BESLUT 1(8) Länsarkitekt Torbjörg Sekse 2012-02-27 511-2153-2011 Länsjurist Eva Doyle Tel vx 0155-26 40 00 Enligt sändlista Utvidgade strandskyddsområden vid Östersjöns stränder i Trosa kommun. BESLUT Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 14 miljöbalken att strandskyddsområdet ska vara utvidgat i följande områden vid och i Östersjön i Trosa kommun. 1) Fastlandsstränder med avgränsningar enligt de bifogade kartbladen A F till högst 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, 2) på alla öar upp till 300 meter från strandlinjen, men inte i områden med detaljplan, och 3) ut till 300 meter från strandlinjen i alla vattenområden vid de stränder som avses i 1) och 2). Under förutsättning att beslutet vinner laga kraft upphäver Länsstyrelsen sitt beslut den 23 januari 1987 om utvidgat strandskyddsområde i den del som avser Östersjöstränderna i Trosa kommun. Detta beslut kan överklagas till regeringen, Miljödepartementet (se nedan). UPPLYSNINGAR Enligt 7 kap. 14 miljöbalken gäller beslutet omedelbart även om det överklagas. Det innebär att beslutet ska tillämpas genast, såvida regeringen inte efter ett överklagande föreskriver annat. Kartbladen visar fastlandsstränder i Trosa kommun där strandskyddsområdet är utvidgat antingen till 300 meter från strandlinjen eller till en gräns närmare strandlinjen som sammanfaller med t.ex. en väg eller fastighetsgräns. Avståndet 300 meter ska mätas från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Strandlinjens läge varierar med medelvattenståndet. I de fall 300-metersgränsens läge måste bestämmas noggrant behövs aktuella fakta om vad som är det normala medelvattenståndet. Det generella strandskyddet inom 100 meter från strandlinjen gäller överallt där strandskyddsområdet inte är utvidgat och där strandskyddet inte har blivit upphävt i områden med detaljplan. Enligt Länsstyrelsens beslut den 1 november 2011 ska förbuden i länets strandskyddsområden inte gälla kompletteringsåtgärder inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter och inom en tomtplats som har angetts i ett dispensbeslut. ÄRENDETS HANDLÄGGNING För att skydda strandområden av riksintresse för naturvård och friluftsliv beslutade Länsstyrelsen år 1987 att utvidga strandskyddsområdet på fastlandet, öarna och vattenområdena vid och i Östersjön i Trosa kommun. Efter den 31 december 2014 gäller strandskyddet i ett utvidgat strandskyddsområde bara om det finns ett beslut enligt miljöbalkens nya bestämmelser. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 611 86 NYKÖPING Stora torget 13 0155-26 40 00 växel 0155-26 71 25 sodermanland@lansstyrelsen.se Organisationsnr PlusGiro Bankgiro Faktureringsadress Internet 202100-2262 35174-2 5051-8653 FE 98 www.lansstyrelsen.se/sodermanland 833 83 STRÖMSUND
Datum Dnr 2012-02-27 511-2153-2011 2(8) Länsstyrelsen har övervägt behovet av utvidgade strandskyddsområden, samrått med tjänstemän i Trosa kommun och utarbetat ett förslag. Kommunen, myndigheter och organisationer har beretts tillfälle att lämna yttranden över förslaget. Ägare och innehavare av särskild rätt till marken har förelagts att yttra sig senast den 20 december 2011. Föreläggandet har delgivits genom kungörelser senast den 24 november 2011 i Södermanlands Nyheter, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Post- och Inrikes Tidningar. Trosa kommun har i egenskap av markägare underrättats om förslaget som har hållits tillgängligt i kommunens och Länsstyrelsens lokaler samt på Länsstyrelsens hemsida. SAMMANFATTNING AV YTTRANDEN Ägare till Trosa Nygård 2:2 och Tureholm 2:8 yrkar att förslaget dras tillbaka: Efter år 1987 har kraven på motiv till utvidgningen skärpts. Uppenbart oskäliga delar av beslutet år 1987 om utvidgat strandskyddsområde måste slopas. Det saknas synnerliga skäl för utvidgningen bl.a. vid Hållsvikens östra strand. Förslaget är inte sakligt underbyggt och specificerat på tillräcklig detaljnivå. Det är inte styrkt att utvidgningen behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Det finns ingen noggrann kvalitativ helhetsbedömning av strandområdets (vid Hållsviken) intresse ur allemansrättslig synvinkel. Livsvillkoren för djur- och växtliv behöver inget särskilt skydd i denna högst ordinära skogsterräng. I vassrika strandområden utan synlig strandlinje/vattenspegel, t.ex. Hundsviken, saknas motiv för utvidgat strandskyddsområde. Att inte kompensera markägarna är en otillbörlig inskränkning i äganderätten och strider mot EU-rätten. Ägare till Tuna 5:2 och Alby 4:57: Trosakustens strandområden är till stora delar bebyggda i 100- metersområdet. Utvidgning till 300 meter tillgodoser på intet sätt strandskyddets syfte. Att utvidga strandskyddsområdet generellt kan vara hämmande för områdenas utveckling, är inte förenligt med EU-rätten och blir bara akademiskt och orsakar merarbete och kostnader. Ägare till Överstene 1:7: Vid Uddby-Hälla och Eknäs finns flera större och mindre byggnader, flertalet inom 100-meterszonen räknat från strandlinjen. Det är inte befogat att utvidga strandskyddsområdet mellan Uddby-Hälla och Eknäs, en sträcka på ca 250 meter. Föreningen Bevara Västra Stadsfjärden: Stränderna även i Trosas centrala delar behöver skyddas. Naturskyddsföreningen i Södermanlands län anser att strandskyddsområdet bör utvidgas även i områden där kommunen vill planera för exploatering. Det är principiellt olämpligt att inte utvidga strandskyddet i områden som enligt översiktsplaneringen behövs för tätortstillväxt. Naturskyddsföreningen Trosabygden stödjer förslaget men menar att strandskyddet ska bedömas utifrån bevarandevärden, inte kommunala önskemål om framtida exploateringar och förtätningar i kustzonerna. Det utvidgade strandskyddsområdet bör bibehållas på Borgmästarholmen, Mättingehalvön och Remmarklubbarna respektive utökas över större delen av Bråtanäs och några hundra meter vid Avlebro norr om Djupvik. Samhällsbyggnadsnämnden i Trosa kommun bedömer att förslaget är väl avvägt. Föreslår en fördjupad dialog om strandskyddsområdet vid kuststräckan Hållsnäs-Viksnäs och om de närmare avgränsningarna nordost om Tofsö, längst in i Tureholmsviken och väster om Stensundsvägen. Sjöfartsverket redovisar de allmänna farlederna vid Stendörren och Källvik. I takt med utveckling av sjösäkerhet och trafik behövs nyanläggningar och andra åtgärder för framkomlighet och säkerhet. Verket föreslår att undantaget från tillståndsplikten för jordbruk, fiske m.m. ska gälla även sjöfart. På förslag från Länsstyrelsen i Stockholms län har kartorna och texterna justerats och förtydligats i några avseenden. Nedan ges en kommentar med anledning av övriga yttranden.
Datum Dnr 2012-02-27 511-2153-2011 3(8) SYFTEN OCH MOTIV Länsstyrelsen får utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs för att säkerställa strandskyddets syften i t.ex. Natura 2000-områden, områden av riksintresse för naturvård eller friluftsliv, kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering. Strandskyddets syften är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Avsikten är alltså att skyddet av stränderna ska ses i ett långsiktigt perspektiv. I miljöbalkens förarbeten har t.ex. betonats att områden som för tillfället verkar vara av begränsat intresse för allmänhetens friluftsliv kan bli betydelsefulla i framtiden. Stora delar av skärgården och delar av kustområdet har förblivit obebyggda. Exploateringsanspråken på Östersjöstränderna är dock betydande och ökar fortlöpande. Andelen fastlandskust utanför tätort i Trosa kommun där det finns en eller flera byggnader inom 100 meter är 48 % (SCB 2011). Kustområdet och skärgården i Södermanlands län är med hänsyn till natur- och kulturvärdena i sin helhet av riksintresse (4 kap. miljöbalken). Skärgården och delar av kustområdet kring Hållsviken är av riksintresse för naturvården. Tureholmsområdet med Tureholms slott samt området från Lacka till Källvik är av riksintresse för kulturminnesvården. Skärgården och kustområdet från Mättingehalvön till Källvik och delar av västra kustområdet vid Hållsviken samt hela Tureholmshalvön är av riksintresse för friluftslivet. Där stränderna inte redan har förlorat i betydelse på grund av bebyggelse behöver strandskyddsområdet vara utvidgat till 300 meter för att allmänhetens tillgång till strandområden ska långsiktigt säkerställas och goda livsvillkor för djur- och växtlivet bevaras. Livsbetingelserna för havets djur och växter vid kuststräckan inom Södermanlands län ska behållas och förbättras (Länsstyrelsens rapport 2009:5 Södermanlands havsmiljö ). I dag är stora delar av landområdena vid kusten och på öarna skyddade. Inom en snar framtid måste även möjligheterna att skapa liknande skydd för växter och djur som lever under vattenytan ses över. Det marina reservatet kring Askö som inrättades 2007 är ett viktigt steg i denna riktning. Flera marina reservat planeras inom Trosa kommuns kuststräcka, bl.a. vid öarna Persö, Lacka och delar av fjärden Tvären. Till Östersjöns värdefullaste men även känsligaste miljöer hör de grunda vindskyddade vikarna och grundområden ute på fjärdarna. På mjukbottnarnas sandiga och leriga sediment växer ålnate, ålgräs, borstnate, axslinga och flera arter rödlistade kransalger. Mjukbottnar förekommer oregelbundet men sträcker sig ibland längre ut än 100 meter från stränderna. Grundområden och grunda vikar är viktiga reproduktionslokaler för flera fiskarter som gädda, abborre, skrubbskädda och sik. På hårdbottnarna dominerar blåstång som är den enda brunalgen som växer i vår del av Östersjön. Blåstångsmiljöerna är mycket artrika. Växtligheten fungerar som skydd och växtplats för många makro- och mikroskopiska djur som i sin tur är grunden för fiskbestånden i Östersjön. Båttrafik, byggande av bryggor, muddring och dumpning av massor ger en negativ påverkan på växt- och djurlivet. I 50 år har Stockholms Universitets Marina Forskningscentrum genom Askölaboratoriet gjort omfattande provtagningar och undersökningar på ett stort antal platser i Trosa skärgård inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Skärgården utanför Trosa utgör därmed ett av de viktigaste referensområdena för den framtida Östersjöforskningen. Helcom har pekat ut ett stort område från Tullgarn i norr ner till gränsen mot Nyköpings skärgård i söder som BSPA-område.
Datum Dnr 2012-02-27 511-2153-2011 4(8) Störningar på vatten- och bottenmiljöer gör det biologiska livet i Östersjön känsligt för påverkan. Sammantaget pekar omständigheterna på att strandskyddsområdet behöver vara utvidgat till 300 meter även i vattenområdet. KOMMENTARER MED ANLEDNING AV YTTRANDENA På förslag från Trosa kommun den 31 januari 2012 låter Länsstyrelsen frågan om utvidgat strandskyddsområde på sträckan mellan Alby och Hållsnäs (kartblad C) vid Hållsvikens östra strand anstå tills vidare. Avsikten är att ta upp frågan till bedömning när kommunen har kompletterat underlaget med närmare utredning. Det generella strandskyddet inom 100 meter från strandlinjen gäller överallt där strandskyddsområdet inte är utvidgat och där strandskyddet inte har blivit upphävt i områden med detaljplan. I de övriga områden som markägarna nämner i sina yttranden behöver strandskyddsområdet enligt Länsstyrelsens bedömning vara utvidgat. Områdenas natur- och friluftslivsvärden har beskrivits nedan, se delområdena Tärnsjö Alby och Lagnö Bondängen. Städer och andra orter tillhör samhällets värdefullaste investeringar. Bebyggelseområdena utnyttjas väl och måste kunna växa efter behov. En välplanerad tillväxt skapar god hushållning med arealerna och en väl sammanhållen bebyggelse som ger goda funktionella samband inom orten. Den tar till vara ortens tekniska infrastruktur och förstärker underlaget för en välfungerande kollektivtrafik. Att bebyggelsen behöver vara väl sammanhållen innebär bl.a. att det är ett angeläget allmänt intresse att stadsdelar och orter vid sjöar, hav och vattendrag, som hittills, kan växa även i strandnära områden. Av det skälet utvidgas inte strandskyddsområdet i områden som behövs för ortens naturliga tillväxt. När det utarbetas planer för ortens tillväxt har både kommunen och Länsstyrelsen att se till att områden med särskilt höga natur- och friluftsvärden undantas från bebyggelse. Det saknas förutsättningar att utvidga strandskyddsområdet i de bebyggda och/eller detaljplanelagda områdena Borgmästarholmen, Mättingehalvön, Remmarklubbarna, del av Bråtanäs och vid Avlebro norr om Djupvik. Strandskyddsområdets avgränsning vid Stensundsvägen har justerats. Att förbuden i strandskyddsområdena även gäller anläggningar m.m. för sjöfartens framkomlighet och säkerhet följer av 7 kap. 16 miljöbalken och kan inte ändras av Länsstyrelsen. BESLUTETS KONSEKVENSER Beslutet innebär att strandskyddsområdet är utvidgat upp till 300 meter där det har varit utvidgat sedan år 1987, dvs. på öarna och vissa fastlandsstränder med några mindre undantag och gränsjusteringar samt intilliggande vattenområden. Beslutet innebär också att strandskyddsområdet är utvidgat vid Koverviken i Nynäsområdet (kartblad A), Korsbacken (D), Bondängen (E) och Tullgarn (F). Pågående markanvändning kan fortgå utan hinder av det utvidgade strandskyddsområdet. Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den. Någon rätt till ersättning för ägare och innehavare av särskild rätt till marken med anledning av ett beslut att utvidga strandskyddsområdet föreligger inte (31 kap. 4 miljöbalken). INTRESSEPRÖVNING Beslutet omfattar strandområden som har eller kan väntas få mycket höga värden för allmänhetens friluftsliv och/eller växt- och djurlivet. Utvidgat strandskyddsområde behövs för att långsiktigt säkerställa syftena med strandskyddet i dessa områden. Vid prövning av frågor om utvidgat strandskyddsområde ska enligt 7 kap. 25 miljöbalken hänsyn tas även till enskilda intressen. Beslutet medför vissa inskränkningar i användningen av berörda strandområden. Vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen finner Länsstyrelsen att beslutet inte går längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.
Datum Dnr 2012-02-27 511-2153-2011 5(8) NATUR- OCH FRILUFTSLIVSVÄRDEN I DE UTVIDGADE STRANDSKYDDSOMRÅDENA Kustlandskapet är ett småbrutet sprickdalslandskap med vikar, fjärdar, halvöar och uddar. Den långa och djupa Hållsviken med strandområden är exempel på naturskönt skärgårdslandskap med tydliga förkastningsbranter, terrassformade isälvsavlagringar och intressant flora och fauna. Skärgården karakteriseras av att den är förhållandevis smal och nästan helt saknar mellanskärgårdspartier. Den är mångformig och variationsrik. Den karakteriseras också av kraftiga bergsryggar och bergiga öar som Askö, Bokö, Hänö, Oxnö, Kråmö och av vidsträckta havsytor. Innerskärgårdens arkipelagområden är natursköna med rik flora och fauna och värdefulla för friluftslivet. En stor del av skärgården är naturreservat. Dit hör öarna Lacka, Persö, Askö, Bokö, Bokö-Oxnö och Kråmö med omgivande vatten. Även Nynäs och Tullgarn med Furholmen och två mindre fastlandsområden som berör strandskyddsområdet är naturreservat. Asköområdet med undantag för skjutfält, Bokö-Oxnö och Kråmö med omgivande vatten är Natura 2000-område. Tullgarn är också ett Natura 2000-område liksom några andra mindre områden, t.ex. en del av Borsö. Delområdena finns redovisade på kartbladen A F som tillhör detta beslut. Delområde Koverviken (vid kommungränsen) Källvik. Kartblad A. Området är av riksintresse för friluftslivet. Områdets västra del utgör också en liten del av det område som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt naturreservatet Nynäs. Hela Mättingehalvön har tillsammans med Nynäsområdet högsta naturvärde i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Kustlandskapet runt Mättingeviken är småkuperat och omväxlande skogbevuxet och småskaligt kulturpräglat. Med undantag för Nynäsområdet är strandskyddsområdet utvidgat sedan 1987. Strandskyddets syfte säkerställs inte helt genom reservatsföreskrifterna, varför strandskyddsområdet behöver vara utvidgat även i Nynäsområdet. Öster om Mättingeviken ändras gränsen för det år 1987 utvidgade strandskyddet så att den sammanfaller med den allmänna vägen. Vandringsleden Sörmlandsleden går genom området. En fornborg finns i södra delen av halvön. Delområde Källvik Djupvik. Kartbladen A, B och C. Naturskönt område med mycket höga, framförallt skogliga naturvärden. Markerade bergryggar och bergbranter mot Hållsviken är vanliga. Floran är rik. Källvik är delvis tätt bebyggt enligt gällande detaljplaner. Centralt i Källvik finns en strandäng. Mellan Källvik och Ängsvik är landskapet naturskönt med ädellövskog, lövskogslundar och hagmarksskog. Hjälmgarnsö har höga skogliga naturvärden. Mellan Ökenäs och Båtsvik finns barrnaturskogar, delvis med myrmosaik. Söder om Tofsö-viken utgörs landskapet av ett öppet ängsoch hagmarksområde. Norr om Skutudden och på Piparholmen finns höga skogliga naturvärden bestående av gammal asp- och alsumpskog samt betad skog med gammal asp och gran. Landskapet mellan Grönsö och Dalbyö är starkt sönderskuret med bergknallar, dalgångar och djupt inskurna havsvikar. Vegetationen är mycket omväxlande med hällmarkstallskogar på höjderna och lummiga partier med ek och lundväxter längs dalbottnarna. Gården Dalbyö omges av ett parkliknande landskap. Rommarö uppvisar ett typiskt skärgårdslandskap bestående av tallskogsklädda bergspartier uppbrutna av sprickdalar med åkermark. Vid Dalbyö, Breviken och Torvsnäs finns öppna hagmarkslandskap. I området vid Dalbyö finns mycket värdefulla skogsbiotoper som olika typer av ädellövskogar, lövskogar och lundar. Vid Rommarö finns värdefulla strandskogar och hällmarksskogar, barrskog och lövskogslund. Vid Södra Skogsö finns alsumpskog och värdefull granskog. Södra Lämund har naturreservat med kalkbarrskog och gammal barrskog. Gamla ädellövträd finns vid Skogsö. Vid Djupvik finns gammal aspskog och bergbrant. Här finns också en fornlämning. Området är endast glest bebyggt. Förutom i Källvik finns tätare fritidsbebyggelse i detaljplanelagda områden i Tofsö och Viksnäs. Utanför planlagda områden gäller utvidgat strandskydd sedan år 1987. Kulturhistoriska lämningar finns på en del platser. Vid Djupvik finns en fornlämning.
Datum Dnr 2012-02-27 511-2153-2011 6(8) En stor del av kuststräckan är av riksintresse för friluftslivet. Området är värdefullt för upplevelser, natur- och kulturstudier, strövande, bär- och svampplockning. Vid Tofsö finns badplats och båthamn. Båthamnen vid Källvik har stor betydelse för friluftslivet som port ut i skärgården. Organiserade skridskofärder är vanliga härifrån. Särskilt Källviksområdet har en stor utvecklingspotential för friluftslivet. Delområde Tärnsjö Alby. Kartblad C. Landskapet är omväxlande med skog, våtmarker, ängs- och hagmarker och åkermark. I området finns spridd bebyggelse. Strandskyddsområdet är utvidgat sedan år 1987. Vid Hållsvikens nordvästra strand finns en botaniskt intressant kalkfuktäng med rödlistade arter. Ett våtmarksområde sträcker sig fram till gården Ryssland. Även Hundsviken omges av våtmarker. Vårdkasberget utgör ett väsentligt blickfång i landskapet och är ett värdefullt utsiktsberg. Bergets grönstenar har tillsammans med det extremt gynnsamma lokalklimatet gett upphov till en rik sydbergsflora med inslag av rödlistade kalkväxter. Mellan Marieberg och Karlsdal på halvön Tuna ö uppträder ett hagmarkslandskap med ogödslade gräsmarker och kortbetade strandängar. Flera fornlämningar och kulturhistoriska lämningar finns i området. Området är intressant för natur- och kulturstudier och utflyktsmål. Delområde Sandvik Korsbacken. Kartblad D. Strandskyddsområdet är utvidgat sedan år 1987. Beslutet innebär att strandskyddsområdet utvidgas också på sträckan mellan Gillbergsvik och Korsbacken. Stränderna som ingår i område av riksintresse för friluftslivet är natursköna och attraktiva för bebyggelse. I området mellan Timmerviken och Kalvudden finns en detaljplan. I övrigt finns gles bebyggelse mellan Sandvik och Nyckeludden. Käftuddens sydvästra strand utgörs av en mycket framträdande förkastningsbrant med hällmarkstallskog. I södra delen av området finns värdefulla skogsmiljöer. Vid Stora Uttervik berörs delvis en lövskogslund som är nyckelbiotop. I området kring Skrubba och vid Nyckeludden finns barrskogar och bergbranter. Vid Skrubba finns också kärrskog och lövskogslund hagmarksskog. På Kalvudden står en kulturhistoriskt värdefull fyr. Tjursholmen är till stor del klippig och bevuxen med hällmarkstallskog. Vid Gillbergsvik finns en barnkoloni med tillhörande byggnader. Landskapet är öppet och naturskönt med ädellövträd och utblickar mot Gillsviken. Väster om Näsviken är området skogklätt och kraftigt kuperat. Området är intressant för natur- och kulturstudier, utflykter, strövande och bad. Badplatser finns vid Viksnäsviken och vid Hållsnäs. Vid Tjursholmens nordvästra strand finns badvikar och solhällar. Tjursholmen är också intressant för fritidsfiske. Delområde Lagnö Bondängen. Kartbladen D och E. Lagnöområdet har mycket höga naturvärden. Naturskönt område med ädellövskog och ädellövlund med stora botaniska värden. En del av Lotsängsbackens naturreservat berörs av strandskyddsområdet. Udden Lagnöklubb har bergsbranter med gammal blandskog med höga naturvärden och en kulturhistorisk lämning. Även naturen vid Uddby har höga naturvärden med lövskog och hagmark liksom Eknäsområdet med lövskogslundar med höga botaniska värden, hassellund och betad hagmark. Hela strandzonen från Hälla till Tureholmsvikens övre del består av vassrika våtmarker av stort värde för bl.a. fågellivet. En golfbana berörs av det utvidgade strandskyddsområdet. Området har spridd bebyggelse. Området är intressant för naturstudier, fågelskådning och utflykter. Lagnöklubb är ett värdefullt utsiktsberg. Delområde Bråtanäs Stensund. Kartblad E. Mycket höga naturvärden. Bråtanäsområdet vid Långnäsviken har delvis höga skogliga värden och är obebyggt. I nordvästra delen finns en ängsmark som mot vattnet övergår i strandäng. Småkuperat landskap med blandskog. Området har rikt fågel- och övrigt djurliv. Stigar genomkorsar området. Två badplatser. Landskapet söder om Stensund samt på Borsö är naturskönt och omväxlande med många botaniskt värdefulla vegetationstyper med kalkgynnade arter. Området är känt för sin rika och särpräglade flora. Här finns lövskogskullar, strandängar och örtrika barrskogsbestånd, kalkbarrskogar. Fågeloch övrigt djurliv är rikt. Området är lättillgängligt med stigar. En del av Borsö är ett Natura 2000-
Datum Dnr 2012-02-27 511-2153-2011 7(8) område. Ön har också ängs- och hagmarker som betas. Även skogsmarken betas. Ön har landförbindelse via en väg. Längst ut på Borsö finns fina hällar som bl.a. är populära för fiske. Borsö ingår i ett område av riksintresse för friluftslivet. Kulturlämningar finns på olika platser. Sörmlandsleden går genom hela området. Värdefullt för natur- och kulturstudier, bad, fiske, bär- och svampplockning, utflykter, strövande. Delområde Stensund Tullgarn. Kartbladen E och F. Glest bebyggt och mycket naturskönt område. Mellan Kolvik och Rudskär finns på några platser höga skogliga naturvärden med kalkbarrskogar med stora botaniska värden. En av dessa är biotopskyddad. Området är delvis kraftigt kuperat med bergbrant vid Rudskär. En torrbacke, Gastbacken, med inslag av mycket rik torrängsflora berörs av det utvidgade strandskyddsområdet. Tullgarnsområdet är naturreservat och Natura 2000-område. Det är också av riksintresse för naturvård och friluftsliv. I området finns höga skogliga naturvärden med kalkbarrskogar, kärrskog, källpåverkad mark, betad skog och hagmark samt hällmarksskog. Djurlivet och inte minst fågellivet är rikt. Området kring Furholmen är från naturvårdssynpunkt en av de värdefullaste delarna av Tullgarnsområdet. På Furholmen växer sandbarrskog och naturskog. Kalksten medför att floran är delvis unik för länet. Jättarsberget har höga lodbranter mot Anderviken. Syftet med strandskyddet säkerställs inte helt genom reservatsbestämmelserna. Beslutet innebär att strandskyddsområdet utvidgas även i Tullgarnsområdet. Vid Stensunds folkhögskola finns en campingplats och en badplats. Här finns också bra fiskeplatser. Badplats finns också vid Komöte. Fina utsiktsplatser finns t.ex. på Furholmen. Stigar i Tullgarnsområdet gör det lättillgängligt. Sörmlandsleden går genom hela området. Ett flertal platser med kulturlämningar finns i området. Området och i synnerhet Tullgarnsområdet är intressant för naturoch kulturstudier, fågelskådning, strövande, bär- och svampplockning, utflykter, fritidsfiske och bad. KÄLLFÖRTECKNING Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken Riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken, www.gis.lst.se Naturreservat, www.gis.lst.se Biotopskydd, www.gis.lst.se Rödlistade arter, SLU, Artdatabanken Skogsstyrelsens inventeringar, http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor Länsstyrelsens inventeringar, www.gis.lst.se Länsstyrelsens naturvårdsprogram 1991, www.gis.lst.se Länsstyrelserna i Uppsala, Stockholms och Södermanlands län 1999, Redovisning till regeringen av Miljö- och hushållningsprogram för skärgården Nordiska ministerrådet 2001, Kustbiotoper i Norden, TemaNord 2001:536 Länsstyrelsens rapport 2009:5 Södermanlands havsmiljö Skydd av marina miljöer med höga naturvärden, Rapport 5739, Naturvårdsverket 2007a Utvidgat strandskydd en vägledning till underlag och beslut, Naturvårdsverket 2010:4 BILAGOR Kartbladen A F.
Datum Dnr 2012-02-27 511-2153-2011 8(8) Beslut i detta ärende har fattats av länsrådet Kurt Ekelund. I handläggningen har deltagit f.d. länsarkitekten Per Öhrling, f.d. naturvårdshandläggarna Agneta Claesson och Staffan Karlsson, naturvårdshandläggaren Raimo Laurila, länsjuristen Eva Doyle, karttekniker Ulrika Larsson och länsarkitekten Torbjörg Sekse (föredragande). Kurt Ekelund Torbjörg Sekse HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överklaga detta beslut ska Ni skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Överklagandet ska vara skriftligt och undertecknat av Er. Det ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag som Ni tagit del av beslutet. I överklagandet ska Ni ange vilket beslut som Ni överklagar (t.ex. genom att ange beslutets diarienummer), hur Ni vill att beslutet ska ändras och varför Ni anser att det ska ändras. Länsstyrelsen kommer att sända överklagandet och Länsstyrelsens akt till regeringen, Miljödepartementet. SÄNDLISTA Irène Wrande, Tuna Udde Karlsdal, 610 75 Västerljung Gert Wrande och Maud Knutsson, Gärdesta 3, 611 99 Tystberga Karl-Olov Fentorp, Sörstene 1, 610 74 Vagnhärad Fastighetsverket, Box 254, 751 05 Uppsala Naturskyddsföreningen i Södermanlands län c/o karl-axel@reimer.nu Naturskyddsföreningen Trosabygden c/o Maria Kavcic, Skärlagsgatan 13, 619 30 Trosa Föreningen Södermanlands ornitologer c/o Lennart Eriksson, Måstavägen 13 D, 633 48 Eskilstuna Svenska Turistföreningen, Östra Sörmlandskretsen c/o Carl Gustaf Wennerholm, Mjölnargatan 11, 619 34 Trosa Föreningen Bevara Västra Stadsfjärden c/o gunilla@masterplanproductions.se Friluftsfrämjandet, Ryssbergens friluftsgård, 611 92 Nyköping Sörmlandsleden, Box 45, 613 21 Oxelösund Trosa kommun, Samhällsbyggnadsnämnden, Västra Långgatan 4-5, 619 80 Trosa Skogsstyrelsen, Sörmlands distrikt, Köpmangatan 14, 641 30 Katrineholm Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 Stockholm Beslutet kungörs i länets författningssamling och genom kungörelsedelgivning i Södermanlands Nyheter, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Post- och Inrikes Tidningar.