Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 FOLKSTRÖMS KAPELL Hällestads socken Finspångs kommun Linköpings stift Östergötlands län
FOLKSTRÖMS KAPELL Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Rapport oktober 2005 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 FOLKSTRÖMS KAPELL... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 SOCKNEN... 5 KYRKOMILJÖN... 6 KYRKOGÅRDEN... 6 KYRKOBYGGNADEN... 6 Exteriör beskrivning... 7 Interiör beskrivning... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 9 Kyrkobyggnaden... 9 HÄNDELSELISTA... 9 ÖVRIGT... 11 Befintliga skyddsformer... 11 Övriga inventeringar... 11 Källor... 11 Kartor... 11 2
Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3
Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4
FOLKSTRÖMS KAPELL Folkström 21:7, Hällestads socken, Finspångs kommun, Finsponga läns härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Hällestad är en medeltida sockenbildning och den äldsta kända kyrka var uppförd i Hällestad, sannolikt i slutet av 1200-talet. Den totalförstördes vid en brand 1893. Kyrkan hade en klockstapel från 1730-talet, som efter kyrkobranden 1893 skänktes till Skansen. En ny kyrka uppfördes strax söder om den medeltida kyrkplatsen. Den invigdes 1895 och uppfördes efter ritningar av arkitekt Gustaf Petterson. Folkströms bruk ligger i socknens norra del och befolkningen i skogsbygden hade mycket lång väg till kyrkan i Hällestad. Redan på 1850-talet hade skolbyggnaden vid Folkström tagits i anspråk som gudstjänstlokal. Sedan 1870-talet utnyttjas byggnaden enbart som kyrka. Huset är uppfört av liggande timmer 1841-1844 och senare tillbyggt. Fasaderna är rödfärgade. Sadeltaket är belagt med röda betongpannor. De vitmålade fönstren är försedda med fönsterluckor och ingången är via ett trapphus i söder. BESKRIVNING OCH HISTORIK Häradsekonomisk karta 1868-1877, Skönnarbo SOCKNEN Hällestad är en medeltida sockenbildning och omnämns 1316 som Herlastadh. Socknen hör naturgeografiskt till det område som betecknas som norra skogsbygden med Östergötlands bergslag. Området blev koloniserat under medeltiden. Det är rikt på mineraler och bruksbygderna dominerar alltjämt landskapet. Socknen domineras av skogsbygd, men runt kyrkan och i socknens mellersta delar öppnar sig en bördig slättbygd med tätare bebyggelse. Socknen är arealmässigt en av länets större socknar. I socknen har häradets tingsplats varit belägen. Brukshantering och i senare tid industrietablering har tillsammans med jordbruk och skogsbruk utgjort de huvudsakliga näringarna. Socknens största och äldsta bruksegendom är Sonstorps bruk, som fick privilegium år 1580. Bland de övriga bruken bör framför allt 5
Borggårds, Grytgöls och Folkströms bruk nämnas. Det sistnämnda ligger längst upp i socknens norra del. I kanten av bruksmiljön ligger Folkströms kapell, som sedan mitten av 1800-talet fungerar som gudstjänstlokal. Järnvägen mellan Norrköping och Örebro passerar socknen och hade ursprungligen sex stationer inom socknen, däribland en sydväst om kyrkan i Hällestad. KYRKOMILJÖN Folkström kapell är beläget strax söder om Folkströms bruksmiljö. Bebyggelsen har vuxit upp runt ett stångjärnsbruk och järnmanufaktur. Bruket lades ner på 1880-talet och bruksherrgårdens huvudbyggnad flyttades till Ljusfallshammar och byggdes om till ett ordenshus. Av bruksbebyggelsen kvarstår herrgårdsflyglarna, magasin och arbetarbostäder. KYRKOGÅRDEN En kyrkogård anlades på 1870-talet ett par hundra meter nordöst om kapellet på initiativ av brukspatron P A Wassrin. Den har togs ur bruk vid sekelskiftet 1900. KYRKOBYGGNADEN Folkströms kapell uppfördes ursprungligen som skola för Folkströms bruk år 1841-1844 på initiativ av brukspatron P A Wassrin. Skolbyggnaden inreddes med skolsal i bottenvåningen och en utvändig trappa på västgaveln till lärarbostaden på övervåningen. I början av 1850- talet tillbyggdes skolan och fick en invändig trappa i ett trapphus på södra sidan. Befolkningen i Folkström hade väldigt långt till sin församlingskyrka i Hällestad och genom en kunglig resolution 1869 blev det tillåtet att utdela nattvard i Folkströms skolhus. Brukspatronen skänkte året därpå bl a en nattvardskalk och en orgel för att brukas under gudstjänsterna. Orgeln hade han inköpt på auktion i Vinnerstad kyrka. Den var ursprungligen byggd år 1700 i Söderköping av orgelbyggaren Johan Agerwall för S:t Lars kyrka i Linköping. År 1874 köptes bruket av H J Hamilton, som skänkte mark och byggnad för att inrätta en ny skola. Sannolikt utnyttjades därefter den gamla skolbyggnadens bottenvåning enbart som gudstjänstlokal. Eventuellt fortsatte skolundervisningen i något av de två rum, som fanns inredda på gavlarna. Först 1953 tillkom en klockstapel med en klocka skänkt av en privatperson. Församlingen har under alla år haft rätten att disponera kapellet och marken gratis mot att de har stått för underhållet. På 1980-talet köpte dock Hällestads församling kapellet. En renovering utfördes, då bl a det ursprungliga trägolvet ersattes av ett gjutet betonggolv. 6
Exteriör beskrivning Folkströms kapell är ursprungligen uppfört som skola. Byggnaden är uppförd av liggande timmer, som är synligt och avfärgat med Falu rödfärg. Fönster- och dörrfoder, fönster och fönsterluckor samt den profilerade takfotslisten är vitmålade. I söder finns ett senare tillbyggt trapphus, som även innehåller förstuga eller vapenhus. Utbyggnaden är klädd med en stående rödfärgad pärlspontpanel. Byggnaden täcks av ett sadeltak, som är belagt med röda betongpannor. Fönstren är utåtgående med tre rutor i varje båge varav den övre spröjsen är kraftig och ger sken av en tvärpost. En båge är öppningsbar, medan den andra fasta bågen har en öppningsbar ruta. Fönsteröppningarna är försedda med luckor. I gavelröstena finns lunettfönster. På norra sidan är ett fönster uppsågat ned till sockeln, vilket ska ha funktion som nödutgång. Huvudingången är via trapphusbyggnaden i söder med en dubbeldörr med dörrblad klädda med en träimitationsmålad liggande spontad panel. Interiör beskrivning Långhuset och koret har en rektangulär plan. Golvet är gjutet sedan början av 1980-talet. Väggarna är putsade och gråmålade och det plana trätaket består av breda gråmålade brädor. Rummet har i mittaxeln två kvadratiska pelare med profilerad bas och kapitäl. Fönsteröppningarna är försedda med vitmålade skruvade innanfönster. Över fönstren är handgjorda gardinstänger av trä monterade. De härstammar sannolikt från 1800-talet. I öster finns en äldre skorstensstock och i sydöstra hörnet finns spår efter en kamin. Det nordvästra hörnet är sedan mitten av 1980-talet avdelat med tunna mellanväggar av gråmålade skivor. Utrymmet är inrett till ett pentry. Bänkinredningen består av lösa bänkar, som är målade i träimitation. Bänkarna lär enligt uppgift komma från någon kyrka i Norrköping. I väster står orgeln direkt på det äldre 7
trägolvet, cementgolvet är gjutet runt orgelhuset. Orgeln har en enkel barockfasad målad i gråvitt med sparsam förgyllning. Orgeln är ursprungligen byggd för S:t Lars kyrka i Linköping år 1700 av Johan Agerwall i Söderköping. I öster finns en anordning med altarpredikstol, uppbyggt på ett podium med spjälverk åt sidorna. Framför står ett enkelt halvmånebord som altarbord. Altarringen har också ett enkelt utförande av stående släta breda gråmarmorerade brädor. Som altaruppsats finns en kopia av Thorvaldsens Kristusgestalt. Dopfunten består av en enkelt svarvad träställning med dopskål av glas. Vapenhus/förstuga/trapphus är tillbyggt på södra sidan. Golvet är lagt med kvadratiska kalkstensplattor, sannolikt tillkomna samtidigt som kyrkorummets golv omgjordes i början av 1980-talet. Väggarna är klädda med en bred, stående, slät och gråmålad panel. I sydöstra hörnet har någon förändring skett och där är den äldre panel utbytt mot smalare panel. Det plana trätaket består av vitmålade breda brädor, även här utbytta mot smalare dimensioner mot söder. Den västra sidan är avdelad med en enkel gråmålad plankvägg med dörr till trappan till övervåningen. Dörren till kyrkorummet är en äldre gråmålad dubbeldörr med speglar. Vind/övervåning. Trappan till övervåningen är av obehandlat trä med ett enkelt träräcke. Övervåningen används inte och är i ett väldigt fragmentariskt skick. Den har varit inredd med två gavelrum, varav det östra fortfarande har en ålderdomlig prägel, dock med långt eftersatt underhåll. Timmerväggarna är lerklinade med en gråmålad bröstning och däröver en enkel marmoreringsmålning i rosa toner. Det andra rummet har endast fragment kvar av en grå marmoreringsmålning. Innerdörrar m m saknas. 8
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kapellet, kyrkogården och den resterande bruksbebyggelsen utgör en kulturhistorisk intressant miljö med stora brukshistoriska värden. Kyrkobyggnaden Folkströms kapell kom till på privat initiativ av ägaren till Folkströms bruk. Byggnaden har exteriört kvar sin ursprungliga prägel som skolhus, medan interiören karakteriseras av ett enkelt och nästan spartanskt kyrkorum med altarpredikstol och lösa bänkar. Barockorgeln är en av de äldsta hantverksmässigt och inhemskt byggda orglarna i landet och har mycket stora musik- och konsthistoriska värden. Övervåningens gavelrum med sin ålderdomliga marmoreringsmålning har, trots sitt förfallna skick, stora byggnadshistoriska värden. Samhörigheten med Folkströms bruk är mycket påtaglig, dels genom närheten till bebyggelsen och dels genom donationer av inventarier och inredning. Sammanfattning Byggnaden har exteriört i stort sett behållit sin äldre utformning med bl a bevarade fönster och dörrar. Barockorgeln är en av de äldsta hantverksmässigt byggda orglarna i landet och har mycket stora musik- och konsthistoriska värden. Kapellets historia är intimt förknippad med ägarna till Folkströms bruk. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1841-1844 Nybyggnad skolhuset uppfördes med skolsal på bottenvåningen och lärarbostad på övervåningen. (SvK) 1853 Ändring ombyggnad, skolhuset tillbyggdes. (FB 1994-03-24) 1856 Ändring användning, skolhuset började även användas som gudstjänstlokal. (ÖC 2002-05-11) 1869 Tillstånd genom en kunglig resolution att dela ut nattvard i skolhuset. (FK) 9
1870 Fast inredning - orgel byggd av Johan Agervall i Söderköping år 1700, skänktes av brukspatron P A Wassrin. Orgeln byggdes ursprungligen för S:t Lars kyrka, såldes till Vinnerstads kyrka 1767. Uppsattes troligen av orgelbyggare A P Kullbom, Linköping. (SvK, ÖLM) 1874 Ändring användning, skolverksamheten flyttade och byggnaden utnyttjades enbart som kapell. (SvK) 1874 Fast inredning altarpredikstol, öppna bänkar. (SvK) 1930-1939 Fast inredning de nuvarande öppna bänkarna inköptes från någon kyrka i Norrköping. (ET) 1948 Teknisk installation elektrisk belysning. (SvK) 1953 Renovering fast inredning, orgeln renoverades av Bröderna Moberg, Sandviken. (NF) 1953-1954 Nybyggnad klockstapel. (SvK) 1954 Specifika inventarier klocka, gjuten vid Bergholtz klockgjuteri, Sigtuna. (Östgöta Dagblad 1954-10-21) 1984-1985 Kapellet köptes av Hällestads församling av tidigare ägaren Domänverket. (FB 1984-06-06) 1984 Ändring ombyggnad, interiören, trägolvet bröts upp p g a fuktproblem och ett cementgolv göts. (ET) 1984 Teknisk installation kaminen ersattes av elektrisk uppvärmning. (ET) 1984 Renovering fast inredning renovering av 1700-talsorgeln, Magnussons Orgelbyggeri, Mölnlycke. (ÖLM) 1985-1986 Ändring ombyggnad, interiör, kyrkorummets nordvästra hörn avdelades med mellanväggar för att inrymma ett pentry. (ET) 1986 Ändring ombyggnad, takets lertegel ersattes av röda betongpannor. (ET) 1995 Ändring ombyggnad, fönstret på korets norra sida uppsågades för att fungera som nödutgång. (ET) 1997 Ändring teknisk installation, elen drogs om. (ET) 2003 Ändring ombyggnad, interiör, originaltaket frilades under påspikade skivor, lagades och målades med en ljusgrå linoljefärg. (ÖLM) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se ET Muntliga uppgifter av Erling Thyselius, kyrkorådsledamot. 10
FB Finspongsbladet? FK Folkströms kapell med Folkströmsorgeln, uå. SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÖC Östgöta Correspondenten ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv ÖVRIGT Befintliga skyddsformer Kapellet är skyddat enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Kyrkogården är tagen ur bruk och skyddas enligt Lagen om kulturminnen 2 kap. Folkström, K34, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Källor Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Folkströms kapell med Folkströmsorgeln, uå. Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-N, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IV, Uddevalla 1950 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Muntliga uppgifter av Erling Thyselius, kyrkorådsledamot. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Skönnarbo Ekonomisk karta, 1981, blad 9F 4g Folkström Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i oktober 2005. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 11