Klimatforskning i Sverige

Klimatforskning i Sverige 1998-2001 6264 RAPPORT

Klimatforskning i Sverige 1998-2001

Beställningsadress Naturvårdsverket Kundtjänst SE-106 48 Stockholm, Sweden Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 Internet-hemsida: www.environ.se Miljöbokhandeln: www.miljobokhandeln.com ISBN 91-620-6264-6 ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket Pdf: 2002/01

KLIMATFORSKNING I SVERIGE 1998-2001 En rapport till Naturvårdsverket november 2001

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 2(35) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KLIMATFORSKNING I SVERIGE 1998-2001...4 1.1 BAKGRUND...4 1.1.1 Genomförande...4 1.1.2 Särskilda frågor...4 1.1.3 Undersökningsdesign...5 2 RESULTATREDOVISNING...7 2.1.1 Forskningssystemet...7 2.1.2 Samordning...8 2.1.3 Utförare...8 3 FORSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING...10 3.1 KLIMATPROCESSER OCH KLIMATSYSTEM, INKLUSIVE PALEOKLIMATOLOGISKA STUDIER...12 3.1.1 Utförare...12 3.1.1.1 Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier... 12 3.1.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier"... 13 3.1.2 Finansiärer...14 3.2 MODELLERING OCH PROJICERINGAR, INKLUSIVE GENERELLA CIRKULATIONSMODELLER...16 3.2.1 Utförare...16 3.2.1.1 Forskning direkt inriktad på klimatsystemet inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller"... 16 3.2.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller"... 17 3.2.2 Finansiärer...18 3.3 FORSKNING KRING MILJÖEFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR...19 3.3.1 Utförare...19 3.3.1.1 Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar"... 19 3.3.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar"... 20 3.3.2 Finansiärer...21 3.4 SOCIOEKONOMISKA ANALYSER, INKLUSIVE ANALYSER AV BÅDE EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH MÖJLIGA ÅTGÄRDER...23 3.4.1 Utförare...23 3.4.1.1 Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Socioekonomiska analyser"... 23 3.4.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Socioekonomiska analyser... 24 3.4.2 Finansiärer...25 3.5 FOU KRING ÅTGÄRDER OCH ANPASSNING...26 3.5.1 Utförare...26 3.5.1.1 Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Åtgärder och anpassning"... 26 3.5.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder och anpassning"... 27 3.5.2 Finansiärer...28 4 SAMMANFATTNING...29 5 BILAGA 1. FORSKARKLUSTER INOM DE OLIKA INRIKTNINGARNA...31 Forskarkluster inom område 1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier...31 Forskarkluster inom område 2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller...32 Forskarkluster inom område 3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar...33 Forskarkluster inom område 4 Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder...35 Forskarkluster inom område 5 FoU kring åtgärder och anpassning...35

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 3(35) Figurförteckning Figur 1: Förändringar inom forskningsfinansiärernas organisation 2001-01-01... 7 Figur 2: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", största utförare... 13 Figur 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare... 13 Figur 4: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser.", största utförare... 14 Figur 5: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare... 14 Figur 6: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Klimatprocesser "... 15 Figur 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området " Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare... 17 Figur 8: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering ", kön hos projektledare... 17 Figur 9: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", största utförare... 18 Figur 10: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", kön hos projektledare... 18 Figur 11: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Modellering och prognoser" 18 Figur 12: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare... 19 Figur 13: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " kön hos projektledare... 20 Figur 14: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter.", största utförare 21 Figur 15: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar", kön hos projektledare... 21 Figur 16: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar"... 22 Figur 17: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare... 23 Figur 18: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" kön hos projektledare... 24 Figur 19: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser största utförare... 25 Figur 20: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser, kön hos projektledare... 25 Figur 21: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Socioekonomiska analyser 25 Figur 22: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området avseende "Åtgärder/anpassning", utförande organisation... 26 Figur 23: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning", kön hos projektledare... 27 Figur 24: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder/anpassning, största utförare... 27 Figur 25: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder och anpassning, kön hos projektledare... 28 Figur 26: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Åtgärder/anpassning... 28 Figur 27: Utförare av klimatforskning i Sverige, alla forskningstyper... 29

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 4(35) 1 Klimatforskning i Sverige 1998-2001 1.1 Bakgrund Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att sammanställa och redovisa material till den svenska nationalrapporten till Klimatkonventionen (Third National Communication, NC3). I detta uppdrag ingår att redovisa den forskning kring klimat med svensk finansiering. Delar av föreliggande rapport ingår i NC3. 1.1.1 Genomförande Undersökningen har genomförts i form av en tvåstegsmodell. I ett första steg har en förfrågan skickats till kända och möjliga finansiärer av klimatrelaterad forskning. (Bilaga 1). Finansiärerna har ombetts lämna information om de projekt man finansierat som har klimatrelevans och som har bedrivits under perioden 1998-2001. I ett andra steg har de projektledare som redovisats av finansiärerna tillfrågats huruvida de genomfört annan forskning med relevans för klimatfrågan, och ombetts lämna uppgifter om dessa projekt. Metoden innebär ingen garanti för att all klimatrelaterad forskning inventerats, men tvåstegsmodellen bedöms dock avsevärt ha ökat förutsättningarna för en god täckning. Forskning som finansieras via EU har utgjort ett särskilt problem vid inventeringen. Den FoU som delfinansierats via EU har hittats genom den metod som beskrivits ovan. FoU som enbart finansierats via EU har varit svårare att finna, mycket beroende av att EU:s databaser över forskningsprojekt ännu inte är uppdaterad så att sökning som resulterar i de här önskade projekten går att genomföra. 1.1.2 Särskilda frågor Alla projekt som har startat tidigare än 1998-01-01 och/eller slutat senare än 2001-12-31 har räknats om ekonomiskt så att de i rapporten redovisade medlen enbart avser den undersökta perioden. Härvid har förutsatts att samma volym resurser förbrukats under varje månad i projektet. I de fall Euro har angivits som resurs har omräkningskursen satts till 8.88 Flera av de större projekten är av "paraplykaraktär". I de fall information om delprojektens utförare inte kunnat finnas har huvudorganisationen angivits som utförare. I samband med omorganisationen av forskningsrådsorganisationen 2001-01-01 bildades nya finansiärer. Medlen för 2001 har dock beslutats av den gamla organisationen, varför den ursprungliga beteckningen behållits. Klassificering av vilken forskning som skall räknas till klimatforskning har (av naturliga skäl) vållat vissa problem. Med den valda metoden har det ankommit på respektive finansiär och projektledare att bedöma huruvida den egna forskningen skall anses som klimatrelaterad eller inte. I de fall diskussion om ett projekt skall anses som relevant för klimatfrågan eller inte har följande definition använts: "Ett FoU-projekt anses klimatrelaterat om klimat finns med som förklarande eller förklarad variabel i undersökningsdesignen/projektdesignen. Detta är inte någon heltäckande definition men har den fördelen att den ställer krav på att klimat skall ha varit en ingående del i de frågeställningar som lett till projektets genomförande. Inte heller om denna definition används försvinner emellertid definitionsproblemen. Som kan ses i redovisningen trängs en lång rad projekt med vitt skilda utgångspunkter i sammanställningen - allt

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 5(35) ifrån ren naturvetenskaplig grundforskning inom området sedimentär geologi till mycket tillämpade utvecklingsprojekt inom fjärrvärmeområdet. Detta förhållande skall dock snarare ses som ett bevis för klimatfrågornas betydelse inom snart sagt alla samhällsområden än som ett tecken på bristande undersökningsdesign. När det gäller Statens Energimyndighet har denna myndighet ett omfattande arbete som på olika sätt kan beröra klimatfrågan. I denna redovisning har de projekt tagits med som möter definitionens krav, vilket bl.a. inneburit att ett stort antal energimotiverade projekt runt Östersjön inte tagits med. 1.1.3 Undersökningsdesign I redovisningen har materialet delats in i olika kategorier för överskådlighet och tydlighet. När det gäller variabeln "forskningstyp" är denna given från kravet på redovisning till NC3. Nedan redovisas de variabler samt möjliga variabelvärden som använts i rapporten, och dessa kategoriseringar ligger till grund för redovisningens uppläggning och slutsatser. Variabel Forskningstyp Utförare typ Finansiär typ Projektledare kön Projektet berör klimatfrågeställningar Projektets inriktning på klimatfrågor Möjliga värden Klimatprocesser och klimatsystem Modellering och prognoser inkl. GCM Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder FoU kring åtgärder och anpassade teknologier Ej svar Universitet/högskola Institut Privat företag Myndighet Utländsk utförare Kommun/Landsting Ideell organisation/branschorganisation Ej svar Fakultet Forskningsråd/stiftelser Myndigheter EU, utländska finansiärer Privata företag/stiftelser Ej svar Man Kvinna Ej svar Primärt Sekundärt Ej svar Direkt inriktat på klimatfrågor Med relevans för klimatfrågor Ej svar

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 6(35) Denna indelning avser att bl.a. skilja mellan projekt som är huvudsakligen inriktade på klimatfrågan och projekt där klimatfrågor ingår i ett större sammanhang men där den huvudsakliga inriktningen är t.ex. energi och/eller miljö.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 7(35) 2 Resultatredovisning 2.1.1 Forskningssystemet Den klimatrelaterade forskningen återfinns såväl inom grundforskning som inom tillämpad och åtgärdsinriktad forskning. Det svenska forskningssystemet har under perioden 1998-2001 präglats av pluralism med ett stort antal av varandra oberoende finansiärer. För att åstadkomma en stärkt organisation för forskningsfinansiering har riksdagen efter förslag av regeringen i propositionen Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) fattat beslut om inrättandet av en ny myndighetsorganisation, vilken trädde i kraft 1 januari 2001. Syftet med den nya organisationen är att ge möjlighet till kraftsamling på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskningsområden och mellan forskning och utveckling samt förbättra spridningen av information om forskning och dess resultat. Bättre villkor för att stimulera tvär- och mångvetenskapligforskning ges. Jämställdhet och etiska aspekter skall främjas. För att åstadkomma detta och för att stärka grundforskningens roll och samtidigt öka kvalitetskraven genom forskarstyre har tre forskningsråd inrättats med forskarmajoritet i styrelsen. Vetenskapsrådet(VR), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) samt Forskningsrådet för Arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Den behovsstyrda forskningen avses få en effektiv organisation genom inrättandet av Verket för innovationssystem, VINNOVA, med höga relevans- och kvalitetskrav. Figur 1: Förändringar inom forskningsfinansiärernas organisation 2001-01-01 Förutom dessa nya myndigheter bidrar Statens Energimyndighet och andra myndigheter samt stiftelser, varav Den Miljöstrategiska Stiftelsen MISTRA, bidrar mest till den klimatrelaterade forskningen. Naturvårdsverket saknade FoU-medel under 1998-1999. När Naturvårdsverket återigen fick en forskningsbudget delades medel ut för år 2000. Från och med 2001 flyttas dock kommittéforskningen över till det nya forskningsrådet FORMAS. Fortsättningsvis finansierar Naturvårdsverket endast forskning till stöd för Naturvårdsverkets egen verksamhet i form av insatsområden.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 8(35) Inom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sidas, ansvarsområde för biståndshjälp finns forskningsorganet SAREC, som bidrar till miljöforskning och upprättandet av kompetens inom utvecklingsländer. Privata forskningsfonder och stiftelser av intresse för klimatforskningen är Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, som bidrar med medel för logistik till bl.a. polarexpeditioner där många projekt har klimatanknytning. Wallenbergstiftelsen har bl.a. bidragit till uppbyggnaden av en mätstation av atmosfäriska gaser på Svalbard. Förutom dessa svenska finansiärer utgör EU en stor finansiär i form av medverkan i EU-projekt. Under perioden 1998 2000 finansierades klimatforskningen huvudsakligen via det tidigare forskningsrådssystemet. Naturvetenskapliga forskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforskningsberedningen och Byggforskningsrådet var alla finansiärer av klimatforskning. Förutom dessa finansiärer bidrar ett flertal internationella organisationer genom samfinansierade projekt till klimatforskning som genomförs med svenskt deltagande. Även privata stiftelser och fonder samt branschforskningsinstitut bidrar i viss mån till klimatrelaterad forskning. 2.1.2 Samordning Eftersom finansiärerna varit många i Sverige har under de senaste 15 åren samordning av miljöforskningen skett genom att alla finansiärer av miljöforskning vart tredje år fördelat forskningsansvaret mellan sig. Samarbetet har redovisats i det strategiska dokumentet Forskning och utveckling för bättre miljö. Den senaste (1998:13) kom till som ett delprojekt vid regeringsuppdraget att utreda "forskning till stöd för en hållbar utveckling" (1998:21). De sju temaområden som utpekats rymmer viss grundforskning men fokuserar på tillämpad forskning och åtgärdsforskning. Klimatrelaterad forskning återfinns inom alla temaområden utifrån ett hållbarhetsperspektiv, dock ingen direkt klimatforskning. Den nya svenska FoU organisationen innebär att anslag kommer från flera utgiftsområden och samverkan mellan flera departement bidrar till en effektivare samverkan mellan myndigheter. Syftet är också att ge möjlighet till kraftsamling på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskningsområden samt förbättra spridningen av information om forskning och dess resultat. I den nya organisationen har FORMAS ett samordningsansvar för klimatforskning och för åtgärdsinriktad forskning och utveckling inom energiområdet har Energimyndigheten ett samordningsansvar. Internationellt samordnas den naturvetenskapliga forskningen om globala miljöförändringar (Global Change) genom två internationella program, International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) och World Climate Research Programme (WCRP). IGBP är huvudsakligen inriktat mot de geologiska, biologiska och kemiska processerna medan WCRP, fokuserar på fysikaliska processer relaterade till klimatförändringar. I Sverige samordnas forskningen genom den Svenska Nationalkommittén för IGBP/WCRP. Internationella IGBP har sitt sekretariat vid Kungliga Vetenskaps Akademien (KVA). 2.1.3 Utförare Forskningen bedrivs huvudsakligen vid universitet och högskolor, men även till icke ringa del vid myndigheter, statliga forskningsinstitut och näringslivet. Några större aktörer är:

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 9(35) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) är en myndighet som är såväl finansiär som utförare av klimatforskning. Forskningsenheten är indelad i fyra grupper: Meteorologisk analys och prognos, Atmosfärsforskning, Oceanografi och Hydrologi. Forskningen kring miljöproblem spänner över alla disciplinerna. Rossby Centre är en separat forskningsenhet med inriktning mot regional klimatmodellering och ingår i programmet SWECLIM. IVL Svenska Miljöinstitutet AB utför forskning integrerat med tillämpning, förutsatt medverkan från näringslivet om gemensam finansiering (motfinansiering till Naturvårdsverket). Medlen till stiftelsen skall även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Ett av IVL: s arbetsområden är klimatanalys. IVL har i tolv års tid arbetat med att ta fram underlag för att beskriva bidraget till växthuseffekten från energi-, transport-, skogs- och jordbrukssektorerna samt för enskilda företag. Analyserna innefattar dels framtagningen av emissionsunderlag för olika scenarier, dels att värdera emissionernas bidrag till växthuseffekten. I anslutning till detta har IVL tagit fram verktyg för att värdera växthusgasemissioner med varandra. I detta arbete ingår även grundläggande forskning kring ozonets klimatpåverkan. Sedan 1996 finns också Miljö- och rymdforskningsinstitutet (MRI), som inrättades med EU-medel på initiativ av Forskningsrådsnämnden. MRI består av tre program, vilka alla är mer eller mindre klimatrelaterade), atmosfärsforskning vid Institutet för Rymdfysik (Atmospheric Physics Programme), samhällsgeografisk miljöforskning (SMC -Spatial Modelling Centre) och klimatcentret (CIRC - Climate Impact Research Centre. Inom CIRC bedrivs forskning kring de grundläggande sambanden mellan klimat och olika aspekter på nordlig miljö, t.ex. ekologi och glaciär- och vegetationsdynamik över tid. Klimatarkiv som glaciärer, sjösediment och årsringar i träd undersöks, samtidigt som experimentella och analytiska försök används för att avslöja nuvarande klimatpåverkan på ekologiska och glaciologiska processer. Grundläggande förståelse för samband mellan klimat och det nordliga landskapet och dess ekologi är viktiga för att skatta sannolikheten för kommande snabba klimatförändringar i norr.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 10(35) 3 Forskningens inriktning och omfattning Den klimatrelaterade forskningen delas här in i fem olika huvudområden: Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Modellering och projicering inklusive generella cirkulationsmodeller Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder FoU om tekniker för att minska utsläppen och öka upptaget av växthusgaser samt för anpassning (åtgärder och anpassning) Sverige har inget samlat klimatforskningsprogram. Bedömningen av vad som är klimatforskning och vad som är annan forskning är inte trivial. Inom alla de fem forskningsområdena återfinns forskning som är direkt inriktad på klimatfrågan, men även FoU som har relevans för klimatfrågan men primärt är inriktad på annan verksamhet som energifrågor eller miljöfrågor d.v.s. forskning om hållbar utveckling. I denna framställning redovisas den totala klimatrelaterade FoU-verksamheten (direkt klimatforskning + klimatrelevant FoU inklusive demonstrationsprojekt = klimatrelaterad FoU), vilket bl.a. innebär att endast delar av t.ex. Energiforskningsprogrammet finns med i materialet. Den sammantagna finansieringen av klimatrelaterad FoU i Sverige under perioden 1998-2001 uppgick till nära 633 miljoner kronor. (Se tabell 1). Av dessa medel svarade svenska myndigheter för den största delen av finansieringen. Medel till forskning med direkt inriktning på klimat och medel till FoU med relevans för klimatfrågan fördelade sig i stort sett lika med en viss övervikt för den direkt inriktade forskningen. Tabell 1: Totala medel till klimat-fou 1998-2001 tkr Finansieringen av klimatforskningen kommer huvudsakligen från statliga anslag (inklusive forskningsstiftelsen MISTRA). Finansiering från EU, högskolornas egen finansiering, medel från privata företag och stiftelser samt uppgår totalt till 105 miljoner, eller 16% av finansieringen. Fördelningen mellan de fem forskningsområdena är inte likartad, vilket framgår av tabell 2:

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 11(35) Tabell 2: Fördelning mellan forskningsområden 1998-2001 tkr Totalt får forsknings- och utvecklingsarbete inom området Miljöeffekter mest finansiellt stöd, men denna FoU har i huvudsak en indirekt koppling till klimatfrågan. Samma förhållande gäller också forskning om Åtgärder och anpassning till skillnad mot forskning som avser Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier och Modellering och projiceringar inkl. generella cirkulationsmodeller, vilka huvudsakligen har direkt koppling till klimat. Det forskningsområde som erhållit de minsta resurserna är Socioekonomiska analyser, inkl. analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder. Det är värt att notera att de två mest naturvetenskapligt orienterade frågeställningarna (1 och 2) tillsammans omfattar c:a 200 miljoner kronor, eller nära 31% av den totala finansieringen.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 12(35) 3.1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Inom området Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier har sammantaget drygt 118 miljoner kronor fördelats under perioden. Fördelning av medlen uppdelat på finansiär och utförare inom direkt forskning resp. relevant FoU framgår av tabellerna 3 och 4: 3.1.1 Utförare 3.1.1.1 Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier Inom området är SMHI den största enskilda utföraren. Myndigheten intar något av en särställning i och med att man har en egen forskningsbudget som möjliggör kraftfulla riktade insatser. En stor satsning är programmet Baltic Sea Experiment (BALTEX), som är ett hydrometeorologiprojekt som genomförs delvis på SMHI. I och med att myndigheten också är kontaktpunkt för projekt med finansiering från bl.a. EU blir betydelsen av SMHI inom detta område ännu större. Bland de större projekten (räknat i termer av finansiering) inom denna kategori kan nämnas Satellite Application Facility on Climate Monitoring (Climate SAF) som är ett projekt inom ramen för EU: s meteorologiska satellitorganisation EUMETSTAT för fjärranalys av bl.a. klimatdata. SMHI är största svenska utförare. Tabell 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser " avseende typ av finansiärer och utförare Den största utföraren är en myndighet SMHI, och den näst största utföraren är forskningsinstitut Institutet för rymdfysik. Detta gör sammantaget att den högskoleanknutna forskningen inom området blir relativt begränsad.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 13(35) Figur 2: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", största utförare Om man ser till projektledarnas kön framträder här i stort sett samma bild som inom övrig naturvetenskaplig forskning andelen kvinnliga projektledare är låg. Även om uppgifter saknas för en del projekt inom denna kategori finns anledning anta att fördelningen inte skulle förändras även om dessa uppgifter fanns till hands. 1 Det förefaller osannolikt att andelen kvinnliga projektledare skulle överstiga 25 % även om uppgifter fanns för samtliga projekt. Figur 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare 3.1.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier" Då det gäller forskning som är relevant för klimatfrågan inom denna kategori dominerar universitet och högskolor i detta fall Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för skogsekologi där det EUfinansierade projektet FORCAST (Forest Carbon Nitrogen Transactions) genomförs. Tabell 4: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser." avseende typ av finansiärer och utförare. I detta fall svarar instituten för ca en tredjedel av den utförda forskningen, och forskningsråd och stiftelser är huvudsakliga finansiärer. 1 Se personalförteckningar för forskande enheter vid SMHI och IFR så framkommer detta tämligen klart.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 14(35) Figur 4: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser.", största utförare Även Climate Impact Research Centre och institutionen för kvartärgeologi vid Lunds universitet är stora utförare inom området. Även inom detta område kan man notera att andelen kvinnliga projektledare är lågt 37%. Figur 5: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare I tabell 1 i bilaga 1 redovisas de projektledare som redovisat forskning inom området Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier 3.1.2 Finansiärer Betydelsen av SMHI framträder klart när man studerar finansiärerna inom detta område. Tillsammans med EU och Naturvetenskapliga forskningsrådet dominerar SMHI finansiärsbilden helt.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 15(35) Figur 6: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Klimatprocesser "

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 16(35) 3.2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller Det andra huvudområdet inom klimatforskningen är något mindre. Som framgått av tabell 2 omfattade forskningen inom detta område knappt 78 miljoner kronor under perioden. Fördelningen av medlen uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 5 och 6. 3.2.1 Utförare 3.2.1.1 Forskning direkt inriktad på klimatsystemet inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Inom den del av forskningen som är direkt inriktad på klimatfrågor kännetecknas insatserna av att i huvudsak följa det mönster som gäller för naturvetenskaplig forskning i Sverige i allmänhet den bedrivs vid universitet och högskola och finansieras via forskningsråd och stiftelser. I detta fall är Stockholms universitet den största utföraren med projekt för sammantaget när 40 miljoner kronor under perioden. SMHI är även här en stor utförare. Det största enskilda projektet i den svenska satsningen i denna kategori the Swedish Climate Modelling Programme (SWECLIM), administreras och genomförs till stor del vid SMHI. Ett annat större projekt i denna kategori är Sveriges lantbruksuniversitets deltagande i Long Term Effects of CO2 increase and climate change on European Forests (LTEEF), ett sameuropeiskt projekt för att modellera förhöjda CO2-halters inverkan på skogens utveckling. Tabell 5: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 17(35) Figur 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området " Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare Könsfördelningen bland projektledarna är markant skev. 95% av projekten leds av män. Figur 8: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering ", kön hos projektledare 3.2.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Volymen forskning avseende Modellering och prognoser som inte är direkt inriktad på klimatprocesser är begränsad sammantaget nästan 5 miljoner kronor under perioden. Tabell 6: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare. Av dessa medel utgörs huvuddelen av ett projekt rörande kolbalanser i Europa utfört vid Naturgeografiska institutionen, Lunds universitet, och Sveriges Lantbruksuniversitet. Även projekt vid Onsala observatorium, kopplat till Chalmers tekniska högskola, som rör observationsmodeller för molnstudier och sattelitbaserade studie finns med här.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 18(35) Figur 9: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", största utförare Som framgår av figur 10 finns nästan inga kvinnliga projektledare inom området, 99% är män. Figur 10: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", kön hos projektledare De forskare som redovisat projekt till studien återfinns i tabell 2 i bilaga 1. 3.2.2 Finansiärer MISTRA är den helt dominerande finansiären inom området Modellering och prognoser. Övriga finansiärer anslår sammantaget c:a 40% av den totala finansieringen. Figur 11: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Modellering och prognoser"

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 19(35) 3.3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Forskningen kring miljöeffekter av klimatförändringar är relativt omfattande med en omslutning av drygt 217 miljoner kronor under perioden (Se tabell 2). Forskning som tas upp inom detta område har klimatet som en av flera förklarande faktorer. Fördelningen av medel uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabellerna 7 och 8: 3.3.1 Utförare 3.3.1.1 Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Den FoU som är direkt inriktad på klimatfrågan inom detta område är den mindre delen av satsningen. Sammantaget 89 miljoner kronor har satsats inom området under perioden 1998-2001. Sveriges Lantbruksuniversitets, SLU, och CIRC (Climate Impact Research Center) är största utförare med drygt 37 miljoner kronor vardera under perioden. Tabell 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare Figur 12: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare Inte heller inom detta område är andelen kvinnliga projektledare framträdande. Även om uppgifter saknas för en del projekt uppgår inte andelen till mer än 7%.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 20(35) Figur 13: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " kön hos projektledare 3.3.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" När det gäller miljöeffekter av klimatförändringar är en stor del av FoU-verksamheten inte direkt inriktad på klimatfrågor, men forskningen har relevans för området. Detta syns tydligt i finansieringsbilden, där nära 129 miljoner kronor har gått till denna typ av FoU under perioden. Tabell 8: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare. Universitet och högskolor är största utförare även vad gäller forskning med relevans för klimatfrågan, men här syns även att privata företag har en förhållandevis stor andel. I praktiken handlar detta i hög grad om energiforskningsprojekt som har beröring med klimatfrågan och som finansierats av Byggforskningsrådet. Det handlar emellertid också om projekt som tidigare startats inom ramen för Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) verksamhet och som nu administreras av Statens energimyndighet (STEM). Spridningen bland finansiärer och utförare är stor jämfört med övriga forskningsområden.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 21(35) Figur 14: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter.", största utförare Att utförarna till dels ser annorlunda ut än inom övriga forskningsområden spelar emellertid ingen roll när det gäller könsfördelningen hos projektledaren. Även inom detta område är andelen kvinnliga projektledare mycket lågt, 11 %. Figur 15: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar", kön hos projektledare De forskare som redovisat projekt under denna kategori återfinns i tabell 3 i bilaga 1 3.3.2 Finansiärer Inom detta område syns tydligt genomslaget av energiforskningssatsningarna.. MISTRA är visserligen den dominerande finansiären, men Byggforskningsrådet, Energimyndigheten och samfinansieringspartner Elforsk syns också tydligt inom finansiärsredovisningen.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 22(35) Figur 16: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar"

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 23(35) 3.4 Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder De socioekonomiska studierna är det område som erhåller det minsta stödet i den svenska klimatforskningen. Satsningar inom detta område skall bl.a. belysa frågor som gäller politikens möjligheter att påverka klimatförändringar (styrmedelsforskning), men också klimatförändringarnas betydelse för olika grupper i samhället. Fördelning av medlen uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 9 och 10. 3.4.1 Utförare 3.4.1.1 Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Socioekonomiska analyser" Enbart drygt 4 miljoner kronor har gått till forskning som direkt är inriktad på klimatfrågorna inom denna kategori under perioden. Detta motsvarar c:a 2 heltidstjänster per år. Tabell 9: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare När det gäller direkt inriktad forskning inom detta område är det myndigheter som finansierar forskning vid universitet och högskolor. I huvudsak är detta finansiering ett projekt som berör analyser av styrmedel inom klimatområdet. Stockholms universitet och SLU har i stort sett varit enda utförare av de medel som fördelats. Figur 17: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 24(35) Alla projektledare i de berörda projekten har varit män. Figur 18: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" kön hos projektledare 3.4.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Socioekonomiska analyser Forskning med relevans för klimatfrågan inom området har varit synnerligen begränsad under perioden. Dock kan vissa program innehålla forskning som borde ha bokförts under denna rubrik, men där programmets huvudinriktning anger något annat. Tabell 10: Forskning relevant för klimatfrågan inom området Socioekonomiska analyser avseende typ av finansiärer och utförare FoU med relevans för klimatfrågan har bedrivits i liten omfattning och då framförallt vid två statliga institut, men även vid ett privat företag.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 25(35) Figur 19: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser största utförare Även inom detta område är den manliga dominansen tydlig, 93 % av projektledarna är män. Figur 20: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser, kön hos projektledare 3.4.2 Finansiärer Figur 21: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Socioekonomiska analyser Energimyndigheten, som har ett sektorsansvar inom energiområdet, har satsat mest medel på forskningsprogram inom klimatområdets samhällsvetenskapliga gren. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har satsat 10 Mkr per år under redovisade period, varav flertalet projekt hade en socioekonomisk inriktning. Tillika har en relativt stor del av forskningen inom området finansierats av EU.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 26(35) 3.5 FoU kring åtgärder och anpassning Den sammantaget största satsningen inom svensk klimatforskning görs inom området FoU kring åtgärder och anpassning. Detta är emellertid också ett område där insatserna i hög grad har relevans för klimatfrågorna men enbart i mindre grad är direkt inriktade på dessa. Insatsernas huvudsakliga inriktning ligger i stället på miljöförbättrande åtgärder och energieffektivisering. Fördelning uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 11 och 12. 3.5.1 Utförare 3.5.1.1 Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Åtgärder och anpassning" Som framgår av tabellen 11 samt figur 22 bedrivs nästan all forskning inom området vid universitet och högskola. Nästan hela beloppet går till satsningen på Ångström Solar Center vid Uppsala universitet, avseende utveckling av solenergiteknik för ett hållbart energisystem, vilket finansieras av MISTRA och Energimyndigheten. En annan stor satsning som går till SLU, avser att minska växthusgaser genom skötselåtgärder inom skogsbruket. Även här är MISTRA och Energimyndigheten finansiärer. Tabell 11: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning" avseende typ av finansiärer och utförare Figur 22: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området avseende "Åtgärder/anpassning", utförande organisation Alla projektledare inom området är män.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 27(35) Figur 23: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning", kön hos projektledare 3.5.1.2 Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder och anpassning" Den totalt sett största ekonomiska satsningen inom klimatområdet görs i form av FoU med relevans för klimatfrågan inom området Åtgärder och anpassning. 148 av de totala 632 miljonerna har använts till detta ändamål under perioden. Tabell 12: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder/anpassning avseende finansiärer och utförare Av tabellerna 11 och 12 framgår tydligt att en viss del av forskningsmedlen inom denna kategori utgörs av stöd till utländska utförare. Detta är huvudsakligen Statens energimyndighets stöd till klimatpolitiskt motiverade insatser av utvecklings- och demonstrationskaraktär runt Östersjön. (Ej lån/krediter). Figur 24: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder/anpassning, största utförare

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 28(35) Även om utförarna är av olika kategori (och av olika nationalitet) förefaller könsfördelningen bland projektledare vara densamma. Enbart 2% av projektledarna är kvinnor. Figur 25: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder och anpassning, kön hos projektledare 3.5.2 Finansiärer Figur 26: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Åtgärder/anpassning MISTRA och Energimyndigheten ansvarar för i stort sett all finansiering inom detta område. MISTRA bidrar till ett fåtal stora projekt medan Energimyndigheten huvudsakligen bidrar till klimatpolitiskt motiverat stöd till länderna runt Östersjön samt stöd till Ångström Solar Center.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 29(35) 4 Sammanfattning Klimaforskning i Sverige under perioden 1998 2001 kännetecknas av många utförare, många finansiärer och forskning som är såväl direkt inriktad på klimatfrågor och sådan forskning som har relevans för klimatfrågan men huvudsakligen är inriktad på andra områden. Det totala omfånget på FoU-satsningar uppgick under perioden till nästan 634 miljoner kronor. Universitet och högskola är dominerande utförare, men en för svenska förhållanden mycket hög andel av forskningen (24 %) utförs av institut och myndigheter. Vad gäller klimatforskning är det myndigheten SMHI och institutet CIRC som är de enskilt mest betydelsefulla utförarna. Betydelsen av detta är svår att uppskatta. Enligt svensk forskningsdoktrin har forskning vid institut ansetts missgynna kopplingen mellan forskning och grundutbildning, och detta har också varit det traditionella argumentet mot att samla resurser för forskning vid institut. Samtidigt visar exempel från övriga Europa, framförallt Tyskland, på att forskning som bedrivs vid institut kan var mycket framgångsrik. En reflektion är att vi inom klimatforskningen kanske ser ett område där den traditionella svenska modellen där högskolan är samhällets forskningsinstitut har satts åt sidan. Figur 27: Utförare av klimatforskning i Sverige, alla forskningstyper Som framgår av figur 27 svarar myndigheter och institut för när 150 miljoner kronor under perioden, vilket får anses vara en mycket hög siffra. Till dels förklaras denna höga siffra av ett antal stora projekt med industrianknytning, t.ex. Träforskningsinstitutets MISTRA-finansierade projekt kring nya former för pappersmassetillverkning. Inom den forskning som är direkt inriktad på klimatfrågor är frågeställningar inom området klimatprocesser/klimatsystem samt området miljöeffekter dominerande. Tillsammans utgör dessa två områden 58 % av forskningsinsatserna.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 30(35) Bland finansiärerna intar den Miljöstrategiska stiftelsen (MISTRA) en särställning både vad avser direkt klimatforskning som när den klimatrelevanta forskning räknas in. SMHI har även som finansiär en betydande ställning, särskilt om man enbart ser till den direkta klimatforskningen. En observation i sammanhanget är (återigen) den ojämna könsfördelningen bland projektledarna. Oberoende av typ av utförare och typ av inriktning på projekt är män helt dominerande som projektledare. Detta säger ingenting om hur fördelningen ser ut på forskarnivå eller inom projekten, men det visar att klimatforskning i detta avseende inte skiljer sig från övrig naturvetenskaplig forskning eller miljöinriktad forskning. Inom den del av forskningen som är direkt inriktad på klimatfrågor kännetecknas insatserna av att i huvudsak följa det mönster som gäller för naturvetenskaplig forskning i Sverige i allmänhet den bedrivs vid universitet och högskola och finansieras via forskningsråd och stiftelser.

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 31(35) 5 Bilaga 1. Forskarkluster inom de olika inriktningarna Forskarkluster inom område 1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt Climate Impact Research Centre Hall, Roland 2 Göteborgs universitet Analytisk och marin kemi Alatalo, Juha 1 Göteborgs universitet Analytisk och marin kemi Anderson, Leif 3 Göteborgs universitet Geovetenskaper Ingolfsson, Olafur 3 Göteborgs universitet Marin geologi Malmgren, Björn 1 Göteborgs universitet Marin geologi Schmitz, Birger 1 Göteborgs universitet Naturgeografi Wyser, Klaus 1 Göteborgs universitet Naturgeografi Chen, Deliang 2 Göteborgs universitet Oceanografi Björck, Göran 1 Institutet för rymdfysik SSC Esrange Stebel, Kerstin 1 Institutet för rymdfysik SSC Esrange Kirkwood, Sheila 11 Institutet för rymdfysik Eliasson, Lars 1 Institutet för rymdfysik Raffalski, Uwe 1 IVL Altenstedt, Johanna 1 IVL Skärby, Lena 1 Lunds universitet Geologi Hjort, Christian 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Möller, Per 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Sandgren, Per 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Wohlfarth, Barbara 7 Lunds universitet Kärnfysik Martinsson, Bengt 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Berglund, Björn 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Hammarlund, Dan 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Rundgren, Mats 2 Stockholms universitet Geologi och geokemi Andrén, Thomas 1 Stockholms universitet Geologi och geokemi Arnold, Eve 1 Stockholms universitet Geologi och geovetenskaper Backman, Jan 1 Stockholms universitet Kvartärgeologi Stroeven, Arjen 1 Stockholms universitet Kvartärgeologi Wastegård, Stefan 1 Stockholms universitet Meteorologi Hansson, Margareta 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 1 Stockholms universitet Meteorologi Noone, Kevin 1 Stockholms universitet Naturgeografi Holmgren, Karin 1 Stockholms universitet Naturgeografi Holmlund, Per 1 Stockholms universitet Naturgeografi Karlén, Wibjörn 1 Stockholms universitet Naturgeografi Kleman, Johan 1 Stockholms universitet Naturgeografi Moberg, Anders 1 Stockholms universitet Naturgeografi Rosqvist, Gunhild 1 Stockholms universitet Naturgeografi Jansson, Peter 2 Stockholms universitet Bodén, Per 1

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 32(35) Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Persson, Tryggve 2 Sveriges lantbruksuniversitet Skogsekologi Grip, Harald 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Andersson, Tage 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Omstedt, Anders 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Werscheck, Martin 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut van Lammeren, André 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ågren, Maria 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ej, Uppgift 3 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Karlsson, Karl-Göran 3 Uppsala universitet Geocentrum Aldahan, Ala A. 1 Uppsala universitet Hydrologi Xu, Chong-Yu 1 Uppsala universitet Meteorologi Smedman, Ann-Sofi 1 Uppsala universitet Naturgeografi Pohjola, Veijo 1 Växjö universitet Biovetenskaper och processteknik Lemdahl, Geoffrey 2 Forskarkluster inom område 2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt Chalmers tekniska högskola Onsala observatorium Eriksson, Patrick 1 Chalmers tekniska högskola Onsala observatorium Elgered, Gunnar 12 Göteborgs universitet Oceanografi Björck, Göran 1 IVL Lindskog, Anne 1 Kungl. tekniska högskolan Anläggning och miljö Jansson, Per-Erik 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Sykes, Martin T. 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 4 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Holmquist, Björn 1 Stockholms universitet Geologi och geovetenskaper Backman, Jan 2 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning Ström, Johan 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 1 Stockholms universitet Meteorologi Svensson, Gunilla 1 Stockholms universitet Meteorologi Tjernström, Michael 1 Stockholms universitet Meteorologi Källén, Erland 6 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Ågren, Göran 1 Sveriges lantbruksuniversitet Markvetenskap Lewan, Elisabet 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig produktionsekologi Linder, Sune 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig vegetationsekologi Hörnberg, Greger 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Rossby Center Rummukanien, Markku 6 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ågren, Maria 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Gardelin, Marie 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Josefsson, Weine 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Karlsson, Karl-Göran 2 Uppsala universitet Hydrologi Xu, Chong-Yu 1 Uppsala universitet Hydrologi Halldin, Sven 2 Uppsala universitet Meteorologi Smedman, Ann-Sofi 2

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 33(35) Forskarkluster inom område 3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt A Söderström & Partner HB Söderström, Bengt 1 Byggforskningsrådet Save, Ulla 1 Byggforskningsrådet Waldén, Gabrielle 3 Byggforskningsrådet Gavatin, Margareta 6 Chalmers tekniska högskola Eriksson, Bengt Erik 1 Chalmers tekniska högskola Larsson, Bengt 1 Christer Nordström Arkitektkontor Nordström, Christer 2 Climate Impact Research Centre Callaghan, Terry 7 Cukurova University Evliya, Hunay 1 Dahlgren Bengt AB Nilson, Anders 4 Elforsk AB Montin, Stefan 5 Förlags AB VVS Fridén, Ramon 1 Göteborg Energi AB Eek, Hans 7 Göteborgs universitet Botanik Wallin, Göran 1 Göteborgs universitet Vetenskapsteori Elzinga, Aant 1 Göteborgs universitet Wulff, Agneta 1 Högskolan Dalarna Centrum För Solenergiforskning Henning, Annette 1 Högskolan Dalarna Socialantropologi Borgström, Bengt-Erik 2 Högskolan Dalarna Berg, Per E O 1 Högskolan Dalarna Rönnelid, Mats 2 Högskolan i Gävle Byggd miljö Glaumann, Mauritz 1 Högskolan i Gävle Byggd miljö Sandberg, Mats 1 Högskolan i Gävle Byggd miljö Knez, Igor 2 Högskolan i Gävle Byggd miljö Löfberg, Hans-Allan 3 Högskolan i Gävle Byggd miljö Norlén, Urban 6 Högskolan i Halmstad Arbetsvetenskap Hansson, Agneta 7 Högskolan på Gotland Utbildning och forskning Broström, Tor 2 IEA Caddet Van Hoof, Guus 1 IEA Caddet Litt, John 12 IEA Solar Heating And Cooling Bosselaar, Lex 19 IEA Solar Heating And Cooling De Herde, André 19 IVL Ekstrand, Sam 1 IVL Klemedtsson, Leif 1 IVL Lindskog, Anne 1 KanEnergi - Mats Rydehell AB Rydehell, Mats 1 K-Konsult Energi Stockholm AB Isaksson, Hans 2 Kungl. tekniska högskolan Anläggning och miljö Jansson, Per-Erik 2 Kungl. tekniska högskolan Byggnader och installationer Isakson, Per 1 Kungl. tekniska högskolan Byggnadsteknik Johannesson, Gudni 2 Kungl. tekniska högskolan Energiteknik Lundqvist, Per 1 Kungl. tekniska högskolan Infrastruktur och samhällsplanering Olerup, Brita 3 Kungl. tekniska högskolan Kemiteknik Setterwall, Fredrik 1 Kungl. tekniska högskolan Kemiteknik Frostell, Björn 3

Högskole- och forskningsinformation AB 2001-12-02 34(35) LGM Consult AB Månsson, Lars-Göran 1 LOWTE AB Platell, Peter 4 Luleå tekniska universitet Vattenteknik Gehlin, Signhild 1 Luleå tekniska universitet Vattenteknik Nordell, Bo 14 Luleå tekniska universitet Wall, Maria 3 Lunds universitet Byggnadsfysik Svensson, Anders 4 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Källblad, Kurt 1 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Thormark, Catarina 1 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Fredlund, Bertil 3 Lunds universitet Ekologiska institutionen Carlsson, Bengt 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Granéli, Wilhelm 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Wallen, Bo 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Christensen, Torben R. 2 Lunds universitet Ekologiska institutionen Sykes, Martin T 2 Lunds universitet Energihushållning Pyrko, Jurek 2 Lunds universitet Fysik Swietlicki, Erik 1 Lunds universitet Fysiologisk botanik Bornman, Janet F. 1 Lunds universitet Geologi Snowball, Ian 2 Lunds universitet Matematisk fysik Hellström, Göran 2 Lunds universitet Miljö- och energisystem Gustavsson, Leif 1 Lunds universitet Naturgeografi Bärring, Lars 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 2 Lunds universitet Plantekologi Nihlgård, Bengt 1 Lunds universitet Teknisk geologi Andersson, Olof 3 Profu AB Rydén, Bo 2 Promandat AB Westling, Hans 2 Scandiaconsult VVS-Teknik AB Andersson, Johnny 1 Statens geotekniska institut Rydell, Bengt 1 Statens geotekniska institut Rosén, Bengt 3 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning dewit, Cynthia 1 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning Johanson, Christer 1 Stockholms universitet Meteorologi Holmen, Kim 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 3 Stockholms universitet Meteorologi Rodhe, Henning 4 Svenska Solenergiföreningen Dalenbäck, Jan-Olof 1 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Ågren, Göran 2 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Persson, Tryggve 5 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och växtproduktionslära Tuvesson, Magne 9 Sveriges lantbruksuniversitet Jordbrukets biosystem och teknologi Jilar, Torbjörn 2 Sveriges lantbruksuniversitet Produktionsekologi Sindenberg, Ingela 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig genetik och växtfysiologi Nilsson, Jan-Erik 4 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig marklära Olsson, Mats 2 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig produktionsekologi Linder, Sune 11 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig vegetationsekologi Segerström, Ulf 1