Användning av kromater, bly- och zinkmalm har ökat. Användning av bl.a. drivmedel och färg har minskat

MI 45 SM 0001 Miljö- och hälsofarliga kemikalier Ämnen och produkter Hazardous chemicals i korta drag Användning av kromater, bly- och zinkmalm har ökat Blymalm och zinkmalm är exempel på varugrupper som ökat i förbrukning (inklusive lager) under perioden 1995-1999. Även kromater, som används vid bl.a. svetsning och sprutmålning med rostskyddsfärg, har visat en tendens till ökning. För övrigt är det inte många varugrupper som visat någon klar trend varken åt ökning eller minskning mellan dessa år. Användning av bl.a. drivmedel och färg har minskat De 15 största produkttyperna 1998 finns redovisade i tabellform. Syntesråvaror och drivmedel är de största m.a.p. kvantitet, 23 800 tusen ton resp. 19 200 tusen ton. Färger och lacker samt smörjmedel är de två största produkttyperna m.a.p. antal produkter, 4 600 st resp. 4 400 st. Drivmedel, färger och lacker samt smörjmedel finns även med i de tabeller som visar de största produkttyperna som både är hälsofarliga och konsumenttillgängliga. Vid jämförelse mellan 1997 och 1998 har de flesta produkttyper i tabellerna minskat i mängd. Specialstudie 2000 Konsumenttillgängliga produkter Speciellt för i år är en redovisning om konsumenttillgängliga produkter 1999. Bl.a. hur stor del av konsumenttillgängliga bygg-, städ- och rengöringsprodukter som är hälsofarliga. Som exempel kan nämnas att 39 % av färger och lacker samt 30 % av produkten spackel klassas som hälsofarliga. Störst mängd av hälsofarliga, konsumenttillgängliga städ- och rengöringsmedel utgörs av maskindiskmedel, 7 400 ton. Konsumenttillgängliga tvättmedel finns i stor mängd, 36 300 ton varav 2 900 ton är hälsofarliga. Margareta Östman, KemI, tfn 08-783 11 62, margaos@kemi.se Helena Rudander, SCB, tfn 08-506 948 15, helena.rudander@scb.se Statistiken har producerats av SCB, på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie Miljövård MI 45 SM 0001. Utkom den 30 november 2000. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Kemikalieinspektionen och SCB 2 Mi 45 SM 0001 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Jämförelse mellan olika statistikkällor 4 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 4 Kemikalietillflöden i branscher 5 De största ämnena med avseende på kvantitet 5 De största ämnena med avseende på antal produkter 5 De vanligaste produktgrupperna 6 De vanligaste produktgrupperna då hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkter 6 Produkter fördelade över faroklasser 6 Kemikalieanvändning, tidsserier 7 Vanliga ämnen i kemiska produkter 7 Specialstudie Konsumenttillgängliga produkter 7 Tabeller 10 1. Tillverkning, import, export, förbrukning och lager av vissa kemikalier i Sverige 1998, ton 1 10 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier 1995-1999, ton 12 3. Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet 1995-1999, ton 17 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 18 4. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1 1998 19 5. De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1998 23 6. De 15 största produkttyperna m.a.p. kvantitet 1998 27 7. De 15 största produkttyperna m.a.p. antal 1998 27 8. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet 1998 27 9. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal 1998 27 10A. De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass 1998 28 10B. De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass 1999 28 Tabeller i specialstudie 29 11. De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. antal produkter), fördelade över faroklass 1999 29 12. Antal konsumenttillgängliga produkter som innehåller konserveringsmedel, 1999 29 13. Cancerframkallande, reproduktionstoxiska och mutagena ämnen i konsumenttillgängliga produkter, 1999 30 14. Allergiframkallande ämnen i konsumenttillgängliga produkter, 199930

Kemikalieinspektionen och SCB 3 Mi 45 SM 0001 15. Konsumenttillgängliga städ- och rengöringsprodukter 1999 31 16. Konsumenttillgängliga byggprodukter 1999 31 17. Konsumenttillgängliga bilvårdsprodukter 1999 32 18. Miljöfarliga ämnen i konsumenttillgängliga produkter 1999 32 19. Lösningsmedel i olika konsumenttillgängliga produkttyper 1999 33 Diagram 34 1. Förbrukning och lager av vissa kemikalier 1990-1999 34 2. De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, 1 000-tal ton 1998 37 3. De 10 största ämnena m.a.p. antal produkter, 1000-tal ton 1998 37 Fakta om statistiken 38 Detta omfattar statistiken 38 Definitioner och förklaringar 38 Så görs statistiken 39 Statistikens tillförlitlighet 39 Industristatistiken 39 Utrikeshandelsstatistiken 39 Varustatistiken 40 Kemikalieinspektonens produktregister 40 Bra att veta 40 Summary and list of terms 41 Information and other notes on this report 41 List of terms 43

Kemikalieinspektionen och SCB 4 Mi 45 SM 0001 Statistiken med kommentarer Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (1998-1999) samt från Statistiska centralbyråns industristatistik (1995 1999), utrikeshandelsstatistik (1995 1999) och varustatistik (1989 1999). Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter disussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I tabellerna 6-9, 10A-B och 11 är värdena avrundade till tre siffrors noggrannhet. Avrundningen gör det lättare att jämföra värden i resp. tabell. I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig Jämförelse mellan olika statistikkällor I tabell 1 jämförs 1998 års uppgifter från SCB:s industristatistik, utrikeshandelsstatistik och varustatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att: Tillverkningsuppgifter (produktion) och import jämförs mellan KemI:s produktregister och SCB:s databaser. Summan av förbruknings- och lagermängderna är definitionsmässigt jämförbara med tillverkning+import-export. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Kommenterande text som förklarar vissa stora skillnader för några kemikalier ges direkt under gällande kemikalie. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. I de olika källorna finns det skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning i de olika register som tabellen baseras på, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter. Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier Redovisning av tillverkning och utrikeshandel sker per varugrupp (ämne) 1995-1999 i tabell 2 och 3. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. tillförseln till landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, produktion+import-export.

Kemikalieinspektionen och SCB 5 Mi 45 SM 0001 Blymalm och zinkmalm har ökat i förbrukning (inklusive lager) under perioden 1995-1999. Även kromater, som bl.a. används vid svetsning och sprutmålning med rostskyddsfärg, har visat en tendens på ökning. För övrigt är det inte många av ämnena i denna studie som visat någon klar trend åt varken ökning eller minskning under åren. För redovisning av dessa tidsserier för tidigare år finns uppgifter att hämta i rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM (ej tillgängliga på Internet utan endast i pappersformat). Kemikalietillflöden i branscher I tabell 4 och 5 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Tabell 4 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 5 m.a.p. antal produkter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd, med avseende på kvantitet resp. antal produkter, som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet. Syftet med tabell 4 och 5 är att ge en uppfattning över hur stor mängd som hanterats inom resp. bransch. Denna totala mängd i tabell 4 och 5 finns även redovisad i diagram 11 resp. 12, uppdelad på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändares branscher av produktregistrets värden. De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 4 visar att råolja är den största kemikalien mängdmässigt, med ca 17,6 miljoner ton. Den används som råvara för raffinering. Även för dieselolja och bensin redovisas stora mängder. Av totalt 9,3 miljoner ton dieselolja går 4,3 miljoner till exportinriktad verksamhet och 2,9 till handel. Bensin går till motsvarande branscher med ca 1,7 resp. 3,8 miljoner ton. Råolja är ett exempel på ett ämne som finns i ett litet antal produkter men i stora mängder. Vatten är ett viktigt lösningsmedel och det enda stora ämne som finns i alla branscher. De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 5 visar att de flesta av ämnena är spridda inom många olika branscher. Xylen och titandioxid förekommer i många produkter (förutom vatten som finns i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena i tabellen). Främst förekommer xylen i många produkter inom handel och verkstadsindustri, där antalet är 1 391 resp. 1 036. Även titandioxid har flest produkter inom handel, 1 148 stycken. Båda ämnena är vanliga ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. Tablå 1. Totala mängder inom alla branscher, 1 000 ton 1995 1996 1997 1998 Ökning åren 1995-1999 Tabell 4 Antal prod. 20 053 20 729 21 806 22 361 11 % Kvantitet 35 765 51 087 58 043 56 463 67 % Tabell 5 Antal prod. 46 977 47 687 51 374 53 675 14 % Kvantitet 2 564 3 034 3 259 3 404 33 %

Kemikalieinspektionen och SCB 6 Mi 45 SM 0001 Tablå 1 visar totala värden i tabell 4 och 5 för åren 1995-1998. Vid jämförelse mellan åren kan noteras att den totala kvantiteten för de stora ämnena med avseende på kvantitet i tabell 4 har ökat markant efter år 1995. Ökningen beror huvudsakligen på anmälan av några stora oljeprodukter. Antalet produkter visar endast en liten förändring i de två tabellerna. De vanligaste produktgrupperna Tabell 6 och 7 visar de 15 största produkttyperna totalt sett m.a.p. kvantitet resp. antal produkter för år 1998. Produkttyperna som redovisas i tabell 7 är desamma som fanns med i förra årets rapport med undantag för avisningsmedel som tillkommit och smörjmedel som bortfallit. Syntesråvaror och drivmedel är de största m.a.p. kvantitet, 23 800 tusen ton resp. 19 200 tusen ton. Färger och lacker samt smörjmedel är de två största produkttyperna m.a.p. antal produkter, 4 612 st resp. 4 382 st. Vid jämförelse mellan 1997 och 1998 har de flesta produkttyper i tabellerna minskat i mängd. Tre produkttyper återfinns i båda tabellerna; syntesråvara (övriga), bindemedel (övriga) och råvara/plasttillverkning. En förklaring till att bindemedel (övriga) har ett högt värde är att cement, som utgör den största delen av bindemedel (övriga), är en anmälningspliktig kemisk produkt. De vanligaste produktgrupperna då hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkter Tabell 8 resp. 9 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dvs. de som finns i stora mängder resp. under många varumärken. Hälsofarlig, konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa i butik, men det behöver inte innebära att allt används av konsumenterna. Drivmedel, spackel samt färger och lacker förekommer i båda tabellerna. Många av produkttyperna har minskat i kvantitet mellan åren 1997 och 1998. Antalet produkter visar dock inga större skillnader mellan dessa år. Produkter fördelade över faroklasser Tabell 10A och 10B visar de fyra största produkttyperna per faroklass för åren 1998 resp. 1999. Stora mängder drivmedel finns i alla faroklasser utom frätande. Den största delen av drivmedel är klassad som giftig. Drivmedel utgörs till största delen av bensin. Även uppvärmningsmedel förekommer i alla faroklasser utom frätande. För denna produkttyp är den största mängden klassad som hälsoskadlig. I tablå 2 syns hur mängderna för de två produkttyperna förändrats under åren. Tablå 2. Mängd drivmedel i klassen giftig samt uppvärmningsmedel i klassen hälsoskadlig, 1 000 ton 1996-1999 1996 1997 1998 1999 Drivmedel i klassen giftig 4 440 7 050 4 450 4 330 Uppvärmningsmedel i klassen hälsoskadlig 1 440 1 370 1 610 1 930

Kemikalieinspektionen och SCB 7 Mi 45 SM 0001 Största mängden frätande produkter finns bland bindemedel (övriga), den har minskat från drygt 90 000 ton 1998 till ca 48 600 ton 1999. Vid en återblick i tidigare utgivna SM kan ses att bindemedel var uppe i drygt 1 300 000 åren 1995 och 1996 så det har skett en rejäl minskning av de bindemedelsprodukter som klassificerats som frätande. Kemikalieanvändning, tidsserier I diagram 1 visas tidsserier från ÖCB:s varustatistik för perioden 1990-1999. I de 17 stapeldiagrammen visas lager + förbrukning årsvis per ämne. Varustatistikens uppgifter bygger på ett icke slumpmässigt urval, där de största kemikalieförbrukarna ingår. Exempelvis saknas uppgifter från kemtvättar och bilvårdsinrättningar. Detta innebär bl.a. att undertäckning förekommer, framförallt för tetra- och trikloreten. Mellan åren 1990 och 1999 har de flesta ämnena minskat betydligt. För blyoxid (+ blyoxid och mönja) har förbrukningen haft en svagt uppåtgående trend under åren för att sedan minska markant mellan år 1998 och 1999. Även fluorvätesyra har haft en uppåtgående trend, år 1990 var mängden drygt 2 000 ton och har nu ökat till nästan 4 000 ton år 1999. Vanliga ämnen i kemiska produkter I diagram 2 visas mängden (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Råolja används i störst omfattning, 17,6 miljoner ton varav endast 2 ton är konsumenttillgänglig mängd. Bensin, tung avaromatiserad lacknafta/diesel MK 1 och portlandscement hör däremot till de varor där nästan hela mängden är konsumenttillgänglig. I diagram 3 visas mängden av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på antal produkter. Staplarna visar kvantitet och är sorterade efter antal produkter. Alla de ämnen som kommit med i tabellen är sådana som främst har mängder som hör till kategorin icke konsumenttillgänglig kvantitet. 5-Klor-2-metyl-3(2H)-isotiazolon ingår som konserveringsmedel i ett stort antal produkter men har liten mängd, 36 ton, vilket gör att den ej syns i diagrammet. Detsamma gäller för 2-metyl-3(2H)-isotiazolon, mängden är 23 ton. Vatten är det enda ämne som både har stor kvantitet och finns i ett stort antal produkter, vilket gör att det finns med i både diagram 2 och 3. Värden för den konsumenttillgängliga kvantiteten i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken Fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5. Specialstudie Konsumenttillgängliga produkter I årets rapport ingår en redovisning av konsumenttillgängliga produkter i produktregistret. Bl.a. redovisas hur stor del av konsumenttillgängliga bilvårdsoch byggprodukter som är hälsofarliga. Specialstudier har varit med i denna utgivning av rapport sedan 1995. De teman som tagits upp under åren har varit:

Kemikalieinspektionen och SCB 8 Mi 45 SM 0001 1995 Rengöringsmedel, konserveringsmedel 1996 Produkter inom byggbranschen samt konsumenttillgängliga produkter 1997 Cancer- och allergiframkallande, reproduktionstoxiska samt mutagena kemikalier + ämnen som klassificeras annorlunda i Sverige än i EU 1998 Plaster och deras monomerer 1999 Biocider Av de ca 60 000 kemiska produkter som importeras till eller tillverkas i Sverige varje år är ca 15 % (ca 9 000 stycken) konsumenttillgängliga. 20-25 % av mängden kemiska produkter är konsumenttillgänglig, vilket motsvarar 15-20 miljoner ton. Kosmetik, läkemedel och livsmedel ingår inte i denna redovisning trots att de är stora konsumentprodukter. Detta beror på att de inte är anmälningspliktiga till produktregistret. Företaget som säljer produkten, dvs. det företag som står på etiketten, har ansvar för att produkternas hälso- och miljöfarliga egenskaper bedöms och för eventuell klassificering och märkning. Kemiska produkter, med undantag av bekämpningsmedel och läkemedel, behöver inget godkännande innan de får användas. Klassificering av ämnen Vanliga hälsofarliga konsumentprodukter presenteras i tabell 8 och 9. Färger och lacker är de vanligaste (m.a.p. antal), 971 st. De största kvantiteterna hälsofarliga konsumentprodukter utgörs av olika bränslen. Klassificering av konsumenttillgängliga, hälsofarliga produkter finns redovisat i tabell 10 A-B och 11. Att faroklassen Giftig domineras av olika bränslen i dessa tabeller beror på att få andra giftig a produkter än bensin får säljas till konsument. Bensin är giftigt, vilket beror på dess innehåll av ämnet bensen som är cancerframkallande. Ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller påverkar fortplantningen är så farliga att de bara får finnas i låga halter i konsumentprodukter. Haltgränsen för klassificering som giftig kan variera eftersom olika ämnen har olika kraftig cancerframkallande förmåga. Cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska ämnen I tabell 13 redovisas de största cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska ämnena i konsumentprodukter. De fem största ämnena används som bränslen. Formaldehyd finns redovisat i många konsumentprodukter, halterna är dock låga. Allergiframkallande ämnen Formaldehyd är förutom cancerframkallande även allergiframkallande. Andra allergiframkallande ämnen i konsumenttillgängliga produkter framgår av tabell 14. Bisfenol A epiklorhydrinharts, bisfenol A diglycidyleter (används till epoxi) och kolofonium är bindemedel. Terpentin är ett lösningsmedel, tolylfluanid ett anti-mögelmedel och metyletylketoxim antiskinnbildningsmedel. Alla dessa ämnen används i framförallt i färger men också i lim samt produkter som hushållen använder för byggverksamhet. Konerveringsmedel i kemiska produkter Ovan nämnda tolylfluanid är ett av många ämnen som används som konserveringsmedel i kemiska produkter, framförallt vattenbaserade, för att göra dem mindre känsliga för mikrobiell nedbrytning under lagringen. Många av dessa ämnen är även de allergiframkallande. Att de inte framgår av tabell 14 beror på att den totala mängden, trots användningen i många produkter, blir liten eftersom de är verksamma i låga halter. I tabell 12 redovisas antalet konsumentprodukter där företagen redovisat att konserverande biocider ingår.

Kemikalieinspektionen och SCB 9 Mi 45 SM 0001 Rengöringsmedel ungefär 20 % av mängden är hälsofarliga Förutom förut nämnda färg och lim är olika rengöringsmedel vanliga konsumentprodukter. I tabell 15 redovisas den totala konsumenttillgängliga mängden av en viss rengöringsprodukt samt hur stor del av denna mängd som är hälsofarlig. Här framgår att en stor andel av avloppsrensningsmedel, färgborttagningsmedel och maskindiskmedel är hälsofarliga medan endast en liten andel disk-, lokalrengörings-, tvätt eller sköljmedel är det. Ungefär 20% av den sammanlagda mängden rengöringsprodukter för konsument är hälsofarliga. Byggprodukter ungefär 50 % av mängden är hälsofarliga Tabell 16 är uppbyggd på samma sätt som tabell 15 men redovisar istället byggprodukter. Över 50 % av de byggprodukter som hushållen använder är hälsofarliga (isolermaterial undantagna). Mängden cement tillgänglig för konsument redovisas inte i tabellen, enligt tabell 4 och diagram 2 är den 1,3 miljoner ton, varav endast en mindre del används av hushållen. Den sammanlagda mängden av redovisade produkter i tabellen är som jämförelse ca 440 000 ton. Förutom isoleringsmaterial är färger, mur- och putsbruk och spackel stora produktgrupper. Lösningsmedel ökar hälsoskadligheten i produkter Ca 3 % av de konsumenttillgängliga, vattenbaserade färgerna är hälsoskadliga, medan det för övriga färger är en betydligt större andel, 40 %. Hälsoskadligheten hos icke vattenbaserad färg beror ofta på dess innehåll av lösningsmedel. I tabell 19 redovisas de vanligaste lösningsmedlen i de konsumentprodukter som innehåller mest sådana. Olika petroleumlacknaftor och alkoholer som etanol, isopropanol och 1,2-etandiol (etylenglykol) dominerar konsumenternas lösningsmedelsanvändning. Bilvårdsprodukter innehåller ofta lösningsmedel En produktgrupp där en hel del lösningsmedel kommer till användning är de produkter som hushållen använder för vård och drift av bilar och andra fordon, se tabell 17. Förutom drivmedel redovisas till produktregistret ca 58 000 ton smörjmedel, 10 000 ton spolarvätska, 5 000 ton bilvårdsprodukter och 4 000 ton avfettningsmedel för konsumentbruk. Miljöfarliga ämnen Ett system för klassificering när det gäller miljöfarlighet finns men behöver ännu inte tillämpas för sammansatta produkter. Det betyder att konsumentprodukter inte märks med att de är miljöfarliga trots att de innehåller miljöfarliga ämnen. I tabell 18 redovisas några miljöfarliga ämnen som finns i ett antal konsumentprodukter och de produkter där de är vanligast. De ämnen som räknats som miljöfarliga är de som klassificerade som sådana i ämnesdirektivets (klassificeringslistan) bilaga, KIFS 1999:3. Mängderna kan vara små trots att ämnena redovisats i många produkter, t.ex. för de isotiazolinonbaserade ämnen som används som konserveringsmedel och för blyinnehållande ämnen som av hälsoskäl är förbjudna att använda i konsumentprodukter utom i mycket låga halter. Årligen redovisade tabeller/diagram med konsumenttillgängliga produkter Förutom de tabeller som redovisas här i specialstudien finns även tabeller och diagram med konsumenttillgängliga produkter som återkommer i denna rapport årligen. Tabellnummer är 6-9, 10 A-B och diagram har nummer 1-2.

Kemikalieinspektionen och SCB 10 Mi 45 SM 0001 Tabeller Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges Data not available or too uncertain 0 0,0 Uppgift mindre än 0,5 Uppgift mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 1. Tillverkning, import, export, förbrukning och lager av vissa kemikalier i Sverige 1998, ton 1 Production, imports, exports, consumption and stocks of certain chemicals in Sweden 1998, tonnes Tillverkning Import Export Förbrukning Lager metanol KN-nr, SCB 2905 11 00 14 956 59 153 517 18 334 KN-nr, PR 2905 11 15 125 768 CAS-nr*, PR 67-56-1 774 124 446 Anmärkning: Förbruknings- och lageruppgifterna avser även produkterna med KN-nummer ur 3807 00 90. Den tillverkning som anges enligt KemI:s produktregister (PR) under 2905 11 borde ligga under preparatnummer, då den avser tillverkning av metanolhaltiga produkter, inte själva metanolen. diklormetan KN-nr, SCB 2903 12 00 565 72.... KN-nr, PR 2903 12 631 CAS-nr*, PR 75-09-2 1 626 tetrakloreten KN-nr, SCB 2903 23 00 1 682 806 161 67 KN-nr, PR 2903 23 871 CAS-nr*, PR 127-18-4 0 877 Anmärkning: Kemtvättar ingår inte i förbruknings- och lagerstatistiken, vilket ger underskattning. tetraklormetan KN-nr, SCB 2903 14 00 2 5.... KN-nr, PR 2903 14 2 CAS-nr*, PR 56-23-5 2 1,1,1-trikloretan KN-nr, SCB 29 03 19 10 0.... KN-nr, PR 29 03 19 0 3 CAS-nr*, PR 71-55-6 0 Anmärkning: I KemI:s produktregister (PR) är alla ämnen under 2903 19 ihopslagna, vilket medför att värden för 1,1,1 -trikloretan är ihopslaget med klorderivat av acykliska kolväten, mättade. trikloreten KN-nr, SCB 2903 22 00 197 1 18 93 KN-nr, PR 2903 22 1 041 CAS-nr*, PR 79-01-6 0 1 042 dibutylftalater KN-nr, SCB 2917 31 00 98 45 42 38 KN-nr, PR 2917 31 181 dibutylftalater DBP CAS-nr*, PR 84-74-2 61 373 dioktylftalater KN-nr, SCB 2917 32 00.. 5 022.. 7 308 4 960 KN-nr, PR 2917 32.. 12 212 dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB 2917 32 00 11 657 384 CAS-nr*, PR 117-81-7 62 339 5 671 di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB 2917 32 00.... CAS-nr*, PR 117-84-0 0 16 Anmärkning : Förbruknings- och lageruppgifter under KN-nr 2917 32 00 går att dela upp på dioktylftalater, DEHP resp. DNOP.

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 Mi 45 SM 0001 Tabell 1, forts. 1 Tillverkning Import Export Förbrukning Lager didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB 2917 33 00 82.. KN-nr, PR 2917 33 0 5 457 di-iso-decylftalat DIDP KN-nr, SCB 2917 33 00 5 139 192 CAS-nr*, PR 26761-40-0 352 5 727 di-iso-nonylftalat DINP KN-nr, SCB 2917 33 00 501 100 CAS-nr*, PR 28553-12-0 461 andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB 2917 34 00 8 901 720 3034 293 KN-nr, PR 2917 34 2 226 dimetylftalat DMP CAS-nr*, PR 131-11-3 811 674 CFC-11 KN-nr, SCB 2903 41 00 0 KN-nr, PR 2903 41 0 CAS-nr*, PR 75-69-4 CFC-12 KN-nr, SCB 2903 42 00 147 KN-nr, PR 2903 42 116 CAS-nr*, PR 75-71-8 CFC-113 KN-nr, SCB 2903 43 00 13 5 KN-nr, PR 2903 43 5 CAS-nr*, PR 76-13-1 5 CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB 2903 44 00 KN-nr, PR 2903 44 CAS-nr*, PR 76-14-2 CAS-nr*, PR 76-15-3 HCFC-22 CAS-nr*, PR 75-45-6 6 581 HCFC-141 b CAS-nr*, PR 1717-00-6 5 HCFC-142 b CAS-nr*, PR 75-68-3 kreosotoljor KN-nr, SCB 2707 91 00 1 378 61 KN-nr, PR 2707 91 4 874 CAS-nr*, PR 8001-58-9 2 702 nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB 3402 13 00 28 934 7 494 16 870 KN-nr, PR 3402 13 25 639 6 984 oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB 2907 13 00 5 932 63 1 666 KN-nr, PR 2907 13 554 68 1) Summan av förbruknings- och lagermängderna är definitionsmässigt jämförbara med tillverkning+import-export CAS-nr* total omsättning av rent ämne definierat genom sitt CAS-nr i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik, utrikeshandelsstatistik och varustatistik, samt KemI:s produktregister -98

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 Mi 45 SM 0001 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier 1995-1999, ton Production, imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health 1995-1999, tonnes Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 2 1,2- dikloretan 2903 15 00 produktion 214 723 201 785 166 399 153 344.. import 5 1 1 0 0 export 159 805 148 613 156 276 143 878 151 212 p + i - e 54 923 53 173 10 124 9 466.. Diklormetan 2903 12 00 produktion import 1 079 377 586 565 421 export 118 35 113 72 72 p + i - e 961 342 473 493 349 Tetrakloreten 2903 23 00 produktion import 1 404 1 317 2 150 1 682 1 688 export 674 634 677 806 770 p + i - e 730 683 1 473 876 918 Tetraklormetan 2903 14 00 produktion import 3 2 2 2 2 export 1 0 2 5 3 p + i - e 2 2 0-3 -1 1,1,1-trikloretan 2903 19 10 produktion import 4 1 0 0 0 export 2 1 0 p + i - e 2 0 0 0 0 Trikloreten 2903 22 00 produktion import 1 884 2 694 95 197 193 export 1 465 1 278 50 1 8 p + i - e 419 1 416 45 196 185 Ftalsyreanhydrid 2917 35 00 produktion 28 341........ import 1 781 1 869 2 786 2 429 1 829 export........ 7 314 p + i - e.......... Dibutylortoftalater 2917 31 00 produktion import 371 197 119 98 105 export 34 123 51 45 28 p + i - e 337 74 68 53 77 Dioktylortoftalater 2917 32 00 produktion 52 122........ import 4 873 6 062 6 483 5 022 4 122 export........ 36 270 p + i - e.......... Dinonylortoftalater, 2917 33 00 produktion didecylortoftalater import 20 1 186 82 115 export........ 25 p + i - e........ 90 Andra estrar av 2917 34 00 produktion ortoftalsyra import 8 909 9 506 9 649 8 901 7 919 export 718 859 1 238 720 1 328 p + i - e 8 191 8 647 8 411 8 181 6 591 Tereftalsyra och 2917 36 00 produktion andra syror import 10 24 35 19 12 av tereftalsyra export.. 0 0 p + i - e 10.. 35 19 12 Dimetyltereftalat 2917 37 00 produktion import 74 16 23 221 160 export.. p + i - e 74.. 23 221 160 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år 2001. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 2 Andra aromatiska 2917 39 10- produktion 819 414 176.. polykarboxylsyror 2917 39 90 import 1 102 1 341 992 800 793 samt deras derivat export 786 784 0 178 188 p + i - e 1 135.. 1 406 798 605 Stenkolstjära m.m. 2706 00 00 produktion 51 681 48 656 54 545 47 876.. import 428 423 44 26 0 export 45 846 41 301 51 457 44 223 36 023 p + i - e 6 263 7 778 3 132 3 679.. Kreosotoljor 2707 91 00 produktion import 4 209 2 972 2 658 1 378 3 666 export 21 88 216 61 113 p + i - e 4 188 2 884 2 442 1 317 3 553 Vissa nonjonaktiva 3402 13 00 produktion 25 591 31 746 33 509 28 934 28 570 produkter, ytaktiva, import 4 816 5 370 8 104 7 494 8 595 organiska export 23 973 24 037 24 942 16 870 23 306 p + i - e 6 434 13 079 16 671 19 558 13 859 Oktylfenol, nonylfenol 2907 13 00 produktion 8 274 8 177 9 501 5 932.. och deras isomerer; import 1 63 86 63 23 salter av dessa föreningar export 3 327 3 381 2 994 1 666 2 152 p + i - e 4 948 4 859 6 593 4 329.. Arsenik 2804 80 00 produktion.. import 12 20 13 15 20 export 845.. 1 7 p + i -e.... 12 15 13 Blykarbonater 2836 70 00 produktion import 5 1 2 1 0 export 0 0 0 1 p + i - e 5 1 2 0 0 Blykromat och 2841 20 00 produktion zinkkromat import 14 9 6 4 15 export.. 16 p + i - e 14.. 6 4-1 Blymalm 2607 00 00 produktion 137 197 1 565 980 1 653 890 1 678 712.. import 1 158 0 994 export 93 895 83 173 88 443 107 524 121 978 p + i - e 43 302 1 483 965 1 565 447 1 571 188.. Bly(II)oxid, 2824 10 00 produktion (massikot, import 1 060 1 187 816 795 206 blyglete) export 94 0 0 1 0 p + i - e 966 1 187 816 794 206 Mönja och 2824 20 00 produktion orangemönja import 3 014 3 796 3 391 3 578 2 120 export 5 0 73 1 8 p + i - e 3 009 3 796 3 318 3 577 2 112 Andra blyoxider 2824 90 00 produktion 1 634.. 1 504.. import 7 161 0 7 35 export 551 533 327 37 17 p + i - e -544 1 262.. 1 474.. Behållare med 7806 00 10 produktion blyavskärmning import 0 0 1 48 0 export 1 0 2 1 0 p + i - e -1 0-1 47 0 Bly övrigt 7806 00 90 produktion 998 0 import 400 229 248 387 258 export 49 31 40 p + i - e 351 1 227 248 356 218 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år 2001. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 2 Kadmiumsulfid 2830 30 00 produktion import 0 2 1 0 export 5 5 0 p + i - e -5 0-3 1 0 Kadmiumpigment 3206 30 00 produktion och preparat import 0 0 3 5 7 export 7 6 5 6 7 p + i - e -7-6 -2-1 0 Kopparanoder 7402 00 00 produktion 0.. import 1 1 412 1 429 9 150 8 356 export 6 084 0 0 1 p + i - e -6 084 1 412 1 429 9 150.. Fosfider 2848 00 00 produktion exkl. järnfosfider import 0 0 1 0 0 export 81 232 0 0 0 p + i - e -232 1 0 0 Kopparförlegeringar 7405 00 00 produktion import 0 281 300 329 625 export 74 41 34 41 15 p + i - e 222 240 266 288 610 Kopparmalm 2603 00 00 produktion 311 726 267 968 317 921 270 720.. import 47 477 85 272 69 411 53 405 67 539 export 58 041 42 150 66 852 14 670 29 437 p + i - e 301 162 311 090 320 480 309 455.. Kopparoxider och 2825 50 00 produktion kopparhydroxider import 1 232 1 099 1 650 1 425 1 734 export 10 1 2 19 4 p + i - e 1 222 1 098 1 648 1 406 1 730 Kopparskärsten 7401 10 00 produktion import 1 0 0 0 0 export 2 2 6 108 7 501 4 p + i - e -1-2 -6 108-7 501-4 Cementkoppar 7401 20 00 produktion import 0 20 0 0 export 0.. 0 p + i - e 0.. 0 0 Kopparsulfat 2833 25 00 produktion.. import 1 444 1 680 1 189 1 304 1 379 export 124 36 11 3 3 p + i - e.. 1 644 1 178 1 301 1 376 Kopparklorid m.m. 2827 41 00 produktion.. import 0 7 10 0 0 export 120 24 0 0 p + i - e -120-17 10 0 0 Kromater, dikromater, 2841 50 00 produktion Peroxokromater import 221 268 268 261 290 (övr.utom bly, kalium, export 29 25 23 7 5 natriumkromat) p + i - e 192 243 245 254 285 Krom och varor 8112 20 10- produktion 10 5 därav 8112 20 90 import 581 480 625 628 1 459 export 2 20 3 2 24 p + i - e 579 460 632 631 1 435 Krommalm 2610 00 00 produktion import.......... export 14 13 17 14 2 p + i - e.......... 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år 2001. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 2 Kromsulfat 2833 23 00 produktion.. import 13 23 9 21 11 export 25 p + i - e.. 23 9 21 11 Kromtrioxid 2819 10 00 produktion (kromsyra) import 251 190 189 180 186 export 98 11 9 5 10 p + i - e 153 179 180 175 176 Kromoxid och 2819 90 00 produktion kromoxidhydrat import 114 122 189 145 82 export 12 5 0 2 0 p + i - e 102 117 189 143 82 Krompigment och 3206 20 00 produktion 131.. krompreparat import 385 294 149 176 184 export 40 26 29 36 22 p + i - e 345 268 120 140.. Kvicksilver 2805 40 10- produktion.. 2805 40 90 import 5 25 39 18 17 export 1 1 0 2 1 p + i - e.. 24 39 16 16 Nickel olegerad 7502 10 00 produktion import 16 854 14 387 15 755 20 037 21 668 export 71 158 45 70 297 p + i - e 16 783 14 229 15 710 19 967 21 371 Nickellegeringar 7502 20 00 produktion 23 27.. import 1 441 748 760 1 545 1 185 export 86 87 54 31 4 p + i - e 1 355 661 729 1 541.. Nickel-, barium-, 2834 29 10 produktion 12 berylium-, kadmium- import 112 76 65 128 och koboltnitrat export 1 1 0 0 25 p + i - e 123 75 65 128 25 Nickelklorid 2827 35 00 produktion.. import 17 11 17 20 24 export 4 2 2 6 6 p + i - e.. 9 15 14 18 Nickelmalm 2604 00 00 produktion import 0 0 0 116 export 0 42 p + i - e 0-42 0 116 Nickeloxider och 2825 40 00 produktion nickelhydroxider import 45 135 75 38 13 export 17 22 29 182 130 p + i - e 28 113 46-144 -117 Nickeloxidsinter 7501 20 00 produktion import 2 344 5 442 5 102 6 288 5 699 export 0 0 0 p + i - e 2 344 5 442 5 102 6 288 5 699 Nickelskärsten 7501 10 00 produktion import 11.. 0 export 11 5 2 0 0 p + i - e 0.. 2 0 0 Nickelsulfat 2833 24 00 produktion.. 1 654 1 913 2 092.. import 538 39 51 56 65 export 940 1 201 1 908 1 992 1 668 p + i - e.. 492 56 156.. 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år 2001. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 2 Zinkmalm 2608 00 00 produktion 303 949 551 450 553 613 617 274.. import 1 2 0 0 0 export 330 019 313 813 316 328 297 170 323 463 p + i - e -26 069 237 639 237 285 320 104.. Zinkoxid, 2817 00 00 produktion 223 422 zinkperoxid import 3 006 3 097 2 846 3 285 2 867 export 33 14 344 1 998 1 338 p + i - e 3 196 3 505 2 502 1 287 1 529 Zinkklorid 2827 36 00 produktion.. import 125 294 101 158 93 export 2 6 4 8 2 p + i - e 123 288 97 150 91 Zinksulfid 2830 20 00 produktion import 58 0 4 8 5 export 1 1 0 1 1 p + i - e 57-1 4 7 4 Zinksulfat 2833 26 00 produktion.. import 413 517 548 643 774 export 4 3 24 112 15 p + i - e 409 514 524 531 759 Litopon och andra pre- 3206 42 00 produktion parat och pigment på import 88 43 71 88 143 basis av zinksulfid export 0 4 0 2 1 p + i - e 88 39 71 86 142 Zinkstoft 7903 10 00 produktion import 2 105 1 685 3 390 2 932 2 805 export 708 398 1 474 1 227 1 198 p + i - e 1 397 1 287 1 916 1 705 1 607 Andra slag av zink, 7903 90 00 produktion som pulver och fjäll import 11 40 106 8 29 export 31 0 7 0 55 p + i - e -20 40 99 8-26 Stång, profiler och 7904 00 00 produktion tråd av zink import 248 166 133 150 160 export 170 117 46 41 69 p + i - e 78 49 87 109 91 Plåt, band och 7905 00 00 produktion folier av zink import 410 579 585 556 1 099 export 4 28 119 501 49 p + i - e 406 551 466 55 1 050 Rör och rördelar 7906 00 00 produktion av zink import 11 22 20 56 19 export 10 4 37 5 7 p + i - e 1 18-17 51 12 Andra varor 7907 00 00 produktion.. 1 688 1 186 961 572 av zink import 24 245 898 649 1 041 1 199 export 589 430 600 722 545 p + i - e.. 2 156 1 235 1 280 654 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år 2001. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 Mi 45 SM 0001 3. Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet 1995-1999, ton Production, imports and exports of major chemicals in terms of quantity 1995-1999, tonnes Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 2 Syre 2804 40 00 produktion 543 121 437 649 474 195.... import 8 579 11 291 3 147 3 290 3 248 export 799 863 291 1 678 3 250 p+i-e 550 901 448 077 477 051.... Eten 2901 21 10 produktion 26 974........ 2901 21 90 import 132 839 130 654 182 749 106 768 404 236 export...... 6 292 21 355 p+i-e.......... Kväve 2804 30 00 produktion 290 236 272 788 308 478 403 775 445 369 import 424 249 410 1 990 2 910 export 1 717 1 507 305 2 011 3 043 p+i-e 288 943 271 530 308 583 403 754 445 236 Svaveldioxid 2811 23 00 produktion 119 093 105 191 110 929 95 811.. import...... 0 0 export 58 691 51 629 54 731 41 976 33 407 p+i-e...... 53 835.. Klor 2801 10 00 produktion 41 555 33 535 38 435 86 337.. import 8 757 1 133 911 3 852 3 141 export 28 039 20 586 24 228 22 157 20 450 p+i-e 22 273 14 082 15 118 68 032.. Saltsyra och 2806 10 00 produktion 92 762 87 288 95 202 78 248 79 931 Väteklorid import 1 284 1 770 2 181 2 324 12646 export 33 724 21 678 27 654 17 560 16 167 p+i-e 60 322 67 380 69 729 63 012 76 410 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år 2001. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 Mi 45 SM 0001 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och -överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri 34-35 Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri 40-41 El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri 70-74 Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel 24.11 Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer 24.13 Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 24.15 Gödselmedels- och kväveproduktindustri 51.12 Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) 51.44 Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: 51.46 Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) 24.12 Färgämnesindustri 51.55 Partihandel (kemiska produkter) 24.14 Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) 24.16 Basplastindustri 52.31 Apotek 24.17 Syntetiskt basgummiindustri 52.462 Färghandel 24.41 Farmaceutisk basproduktindustri 52.482 Fotoaffärer 52.484 Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: 52.495 Tapet- och golvbeläggningshandel 24.20 Bekämpningsmedelsindustri 52.496 Båt- och biltillbehörshandel 24.30 Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik 24.42 Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar 24.51 Tvättmedelsindustri 60-64 Transport, magasinering och kommunikation: 24.52 Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: 24.61 Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet 24.62 Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner 24.63 Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag 24.64 Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare 24.70 Konstfiberindustri 74.814 Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker 90-93 Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och glasvaruindustri 75 Offentl. förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.2 Keramisk industri 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: EXP Exportinriktad verksamhet 10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 4 och 5 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (sni 23) och Stål- och metallverk (sni 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 Mi 45 SM 0001 4. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1 1998 The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tonnes, 1998 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Raffinering av olja Oorganisk baskem.ind. 8002-05-9 Råolja antal 24 1 3 kvant 17 571 069 0 17 554 420 68334-30-5 Dieselolja antal 122 4 1 10 5 0 kvant 9 314 514 83 838 4 16 882 333 0 86290-81-5 Bensin antal 88 1 kvant 6 108 705 601 093 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 21 atmosfäriskt torn kvant 3 154 597 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 742 11 24 80 15 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 949 873 50 020 282 430 354 7727-37-9 Kväve antal 24 5 2 kvant 2 495 697 19.. 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 12 termiskt krackade kvant 2 398 222 7732-18-5 Vatten antal 19 650 338 2 884 2 307 45 76 kvant 1 964 152 37 900 82 211 479 384 58 225 040 65997-15-1 Portlandcement antal 307 2 1 1 5 kvant 1 301 376 3 2 4 0 124-38-9 Koldioxid antal 119 2 3 1 kvant 1 039 623 0 34 989 0 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 12 1 1 1 kvant 1 035 450 0 5 011 0 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 5 kvant 961 544 8052-42-4 Asfalt antal 243 1 2 1 kvant 840 423 2 1 208 92045-24-4 Vätebehandlade lätta antal 13 1 gasoljor kvant 832 791.. 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 1 kvant 823 920 0 6484-52-2 Ammoniumnitrat antal 176 88 2 6 1 kvant 789 911 381 340 0 7 412 136 038 7782-44-7 Syre antal 14 2 kvant 762 060.. 8008-20-6 Fotogen antal 83 2 2 2 5 kvant 760 239 0 0 1 671 74-82-8 Metan antal 9 1 kvant 698 909 1 74-98-6 Propan antal 646 11 12 17 1 kvant 659 668 1 0 29 586 0 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av koldioxid, vatten och kväve är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk 8002-05-9 Råolja antal 24 1 1 kvant 17 571 069 16 645 0 68334-30-5 Dieselolja antal 122 8 8 kvant 9 314 514 179 30 86290-81-5 Bensin antal 88 1 kvant 6 108 705 0 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 21 atmosfäriskt torn kvant 3 154 597 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 742 8 42 10 12 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 949 873 1 863 1 805 68 19 7727-37-9 Kväve antal 24 1 1 1 4 kvant 2 495 697.. 0 0 2 301 812 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 12 termiskt krackade kvant 2 398 222 7732-18-5 Vatten antal 19 650 325 2 538 70 279 134 kvant 1 964 152 178 965 150 744 4 183 24 440 127 110 65997-15-1 Portlandcement antal 307 1 21 42 2 kvant 1 301 376 3 1 147 1 272 728 5 124-38-9 Koldioxid antal 119 2 6 1 2 kvant 1 039 623 2 1 0 978 003 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 12 kvant 1 035 450 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 5 kvant 961 544 8052-42-4 Asfalt antal 243 7 1 3 4 kvant 840 423 732 0 109 221 92045-24-4 Vätebehandlade lätta antal 13 gasoljor kvant 832 791 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 1 2 kvant 823 920 3 822 602 6484-52-2 Ammoniumnitrat antal 176 1 11 31 kvant 789 911 7 41 493 16 801 7782-44-7 Syre antal 14 1 1 1 kvant 762 060.. 0.. 8008-20-6 Fotogen antal 83 11 1 2 1 kvant 760 239 9 0 9 0 74-82-8 Metan antal 9 1 1 2 kvant 698 909 212 800.. 74-98-6 Propan antal 646 1 9 1 2 kvant 659 668.. 1 0.. 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av koldioxid, vatten och kväve är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Verkstadsindustri El, gas, vatt. Byggnadsin & värmev. dustri Handel Transportföretag 8002-05-9 Råolja antal 24 1 1 13 kvant 17 571 069 0 0 3 68334-30-5 Dieselolja antal 122 2 22 10 29 14 kvant 9 314 514 92 661 514 297 858 2 937 755 135 706 86290-81-5 Bensin antal 88 12 50 10 kvant 6 108 705 4 137 3 822 440 5 267 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 21 3 12 4 atmosfäriskt torn kvant 3 154 597...... 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 742 99 1 97 362 48 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 949 873 302 0 3 342 2 324 211 533 423 7727-37-9 Kväve antal 24 3 2 2 4 1 kvant 2 495 697 30 2 351 133 38 659 19 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 12 2 2 5 termiskt krackade kvant 2 398 222...... 7732-18-5 Vatten antal 19 650 2 495 143 1 308 3 976 268 kvant 1 964 152 19 734 53 468 41 680 106 599 15 318 65997-15-1 Portlandcement antal 307 2 219 43 kvant 1 301 376 2 22 056 2 161 124-38-9 Koldioxid antal 119 54 5 3 64 4 kvant 1 039 623 389 8 627 224 10 682 0 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 12 5 2 kvant 1 035 450 171 630 841 006 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 5 5 kvant 961 544 961 479 8052-42-4 Asfalt antal 243 20 2 144 40 5 kvant 840 423 31 0 523 847 109 0 92045-24-4 Vätebehandlade lätta antal 13 2 0 2 5 gasoljor kvant 832 791.. 0.... 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 3 kvant 823 920 0 6484-52-2 Ammoniumnitrat antal 176 9 12 16 kvant 789 911 37 2 073 215 7782-44-7 Syre antal 14 9 1 2 kvant 762 060 6 103 46 712 8008-20-6 Fotogen antal 83 24 6 35 3 kvant 760 239 287 518 0 11 290 219 535 74-82-8 Metan antal 9 2 1 kvant 698 909.. 0 74-98-6 Propan antal 646 48 7 80 413 9 kvant 659 668 3 42 420 19 891 41 407 1 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av koldioxid, vatten och kväve är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 4 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Service m.m. Myndigheter Ej specificer. användning Exp.inriktad verksamhet 8002-05-9 Råolja antal 24 3 3 kvant 17 571 069 0 0 68334-30-5 Dieselolja antal 122 4 57 kvant 9 314 514 23 900 4 291 288 86290-81-5 Bensin antal 88 11 25 kvant 6 108 705 4 758 1 671 011 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 21 6 atmosfäriskt torn kvant 3 154 597.. 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 742 33 63 136 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 949 873 18 463 33 274 7727-37-9 Kväve antal 24 3 1 0 kvant 2 495 697 1 751 0 0 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 12 7 termiskt krackade kvant 2 398 222.. 7732-18-5 Vatten antal 19 650 2 752 100 544 3 769 kvant 1 964 152 113 982 317 7 109 295 904 65997-15-1 Portlandcement antal 307 1 27 kvant 1 301 376 0 3 265 124-38-9 Koldioxid antal 119 6 6 7 kvant 1 039 623 6 705 0 0 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 12 2 kvant 1 035 450 17 802 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 5 1 kvant 961 544 65 8052-42-4 Asfalt antal 243 3 12 36 kvant 840 423 18 467 7 296 689 92045-24-4 Vätebehandlade lätta antal 13 8 gasoljor kvant 832 791.. 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 2 1 kvant 823 920 1 314 0 6484-52-2 Ammoniumnitrat antal 176 21 30 kvant 789 911 3 204 492 7782-44-7 Syre antal 14 6 1 2 kvant 762 060 29 734 0 65 8008-20-6 Fotogen antal 83 2 4 10 kvant 760 239 0 113 559 127 646 74-82-8 Metan antal 9 2 2 kvant 698 909.. 25 74-98-6 Propan antal 646 17 86 75 kvant 659 668 1 750 13 621 17 071 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av koldioxid, vatten och kväve är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98