E 4 Förbifart Stockholm

Relevanta dokument
Bevarandeplan Natura 2000

Nedfall av kväve vid Hansta Natura område

Bevarandeplan Natura 2000

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Morakärren SE

Bevarandeplan Natura 2000

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

PM: Naturtyper i anslutning till Våmbsbäcken i norra delen av Klasborg-Våmbs N2000-område, Skövde

Bevarandeplan Natura 2000

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Bevarandeplan Natura 2000

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Resultat från Krondroppsnätet

Bevarandeplan Natura 2000

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Bevarandeplan Natura 2000

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Bevarandeplan Natura 2000

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Grunderna för skyddsjakt

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Svenska Björn SE

Nedfall av kväve och svavel år 2001

Bevarandeplan Natura 2000

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

DOM meddelad i Nacka Strand

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Promemoria Miljödepartementet. Förbifart Stockholm

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Bevarandeplan Natura 2000

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

8 Regeringen. Regeringens beslut. till regeringens beslut denna dag om förslag till nya områden enligt rådets. Bakgrund

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan Malmö

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Natura Lagstiftningen. EG-direktivet 7:28 a och 7:28 b (16 OF) 6:1 och 6:7 4:8 Övergångsreglerna p. 2. Rättpraxis

Bilaga 7. Reviderad miljökonsekvensbeskrivning för Natura 2000 Hansta TRV 2011/6210, 6211,6212,

Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Bevarandeplan Natura 2000

Vägledning om utformning av skötselplan

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Förbifart Stockholm Miljökonsekvensbeskrivning till tillståndsansökan Hansta Natura 2000-område Samrådsunderlag februari 2013

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Ljuvalund

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Områdesskydd och artskydd

Miljökonsekvensbeskrivning

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tjärby

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box Nacka Strand. Stockholm

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lögarbäcken

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Vindkraft och naturvärden

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Kapitel 10. Riksintressen

Bevarandeplan Natura 2000

Huluskogen. Bevarandeplanen är under uppdatering. Bevarandeplan för Natura 2000-område

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

MKB för Natura 2000-området Härnäs SE

Utbyggnad av E22. och Vä. Öppet hus: Linderöd 8 nov 2010 Tollarp 10 nov 2010 Linderöd 15 nov 2010 Tollarp 16 nov 2010

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Transkript:

Komplettering Tillåtlighet Fråga 5 PM En beskrivning av Natura 2000- områden i eller i närheten av korridoren 2009-02-26

3 (12) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 5... 4 2 Natura 2000-områden och Förbifart Stockholm... 4 3 Edeby ekhage... 6 4 Hansta... 7 5 Övriga Natura 2000-områden... 10 bilaga Ansökan Edeby ekhage Nedfall av kväve vid Hansta Natura 2000-område, SLB-analys, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund LVF 2008:30

4 (12) 1 Kompletteringsuppgift 5 Departementets fråga: En aktuell redovisning, med miljökonsekvensbeskrivning, av inom eller i närheten av korridoren förekommande s.k. Natura 2000-områden, dvs. områden som valts ut som områden av intresse för gemenskapen av Europeiska kommissionen enligt rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (det s.k. art- och habitatsdirektivet) samt områden som förklarats som särskilda skyddsområden av regeringen enligt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (det s.k. fågeldirektivet). De arter, livsmiljöer och fåglar som avses att skyddas inom respektive Natura 2000-område ska närmare preciseras. Tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken ska redovisas. 2 Natura 2000-områden och Förbifart Stockholm Inom eller i närheten av vägkorridor för Förbifart Stockholm ligger två Natura 2000-områden. Dessa är Edeby ekhage SE 0110188, som ligger inom korridoren, samt Hansta SE 0110317, som ligger cirka 300 meter från närmsta korridorgräns. På längre avstånd från vägkorridoren ligger Judarskogen SE 0110172, Kyrksjölöten SE 0110173, Fullersta kvarn SE 0110205 och Lovö Kärsö SE 0110186. Dessa ligger mellan 1000 meter och 3000 meter från korridoren. Se karta n 5. För att identifiera behov av tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken har Förbifart Stockholms potentiella påverkan i förhållande till de fastställda bevarandeplanerna analyserats. Nedan redovisas detta. Redovisning av och konsekvenser för arter upptagna i bilaga 2 till EG:s habitatdirektiv respektive bilaga 1 till EG:s fågeldirektiv och som vid inventeringar hittats inom Natura 2000-områdena Edeby ekhage och Hansta sker i kompletteringsuppgift 6. Vägverket bedömer att tillstånd endast behöver sökas för Edeby ekhage. Ansökan är inlämnad till Länsstyrelsen 2008-11-28. Länsstyrelsen menar att för att tillståndet ska kunna förenas med relevanta och kostnadseffektiva villkor krävs ytterligare precisering av projektet innan slutlig prövning kan ske. Länsstyrelsen bedömer utifrån dagens kunskap att tillstånd förenat med villkor bör kunna ges inom den aktuella korridoren när läge och utformning är mer studerat inför fastställande av arbetsplanen. Övriga Natura 2000-områdens gynnsamma bevarandestatus påverkas inte av en utbyggnad av Förbifart Stockholm. Länsstyrelsen delar Vägverkets bedömning att Natura 2000-områdena, förutom Edeby ekhage, inte kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken.

E 4 Förbifart Stockholm Kartan visar vägkorridor och Natura 2000-områden 5 (12)

6 (12) 3 Edeby ekhage Edeby ekhage, SE 0110188, är utpekad som Natura 2000-område med ingående naturtyp enligt art- och habitatdirektivet Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ (9060). Inga Natura 2000- arter finns enligt bevarandeplanen 2007-02-05 (beteckning 511-2006-086619) inrapporterad. För Edeby ekhage SE 0110188 pågår en prövning enligt 7 kap 28 a. Se Vägverkets hem för samrådsmaterialet. http://www.vv.se/filer/16466/samrådsmaterial%20natura%202000%20edeby%20ekhage.pdf http://www.vv.se/filer/16466/hydrogeologi_edeby_ekhage_natura_2000.pdf Edeby ekhage (grön yta på bilden) på Lovön ligger inom korridoren och inom det område där grundvattenpåverkan (ljusblå skraffering på bilden) av Förbifart Stockholm kan uppstå. Vägkorridorens avgränsning är markerad med rött.

7 (12) 4 Hansta Hansta, SE 0110317, är utpekad som Natura 2000-område med ingående naturtyp enligt artoch habitatdirektivet näringsrik ek eller ek-avenbokskog (9160). Inga Natura 2000- arter finns enligt bevarandeplanen 2007-02-05 (beteckning 511-2006-047429) inrapporterad. Bevarandeplanen finns på Länsstyrelsens hem. http://www.ab.lst.se/upload/dokument/natur_och_friluftsliv/natura2000/hansta.pdf Hansta ligger utanför korridoren på ett avstånd på cirka 300 meter från vägkorridoren för Förbifart Stockholm. Naturtypen som ligger till grund för utpekandet av Hansta är representerad av en ekhassellund med lång kontinuitet, sannolikt från bronsåldern. I bevarandeplanen har ett urval hot för bevarandestatusen identifierats. Bland dessa finns hydrologisk påverkan samt ökat kvävenedfall. Utöver detta skulle en förändrad bullersituation kunna påverka fåglar inom området. Redovisning av och konsekvenser för arter, som inte är nämnda i bevarandeplanen men som hittats i området och som är upptagna i bilaga 1 till EG:s fågeldirektiv, sker i kompletteringsuppgift 6. Hansta Natura 2000-område (grön yta på bilden) ligger inom Hanstareservatet på Järvafältet och utanför det område där grundvattenpåverkan (ljusblå skraffering på bilden) av Förbifart Stockholm kan uppstå. Vägkorridorens avgränsning är markerad med rött.

8 (12) Hydrologi Hanstaområdet ligger väl utanför det område som skulle kunna påverkas hydrologiskt utbyggnad av Förbifart Stockholm. Området ligger utanför den avgränsning där grundvattenpåverkan (redovisas som blåprickad yta i bilden nedan) kan vara aktuell. Den hydrologiska avgränsningen har tagits fram genom studier av topografi och avläsning av grundvattenrör i området. En bergrygg mellan Natura 2000-området och vägsträckningen fungerar som ytvattendelare. Det innebär även att grundvattnet mellan de båda områdena inte står i direkt kontakt med varandra. Kvävenedfall Den kritiska belastningsgränsen för kväve har av Naturvårdsverket tidigare bedömt till 5-6 kg kväve per hektar och år som ett medelvärde för naturtyper i Stockholmsområdet. I arbetet med revidering av miljömålet Bara naturlig försurning finns ett flertal projekt med syfte att förbättra kriterierna och beräkningarna för kritisk belastning. Någon ny generell kritisk belastningsgräns finns idag inte angiven. Länsstyrelsen i Stockholms län har tidigare angett 4 kg kväve per hektar och år som ett regionalt miljömål för nedfallet av kväve över länets skogs- och jordbruksmarker. Länsstyrelsens miljömål har formulerats om och anger numera inga kritiska belastningsgränser för nedfall av kväve. Stockholms luft- och bulleranalys har utfört beräkningar av nuvarande och framtida kvävedepositioner i Hansta (se bilaga). Det totala nedfallet av kväve år 2008 beräknades till 6,7 kg kväve per hektar och år. Kvävenedfallet överskrider i dagsläget därmed både Naturvårdsverkets och Länsstyrelsen tidigare angivna kritiska belastningsgränser. Beräkningar för år 2030 visar att, i Hansta Natura 2000-område, minskar kväveutsläppen till 5,6-5,8 kg kväve per hektar och år i nollalternativet, dvs. utan Förbifart Stockholm. Trots att trafiken ökar på E4:an jämfört idag beräknas kvävenedfallet minska jämfört med nuläget. Orsaken är de minskade kväveutsläppen som förväntas till år 2030 på grund av hårdare avgaskrav. Vidare minskar bakgrundsnedfallet då kväveutsläppen i andra länder förväntas minska. Med Förbifart Stockholm i ytläge sydost om Hansta Natura 2000-området beräknas nedfallet till 5,7-6 kg kväve per hektar och år. Ökningen jämfört med nollalternativet är i medeltal 0,12 kg och som mest 0,25 kg kväve per hektar och år. Nedfallet ligger i nivå med Naturvårdsverkets tidigare angivna gräns men över Länsstyrelsens.

9 (12) Ökning av nedfallet av kväve med Förbifart Stockholm utbyggd i förhållandet till nollalternativet år 2030. I dagsläget finns bara emissionsfaktorer, dvs. prognoser för mängden utsläpp som orsakas av biltrafiken för år 2020. Beräkningarna har således inte beaktat de minskningar som troligen sker efter detta årtal på grund av ytterligare strängare avgaskrav. Beräkningarna för Förbifart Stockholm baseras på att vägen fram till Akalla ligger i tunnel och därefter fram till E4 ligger i öppet läge. Vägverkets bedömning Vägverket bedömer att Förbifart Stockholm inte kommer att påverka Hansta Natura 2000- områdes hydrologi och att skillnaden i kvävenedfall mellan utbyggnadsalternativet och nollalternativet är så pass liten att det inte påverka den gynnsamma bevarandestatusen för området mer än vad nollalternativet gör. Därför anser Vägverket att inget tillstånd enligt 7 kap 28a krävs.

E 4 Förbifart Stockholm 5 Övriga Natura 2000-områden Översikt vägkorridor, område där grundvattenpåverkan (ljusblå skraffering på bilden) skall utredas samt Natura 2000-områden (gröna ytor på bilden). Vägkorridorens avgränsning är markerad med rött. 10 (12)

11 (12) Nedan följer en kort beskrivning av de övriga Natura 2000-områden som ligger inom 3 km avstånd från Förbifart Stockholm. Här redovisas vilka habitat eller arter som utgör grunden för utpekandet samt vilka hot som skulle kunna påverka gynnsam bevarandestatus. Dessutom beskrivs skälen till varför Vägverket bedömer att Förbifart Stockholm inte påverkar områdena och således inga tillstånd behöver sökas. Judarskogen SE 0110172 (bevarandeplan 511-2006-055000, 2007-02-05) Värden: I området finns ingen skyddad naturtyp i dagsläget. Planen för området är att det ska utvecklas till en lövsumpskog av fennoskandisk typ (9080). Groddjuret större vattensalamander (1166) lever i området. Den större vattensalamandern är skyddad enligt Natura 2000-reglerna. Hot: Förändrad hydrologi och ökat kvävenedfall är, enligt bevarandeplanen, hot mot områdets förutsättningar som habitat för större vattensalamander. Bedömning: Natura 2000-området, Judarskogen, ligger innanför en grundvattendelare som mynnar ut i Mälaren. Grundvattendelaren ligger som närmast ca 2 km från Förbifart Stockholms korridorkant. Området ligger på mycket stort avstånd från det område där grundvattenpåverkan kan bli aktuell och en utbyggnad av vägen kommer inte att påverka områdets hydrologi. Förbifart Stockholm kommer inte att bidra till en ökad trafik förbi området med påföljande ökat kvävenedfall i området och således inte orsaka ökad övergödning. Kyrksjölöten SE 0110173 (bevarandeplan 511-2006-055001, 2007-02-05) Värden: I området finns ingen skyddad naturtyp. Planen för området är att det ska utvecklas till en lövsumpskog av fennoskandisk typ (9080). Groddjuret större vattensalamander(1166) lever i området. Den större vattensalamandern är skyddad enlig Natura 2000-reglerna. Hot: Förändrad hydrologi och ökat kvävenedfall är, enligt bevarandeplanen, hot mot områdets förutsättningar som habitat för större vattensalamander. Bedömning: Natura 2000-området i Kyrksjölöten ligger innanför en grundvattendelare som har sitt utlopp i Råcksta träsk. Grundvattendelaren ligger som närmast ca 1,7 km från Förbifart Stockholms korridorkant. Området ligger på mycket stort avstånd från det område där grundvattenpåverkan kan bli aktuell och en utbyggnad av vägen kommer inte att påverka områdets hydrologi. Förbifart Stockholm kommer inte att bidra till en ökad trafik förbi området och således inte bidra till en ökad övergödning.

12 (12) Fullersta kvarn SE 0110205 (bevarandeplan 511-2006-071347, 2007-02-05) Värden: Området innehåller naturtypen lövsumpskog (9080), som skyddas enligt Natura 2000-reglerna. Grön sköldmossa (1386), som skyddas enligt Natura 2000-reglerna, finns inom området. Hot: Luftföroreningar, ökat kvävenedfall och förändrad hydrologi är, enligt bevarandeplanen, hot mot områdets sumpskogar och den gröna sköldmossan. Bedömning: Området ligger på mycket stort avstånd från det område där grundvattenpåverkan kan bli aktuell och en utbyggnad av vägen kommer inte att påverka områdets hydrologi. Förbifart Stockholm kommer inte att bidra till en ökad trafik förbi området och således inte bidra till en ökad övergödning. Lovö Kärsö SE 0110186 (bevarandeplan 511-2005-071337, 2007-12-12) Värden: I området finns boreonemoral ädellövskog (9020), som skyddas enligt Natura 2000- reglerna. Delar av området kan komma att klassas om som trädklädd betesmark, beroende på framtida skötsel av området. Inga arter som skyddas enligt Natura 2000-reglerna finns i området. Hot: Ökade kvävenedfall kan, enligt bevarandeplanen, orsaka eutrofiering, med negativa effekter på lavar. Bedömning: Förbifart Stockholm kommer inte att bidra till en ökad trafik förbi området utan minska trafiken i förhållande till nollalternativet. Detta innebär att Förbifart Stockholm inte kan bidra till en ökad övergödning. Mälaren ligger mellan området och Förbifart Stockholms tunnelsträckning. Tunnelsträckningen kan inte påverka hydrologin i området Lovö-Kärsö.