Värme- och Kraftföreningen



Relevanta dokument
Värme- och Kraftföreningen

Fortum Heat Scandinavia

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Naturskyddsföreningen

Biokraftvärme isverigei framtiden

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Värme- och Kraftföreningen MEDLEMSBLAD

Det svenske markedet for utsortert trevirke (RT-flis) og avfall. Gjenvinningskonferansen, Arctic Entrepreneur 2017 Mattias Bisaillon, Profu

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Att bygga ett kraftvärmeverk i ett kraftvärmeverk. Miljardprojektet Förnyelsen Block 6 Magnus Eriksson och Fredrik Ölvebo

Värme- och Kraftföreningen

Förnybarenergiproduktion

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Vattenfall Värme Uppsala

Mälarenergi Block 6 Ny basproduktionsanläggning för återvunna bränslen

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Solna Rev (7) Ref Nr

Borås en stad som växer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Bioenergikombinat Status och Framtid

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Daniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme

/ /1

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Förgasningsprojektet i Västerås. Örjan Persson Mälarenergi Presentation hos Ragnsells Stockholm 19 mars 2009

Oceanen - Kraftvärmeverk

Vindpark Töftedalsfjället

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Basprogram Systemteknik

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Så skapade vi resurseffektiv fjärrvärme i Gävle. SVEBIO den 14 november 2017 Inger Lindbäck

myter om energi och flyttbara lokaler

Växjö Energi AB Björn Wolgast

VÄRME- & KRAFTKONFERENSEN 7 november 2017

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall KSN

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Falu Energi & Vatten

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

Energisamarbete i Nynäshamn sparar ton CO 2 per år. Cyril Thébault, Nynas Jonas Dyrke, Värmevärden

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Rapport från Skadegruppen

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Enklare vardag Hållbar framtid

INFO från projektet 45

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling.

P15-projektet, Händelö Erik Skog, Erik Skog AB

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri

Fjärrvärmedagarna april Utsikten Meetings, Stockholm

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

1983- JD-Gruppen AB Svensk Energiplanering AB ÅF Energikonsult AB, Energiavdelningen, produktionsanläggningar

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Köparens krav på bränsleflis?

Örtoftaverket Lars Hammar

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Stockholm 15 november 2018

E.ON Värme. Med spillvärme

Jämförelse med uppsatta mål

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

Växjö

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Miljöredovisning 2014

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg

Skellefteå Kraft på kartan

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Dagens och framtidens bränslen för kraftvärmebranschen. RSM&CO S Energiseminarium, Mattias Bisaillon

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Sysselsättningseffekter

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

Verksamhetsgenomlysning Sundsvall Energi

Biogas från många bioråvaror

Industriellspillvärme

Transkript:

Värme- och Kraftföreningen MEDLEMSBLAD 2-2012 Välkommen till Värme- och Kraftföreningens Årsmöte 2012 Måndagen den 7 maj är det dags för föreningens Årsstämma, denna gång i Vattenfalls lokaler i Råcksta. Alla medlemmar är välkomna att delta, anmäl dig till sekretariatet senast den 26 april. Industrikonferensen 2012 Boka in den 12-13 november 2012 då Värme- och Kraftkonferensen samt Skadegruppens Temadag planeras hållas på Stockholm Waterfront Congress Centre. OBS! Nya dagar, måndag-tisdag. Mer information finner du på www.vok.nu Panndagarna 2012, 1-2 februari i Örnsköldsvik Den 1 februari var det återigen dags för Panndagarna att gå av stapeln. Denna gång var det Örnsköldsvik som i vintrig skrud bjöd in deltagare från hela Sverige att diskutera anläggningsteknik. Övik Energi och Domsjö Fabriker arrangerade studiebesök i anslutning till konferensen. Alla presentationer återfinns på www.vok.nu. Värme- och Kraftföreningens årliga konferens med fokus på anläggningsteknik, drift- och projekterfarenheter genomfördes i Örnsköldsvik i början av februari. Föreningens ordförande Per Kallner hälsade deltagarna välkomna till konferensen som ägde rum i det centralt belägna Arken Konferens. Panndagarna inleddes med ett block om framtidens biobränslen. Kristoffer Persson från Vattenfall presenterade möjligheterna med termiskt förädlade biobränslen. Anders Nordin från Umeå Universitet följde samma spår men med inriktning på teknik och utveckling av torrefierad biomassa. Mattias Eriksson från SCA växlade därefter över till Östrands stora bränslekonverteringsprojekt Bio Loop 2011. Intresserad publik på Arken Konferens Efter lunch stod det anläggningsteknik på schemat, och detta block inleddes av Daniel Karlström på IQR Solutions som visade hur förgasning av biomassa kan kombineras med småskalig kraftvärme. Falu Energi & Vatten kunde därefter genom Daniel Widmark berätta om långvariga driftproblem som till sist kunde härledas till en felkonstruktion i pannans ångdom. Dessutom återgav Daniel hur de nyligen uppfört Värme- och Kraftföreningen en oberoende ideell förening med medlemmar från processindustri, kraftindustri och energiverk Besöksadress: Frösundaleden 2A, Postadress: 169 99 Stockholm, Telefon: 010-505 35 21, Fax: 010-505 00 10, E-post: vok@afconsult.com Org.nr. 802402-2264 Hemsida: www.vok.nu

en pelletsfabrik. Att driftproblem inte är något ovanligt på Idbäckens KVV kunde konstateras efter ett föredrag av Seppo Simola och Sture Wasseng, Vattenfall. Trots vissa driftstörningar, med bl.a. ett allvarligt haveri som följd, siktar man mot 100% returflis. Metso har nyligen levererat den största biobränslepannan i Frankrike, Jonas Wallén presenterade projektet. Uppförandet av avfallseldade Filbornaverket i Helsingborg pågår för fullt och Jesper Baaring, Öresundskraft, presenterade projektet och den teknik som valts. Avslutningsvis fick vi ta del av projekt- och drifterfarenheter från biobränsleeldade Dåva 2 genom Ulf Kullh från Umeå Energi. Trevligt mingel följde i anslutning till leverantörsutställningen innan den traditionsenliga middagen intogs. avancerade reglerlösningar för att öka anläggningens effektivitet och tillgänglighet. Studiebesök hos Övik Energi, här tar vi oss en titt på turbinen Bioenergikombinat var ämnet som rundade av konferensen. Jennie Rodin från WSP Process presenterade den studie hon medverkat i där ett antal typiska bioenergikombinat jämförts i syfte att nå en optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad. Därefter presenterade Domsjö Fabriker genom Eva Larson och Övik Energi genom Rickard Pellny sina anläggningar, bioraffinaderiet och det energisamarbete som pågår på Domsjöområdet inför de stundande studiebesöken. Glada minglare vid leverantörsutställningen Innovation Kraftvärme var temat på det inledande blocket dag 2 och detta rivstartade Max Larsson från ÅF/KTH med när han förklarade hur man renar rökgaser med hjälp av alger! Därefter lärde vi oss hur vi kan styra våra pannor med hjälp av fukthaltsmätning i bränsleflödet, detta genom Robert Aulin från Bestwood. Optimeringsspåret fortsatte Jari Viitanen från ÅF på som presenterade hur man kan använda Studiebesök på Domsjö Fabriker, blekning av specialcellulosa pågår

Bollnäs Energis nya anläggning i full drift 2011-11-11 kl.11.00 visade sig bli den speciella tidpunkten då Bollnäs nya kraftvärmeanläggning kunde introducerades till avfall. Det nya kraftvärmeverket har en termisk effekt på 28 MW och drivs primärt med avfall från regionen. Bollnäs Energi är mycket nöjda med projektet, den enskilt största investeringen i bolagets historia! Bollnäs Energis nya anläggning, Säversta kraftvärmeverk. Foto: Bollnäs Energi Bollnäs Energis fjärrvärmesystem består av 3 st separata nät. Fjärrvärmen till det större nätet produceras i första hand med hjälp av avfall, de mindre näten värms upp med biobränsle. Basproduktionsanläggningen, det gamla avfallsblocket som består av 2 st 12 MW fluidbädds pannor är närmare 30 år och en rätt sliten anläggning. Värmeanläggningen kunde förvisso producera ånga, men någon elproduktion var inte möjlig varför anläggningen drabbades av avfallsförbränningsskatt. Bränslemixen i Bollnäs Energis produktion bestod dessutom av en relativt hög andel olja, ca 15%. Motiven var många för att investera i ny kapacitet och år 2008 stod ett nytt miljötillstånd klart för ett avfallseldat kraftvärmeverk. Torbjörn Nilsson är produktionschef på Bollnäs Energi och han berättar gärna om den kraftvärmeanläggning som nyss uppförts i kommunen, ett projekt som har överträffat alla förväntningar!

Succé trots leverantörproblematik Valet av förbränningsteknik föll på fluidbädd, till stor del på grund av att personalen har stor erfarenhet av detta. I slutet av 2009 var en bubblande fluidbäddspanna upphandlad och under första kvartalet på 2010 handlades turbin, torr rökgasrening och byggentreprenad upp. Befintlig bränslehantering med kross, skruvar, transportörer och silos skulle anpassas och nyttjas i den nya anläggningen liksom den äldre anläggningens relativt nya våta rökasrening med kondenseringssteg. Pålning påbörjades i april 2010 och under sensommaren kunde pannleverantören komma på plats och påbörja resning av stålstommen. Under hösten kom pannleverantören dessvärre i så stora ekonomiska svårigheter att bolaget kom till försäljning. Som konsekvens av detta frös komponentleveranser inne då underleverantörer inte fick någon ersättning. Andritz, som köpte bolaget i fråga löste dock situationen på ett exemplariskt sätt och montaget av processutrustningen kunde fortskrida. Detta och en hård vinter till trots kunde Andritz leverera anläggningen enligt satt tidplan. Övertagande före utsatt tid Bollnäs Energi är mycket nöjda med kvaliteten på leveransen, exempelvis utfördes närmare 2000 röntgenkontroller och av dessa kunde bara två mindre anmärkningar konstateras. Provtryckning skedde 17 mars i fjol, turbinen monterades i maj och torkeldnig pågick under sommarmånaderna. Under september ångblåstes framledningen till turbin och i slutet av oktober kunde el levereras till nät. Därefter kom tidpunkten när den första eldningen med avfallsbräsle kunde ske, detta klockades till 2011-11-11 kl.11.00! Från första tändning har pannan gått stabilt och uppfyllt alla önskemål vad det gäller prestanda och miljövärden. Bollnäs Energi kunde ta över panna och turbin i mitten av december, en vecka före utsatt tid! MAN levererade turbinen till anläggningen Driftstrategi och lokalt bränsle Miljötillståndet för anläggningen tillåter 80 000 ton avfall/år. 60 000 ton är kontrakterat lokalt bränsle från Gävleborgs län. Fluidbäddstekniken ger stor bränsleflexibilitet, exempelvis kan avfall, biobränsle och torv eldas var för sig i pannan. Under 2012 planerar Bollnäs Energi att leverera 155 GWh värme och 32 GWh el. Under sommarmånaderna kommer den nya anläggningen att ställas av emedan de äldre pannorna körs intermitent. De äldre pannorna varmhålls och körs vid behov, numera med biomassa som bränsle, uppstartstiden är endast 30 min. Drifttagning och underhåll Med anläggningen i drift har man ett par restpunkter kvar. Dels har man haft problem med försmutsning i direktkondensorn, ett relativt vanligt förekommande uppstartsproblem. Dels har man problem med gasfördelningen in till spärrfiltret, där rökgasen blästrat sönder textilen med följd

att man får genomslag i filterkammaren. Nya styrplåtar har installerats för att komma tillrätta med problemet. I efterhand har man även kompletterat med gretingsplan för bättre åtkomst. Risk- och arbetsmiljöarbete var tidigt prioriterat i projektet och under genomförandet tillsatte Bollnäs Energi en särskild resurs för hantering av dessa frågor. Anläggningen har utrustats med ö-driftsfunktion för elproduktionen. Säkerhetssystemet har redan testats i verkligheten då turbinen gick över till ö-drift i samband med att stormen Dagmar passerade orten annandag jul. Bra samarbete Torbjörn poängterar hur bra samarbetet fungerat igenom hela projektet, trots att så många nationaliteter var på plats samtidigt. Budgeten för hela anläggningen låg på 400 milj SEK och idag har projektet förbrukat 415 milj SEK. Investeringsnivån är jättelik för ett litet bolag som Bollnäs Energi så några större projekt får nog dröja. Men redan i sommar kommer en ny 3 MW biobränslepanna att uppföras i Kilafors. Processdata Säversta kraftväremverk Ångkvalité: Termisk effekt: El produktion: Pannleverantör: Rökgasrening: Ångturbin: Styrsystem: 42 bar(ö) / 420 o C 28 MW 7 MW Andritz (AE&E) Pilum (torr) Radscan (våt) MAN ABB KRAFTVÄRMEVERKENS FRAMTIDA BRÄNSLEN - Ett endagsseminarium arrangerat av Ragn-Sells Miljökonsult För sjunde året i rad arrangerades detta seminarium i Stockholm, denna gång, såväl som tidigare år med aktuella ämnen på agendan. Bland de 120 deltagare som besökte World Trade Center den 22 mars 2012 var VoKs korrespondent på plats. På seminariets första programpunkt stod Profu för en prognos om framtidens bränslesituation på avfalls- och biobränslesidan. Profu har utvecklat analys- och prognosmodeller som bygger på årliga marknadsanalyser, med hänsyn tagen till styrmedel som elcertifikat, utsläpps- och energiskatter. Modellerna, som även tar hänsyn till planerade kapacitetsförändringar, mynnar ut i ett antal framtidsscenarior som visar hur bränslemarknaden väntas se ut nästkommande år. Från 2010 till 2016 spår Profus Mattias Bisaillon att fjärrvärmesektorns användande av förädlade träbränslen kommer att minska med drygt 2 TWh emedan oförädlade träbränslen kommer att öka med drygt 5 TWh. Efterfrågan på RTflis tros öka måttligt med 250 kton, vilket genererar ett visst importbehov. På samma sätt antas efterfrågan på avfall öka med 800 kton, och genomförs de anläggningsprojekt som idag är på planeringsstadium fås ett ytterligare behov med 1000 kton, något som innebär ett betydligt ökat beroende av importerat avfall. Utöver det finns ett nationellt mål att minska andelen matavfall i hushållssoporna med 40% till förmån för biologisk behandling.

Känner du till att det finns nya standarder för fasta biobränslen? Lars Sjöberg från SIS berättade hur dessa verktyg ska underlätta hanteringen av fasta biobränslen. Förutom standarder för fasta biobränslen (34 st) finns även standarder framtagna för återvunna bränslen (17 st) samt en internationell ISO standard för en global marknad. Numera finns även en guide till standarder för fasta biobränslen. Seminariet avrundades sedvanligt med paneldebatt En prognostiserad avfallsbrist i framtiden avskräcker inte Mälarenergi som i och med sitt förnyelseprojekt kommer att investera i en ny avfallseldad kraftvärmeanläggning, Block 6. Samförbränningspannan i CFButförande kommer att ha kapacitet att ta emot 167 MW bränsle. För att kunna klara försörjningen med återvunna bränslen är det sannolikt att hälften av behovet täcks av importerat material tror Björn Widarsson och Per Tunberg, Mälarenergi. Sonja Enestam från Metso Power förklarade hur bränslekvaliteten påverkar vår panndesign och presenterade det ständigt närvarande dilemmat; bränsleprisets korrelation med materialproblematik. Beläggningar, bäddagglomerering samt högtemperaturkorrosion var några av de fenomen som beskrevs. Genom den beräkningsmetod som Metso utvecklat, kallad Steamax, kan pannan konstrueras optimalt efter givna förutsättningar såsom bränslekvalitet och ångdata. Att alternativa bränslen är på frammarsch, det tror Anders Kihl på Ragn-Sells AB. Han menar att dagens prisutveckling på drivmedel tillsammans med en utfasning av fossila drivmedel kommer att leda till så pass hög efterfrågan på biomassa att energibranschen inte längre kan konkurrera om råvaran. Anders tycker att man ska satsa på billiga kalorier i stället, det vill säga något som är svårt att omvandla till drivmedel såsom avloppsslam, redan deponerat avfall och oattraktiva spillflöden vid industrier. Kan man dessutom få ut en slaggprodukt innehållande exempelvis mycket fosfor kan det generera en värdefull produkt i sig. Svebios Kjell Andersson presenterade den undersökning som utförts tillsammans med Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Skogsindustrierna hur utbyggnadsplanerna av biokraft ser ut i Sverige. Fortum Heat Scandinavia presenterade Roadmap 2020, en utvecklingsplan för basproduktion i Stockholmsområdet som innefattar investeringar motsvarande 15 milj. SEK. Det långsiktiga målet är att fasa ut fossila bränslen till 2030. Några satsningar som pågår och planeras är: Brista B2, avfallseldat kraftvärmeverk Värtan KVV6, befintlig PFBCanläggning, kolpasta, öka andelen bio Värtan KVV8, skogsbränslen, P7/KVV7 avfallseldat kraftvärmeverk Hässelby P4, konvertering från olja till biobränslen Trevlig vår önskar Värme- och Kraftföreningen