Läronämndens yttrande 2015:1y Rasism och antisemitism Läronämndens yttrande över motion 2015:26 Motionen aktualiserar frågeställningar som utförligt behandlas i samtalsdokumentet Guds vägar som antogs av kyrkomötet 2001. Läronämnden vill understryka det som framfördes i yttrandet Ln 2014:3y: Detta samtalsdokument behandlar frågeställningar som är centrala och ofrånkomliga för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Läronämnden betonar vikten av att det som Svenska kyrkan i och med Guds vägar har åtagit sig kommer till uttryck i exempelvis Den svenska evangeliebokens textsammanställningar och Den svenska kyrkohandboken. Christopher Meakin, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:2y Utforma en ceremoni för välsignelse för den som fått ändrad könstillhörighet Läronämndens yttrande över motion 2015:42 I Läronämndens yttrande Ln 2003:21y anförs: Läronämnden noterar att behovet av livstolkande riter har ökat markant. Många av dessa bör utformas kontextuellt i människors omedelbara livssituation. Av dem som är anställda i pastoral tjänst krävs lyhördhet och förmåga att gestalta meningsskapande uttryck där kyrkans tro och människors existentiella upplevelse tolkas i ritens form. Läronämnden konstaterar att åtskilliga riter och handlingar därför inte kan eller bör formuleras i av kyrkan antagna böcker. Uppsala den 20 augusti 2015 Cristina Grenholm, sekreterare biskop Martin Modéus, biskop Åke Bonnier, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Fredrik Modéus, biskop Johan Tyrberg, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Eva Nordung Byström, biskop Hans Stiglund, biskop Sven- Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:3y Kyrkohandbok på nätet Läronämndens yttrande över motion 2015:76 De liturgiska dokumenten är del av vår bekännelse. I inledningstexten till den första avdelningen i kyrkoordningen formuleras detta så: Kyrkans lära formuleras genom den teologiska reflektionen över vad tron och bekännelsen innebär. Det är en uppgift för enskilda kristna och kyrkan att i varje tid på nytt leva sig in i trons djup och klargöra dess innebörd. Läran uttrycks i trosbekännelser, i skrifter från kyrkans historia, i gudstjänstböcker och andra nutida dokument som kyrkan har bejakat. Vidare sägs i 18 kap. 1 i kyrkoordningen: Svenska kyrkans gudstjänstböcker är, förutom Bibeln, Den svenska kyrkohandboken, Den svenska psalmboken, Den svenska evangelieboken och En liten bönbok. Dessa ska som uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära antas av kyrkomötet. Läronämnden betonar vikten av att Den svenska kyrkohandboken antas av kyrkomötet oavsett form för publicering. Cecilia Nahnfeldt, sekreterare biskop Martin Modéus, biskop Fredrik Modéus, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Eva Nordung Byström, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:4y Mer flexibel reglering av kontrakten Läronämndens yttrande över skrivelse KsSkr 2015:3 En evangelisk-luthersk kyrka kan från läromässig synpunkt organiseras på olika sätt. Förslaget om en flexibel reglering av kontrakten strider inte mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. I Svenska kyrkans episkopala struktur är kontraktsprostens uppgifter knutna till biskopens tillsynsansvar. Läronämnden vill därför poängtera den läromässiga betydelsen av att den kontraktsorganisation som skrivelsen föreslår är utformad så att den värnar biskopens frihet att utse kontraktsprost. Cristina Grenholm, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:5y Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet Läronämndens yttrande över skrivelse KsSkr 2015:6 och motion 2015:54 Från lärosynpunkt är det viktigt att det finns en pastoral ledning av all verksamhet inklusive begravningsverksamheten. Samtidigt konstaterar läronämnden att det inte finns några läromässiga invändningar mot att den kyrkliga organisationen i ekonomiskt och administrativt avseende utformas på olika sätt, så länge klarhet råder om att församlingen är den grundläggande enheten i kyrkan. Cecilia Nahnfeldt, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:6y Stiftsinstruktion Läronämndens yttrande över motion 2015:99 Läronämnden konstaterar att många stift idag har utformat övergripande styrdokument utifrån sina egna perspektiv. Att den nationella nivån däremot skulle föreskriva stiften att ett sådant dokument ska utformas enligt specifika riktlinjer är problematiskt ur ett kyrkosynsperspektiv. I motionen finns också ett terminologiskt problem i parallelliteten mellan stiftsinstruktion och församlingsinstruktion. En viktig funktion för en församlingsinstruktion är att vara stiftets tillsynsinstrument i relation till församlingen. Detta framgår bland annat genom att bestämmelserna om församlingsinstruktion anges under rubriken Tillsyn i kyrkoordningens 57:e kapitel. Det finns en risk att begreppet stiftsinstruktion skulle innebära att nationell nivå uppfattas ha en tillsynsfunktion över stiften. Detta överensstämmer inte med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Cristina Grenholm, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:7y Att lägga till faddrar efter dopet Läronämndens yttrande över motion 2015:8 I Läronämndens yttrande Ln 2013:2y anförs med citat från Ln 2011:1y: Att vara fadder innebär att ha ansvar för att den som döps får lära känna den tro till vilken vi döpts. I dopordningen framhålls att faddern ska vara förebild, förebedjare och tillsammans med församlingen leda den döpta på trons väg genom livet. Ett fadderskap förutsätter relationer och ett ömsesidigt förtroende. Det finns inga läromässiga hinder mot att lägga till eller avsluta ett fadderskap. Uppsala den 20 augusti 2015 Cristina Grenholm, sekreterare biskop Martin Modéus, biskop Åke Bonnier, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Fredrik Modéus, biskop Johan Tyrberg, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Eva Nordung Byström, biskop Hans Stiglund, biskop Sven- Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:8y Svenska kyrkans identitet Läronämndens yttrande över motionerna 2015:30 och 2015:108 I Läronämndens yttrande Ln 2014:9y anförs: Svenska kyrkan är en del av Kristi världsvida kyrka. Svenska kyrkan bärs av och bär vidare den apostoliska tron. Detta kommer till uttryck i kyrkoordningens inledning: Svenska kyrkan är ett trossamfund som leder sin historia tillbaka till de äldsta kristna församlingarna och deras bekännelse till Kristus. Svenska kyrkans trosarv är den apostoliska tron. (...) Kontinuiteten tillbaka framgår av att den evangelisk-lutherska bekännelsen är grundad i Guds Ord samt innehåller de ekumeniska trosbekännelserna från fornkyrkan och den augsburgska bekännelsen som skrevs inom den odelade västkyrkans ram. Identiteten värnas genom att kyrkans förkunnelse med Kristus i centrum, i ord och handling bevarar traditionen genom att aktualisera, tolka och tillämpa den i varje ny tid. Det finns ett nödvändigt samband mellan tradition och förnyelse. Att detta samband vidmakthålls värnas av kyrkan som gemenskap. Kyrkan är, som det anges i den augsburgska bekännelsen (VII), den gemenskap i vilken evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas. Detta innebär att vi, på dopets grund, har ett gemensamt ansvar att stå fasta i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Vigningstjänsten och kyrkans tillsynsfunktioner har ett särskilt ansvar. Läronämnden vill med anledning av motion 2015:108 framhålla att det finns en tillräcklig innehållsbestämning av Svenska kyrkan som ett trossamfund med evangelisk-luthersk bekännelse i kyrkoordningens inledningstexter och bestämmelser. Denna identitet måste tolkas och tillämpas i varje ny tid. Christopher Meakin, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:9y Tidsbegränsat uppdrag som stiftsbiskop Läronämndens yttrande över motionerna 2015:27 och 2015:59 Läronämnden har yttrat sig i fråga om biskopstjänst tidigare. I Läronämndens yttrande Ln 2009:1y anförs: När det gäller frågan om begränsning av biskoparnas tjänstgöringstid vill Läronämnden hänvisa till sitt tidigare yttrande i frågan Ln 1991:13. Där framförs att: I Svenska kyrkan vigs biskop till ett uppdrag som i princip är livsvaraktigt. Det måste inte nödvändigtvis vara på det sättet. Men det utgör en viktig sida av vår kyrkas sätt att värna om den nödvändiga lednings- och tillsynsfunktionen (episkope). Av ålder har vår kyrkas ordning med biskopar betraktats som en Andens gåva till henne. I konsekvens med detta har biskopstjänsten inte setts enbart såsom ett för viss tid givet uppdrag, vilket upphör eller kan förnyas för en ny period. Att biskopstjänsten är en i princip livsvaraktig tjänst kan också ses som ett uttryck för vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen och som är en grundläggande princip för Svenska kyrkan. Om Svenska kyrkan vill finna andra modeller vad gäller biskoparnas tjänstgöringstid är det nödvändigt att dessa modeller är förenliga med ovanstående grundsyn. Läronämnden understryker att uppdraget som biskop i Svenska kyrkan är knutet till ett pastoralt ansvar för ett territoriellt område. Detta ligger i linje med Läronämndens yttrande Ln 2014:4y där vikten av anknytning till ett stift framhålls. Cecilia Nahnfeldt, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:10y Ordning för bejakande av dokument Läronämndens yttrande över motion 2015:53 Som framgår av 1 kap. 1 i kyrkoordningen växer Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära primärt fram i gudstjänst och liv. Denna process avsätter bekännelsedokument av varierande vikt (Ln 1992:8). Dokument som uttrycker Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära bejakas därför på skilda sätt och av olika beslutande organ inom Svenska kyrkan. Bland annat kan kyrkomötet besluta att bejaka specifika dokument (se Ln 2014:10y). Dokument av bekännelsekaraktär växer alltså fram, antas och bejakas på flera olika sätt i vår kyrka. Det är därför inte nödvändigt i en evangelisk-luthersk kyrka att ha endast en ordning för bejakande av dokument. Cristina Grenholm, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:11y Uppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter Läronämndens yttrande över motion 2015:64 Läronämnden hänvisar till sitt tidigare yttrande Ln 2014:11y. Där framhålls att Barmenförklaringen i vissa avseenden inte strider mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Detta kan dock inte tolkas som att Läronämnden menar att Barmenförklaringen i sin helhet kan antas som ett uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Cristina Grenholm, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:12y Borttagande av samvetsklausul Läronämndens yttrande över motion 2015:88 2009 års kyrkomöte beslöt att äktenskap kan ingås mellan två personer av samma kön. I Läronämndens behandling av skrivelse KsSkr 2009:6 framhålls att Svenska kyrkan även efter beslutet kan rymma olika uppfattningar i denna fråga (Ln 2009:12y). Läronämnden konstaterar att 2009 års beslut innebar ett förtydligande av att kyrkan som helhet och inte den enskilda prästen även fortsättningsvis ansvarar för människors tillgång till de kyrkliga handlingarna. Därmed är det sakligt oriktigt att tala om en samvetsklausul. Christopher Meakin, sekreterare biskop Martin Modéus, biskop Fredrik Modéus, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Eva Nordung Byström, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:13y Ämbetsbärare som avsäger sig präst- eller diakonämbetet Läronämndens yttrande över motion 2015:101 Det är Svenska kyrkan som kallar och viger till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Kyrkan måste därför alltid ta ansvar för utredning eller dokumentation av sådant som ingår i kyrkans tillsynsansvar. Det är angeläget att denna grundsyn uttrycks i kyrkoordningen och kyrkans handlande. Cecilia Nahnfeldt, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:14y Kyrkans miljöansvar Läronämndens yttrande över motionerna 2015:37 och 2015:45 Läronämnden har tidigare yttrat sig om ekologiskt ansvar, miljö och klimatfrågor (Ln 2014:12y) och anfört: I inledningen till kyrkoordningens andra avdelning om församlingarna anges syftet med församlingens grundläggande uppgift:... att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Enligt skapelseberättelserna i Första Moseboken har människan ansvar att förvalta skapelsen. Jesus ger en vision av Guds rike som befriar och uppfordrar oss att dela evangelium och bygga en värld där Guds vilja sker. Synen på människans förvaltaransvar är avgörande för tillämpningen av 46 kap. 3 i kyrkoordningen. Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Läronämnden betonar att detta ska tolkas i ljuset av inledningstexten till elfte avdelningen: De som har hand om kyrkans ekonomi och egendom svarar för sin förvaltning inför både Gud och människor. Förvaltarskapet måste utövas med hänsyn till hela Guds skapelse. En förvaltare måste vara pålitlig och klok och kunna svara för sin förvaltning när den granskas. Därför är det viktigt att etiskt förhållningssätt och effektiv, uthållig förvaltning tas på lika stort allvar. Detta gäller i allt kyrkans arbete med frågor som berör förvaltning av materiella resurser. Cecilia Nahnfeldt, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:15y Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och de Gammalkatolska kyrkorna av Utrechtunionen Läronämndens yttrande över skrivelse KsSkr 2015:4 Läronämnden tillstyrker att den föreslagna ekumeniska överenskommelsen ingås mellan Svenska kyrkan och de Gammalkatolska kyrkorna av Utrechtunionen. Överenskommelsen är förenlig med vår kyrkas bekännelse såsom den kommer till uttryck i Augsburgska bekännelsen, artikel 7. Det finns en tillräcklig samsyn i evangelieförkunnelse och sakramentsförvaltning. Detta gör det också möjligt att erkänna uppdragen inom respektive kyrkas vigningstjänst. Därmed kan präster tjänstgöra i varandras kyrkor utan re-ordination och biskopar inbjudas till biskopsvigningar i de kyrkor som ingår denna ekumeniska överenskommelse och delta i handpåläggning. Christopher Meakin, sekreterare biskop Martin Modéus, biskop Fredrik Modéus, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Eva Nordung Byström, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:16y Svenska kyrkans svar på Kyrkornas världsråds dokument Kyrkan på väg mot en gemensam vision Läronämndens yttrande över skrivelse KsSkr 2015:5 Läronämnden finner att kyrkostyrelsens förslag till svar är förenligt med vår kyrkas tro, bekännelse och lära. Läronämnden har därvid särskilt beaktat det som kyrkostyrelsen anför om vår kyrkas självförståelse i relation till dokumentets analys av och diskussion om synen på kyrkan och kyrkans enhet samt om ekumeniska framtidsvägar. Christopher Meakin, sekreterare biskop Martin Modéus, biskop Fredrik Modéus, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Eva Nordung Byström, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:17y Förföljelse på grund av tro eller övertygelse Läronämndens yttrande över motionerna 2015:31 och 2015:56 Läronämnden understryker att det är angeläget att lyfta fram vår gemenskap med kristna som förföljs för sin tros skull. Genom dopet har kristna ett särskilt band till varandra. Inledningen till kyrkoordningens 19:e kapitel framhäver att dopet är en ny födelse där den döpte förenas med Jesus Kristus för att med honom och hans folk dela korsets och uppståndelsens liv. Dopet fördjupar och förtydligar också den skapelsegivna kallelsen att leva i gemenskap och solidaritet med alla människor, oavsett religion och etnicitet. Detta innebär att vår omsorg om våra medkristna och vårt engagemang för alla människor inte får spelas ut mot varandra. Utifrån kyrkans tro på Gud som skapande, upprättande och livgivande i hela världen, är den vidare ekumeniska kallelsen att verka för kyrkans enhet, mänsklighetens gemenskap och världens helande, samt att söka Guds tilltal i mötet med varje människa oavsett religiös tradition. (Inledningen till kyrkoordningens 14:e avdelning) Cristina Grenholm, sekreterare Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:18y Antisemitiska stereotyper Läronämndens yttrande över motion 2015:91 Läronämnden har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om rasism och antisemitism. I yttrandet 1993:502 anförs: Utifrån Svenska kyrkans lära är ett avståndstagande från varje form av rasism och antisemitism det enda möjliga förhållningssättet. Vidare anförs i yttrandet 1996:508: En av kyrkans uppgifter är att arbeta med samhällsanalys och samhällskritik. Den skall ske på olika nivåer och med olika perspektiv: lokalt, nationellt och internationellt. Till premisserna för ett sådant kritiskt samhällsansvar hör att det alltid utövas med de förutsättningar och den kunskap som föreligger vid varje tid. Totalitära, rasistiska och andra människoförnedrande värderingar är inte förenliga med kristen etik och människosyn. Kyrkomötet antog 2001 samtalsdokumentet Guds vägar, i och med vilket Svenska kyrkan har ålagt sig själv att kontinuerligt och självkritiskt granska texter, tolkningar och tillämpningar: I vår kyrka vill vi arbeta för att få bort sådant som kan tolkas som antisemitism eller förakt för det judiska folket och försvara dess rätt till sin historia, sin tro och sina seder. Den kristna traditionen har med kyrkokonst samt kristen litteratur och förkunnelse haft en avgörande roll i formandet och spridandet av antijudiska stereotyper under två årtusenden. Därför har kristna ett särskilt ansvar att uppmärksamma och motverka sådana stereotyper. Detta kräver att texter och texttolkningar blir föremål för öppen och saklig diskussion. Christopher Meakin, sekreterare biskop Martin Modéus, biskop Fredrik Modéus, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Eva Nordung Byström, biskop Hans Stiglund, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Läronämndens yttrande 2015:19y Svenska kyrkans syn på abort och oföddas människovärde Läronämndens yttrande över motion 2015:97 Etiska frågor kring livets början är komplexa. Människovärdesaspekten är central, men fler dimensioner behöver beaktas. Som exempel på komplexiteten har Läronämnden tidigare anfört: I frågan om fostret från konceptionsögonblicket skall ses som en människa, person eller individ har det funnits och finns något olika uppfattningar i kyrkans historia, beroende bland annat på hur man tar ställning i biologiska frågor och i mer subtila frågor om när fostret får en själ. (Ln 1994:504) Det finns utrymme för olika ställningstaganden som är förenliga med kyrkans tro, lära och liv. Läronämnden påminner också om att: Kyrkan lär att fostret har integritet och orubbligt värde, och att mänskligt liv startar i konceptionsögonblicket. Kyrkan vill förmedla respekt och ödmjukhet inför livet. (Ln 1993:513) Komplexiteten innebär att frågor som berör människors autonomi och sårbarhet, liksom faktorer som socialt sammanhang och pastoral omsorg måste beaktas. Allvaret i abortfrågan och andra etiska dilemman i livets gränstrakter ger kyrkan stort moraliskt ansvar och innebär en grannlaga själavårdande uppgift. Värnandet om det mänskliga livet kräver att man tar hänsyn till många faktorer. Cecilia Nahnfeldt, sekreterare biskop Martin Modéus, biskop Fredrik Modéus, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Eva Nordung Byström, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Eva-Lotta Grantén, Margarethe Isberg, Karin Johannesson, Håkan Möller, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.