med nyuppförd altan. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 16 (24)

Tegelmästarbostaden tillhör de ursprungliga byggnaderna. Byggnaden är en och en halv plan hög. Byggnaden har en tegelstomme och murad taklist samt sockel av släthuggna stenblock. Fasaderna och taklisten är putsade och gult avfärgade. Sockelstenarna är målade ljusgrå. Taket är täckt med tvåkupigt tegel med vit vindskiva och byggnaden har en skorsten murad med rött tegel med en liten utkragning. Fönstren, som inte är ursprungliga, är vita T-post fönster i nedre våningen och tvåluftsfönster i övervåningen. Dörren är en panelklädd dörr med glas i övre delen. Hela entrépartiet är omgjort, ursprungligen hade huset en öppen farstukvist. Tegelmästarbostadens framsida och södra gavel med tydligt markerad taklist. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 17 (24)

Tegelmästarbostadens norra gavel I utkanten av tomten ligger en jordkällare kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 18 (24)

Fönstren är gamla men troligen inte ursprungliga. Entrépartiet är sekundärt, tidigare var det en öppen farstukvist. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 19 (24)

Lokstallet är en liten byggnad uppförd av tegel med tak belagt med tvåkupigt tegel. Grunden är gjuten betonggrund. I södra fasaden finns en symmetriskt placerad brädklädd port med bandgångjärn samt murat valv och en järnbalk över karmen. I betongläggningen utanför finns ännu rälsar bevarade. I norra fasaden sitter också en port. Fönstren är tvåluftsfönster med hörnbeslag utan spröjs, de saknar valv men har en järnbalk. Lokstallet, södra gaveln Lokstallet, norra gaveln och västra långsidan kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 20 (24)

Utanför porten finns räls kvar i betongen. Fönster med järnbalk över. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 21 (24)

Arbetarbostaden kallad Vita Björn ligger på ett backkrön i norra delen av bruksområdet. Den tillhör de ursprungliga byggnaderna och uppfördes troligen i slutet av 1800-talet. Dagens utformning av fönster och entrépartier tyder på att byggnaden upprustades i samband med brukets modernisering på 1930 40- talen. En ombyggnad har också skett efter en brand 1962. Vita Björn är en tvåvåningsbyggnad med inredd vind som är förhållandevis stor i jämförelse med övriga bostadshus inom bruket. Det var en arbetarkasern med ett flertal bostäder i, okänt hur många. Vid inventeringen 2008 fanns här sju bostäder. Byggnaden har en stomme av tegel och spritputsade, gulfärgade fasader och slätputsade stickbågeformade fönsteromfattningar. Vindsvåningen är omputsad, troligen skedde detta i samband med ombyggnaden efter branden 1962. Taket är täckt med tvåkupigt rött tegel och byggnaden har två skorstenar murade av rött tegel. Byggnaden har två entrédörrar med gemensam betongtrappa på östra långsidan. På båda gavlarna har det också funnits entréer, trapporna och skärmtaken är kvar men dörrarna är ersatta med fönster. Fönstren är sekundära brunmålade tvåluftsfönster utan spröjs. Entrédörrarna är släta trädörrar med glasad övre del. Den stora arbetarbostaden Vita Björn innehöll 2008 sju lägenheter. Foto från 2008. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 22 (24)

Nuvarande entréparti med skärmtak, trappa, räcken och dörrar har troligen tillkommit på 1930- eller 40-talet. Foto från 2008. Norra gaveln och fasaden mot väster. Foto från 2008. kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 23 (24)

Karaktärsdrag för Maskinhuset, Tegelmästarbostaden, Lokstallet och Arbetarbostaden Vita Björn Gemensamt Liten skala (undantaget arbetarbostaden Vita Björn) Enkel, funktionell arkitektur Symmetrisk fasadindelning, placering av fönster och dörrar Putsade fasader och tegelfasader Sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel Enkla fönstersnickerier utan spröjs Maskinhuset Skorstenen av rött tegel Tegelmästarbostaden Profilerade taklister Sockel av släthuggen natursten Lokstallet Gjuten sockel Rälsen Enkla portar Arbetarbostaden Vita Björn Spritputsade socklar och fasader Slätputsade stickbågeformade inramningar kring fönstren. Slätputsade inramningar vid entrédörrarna Synliga taktassar/sparrar Flera entréer, även på gavlarna, vilket visar att det är ett flerbostadshus. Entréerna är symmetriskt placerade på fasaderna Betongtrappor med enklar smidesräcken Nätta plåttäckta skärmtak vid entréerna kommun 2014-11-05. Reviderad 2015-11-02 24 (24)