Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Dokument Sida YTTRANDE 1 (10) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/mats Essemyr 2012-11-26 12-0079 Direkttel: 08-782 92 72 E-post: mats.essemyr@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM HARMONISERAT INKOMSTBEGREPP. - MÖJLIGHETER ATT ANVÄNDA MÅNADSUPPGIFTER I SOCIAL- OCH ARBETSLÖSHETS- FÖRSÄKRINGARNA Delbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2012:47) S 2012/4711/SF TCO har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade delbetänkande. Betänkandet är omfattande och i stora stycken tekniskt komplicerat i sina detaljer och analyser, men innehåller bara ett konkret förslag till lagändring. TCO yttrar sig inte över alla detaljer i betänkandet, utan vårt svar begränsas till principiellt viktiga vägvalsfrågor samt givetvis det konkreta förslaget till nytt inkomstbegrepp inom socialförsäkringen. Till TCOs yttrande har flera av TCOs medlemsförbund bidragit, främst Lärarförbundet, Unionen och Vision. Journalistförbundet och Teaterförbundet lämnar också in egna yttranden till socialdepartementet. Socialförsäkringen Ändrat inkomstbegrepp i socialförsäkringen Socialförsäkringsutredningens förslag: Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga förvärvsinkomst en försäkrad antas komma att få. Med inkomst av anställning likställs skattepliktiga traktamenten och kostnadsersättningar. Utgiven sjuklön utöver ersättning enligt lag (1991:1047) om sjuklön undantas, liksom kompletterande ersättningar. Socialförsäkringsutredningen anser att inkomstbegreppet skall definieras utifrån de inkomster från eget arbete som ligger till grund för arbetsgivaravgifterna, vilket också är den inkomst som enligt förslag ska ingå i månadsuppgifterna. Det innebär att löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete som är avgiftspliktiga skall ingå i underlaget. I inkomstunderlaget förslås även lagstadgad sjuklön ingå. Socialförsäkringsutredningens förslag innebär således en utvidgning av inkomstbegreppet mot dagens inkomstbegrepp. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro 114 94 STOCKHOLM Linnégatan 14 08-782 91 00 08-663 75 20 tco@tco.se www.tco.se 721-7367 5 92 06-3 I:\PRELYTTR\REMISSER\Yttranden 2012\Y12-0079 Harmoniserat inkomstbegrepp.dot/iw/2012-11-26

2 (10) Socialförsäkringsutredningen föreslår även att sjuklön utöver den som betalas enligt sjuklönelagen inte skall ingå i inkomstbegreppet. Socialförsäkringsutredningen anser vidare att kompletterande ersättningar inte skall ingå i inkomstbegreppet. Motiveringen till dessa ställningstaganden är att sjuklön och kompletterande ersättningar hos vissa arbetsgivare betalas ut i form av lön medan dessa ersättningar hos andra arbetsgivare betalas ut av försäkringsbolag. Att inkludera sjuklön utöver lagstadgad sjuklön och kompletterande ersättningar skulle då innebära att endast de som har en arbetsgivare som betalar ut dessa i form av lön skulle få inkludera denna ersättning i inkomstbegreppet, vilket skulle leda till bristande likabehandling. Dessutom är det enligt socialförsäkringsutredningen inte möjligt att göra antaganden om framtiden med avseende på denna slags inkomst. TCO anser att den underliggande principen att den inkomst som ligger till grund för uttag av skatter och avgifter också ligger till grund för beräkning av dagsförtjänst i social- och arbetslöshetsförsäkringarna är en bra princip som tydliggör samband mellan avgift och ersättning, vilket stärker socialförsäkringens legitimitet. Eventuellt ökade kostnader för socialförsäkringen framstår i ljuset av detta som en rimlig kostnad. Utredningen beräknar att nettokostnaderna i socialförsäkringen beräknas hamna på 110 miljoner kronor. Ändrat inkomstbegrepp för egenföretagare Socialförsäkringsutredningen föreslår även att inkomstbegreppet för egenföretagare ska vara överskottet i en aktiv bedriven näringsverksamhet. En konsekvens av detta är att effekter av användandet av periodiseringsfonder skall, till skillnad mot dagens regler, beaktas vid beräkning av inkomstunderlaget. Enligt dagens regelverk skall Försäkringskassan bortse från inverkan av periodiseringsfonder på det deklarerade överskottet i verksamheten. Genom att överföringar till och från periodiseringsfonder beaktas ökar möjligheten för näringsidkare att jämna ut sin inkomst mellan olika år. TCO anser att detta är bra då det möjliggör för företagare att säkerställa en någorlunda jämn månadsinkomst om regelverket utformas på så vis att inkomst från periodiseringsfonder kan räknas om till månadsinkomst. Utformningen av reglerna för en sådan omräkning bör dock utredas vidare. Rimligen borde de utformas så att den enskilde företagaren ges viss möjlighet att styra fördelningen av inkomsten över olika kalendermånader. Två av fackförbund som är medlemmar i TCO har medlemmar som i särskilt hög grad verkar på delar av arbetsmarknaden som bygger på egenföretagande i kombination med korta tidsbegränsade anställningar. Dessa förbund är Journalistförbundet och Teaterförbundet. Det är TCOs mening att trygghetssystemen ska ge huvudsakligen samma skydd åt egenföretagare och kombinatörer som anställda löntagare. Så är inte situationen idag. Skyddet är sämre och otydligheten stor. Det är TCOs mening att den särskilda problematik som gäller för dessa grupper inte tillräckligt har belysts i delbetänkandet. Det behöver göras! TCO hänvisar till separata remissyttranden från Teaterförbundet och Journalistförbundet för beskrivning av dessa gruppers särskilda problem och vilka frågeställningar som behöver analyseras ytterligare.

3 (10) Historisk inkomst eller framåtblickande Om ersättningen ska baseras på historisk inkomst eller framåtblickande beror helt på vad man bedömer ska vara styrande för försäkringen, det vill säga vad som bör försäkras. En så klar och tydlig koppling som möjligt mellan den försäkrades förlust av inkomst och de ersättningar som ska utbetalas anser TCO bör vara vägledande för ett fullgott inkomstbortfallsskydd. Det är den aktuella inkomsten som i första hand bör ersättas, då inkomstbortfallet bestäms av den inkomst individen har i dagsläget om skadan inte hade inträffat. TCO ställer sig tveksam till om fördelarna med historiska inkomster kan väga upp den långa rad av nackdelar som tornar upp sig när frågan analyseras närmare. Mängden undantag och specialregler ter sig stor för att bibehålla ett skydd motsvarande dagens som bygger på aktuella/framåtblickande inkomster. Det framförs dock även goda argument för att ersättningen inom socialförsäkringarna beräknas utifrån den inkomst som ligger till grund för avgifterna till socialförsäkringen. Ett direkt samband mellan avgifter och ersättning uppfattas som försäkringsmässigt korrekt. Historisk SGI innebär samtidigt att ersättningen speglar den inkomst som ligger till grund för den försäkrades livsföring vid tidpunkten för försäkringstillfället, vilket uppfyller syftet att skapa trygghet och säkerställande att den enskilde inte behöver lägga om sin livsföring av ekonomiska orsaker vid övergående perioder av sjukdom eller arbetslöshet. Att ett historiskt SGI även innebär att eventuella inkomstökningar (under taket inom socialförsäkringarna) endast gradvis kommer att leda till en högre ersättning till den försäkrade behöver därför inte nödvändigtvis utgöra en invändning mot ett historiskt SGI, då det inte är troligt att en sådan ökning får omedelbara konsekvenser för den försäkrades livsföring i övrigt. Den största invändningen emot att basera tryggheten på historiska inkomster är att det på ett systematiskt sätt skulle missgynna yngre personer i relation till äldre. Detta som en följd av att yngre personer i genomsnitt har högre löneökningstakt på grund av att de är i början av sin karriärutveckling och därmed också förlorar mer på att ersättningen baseras på mindre aktuella inkomster. Personer med stabila månadsinkomster, eller till och med sjunkande inkomster, påverkas inte negativt av om tryggheten baseras på tidigare inkomster då de är oförändrade eller till och med högre än de aktuella. Om omräkningsfaktorn 0,97 tas bort för att införa historisk inkomst som beräkningsgrund kommer personer som har stabila inkomster att gynnas genom att de får ett förbättrat ekonomiskt skydd. Det gäller även personer som har inkomster som är högre än inkomsttaket i försäkringen. Personer med stigande inkomster, men som inte kommit upp till inkomster i nivå med inkomsttaket, kommer att få försämrad trygghet vid en sådan förändring. På det hela taget får en sådan förändring en snedvriden fördelningsprofil, där personer med högre inkomster är vinnare och många personer med lägre inkomster är förlorare. Historiska inkomster som grund för ersättningen leder till att det genomsnittliga ekonomiska skyddet inom föräldraförsäkringen kommer att försämras, då de som utnyttjar denna i högre grad utgörs av unga vuxna med genomsnittligen högre löneökningstakt då de befinner sig i början av sin yrkeskarriär. Jämställdhetsmässigt är detta också ett problem då kvinnor tar ut föräldrapenning i större utsträckning än män, viket betyder att en försämring drabbar kvinnor i högre grad (även om målet är ett jämställt uttag av föräldraledigheten så är vi ju inte där än).

4 (10) Ett annat problem som medlemsförbund inom TCO vittnar om är att historisk SGI kan urholkas för de personer som innan längre sjukdom har försökt lösa problematiken som senare leder till sjukfrånvaro med partiell tjänstledighet, eller tjänstledighet för kortare tid. Många som varit sjuka mer än 90 dagar har psykiska diagnoser och nästan lika många har muskeloskelettala besvär. Dessa besvär blir inte ur Försäkringskassans synvinkel arbetshindrande omedelbart. På vägen dit är det inte ovanligt att de försäkrade hanterar detta med egna åtgärder, ett agerande som har blivit vanligare sedan den hårdare bedömningen av grunderna för sjukpenning tillkommit. Försäkrade skulle således riskera att ofördelaktigt drabbas av en historisk SGI som bygger på månadsuppgifter som innehåller ledigheter orsakade av sjukdom eller försök att undvika sjukdom. Därutöver finns det ganska stora potentiella problem som kan uppkomma som en följd av eftersläpning. Dessa behöver problematiseras och utredas närmare. Exempelvis gör normalt arbetsgivare sjukavdrag månaden efter sjukdomen infallit. Sjukpenning från Försäkringskassan kan i värsta fall dröja många månader. Hur skall systemen hantera dessa eftersläpningar? Skall sjukpenning och föräldrapenning etc. dröja till dess att månadsuppgiften är komplett, skall ersättningen justeras i efterhand eller skall ramperioden inte innefatta de sista månaderna som föregår till exempel sjukfallet? I detta sammanhang måste man också ta med i beräkning att vissa uppgifter också kan dröja mycket länge innan de finns inregistrerade. Några sanktionsmöjligheter när det gäller arbetsgivare som inte skickar in begärda uppgifter finns inte heller föreslagna. Hur bör det hanteras om den försäkrades arbetsgivare inte skickar in några månadsuppgifter? Effekter av eftersläpningar och saknade månadsuppgifter behöver klargöras och lösningar behöver tas fram och analyseras. Ramtid Socialförsäkringsutredningen diskuterar utformningen av ramtiden inom en lösning med ett historiskt SGI. Valet står i huvudsak mellan en lång och en kort ramtid. Fördelen med en lång ramtid är att eftersläpningen av inrapporteringen av månadsuppgifter kommer att få en mindre betydelse, utsträckningen över tid innebär också att variationer i inkomsten jämnas ut vilket skapar en större förutsägbarhet för den enskilde om vilken ersättning denne är berättigad till. Nackdelen med en lång ramtid är dock att ersättningen i högre utsträckning kan komma att beräknas på inaktuell inkomst. Då är fördelen med en kortare ramtid att ersättningen beräknas på en mer aktuell inkomst. Nackdelen med en kortare ramtid är att känsligheten för variationer i inkomst ökar och att påverkan av eftersläpningen av månadsuppgifterna ökar. En ytterligare fråga är om samtliga månader inom ramtiden skall ingå i beräkningen av SGI, eller om ett urval av månader skall ligga till grund för inkomstunderlagets beräkning. Utredningen noterar att om ramtiden sätts relativt lång och individen kan välja de bästa månaderna kan fördelarna från ett system med en kort och en lång ramtid till viss del tillvaratas. Exempelvis kan man tänka sig en ramtid på tolv månader där beräkningen av inkomstunderlaget utgår från nio månader. TCO anser att vid utformningen av ramtiden och beräkningsunderlaget för ersättningen inom socialförsäkringarna bör utgångspunkten vara att tillfälliga perioder av lägre inkomst inte skall vara bestämmande för den ersättning den försäkrade har rätt till. Systemet skall med andra ord vara flexibelt för att undvika att tillfälliga perioder med lägre inkomst inte blir

5 (10) avgörande för ersättningsnivåerna. Detta talar för att ramtiden bör vara relativt lång samtidigt som beräkningsunderlaget för ersättningen bör utgå från ett urval av månader inom ramtiden. Om historiska inkomster ska införas förordar TCO ett system med alternativa beräkningssätt där det ur försäkringstagarens perspektiv mest gynnsamma alternativet väljs. Det primära syftet med socialförsäkringen är att ge trygghet. Ersättningen, som byggs upp av regelverk kring inkomstbegrepp och beräkningssätt, behöver vara så hög att ekonomisk standard kan upprätthållas. Ersättningen behöver också vara förutsebar för att skapa trygghet. Flera alternativa beräkningssätt kan i detta sammanhang te sig onödigt krångligt. Men enkelhet och tydlighet kan uppnås på annat sätt än genom de direkta regelverken, exempelvis genom att skapa ett informationssystem där individen kan gå in och se nivån på sin potentiella ersättning i händelse av till exempel arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Med historiska inkomster som grund för försäkringsersättning finns det alltid en risk för avvikelse mellan ersättningen och den aktuella lönen. Risk för underkompensation på grund av tillfälligt lägre månadsinkomster kan undvikas eller minskas genom att inte alla månaderna behöver utgöra grund för ersättningsberäkningen. Den risk som finns för såväl underkompensation som överkompensation vid större förändringar i arbetstid (från heltid till deltid eller tvärt om) framstår som svårt att undvika genom konstruktion av ramtid och beräkningsregelverk i övrigt om man utgår från inrapporterade månadsuppgifter som inte innehåller information om arbetad tid. Som vi ser det saknas det en lösningen på detta problem. Skyddsvärda situationer I dagens socialförsäkring kan SGI skyddas i vissa situationer. Detta SGI-skydd grundas på en uppsättning principer: Principen om anknytning till förvärvslivet Principen om att gynna ökat barnafödande Principen om det livslånga lärandet Principen om samhällsnyttig verksamhet Med ett historiskt inkomstunderlag finns det två olika sätt att hantera skyddsvärda situationer. Ett sätt är att göra skyddsvärda situationer överhoppningsbara och göra SGI antingen aktivt eller vilande under perioden. Ett annat sätt är att hantera inkomstrelaterade ersättningar som om de vore inkomster av arbete och därmed som ersättningsgrundande. En fråga i det senare fallet är huruvida förmånerna skall räknas upp för att motsvara den bakomliggande inkomsten. Socialförsäkringsutredningen lyfter fram att hanteringen av skyddsvärda situationer skall hanteras på samma sätt vid beräkning av ett historiskt inkomstunderlag för att möta kraven på förutsebarhet och administrativ effektivitet. Utgångspunkten för TCOs ställningstagande när det gäller hanteringen av tid i skyddsvärda situationer är att perioder av skyddsvärda situationer inte skall påverka den trygghet som socialförsäkringarna ger negativt. Därför anser TCO att tid i skyddsvärd situation bör kunna hanteras på två olika sätt: antingen att tid i skyddsvärd situation är överhoppningsbar inom ramtiden, eller att de inkomstrelaterade ersättningar som den enskilde får under tid i skyddsvärd tid räknas upp för att motsvara den inkomst som ligger till grund för ersättningen för att sedan räknas in i beräkningsunderlaget. I de enskilda fallen kan sedan det sätt som är mest

6 (10) fördelaktigt för den försäkrade tillämpas. Detta för att minimera risken för trygghetsförluster genom för stor skillnad mellan inkomst i försäkringen och verklig lön. Så som utredarna själva anger finns det situationer då ingen eller mycket låg ersättning kommer att utgå om beräkningen av SGI endast ska baseras på en historisk inkomst. Ett exempel är det fall då den försäkrade efter längre tid med sjukpenning börjar arbeta men insjuknar igen efter en relativt kort tid. Med historisk SGI skulle en sådan person löpa stor risk att hamna i en ekonomiskt utsatt situation. Om sjukpenning ska användas som beräkningsgrund av SGI utan uppräkning kommer dessa återinsjuknade att få en sjukpenning utan egentlig bas i inkomster. En situation där individen kan drabbas av sänkning efter sänkning av inkomsten ju fler gånger en ny SGI fastställs innebär också att det skapas ett ekonomiskt incitament för att stanna kvar i sjukförsäkringen. Ovisshet om tryggheten kan ha en negativ inverkan på individernas psykiska hälsa och kan föra med sig att individens återinträde på arbetsmarknaden fördröjs. Gällande vilande SGI för studenter bör detta knytas till studierna eller studieresultat i stället för till studiemedel. Idag är det relativt lätt att förlora sitt SGI-skydd samtidigt som regelverket är snårigt. Att det framtida SGI-skyddet är beroende av att studenter anmäler sig hos arbetsförmedlingen direkt när studierna slutar är det tyvärr få som vet. En vecka senare är det för sent! En vuxenstudent kanske inte har tillräckligt många veckor med studiemedel kvar och lever på deltidsersättning från CSN för heltidsstudier och drabbas då av att förlora sitt SGIskydd. En välutbildad arbetskraft efterfrågas på dagens arbetsmarknad och det ger en samhällsvinst när fler väljer att studera vid vuxen ålder. Trygghetssystemen behöver fungera för äldre studenter för att fler ska våga och vilja satsa på (kompletterande) utbildning. Vidare bör man se över behovet att harmonisera hanteringen av skyddsvärda situationer inom socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen. Nytillträdda på arbetsmarknaden Vid utformning av ett historiskt SGI utgör hanteringen av dem som nyligen har tillträtt arbetsmarknaden och inte hunnit fullt ut kvalificera sig till socialförsäkringarna ett särskilt problem. I dagens socialförsäkring har även den som just har påbörjat sitt arbetsliv en SGI eftersom SGI:n är framåtblickande och anger den förväntade arbetsinkomsten. Med ett historiskt och tillbakablickande inkomstunderlag skulle nytillträdda inte ha någon, eller mycket lite, historisk inkomst att grunda underlaget på. Beroende på hur ramtiden utformas kommer således nytillträdda missgynnas med ett historiskt inkomstunderlag. Ett sådant regelverk framstår som mindre stabilt och förutsägbart än dagens system. TCO anser att det är oacceptabelt att utforma ett historiskt inkomstunderlag på så vis att nytillträdda på arbetsmarknaden har sämre försäkringsskydd än dem som har arbetat längre tid, även om de i övrigt har samma villkor när det gäller lön. Inte minst skulle det innebära att nytillträdda har ett sämre skydd i händelse av arbetsskada då även ersättningen inom arbetsskadeförsäkringen kommer att grundas på det historiska inkomstunderlaget. Att nytillträdda har ett sämre skydd inom arbetsskadeförsäkringen är inte acceptabelt. Att den försäkrade inte har en rimlig ersättning vid sjukdom kan också skapa ohälsosamma effekter i

7 (10) form av till exempel ökad sjuknärvaro, vilket inte är till gagn för den försäkrades hälsa och också leder till ökad risk för smitto-spridning på arbetsplatsen. För att hantera nytillträdda på arbetsmarknaden föreslår Socialförsäkringsutredningen att antalet månader som räknas in i det historiska inkomstunderlaget byggs upp under den tid som krävs för att uppfylla ramtiden. Då denna lösning innebär att även nytillträdda har ett försäkringsskydd från första dagen, anser TCO att denna lösning är att föredra framför det skisserade alternativet med en grundnivå för nytillträdda. Den föreslagna lösningen bygger dock på att det bestäms vilka som skall betraktas som nytillträdda på arbetsmarknaden. Socialförsäkringsutredningen diskuterar två definitioner av nytillträdd. Den första definitionen är ett omvänt inkomstvillkor där en person betraktas som nytillträdd om han eller hon inte har haft en inkomst som överstiger en viss nivå under en viss tid. Om nivån sätts för lågt kommer dock få betraktas som nytillträdda, och om nivån sätts för högt finns det en risk att folk avstår från att arbeta för att senare åtnjuta särreglerna för nytillträdda. Den andra definitionen bygger på att de som kommer från aktivitet som är skyddad eller överhoppningsbar betraktas som nytillträdda. På så vis kan reglerna för nytillträdda ge incitament till att delta i aktiviteter som bedöms skyddsvärda och därmed även samhällsnyttiga. Nackdelen med detta är att det krävs information om den enskilde har deltagit i någon skyddsvärd aktivitet som medför att han eller hon omfattas av särregler för nytillträdda. Denna uppgiftsbörda behöver dock inte bli alltför stor. Den senare definitionen av nytillträdd innebär också att det behöver fastställas hur lång tid en person måste delta i skyddsvärd aktivitet för att få räkna sig som nytillträdd. Rimligen måste den enskilde ha befunnit sig i en skyddsvärd situation under en längre tid för att senare kunna betraktas som nytillträdd på arbetsmarknaden. Ungdomar som kommer från gymnasium eller universitet ut i arbetslivet, och som saknar förankring på arbetsmarknaden, borde rimligen betraktas som nytillträdda. Vad gäller personer som har haft en etablering på arbetsmarknaden är det svårare att avgöra när de ska kunna betraktas som nytillträdda på arbetsmarknaden. Rimligen borde det bero på regler kring hanteringen av skyddsvärda situationer. Så länge de har kvar ett skyddat SGI aktivt eller vilande borde de inte kunna betraktas som nytillträdda. Samtidigt kan förstås regler kring nytillträdda på arbetsmarknaden göra det rimligt med en viss utformning av hanteringen av skyddsvärda situationer, exempelvis längden på sammanlagd överhoppningsbar tid. Arbetstidsberäknad ersättning eller ersättning per kalenderdag Ersättning per kalenderdag innebär att ersättning lämnas för alla dagar i veckan oavsett om den försäkrade skulle ha arbetat eller inte. Ersättningen inom dagens sjukförsäkring sker som huvudregel per kalenderdag. Arbetstidsberäknad ersättning innebär att ersättning endast lämnas för de timmar eller dagar den försäkrade skulle ha arbetat. Inom sjukförsäkringen lämnas arbetstidsberäknad ersättning för tillfällig föräldrapenning, närståendepenning, studietids-sgi samt under de 14 första dagarna under en sjukperiod för dem som inte har rätt till sjuklön. Som Socialförsäkringsutredningen påpekar går det i de flesta fall att bygga ersättningen på tidigare inkomster utan att ta hänsyn till omfattningen av de arbeten som har genererat denna

8 (10) inkomst. Det innebär att det i de flesta fall är fullt rimligt att ersättningen baseras på kalenderdag. Dock framhåller Socialförsäkringsutredningen att det i fall med ojämn inkomst kan uppstå svårigheter främst med att en schablonberäknad ersättning per kalenderdag inte på ett tillfredsställande sätt kommer att kompensera för det faktiska inkomstbortfallet. Ersättningen kan i dessa fall antingen bli mycket lägre än det faktiska inkomstbortfallet, vilket innebär att inkomstbortfallsprincipen frångås. Ersättningen skulle också kunna bli högre än det faktiska inkomstbortfallet, vilket kan leda till risk för överförsäkring och oönskade incitamenteffekter. I fall med ojämna inkomster kan det därför vara motiverat att även samla in information om arbetad tid för att kunna ge ut arbetstidsberäknad ersättning. Men som Socialförsäkringsutredningen påpekar krävs det då detaljerade uppgifter kring arbetad tid, vilket skulle vara svårt att samla in. Därtill skulle detta ge drivkrafter till både arbetsgivare och arbetstagare att rapportera in en lägre arbetad tid för att öka timförtjänsten samtidigt som de försäkrade ges drivkrafter att uppge många timmars schemalagda arbete under försäkringsfallet. Socialförsäkringsutredningen landar i att antingen utreds det om reglerna kring arbetstidsberäknad ersättning kan bibehållas, eller om reglerna kring arbetstidsberäknad ersättning slopas och all ersättning beräknas per kalenderdag. TCO anser att kalenderdagsberäknad ersättning är rimlig i de fall den ojämna inkomsten är oregelbundet fördelad inom de månader som utgör beräkningsunderlaget inom ramtiden. I dessa fall är det rimligt att förvänta sig att den enskildes livsföring har anpassats till den oregelbundna inkomsten. Exempelvis kan man tänka sig fall där den försäkrades månadsinkomst vissa månader intjänas under några få dagar eller under hela arbetsdagar under en vecka, och andra månader intjänas under flera arbetsdagar på deltid. Det är då rimligt att den försäkrade har anpassat sina utgifter till dessa variationer i inkomst och att ersättningen inom socialförsäkringarna utgår från den försäkrades genomsnittliga inkomst per kalenderdag beräknad på de månader som utgör beräkningsunderlaget inom ramtiden. I de fall inkomsten är ojämn men regelbunden i den bemärkelsen att den försäkrades inkomst inom varje månad regelbundet intjänas under vissa begränsade dagar (exempelvis en person som regelbundet håller en serie föreläsningar under en vecka varje månad) är det dock rimligt att det finns möjlighet för den försäkrade att ansöka om arbetstidsberäknad ersättning. Det är i dessa fall rimligt att den enskilde har inrättat sin livsföring efter denna (regelbundna om än ojämna) inkomst, vilket innebär att förlust av arbetsförmåga under just dessa dagar i praktiken skulle innebära förlust av hela månadsinkomsten. TCO anser därför att det bör utredas närmare i vilka situationer det bör finnas möjlighet för den enskilde att begära arbetstidsberäknad ersättning och hur regelverket kring denna möjlighet bör utformas. Taken i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen I både socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen finns det idag tak som begränsar det maximala ersättningsbeloppet. Socialförsäkringsutredningen diskuterar möjligheten av att harmonisera taken i försäkringarna så att det har en enhetlig konstruktion. I dagens försäkringar skiljer sig taken åt mellan social- och arbetslöshetsförsäkringarna. I socialförsäk-

9 (10) ringarna läggs taket på det underlag som ersättningsnivåerna beräknas på, medan i arbetslöshetsförsäkringen läggs taket på den utbetalda ersättningen. Ett tak som läggs på den utbetalda ersättningen innebär att den utbetalda ersättningen inte får överstiga ett visst belopp. Däremot finns det med denna konstruktion inget tak på det underlag på vilket ersättningen beräknas. Ett resultat av detta är att olika ersättningsnivåer inte påverkar den faktiska ersättningen för de personer som har en mycket hög inkomst, vilket är fallet i dagens arbetslöshetsförsäkring. Ett tak som i stället läggs på inkomstunderlaget innebär att inkomst som ligger över taket inte räknas med i beräkningen av ersättningen. Därefter appliceras olika ersättningsnivåer, vilket kommer att få effekt på ersättningen oavsett den enskildes inkomst över taket. TCO anser att det är att föredra både ur ett rättviseperspektiv och utifrån ett incitamentperspektiv att även de med höga inkomster påverkas av olika ersättningsnivåer i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Därför är ett tak som läggs på inkomstunderlaget att föredra framför ett tak som läggs på den faktiska ersättningen. Det är också den slutsatsen som socialförsäkringsutredningen stannar i. Den exakta utformningen av taket kan få olika utfall (ett tak på månadsinkomst eller på årsinkomst). TCO anser naturligtvis att konstruktionen ska utformas så rättvist som möjligt för alla och framhåller att man särskilt behöver bevaka att personer med ojämna inkomster inte missgynnas. I detta sammanhang bör det tilläggas att TCO anser att taken i både arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen ska höjas och indexeras så att de följer löneutvecklingen. Av legitimitetsskäl bör taken på sikt vara så höga att de flesta arbetstagare omfattas av inkomstbortfallsprincipen och erhåller en ersättning från de offentliga trygghetssystemen motsvarande 80 procent av sin inkomst om de inte kan arbeta på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen Inkomstvillkor istället för arbetsvillkor Utredningen vill pröva idén om ett inkomstvillkor som kvalifikation för rätt till ersättning. Utgångspunkter är att inkomsten visar att den arbetslösa har arbetat tidigare och därför kvalificerar sig för rätt till ersättning. Vidare skulle administrationen förenklas betydlig, särskilt om det inte är möjligt med månatliga uppgifter över arbetad tid. Den modell som antyds är att den arbetslösa skall ha haft en viss inkomst under en viss ramtid för att anses ha tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden och därför också ha rätt till ersättning. TCO är positiv till inkomstvillkor i arbetslöshetsförsäkringen och anser att ett sådant skulle kunna komplettera ett reformerat arbetsvillkor på ett sätt som uppfyller flera olika syften. För det första skulle personer med korta anställningar och atypiska arbetsförhållanden lättare

10 (10) kunna kvalificera sig för försäkringen. Det är en nödvändig anpassning till dagens arbetsmarknad. För det andra blir försäkringen mer generös mot t ex de grupper som arbetar på obekväma tider och vars arbetade tid därför inte medger rätt till ersättning. Också det är en angelägen förändring. För det tredje minskar krånglet med arbetsgivarintyg. TCO noterar att socialförsäkringsutredningen getts i uppdrag att klargöra rätten till ersättning för förtroendevalda. TCO utgår ifrån att förtroendevaldas ersättningsrätt inte försämras vid införande av ett inkomstvillkor Grundbeloppets utformning Slopas arbetad tid så måste reglerna för grundbeloppet ändras eftersom grundbeloppet storlek relateras till normalarbetstiden. Valet står mellan ett fast belopp lika för alla eller ett belopp som är relaterat till tidigare inkomst. TCO anser på denna punkt att grundbeloppet skall göras inkomstrelaterat med ett grundbeloppstak. Bestämning av ersättning till deltidsarbetslösa Eftersom arbetad tid också används för att bedöma deltidsarbetslösas grad av arbetslöshet, måste ett alternativ till detta tas fram. Av direktiven framgår att förslag beträffande arbetslöshetsförsäkringen skall utgå från dagens begränsningsregler för deltidsarbetslöshet. En annan av utredningens utgångspunkter är att det är inkomstbortfall som ersätts, inte bortfall i arbetad tid som i dagens regler. Införs inkomstvillkor hamnar utredningen i slutsatsen att en deltidsarbetslös, som får ett deltidsarbete med samma arbetstider men lägre lön än tidigare deltidsarbete, kvalificerar sig för ersättning vilket inte är fallet idag. Det, menar utredningen, främjar arbetslinjen eftersom det stimulerar den enskilda att acceptera jobb med lägre lön. TCO motsätter sig att arbetslinjen främjas genom system som leder till sänkta löner. TCO anser att det finns bättre sätt att stödja arbetslinjen på. Ett sätt är att tillåta den arbetslösa att inskränka sökområdet under en inledande tid arbetslöshet, eftersom sannolikheten att finna ett jobb som kan accepteras då ökar. Ett annat är att tillåta fler deltidsarbetslöshetsdagar än idag, eftersom det har visat sig att deltidsarbete ofta leder till heltidsarbete. Det är också tveksamt om en arbetslös skall ha rätt till ersättning i den händelse denne begränsar sitt arbetsutbud till det som det nya deltidsarbetet omfattar. Det innebär att arbetslöshetsförsäkringen i så fall bara kompenserar för den lägre lönen i det nya deltidsarbetet. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark Åsa Forsell Mats Essemyr