Allmänna synpunkter på hela remissen. RDA Kapitel 1

Allmänna synpunkter på hela remissen Core elements Kommentar enskild katalogisatör, Kunskapsuppbyggnad, KB: Tänkte på de obligatoriska elementen. Mitt förslag är att översätta till kärnelement i stället för obligatoriska element. Kärnelement finns inte i saol, men det finns om man googlar (dock inte i någon större mängd: ca 1 730 svar) och även i google translate får man det Beslut: Vi översätter core element med kärnelement. Det blir tydligare. Kärnelementen är alltid obligatoriska i RDA, men det kommer att finnas andra element som är obligatoriska i t.ex. Libris. RDA Kapitel 1 RDA 1.4 Språk och skriftart Här listas de element som ska anges på det språk och i den skriftart som är i källan och vilka som ska anges på det språk och i den skriftart som föredras av den katalogiserande instansen. Alternativ 1: Om ett element inte kan anges i den skriftart som är i källan, ange det i en translittererad form. Valfritt tillägg: Ange ett element både i den skriftart som är i källan och i en translittererad form. Undantag: Namn, titlar och citat i anmärkningar anges på det språk och i den skriftart som är i källan. Alternativ 2: Ange namn, titlar och citat i anmärkningar i en translittererad form. BL PS: Tillämpar alternativ 1 och det valfria tillägget när det finns expertis och resursen är tillgänglig. Tillämpar alternativ 2 när det finns expertis och resursen är tillgänglig. LC PS: Element som listas i 1.4 anges generellt i icke-latinska skriftarter för språk/skriftarter som finns i MARC-8, UTF-8. På lägsta katalogiseringsnivå kan dessa dock translittereras. Alla andra språk och skriftarter translittereras enligt ALA-LC Romanization Tables: Tranlitteration Schemes for Non- Roman Scripts. D-A-CH AWR: Tillämpar alternativ 1. Tillämpar det valfria tillägget om man anger i originalskrift. Utgivningselement anges antingen i originalskrift eller på tyska. Katalogisatören avgör. För alla andra element gäller det språk som finns i huvudtiteln om språkkunskaperna är tillräckliga, annars på tyska. Tillämpar alternativ 2. Förslag Librispraxis: Tillämpa alternativ 1 och det valfria tillägget när det finns expertis och resursen är tillgänglig. Tillämpa alternativ 2 när det finns expertis och resursen är tillgänglig. Kommentar Nationalbibliografin, KB: Gäller väl även transkriberad form? Beslut: Vi har lagt till: Translitterering kan ibland innebära transkribering, t.ex. av kinesiska, se anvisningar i Verktygslådan under rubriken Romanisering. 1

RDA 1.7.2 Stora och små bokstäver Tillämpa instruktionerna i Appendix A. Förslag Librispraxis: För stora och små bokstäver på svenska, följ senaste upplagan av Svenska skrivregler. För resurser på övriga språk, se RDA Appendix A. Kommentar enskild katalogisatör Nationalbibliografin, KB: RDA rekommenderar det engelska språkets skrivregler för translittererade språk som INTE har en känd skrivregel (RDA A.32) medan Librispraxisen fortsättningsvis följer det svenska språkets skrivregler (KRS A. 33, A.34 och A.50), Stämmer det? Exempel: La Repu blica Arabe Saharaui Democra tica: Jumhuri yat al-s ah ra ʼ al-ʻarabi yah al-di muqra t i yah (RDA A.32) Jumhuri yat al-s ah ra ʼ al-ʻarabi yah al-di muqra t i yah (KRS A.33, A.34, A.50) Beslut: Vi har lagt till: Undantag: RDA A.32: Om språket inte har något system med stora och små bokstäver, får första ordet i en titel eller mening och första ordet i ett institutionsnamn eller på en underavdelning av ett institutionsnamn stor begynnelsebokstav. Vid egennamn följs svensk praxis. RDA Kapitel 2 RDA 2.2.2.4 Övriga resurser Kommentar: Inkluderar fonogram och multimedier. För resurser som inte omfattas av RDA 2.2.2.2-2.2.2.3, tillämpa riktlinjerna under RDA 2.2.2.4.1, för fysiska resurser, och RDA 2.2.2.4.2, för onlineresurser, vid val av föredragen källa. Föredra källor som presenterar en gemensam titel framför källor som listar titlar för enskilt innehåll. RDA 2.2.2.4.1 Fysiska resurser Välj (i denna ordning): a) en text på resursen eller på en etikett som är permanent fastsatt på resursen (inte medföljande material), b) en intern källa, t.ex. en titelskärmbild, c) för en sammanfattande beskrivning, en förpackning eller medföljande material. Om ingen av dessa källor bär en titel, använd en annan del av resursen, välj i första hand en källa där informationen är formellt presenterad. Förslag Librispraxis för fonogram och multimedier (datorspel): För utgivna fonogram och multimedier (datorspel) är hela den utgivna resursen föredragen källa. Uppgifterna tas utan prioritetsordning från det ställe där de anses vara bäst, t.ex. från titelskärmbild, på- och avannonser, talad information om inspelningen, etiketter, textbilaga och förpackning (kassett, omslag, box). Denna praxis bygger på internationell praxis (IASA Cataloguing Rules). Kommentar BTJ: Ofta kan det underlätta att hela den utgivna resursen betraktas som föredragen källa (och att man slipper klamra), men det kan också skapa osäkerhet och otydlighet. Det känns 2

tveksamt att helt slopa prioritetsordningen då den utgör ett rättesnöre som gynnar konsekvens och enhetlighet. Man kan ju dessutom använda sig av omslagstitel och ryggtitel etc. Kommentar RDA-projektet: Visst kan man använda prioriteringsordningen som en arbetsgång, men om hela objektet är godkänd källa gäller den ju inte som prioritering vid katalogisering, utan då väljer man den titel som är bäst oavsett var den finns på objektet. Detta innebär också att man slipper redovisa varifrån titeln är hämtad i 2.17.2.3. För multimedier (datorspel) anges i SMDB dock huvudtitels källa, eftersom den där alltid tas från omslaget. Se praxisunderlaget 2.3.2.2, Källor för huvudtitel. RDA 2.3.1.4 Återge titlar Återge titeln som den förekommer i källan. Kommentar: Om en korrekt form av titeln är viktig för identifikation och åtkomst anges en korrekt form av titeln som en varianttitel, se RDA 17.9. Valfri uteslutning: Förkorta en lång titel endast om det kan göras utan att väsentlig information förloras. Använd uteslutningstecken ( ). LC-PCC PS: Generellt, förkorta aldrig en huvudtitel. BL PS: Katalogisatören avgör. D-A-CH AWR: Katalogisatören avgör. Förslag Librispraxis: Katalogisatören avgör. Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Finns inget förslag till svensk praxis. Borde vara rättstavat i 245 och den felstavade titeln som återfanns i publikationen i 246. Vill en författare att det är dennes felstavade titel som presenteras i bibliotekskataloger? Vad är bibliotekskatalogen till för, att visa felstavningar eller presentera verk? (Observera att dessa åsikter naturligtvis inte gäller äldre tryck.) Svensk praxis borde vara att generellt aldrig förkorta en huvudtitel (precis som LC-PCC PS). Nytt material har sällan så långa titlar att de behöver förkortas och äldre berörs ändå inte av detta. Kommentar Musik- och teaterbiblioteket: Katalogposten beskriver ju manifestationen, inte verket, så rättelser bör inte göras i 245. Vad gäller förkortningar håller jag med. Fritextsökbarhet är viktigt. Kommentar BTJ: BTJ vill ange korrekta uppgifter i beskrivningen och lägger det felaktiga i en anmärkning. Libris anger inget förslag till praxis i denna fråga. Ansluter sig till Librispraxis vad gäller den valfria uteslutningen. Förslag NB-praxis: På NB-nivå, förkorta aldrig huvudtitlar. 3

Beslut enligt nedan: Att återge titlar: Följ RDA, återge titeln som den förekommer i källan. Här finns inget alternativ i RDA. Det är dock nödvändigt att i ett sådant här fall göra en auktoritetspost på verket och ange den föredragna titeln i 240. Valfri uteslutning: Vi har ändrat praxisförslaget till Katalogisatören avgör. Generellt, förkorta aldrig en huvudtitel. Paragrafen gäller titlar över huvud taget, inte specifikt huvudtitlar. RDA 2.3.2.4 Titel på mer än ett språk eller i mer än en skriftart Om innehållet i resursen är skrivet, talat eller sjunget och det i källan för huvudtiteln finns titlar på mer än ett språk eller i mer än en skriftart, välj som huvudtitel den titel som är på det språk eller i den skriftart som resursens huvudsakliga innehåll är på. Om innehållet inte är skrivet, talat eller sjunget, välj huvudtitel efter ordningen, layouten eller typografin i informationskällan. Förslag Librispraxis: Tillägg för video (DVD, Blu-ray) med språkval: Ange originaltiteln som huvudtitel. Det är vanligen titeln på det språk som talas i originalversionen, men kan också vara en titel på ett annat språk som valts av filmbolaget (det händer t. ex. att en svenskspråkig film får en titel på engelska). Kommentar BTJ: BTJ väljer den titel som står först. Beslut: Vi har lagt till följande mening sist i förslaget Om originalets språk inte talas i den utgivna versionen (vilket bl. a. förekommer i vissa utgåvor för barn), ange titeln på svenska som huvudtitel. RDA 2.3.4.2 Källor Till skillnad från parallelltitlar, som kan hämtas var som helst i resursen, måste övrig titelinformation hämtas från samma källa som huvudtiteln. Kommentar: När det gäller övrig titelinformation som finns i resursen, t.ex. på omslaget, men inte i samma källa som huvudtiteln gör British Library så här: Exempel i MARC21: 245 1/0 #a Bergens väktare / #c Conn Iggulden ; översättning av Lennart Olofsson 246 1/_#i Övrig titelinformation från omslag: #a Bergens väktare : #b Djingis Khan - historiens störste erövrare Alltså man klamrar inte in övrig titelinformation i 245 #b utan anger den som en varianttitel med en anmärkning om var den hämtats. Förslag Librispraxis för andra resurser än kartografiska och rörliga bilder: Ange övrig titelinformation från annan källa än huvudtiteln som en varianttitel. Det gäller dock endast övrig titelinformation som tillför ytterligare information och inte är reklam, slogans etc. Ange alltid källan som den hämtas från. 4

Exempel i MARC21: 245 1/0 #a Bergens väktare / #c Conn Iggulden ; översättning av Lennart Olofsson 246 1/0 #i Övrig titelinformation från omslag: #a Bergens väktare : #b Djingis Khan - historiens störste erövrare Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Anges inte övrig titelinformation genom andraindikatorn, t.ex. 4 = Omslagstitel? Det är bättre med koder än med klartext. Kommentar BTJ: Det är olämpligt att upprepa huvudtiteln ännu en gång och att skilja huvud- och undertitel åt eftersom de oftast har en naturlig koppling. BTJ tar med genrebeteckningar vid fullständig katalogisering. Beslut: Övrig titelinformation måste hämtas från samma källa som huvudtiteln. Vi håller dock med Umeå om att kod bör användas i första hand. Vi ändrar till följande i underlaget: Förslag Librispraxis för andra resurser än kartografiska och rörliga bilder: Ange övrig titelinformation från annan källa än huvudtiteln som en varianttitel. Det gäller dock endast övrig titelinformation som tillför ytterligare information och inte är reklam, slogans etc. Exempel i MARC21: 245 1/0 #a Bergens väktare / #c Conn Iggulden ; översättning av Lennart Olofsson 246 1/4 #a Bergens väktare : #b Djingis Khan - historiens störste erövrare Ange alltid källan som den hämtas från med en andraindikator. Om ingen lämplig kod finns, gör en anmärkning i delfält #i. RDA 2.4.1.5 Upphovsuppgift med fler än en namngiven person etc., med samma funktion Återge en upphovsuppgift som namnger mer än en person etc. som en upphovsuppgift oavsett om personerna har samma eller olika funktioner. Valfri uteslutning: Om en enskild upphovsuppgift namnger fler än tre personer, familjer/släkter eller institutioner med samma funktion, uteslut alla utom den första personen etc. Indikera uteslutningen genom att summera vad som uteslutits på det språk eller i den skriftart som föredras av den katalogiserande instansen. Detta ska klamras för att visa att det är taget utanför resursen. Förslag Librispraxis: Varje bibliotek avgör hur många upphovsmän man tar med i fält 245 #c. KB namnger upp till fem personer per upphovsuppgift. Finns det fler än fem upphovsmän per upphovsuppgift anges den först nämnda följt av [och xx andra] inom klammer. Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Det borde inte vara upp till varje bibliotek att avgöra detta. För sökbarhetens skull vore det bäst att följa BL PS: "Generellt utesluts inte namn i upphovsuppgifter om de inte är alltför omfattande. För äldre tryck tillämpas aldrig den valfria uteslutningen." Det är inte ovanligt att studenter söker på en andreförfattare som inte anges för att det totalt är sex författare till verket. Kommentar Musik- och teaterbiblioteket: Instämmer i princip. Men när författarna framgår av andra sökbara fält, så är det inte nödvändigt att ange alla upphov i 245 #c. 5

Beslut: Vi följer RDA. Vi upphör därmed med den tidigare praxisen att ange upp till 5 personer per upphovsuppgift. Librispraxis för den valfria uteslutningen blir Katalogisatören avgör om den valfria uteslutningen tillämpas. RDA 2.4.2 Upphovsuppgift som hänför sig till huvudtiteln och RDA 2.4.2.3 Ange upphovsuppgifter som hänför sig till huvudtiteln Beslut: Vi har flyttat om i texten och lagt till LC:s praxis för 2.4.2. Vi har skrivit om förslaget till Librispraxis och flyttat det från 2.4.2.3 till 2.4.2 enligt nedan: RDA 2.4.2 Upphovsuppgift som hänför sig till huvudtiteln Kärnelement. Om det finns flera upphovsuppgifter som hänför sig till huvudtiteln, är endast den första kärnelement. Kommentar: Se även nedan under RDA 2.4.2.3. LC-PCC PS: Monografier: Endast den första upphovsuppgiften som hör till huvudtiteln är obligatorisk men katalogisatörer uppmanas att återge (eller ange i anmärkning) varje annan upphovsuppgift som underlättar återsökning, identifiering och urval. Seriella resurser: Upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln är inte obligatorisk. Namnvarianter som förekommer i upphovsuppgifter i senare nummer kan anges i fält 550 i bibliografiska posten eller i fält 4XX i auktoritetsposten. Förslag Librispraxis: Endast den första är obligatorisk men katalogisatören uppmanas att ta med andra upphovsuppgifter som underlättar återsökning, identifiering och urval. Förslag SMDB: Ange endast huvudsakligt upphov här. För film/video vanligen regissör eller producent, för musikfonogram kompositör eller exekutör. Redovisa alla viktiga upphov i fält för person och institution. RDA 2.5.1.4 Ange upplageuppgift Återge upplageuppgiften så som den förekommer i resursen men inte nödvändigtvis när det gäller stora och små bokstäver eller interpunktion, se RDA 1.7. Valfritt tillägg: Om en resurs saknar upplageuppgift men det är känt att betydliga ändringar från tidigare upplagor gjorts, lägg till en upplageuppgift, om det är viktigt för identifikation och åtkomst. Klamra. Exempel: [2. upplagan, delvis reviderad] BL PS: Tillämpar valfritt tillägg utom för äldre tryck. D-A-CH AWR: Tillämpar valfritt tillägg. Förslag Librispraxis: Tillämpa valfritt tillägg. Ange uppgiften inom klammer på huvudtitelns språk. Kommentar Nationalbibliografin, KB: Hur göra med nya utgåvor där ingen revidering i texten är känd. Jämför [Ny utg.]? 6

Kommentar RDA-projektet: Det finns inget stöd i RDA för att ange [Ny utg.] om ingen revidering är känd och det inte finns någon upplageuppgift. RDA 2.5.2.1 Scope Kommentar enskild katalogisatör, Nationalbibliografin, KB: Definitionen av ny upplaga i flertal språk är som bekant diffus och missvisande. Föreslagen Librispraxis saknas? Kommentar från RDA-projektet : Enligt regeln ska man ange upplageuppgiften så som den förekommer i källan. Det faktum att utgivare använder upplaga och utgåva inkonsekvent kan vi inte påverka. Beslut: Vi har lagt till följande: Librispraxis: Då det är tveksamt om en uppgift är att betrakta som upplageuppgift, skall ord som upplaga, utgåva, release, version, variation, sändning (eller deras motsvarigheter på andra språk) uppfattas som tecken på att uppgiften är en upplageuppgift, och då behandlas den som en sådan. RDA 2.5.2.3 Ange upplagebeteckning Återge upplagebeteckningen så som den förekommer i resursen. Om upplageuppgiften består av en bokstav eller bokstäver och/eller en siffra eller siffror utan påföljande ord, tilläggs tillämpligt ord. Kommentar Nationalbibliografin, KB: Hur skriva t.ex. Första upplagans första tryckning? Beslut: Man skriver som det står. Vi har lagt till exemplet i praxisdokumenten. RDA 2.8.2.6 Uppgift om utgivningsort saknas i resursen Om uppgift om utgivningsort saknas i resursen, lägg till utgivningsorten eller den troliga utgivningsorten inom klammer [ ]. Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Detta är problematiskt då det i svensk utgivning, till skillnad från amerikansk, oftast saknas förlagsort. Konsekvensen blir att förlagsort i princip alltid måste klamras, vilket inte känns rimligt. Förslag till praxis saknas för denna regel. Då vi tidigare följt svenskanpassningen i KRS (se s. 43) föreslås att vi gör samma sak här, det vill säga att inte klamra när förlagsort saknas i publikationen men är lättåtkomlig på andra sätt. Kommentar BTJ: Enligt nuvarande BTJ-praxis anger vi känd utgivningsort utan klammer om den saknas i källorna. På svenskt material står sällan orten på titelsidan, ibland förekommer ort på versosidan. Förlagsort kan i vissa fall uttryckas som Stockholm fast förlaget i realiteten har postadress Bandhagen antar då att källans uppgift ändå måste anges. Intrycket är att utgivningsort i högre grad kommer att behöva anges inom klammer jämfört med nu. Beslut: Det finns inget alternativ här och ambitionen har varit att Librispraxis ska avvika så lite som möjligt från RDA. 7

RDA 2.8.4 Utgivarnamn Kärnelement (om det finns flera utgivare angivna i resursen är endast den första ett kärnelement). Förslag Librispraxis: Om en resurs har flera utgivare anges den först nämnda. Dessutom anges påföljande utgivare när: första och påföljande utgivare är förenade till en enda uppgift när en påföljande institution klart framhävs som huvudutgivare genom layout eller typografi påföljande utgivare är svensk men inte den först nämnda. NB-praxis: NB följer i fortsättningen Librispraxis. Frångår tidigare praxis i Verktygslådan. Kommentar enskild katalogisatör, Nationalbibliografin, KB: Bör kanske tilläggas: Om utgivarnamnet inte motsvarar utgivaren bakom ISBN, ange dessutom det utgivarnamn ISBN-et pekar på. Ange det inom klammer. Kommentar RDA-projektet: Det finns inget som hindrar att man lägger till en utgivaruppgift som man hämtat i ISBN-registret inom klammer. RDA 2.8.4.3 Ange utgivares namn Librispraxis utgivna fonogram: Ange skivmärke som utgivare, som man alltid gjort enligt AACR2. Beslut: Förslaget om att ange skivmärke som utgivare dras tillbaka efter diskussion med fonogramkatalogen på KB. I många fall är skivmärket identiskt med utgivaren, men lika ofta är skivmärken idag uppköpta av stora bolag, och de bör därför inte betraktas som utgivare. Dessutom förekommer det att flera skivmärken eller underetiketter är angivna på ett fonogram, och vilket skulle då betraktas som utgivare? Eller skulle alla redovisas? Det blir helt enkelt för komplicerat att byta praxis. RDA 2.8.6.6 Utgivningstid kan ej identifieras - monografisk resurs Om utgivningstiden för en monografisk resurs inte kan identifieras, lägg till en utgivningstid eller en ungefärlig utgivningstid. Tillämpa instruktionerna i RDA 1.9.2. Om ingen ungefärlig utgivningstid kan anges, ange [utgivningstid okänd]. Förslag Librispraxis: Om utgivningstid inte kan identifieras, ange i första hand tillverkningstid som utgivningstid, i andra hand copyrightår, i tredje hand distributionstid. Klamra. Ange även tillverkningstid/copyrightår/distributionstid i elementet för tillverkningstid/copyrightår/distributionstid. Om varken utgivningstid, tillverkningstid, copyrightår eller distributionstid kan identifieras, ange en ungefärlig utgivningstid enligt instruktionerna i RDA 1.9.2. Ange i sista hand [utgivningstid okänd]. Kommentar BTJ: Fokus är alltså på utgivningsåret, saknas utgivningsår måste årtal klamras. Libris föreslår att man i brist på utgivningsår i första hand anger tryckåret, i andra hand cop.år, i båda fallen inom klammer. På svenskt material är det vanligast att det år som anges i publikationen är tryckåret vilket då kommer att medföra många klamrade utgivningsår med RDA. Kommentar RDA-projektet: Här har det blivit fel. Om det finns uppgift om distributionstid går det före copyrightår. Vi har ändrat förslaget till: Om utgivningstid inte kan identifieras, ange i första 8

hand tillverkningstid som utgivningstid, i andra hand distributionstid, och i tredje hand copyrightår. Klamra. Ange även tillverkningstid/distributionstid/copyrightår i elementet för tillverkningstid/distributionstid/copyrightår. Om varken utgivningstid, tillverkningstid, distributionstid eller copyrightår kan identifieras, ange en ungefärlig utgivningstid enligt instruktionerna i RDA 1.9.2. Ange i sista hand [utgivningstid okänd]. Även övriga berörda paragrafer ändras. RDA 2.11.1.3 Ange copyrightår (Umeå universitetsbibliotek) Måste man ange eller ordet "copyright"? Eftersom man har angett andraindikator 4 i 264 så borde det så länge vi använder MARC21 kunna automatgenereras i webbopac. Kommentar RDA-projektet: Komplicerat, eftersom man ibland ska ange p-år (phonogram date). RDA 2.12.8 Series ISSN RDA 2.12.8.3 Källor Kommentar: Om ISSN hämtas utanför resursen ska det klamras. Det gör vi inte idag. Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Klamra inte fortsättningsvis heller! Beslut: Vi vill undvika avvikelser från RDA. Detta har varit en svensk tillämpning. Vi följer RDA. RDA 2.15.1.7 Bestämning Kommentar enskild katalogisatör, Nationalbibliografin, KB: Idag skapas två olika bibliografiska poster för inbunden respektive häftad på nationalbibliografisk nivå. Detta trots att allt förutom utgivningstid och ISBN är precis detsamma. De skiljs åt med [Ny utg.] i fält 250, som inte finns något exempel på i RDA. Jämför gärna med LC-PCC PS for 2.15.1.7 som alternativ lösning. LC skiljer tydligt qualifiers (som har med manifestation att göra) från identifiers (som har med uttryck och verk att göra): Separate records would not be made (e.g., most cases where ISBNs are given for both the hardback and paperback simultaneously), or in cases of doubt, record the ISBN in. Kommentar Christer Larsson (KB): Hur ska man egentligen tolka "Om resursen har mer än en identifierare av samma typ..." (beklagligtvis samma skrivning i Toolkit)? Exemplet har två ISBN (cased resp. pbk.) i varsitt 020, men det är väl två olika manifestationer. Låt vara att det anges flera ISBN i själva resursen, men de hänvisar ju egentligen bara till något annat. Denna skrivning kan ge problem vid maskinell hantering. Om man gör som i exemplet (flera 020#a) blir det svårt att hantera maskinellt. Det finns ju - via Bokinfo - nästan alltid separata poster för de olika manifestationerna. Om man då kompletterar den ena posten med båda (alla) angivna ISBN i varsitt 020#a går det inte att avgöra vad som egentligen beskrivs. Kommentar Nationalbibliografin, KB: Behöver preciseras. T.ex. ISBN som hör till andra utgåvor som katalogiseras i egen post (annat format, bandtyp, språk) lägg anmärkning och parallellänka posterna. Kommentar RDA-projektet: Ett ISBN är en identifikator för manifestationen och ska anges på manifestationsnivå. Om utgivningstiden skiljer sig åt i de båda manifestationerna är det inte möjligt att beskriva båda i samma post. 9

Vi har tagit bort hela paragrafen ur praxisunderlaget eftersom den enbart förvirrar. Vi fortsätter tills vidare att följa nuvarande praxis i Verktygslådan, se under rubriken Nytryck och delupplagor samt under fält 588; ISBN som hör till annan utgåva. 2.17.12.4 Förändring i utgivningsfrekvens Förslag Librispraxis: Förändringar i utgivningsfrekvens redovisas inte Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Det är en relevant uppgift och bör redovisas. Beslut: Vi har ändrat till Förändringar i utgivningsfrekvensen behöver ej anges. RDA Kapitel 3 Kommentar RDA-projektet: Listorna under omfång för en kartografisk resurs, RDA 3.4.2.2, omfång för stillbilder, RDA 3.4.4.2, bärande material, RDA 3.6.1.3, applicerat material, RDA 3.7.1.3, produktionsmetod, RDA 3.9.1.3 samt generation, RDA 3.10 är anpassade till svensk praxis. Vi har markerat de termer som inte finns i RDA med asterisk. RDA 3.2.1.3 Ange medietyp RDA 3.3.1.3 Ange bärartyp RDA 6.9.1.3 Ange innehållstyp Kommentar MTM: Vi tycker inte att det finns tillräckliga termer i de här tre listorna för att beskriva vårt material på ett tillfredsställande sätt. Exempelvis skulle en talbok kunna katalogiseras på detta sätt: 336 #a tal #2 rdacontent 337 #a audio #2 rdamedia 338 #a ljudskiva #2 rdacarrier Men hur förklarar vi skillnaden mellan en ljudbok och en talbok? Här skulle de katalogiseras på samma sätt. Vidare, exempelvis tror vi att en punktskriftsbok skulle katalogiseras på detta sätt: 336 #a taktil text #2 rdacontent 337 #a oförmedlad #2 rdamedia 338 #a volym #2 rdacarrier Begreppet taktil text är främmande för oss, vi använder punktskrift. Vi hänvisar gärna till Punktskriftsnämnden: http://www.mtm.se/punktskriftsnamnden/ Kommentar RDA-projektet: Taktil text är ett överordnat begrepp. Punktskrift är en typ av taktil text, se RDA 7.13.4.3. 10

RDA 3.4.5.3 En volym med onumrerade sidor, blad eller spalter RDA ger tre val: a) Räkna alla sidor, blad, spalter och ange t.ex. 8 onumrerade sidor. b) Ange ett uppskattat antal: cirka 400 sidor. c) Ange t.ex. 1 volym (sidorna onumrerade). Använd blad om de har tryck endast på ena sidan. När antal onumrerade sidor eller blad anges, tillämpa följande riktlinjer: a) Om bladen har tryck på båda sidor, ange omfånget i sidor. b) Om bladen har tryck på ena sidan, ange omfånget i blad. LC-PCC PS: Tillämpar metod c). Förslag Librispraxis: Om en resurs sidor eller blad är onumrerade men sidantalet lätt kan fastställas tillämpa alternativ a). Om sidantalet inte lätt kan fastställas, tillämpa alternativ b). Förslag NB-praxis: Tillämpa alternativ a) upp till 100 sidor. För objekt över 99 sidor tillämpa c). Beslut: RDA-projektets ursprungliga förslag till Librispraxis är i enlighet med nuvarande praxis. NB föreslår en förenkling av nuvarande praxis. Vi har ändrat Librispraxis till: Om en resurs sidor eller blad är onumrerade men antalet lätt kan fastställas tillämpa alternativ a). Om antalet inte lätt kan fastställas, tillämpa alternativ b) eller c). Katalogisatören avgör. RDA 3.4.5.8 Komplicerad och oregelbunden paginering RDA ger tre alternativ: a) Ange det totala antalet sidor etc., följt av med varierande paginering/bladnumrering b) Ange den komplicerade pagineringen etc. exakt som den är c) Ange 1 volym (varierande paginering) Undantag: Äldre tryck. Ange paginering etc. i den form den har i resursen. Förslag Librispraxis: Tillämpa alternativ a). Exempel: 1000 sidor med varierande paginering Kommentar enskild katalogisatör, Kunskapsuppbyggnad, KB: Räknar någon verkligen till (exakt) 1000 sidor med varierande paginering är det inte bättre med "Cirka 1000 sidor med varierande paginering" alternativt "1 volym (varierande paginering)". Beslut: Vi valde alternativ a) för att det följer nuvarande praxis men håller med om att alternativ c) är mindre resurskrävande. NB använde tidigare cirka men slutade med det eftersom det inte står i KRS. Vi tycker inte att man ska lägga till något som inte står i RDA. I så fall hellre tillämpa c) som LC gör. Vi har lagt till LC PS i underlaget eftersom det saknades. Vi har ändrat till: Om en resurs paginering är komplicerad eller oregelbunden men sidantalet lätt kan fastställas tillämpa alternativ a). Om sidantalet inte lätt kan fastställas, tillämpa alternativ c). 11

RDA 3.4.5.18 Individuellt paginerade volymer Om volymerna är individuellt paginerade, ange antal volymer och uteslut pagineringen. Valfritt tillägg: Specificera antal sidor etc. Ange informationen inom parentes och ange typ av enhet efter antal. Förslag Librispraxis: Tillämpa inte det valfria tillägget. Förslag NB-praxis: Tillämpa det valfria tillägget Kommentar enskild katalogisatör, Kunskapsuppbyggnad, KB: Vi köper in och katalogiserar utländsk litteratur på B-nivå och har använt detta hela tiden. Det är viktigt för användarna att se hur många sidor volymerna innehåller och vi ifrågasätter dels att det bara skulle tillämpas på nationalbibliografisk nivå och att vi katalogisatörer inte ska få avgöra de fall när detta är viktigt ur användarsynpunkt. Vi tycker att Librispraxis borde vara att Katalogisatören avgör om tillägget ska tillämpas. Beslut: Förslaget är ändrat till Katalogisatören avgör om det valfria tillägget ska tillämpas. RDA 3.19.6 Regionkod Ej ett kärnelement. PCC PS: Obligatoriskt för ljudinspelningar och rörliga bilder när det är tillämpbart. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. Beslut: Bör vara obligatoriskt. Vi har ändrat förslaget. RDA 3.20.1.3 Ange utrustning eller systemkrav Anges enligt en viss ordning: 1) hårdvara, 2) mjukvara, 3) minne, 4) programspråk, 5) övrig nödvändig mjukvara, 6) plug-ins 7) kringutrustning som krävs för att spela eller se resursen. Alternativ: Ange utrustning och systemkrav så som det är presenterat i resursen. BL PS: Tillämpar alternativet. D-A-CH AWR: Tillämpar alternativet. Förslag Librispraxis: Följ huvudregeln och ange systemkraven i en bestämd ordning. Exempel i MARC21: 538 #a Systemkrav: PC 486 DX (Pentium 133 Mhz rekommenderas); 8 MB RAM (16 MB RAM rekommenderas); 9 MB ledigt utrymme på hårddisken (13 MB rekommenderas); Windows 3.1X (Windows 95 eller Windows NT rekommenderas); 16-bitars ljudkort; 640 x 480 punkters färgskärm (256 färger) (800 x 600 punkters SVGA färgskärm (256 färger) rekommenderas); DVD-ROM-spelare 12

Exempel SMDB: Pentium/200 MHz; 16 MB RAM, 30 MB på hårddisk; Windows 95; 800 x 600 punkters färgskärm; Soundblaster-kompatibelt ljudkort; CD-ROM-spelare med fyrdubbel hastighet Kommentar BTJ: Vår ordning är enligt följande: märke och modell av enhet som filen kan användas på minneskrav namnet på operativsystemet krav på program ev krav på kringutrustningen ev krav på nätverksuppkoppling Beslut: Vi har ändrat Librispraxis till Tillämpa alternativet. RDA Kapitel 5 5.4 Språk och skriftart Kommentar Auktoritetsgruppen, KB: Vi förespråkar, likt förslaget till Librispraxis, att alternativet med translittererad form av titeln följs. Alternativa stavningar, såsom transkribering, bör därför läggas som en varianttitel i auktoritetsposten. Att en auktoritetspost skapas i detta fall är core enligt RDA och bör därför innebära att behovet av två bibliografiska poster för samma manifestation av ett verk inte behövs skapas i Libris. I detta avsnitt i remissen nämns inte dagens möjlighet att skapa parallellposter för titelvarianter såsom exemplet visar i Verktygslådan. Däremot nämns denna möjlighet för personnamn under avsnittet 9.2.2.5.3. Det gäller ju att vara konsekvent, antingen får man göra parallellposter för både titel -och namnvarianter eller inte alls. Auktoritetsgruppen förespråkar att sådana parallellposter aldrig skapas, vare sig för titlar eller för namnformer, eftersom variantstavningar regleras och möjliggörs via auktoritetsposter. Kommentar från Christer Larsson, KB: Så länge vi är kvar i MARC - och så länge biblioteken tillämpar olika praxis - behövs nuvarande temporära tillämpning med parallella bibliografiska poster för titlar i kyrillisk skrift. Det är förmodligen först i Libris XL som det går att hantera detta. För personauktoriteter gäller väl i alla fall huvudprincipen att använda "den i Sverige vedertagna namnformen för kända ryska personer och andra namn med kyrillisk skrift" (dvs en transkribering). RDA ändrar väl inget därvidlag. Kommentar RDA-projektet: Skulle man kunna tänka sig att bibliotek som väljer att skapa en parallell bibliografisk post för titlar i kyrillisk skrift även anger den föredragna translittererade formen i 240/130? På så sätt får båda de bibliografiska posterna samma auktoriserade sökingång för verket. En auktoritetspost behöver också upprättas, om det inte redan finns, med förekommande variantformer. Konsekvenserna för bibliotekens lokala system behöver dock utredas först. 13

RDA Kapitel 6 RDA 6.2.1.7 Inledande artiklar Kommentar Auktoritetsgruppen, KB: Vi tycker att alternativet ska tillämpas, i enlighet med LC:s och BL:s praxis. Detta då vi anser att det skulle bli inkonsekvent om artikel fileras bort i t.ex. 240 i det bibliografiska formatet medan motsvarande titel i auktoritetspostens 100-fält inkluderar artikel. Det problematiska är: om vi i fält 240 anger titeln "Dream" och sedan validerar den i enlighet med auktoritetsposten, i detta fall 100 "The Dream" och 400 "Dream", så validerar man helt enkelt mot referensen/varianttiteln. Ett annat problem är att titeln även skulle sorteras fel i index. Redan idag har vi problem med att artikel i 700-fältet tas med medan den fileras bort i andra fält såsom 240 och 740. Generellt borde artiklar fileras bort. Framför allt måste informationen i auktoritetsposten följa den bibliografiska posten eller vice versa, allt annat blir konstigt! Kommentar Musik- och teaterbiblioteket: På musikområdet skulle vi föredra att fortsätta med hittillsvarande praxis, nämligen att ta med artiklar. Att det inte går att filera 100t/700t är ett formatspecifikt problem, som inte bör påverka den auktoriserade titeln. T.ex. Scott Joplins "The entertainer" heter ju just så, inte bara "Entertainer", medan "Maple leaf rag" saknar artikel. Beslut: Vi är medvetna om att det är ett problem att man inte kan filera bort artikeln i X00 #t. Vi är inte eniga i gruppen men vi behåller förslaget som det är då det är i enlighet med nuvarande praxis. Förhoppningen är att detta ska gå att lösa i ett annat system. Grundregeln i RDA är att man tar det man ser. Maxwell skriver på s. 449 att alternativet inte fanns med i 2012 års utgåva av RDA men att det lades till som en anpassning till MARC. LC PCC PS har haft som praxis att utesluta inledande artiklar men kommer att sluta med det då det finns en lösning på problemet. RDA 6.2.2.6.2 Konstruerade titlar Instruktionen tillämpas på verk för vilka titlarna inte går att återfinna i resurser som förverkligar verket eller i referenskällor. Konstruera en titel, se RDA 2.3.2.11, som föredragen titel. Alternativ: Handskrifter. Konstruera en titel med den auktoriserade sökingången för specialsamlingen, se RDA 11.13.1 följt av Handskrift. Lägg till specialsamlingens beteckning på handskriften eller handskrifterna. Om handskriften är ett enstaka exemplar inom en samling, ange folieringen, om den är känd. BL PS: Tillämpa inte alternativet. LC-PCC PS: Hänvisar till särskilt policydokument. D-A-CH AWR: Avvaktar utredning om riktlinjer för det tyska språkområdet. 14

Librispraxis: Katalogiserande instans avgör om alternativet ska tillämpas. Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Varför behöver vi alternativet för handskrifter? Räcker inte instruktionerna under RDA 2.3.2.11 (som det hänvisas till under 6.2.2.6.2): Om resursen inte har någon titel och titel inte går att återfinna i andra källor, konstruera en kort titel som beskriver antingen: a) resursens natur (t.ex. karta, manuskript, dagbok etc.) eller b) resursens ämne (t.ex. namn på personer, institutioner, händelser etc.) eller c) en kombination av dessa Får man inte med handskrifter i resursens natur? Är eventuell foliering så viktig att den måste finnas med i titeln? Kommentar Uppsala universitetsbibliotek: Alternativet behövs eftersom det återspeglar en vedertagen tradition och praxis inom handskriftskatalogiseringen, att ge verken konstruerade titlar utifrån deras handskriftssignum. Det är nog därför alternativet har kommit med också, det är just på detta sätt man väldigt ofta gör. Den konstruerade titeln blir också en unik identifikator för ett unikt dokument. Handskriftskatalogisatörer kommer att vilja att detta alternativ finns kvar. Beslut: För handskrifter är institution och signum i regel väldigt viktigt. Handskriftskatalogisatörerna på KB pratar sällan om titeln utan ofta enbart om signum. LC hänvisar till särskilda instruktioner LC- PCC PS for 6.2.2.6 och skiljer tydligen mellan det fysiska objektet och det intellektuella verket. Vi tycker fortfarande att den katalogiserande instansen ska få avgöra hur man vill göra och behåller därför förslaget. RDA 6.2.2.10.1 Samlade verk Ange grupptiteln Verk som föredragen titel för en resurs som består av eller utger sig för att vara en persons, familjs/släkts eller institutions fullständiga verk, häri inbegripet sådana som är kompletta vid publiceringstillfället. Kommentar: I AACR2 står det Works, i Sverige har vi använt Samlade verk. Förslag Librispraxis: Använd grupptiteln Verk. Kommentar enskild katalogisatör Nationalbibliografin, KB: OBS! Vill förorda Samlade verk eftersom termen verk redan är upptagen. Logiken bör även beaktas angående terminologin i övrigt. Det går inte att jämföra Verk med RDAs val av Works eftersom det senare i pluralis INTE bör blandas ihop med work i Work-Expression-Manifestation-Item (Jfr. näst sista exemplet under RDA 6.2.3.5 Collected papers of Albert Einstein.) Kommentar Musik- och teaterbiblioteket: Jag tror att "Verk" har valts därför att "Samlade verk" implicerar fullständighet, vilket vi ofta inte kan veta när det gäller t.ex. äldre författare. Men detta är aningen pedantiskt, och egentligen är "Samlade verk" tydligare samt kompatibelt med äldre praxis. (Musik- och teaterbiblioteket använder dock inte denna konstruktion längre, utan föredrar UT för 15

separata verk. Men finns det verkligen någon risk för sammanblandning, FRBR-begreppen används väl inte i föredragna titlar? Beslut: Works översätts med Samlade verk. RDA 6.9.1.3 Ange innehållstyp Se kapitel 3 för synpunkter från Myndigheten för tillgängliga medier. RDA 6.15.1.11.4 Besättning ospecificerad Om besättningen inte är specificerad av kompositören, och inte kan beläggas i annan källa, ange ospecificerad. Undantag: Om det finns två eller fler sådana verk av samma kompositör, ange antalet stämmor eller röster. Om det inte framgår om verket är vokal- eller instrumentalmusik, använd stämmor. Kommentar: voices = röster eller stämmor. Exempel: voices (3) Beskriven resurs: Canzonets, or, Little short songs to three voyces / published by Thomas Morley Förslag Librispraxis: Om man inte säkert vet att det är röster, ange stämmor. Om kompositören angett Valfri besättning eller Valfria instrument ska det anges. Kommentar Musik- och teaterbiblioteket : Morley-exemplet inte översatt. I UT-listan anges stämmor för detta verk, alltså: 3 stämmor Beskriven resurs: Canzonets, or, Little short songs to three voyces / published by Thomas Morley Praxis bör här uttryckas tydligare, t.ex. "Om verket är vokalmusik, ange röster. Om det inte framgår om verket är vokal- eller instrumentalmusik, använd stämmor." (Som fallet Morley visar är detta ibland inte så tydligt, och då måste UT-listan, eller dess framtida RDA-motsvarighet, konsulteras.) Beslut: Vi har ändrat Librispraxis till: Om besättningen inte är specificerad av kompositören, och inte kan beläggas i annan källa, ange ospecificerad. Undantag: Om det finns två eller fler sådana verk av samma kompositör, ange antalet stämmor eller röster. Om det inte framgår om verket är vokal- eller instrumentalmusik, använd stämmor. Kommentar: voices = röster eller stämmor. Exempel: 3 stämmor Beskriven resurs: Canzonets, or, Little short songs to three voyces / published by Thomas Morley 16

Jämför med KRS 25.30B11. Kommentar: Skilj på ospecificerade och valfria instrument. Librispraxis: Om verket är vokalmusik, ange röster. Om det inte framgår om verket är vokal- eller instrumentalmusik, ange stämmor. Om kompositören angett Valfri besättning eller Valfria instrument ska det anges. RDA Kapitel 7 RDA 7.9.1.3 Ange information om akademisk avhandling Följande information ska anges: a) den akademiska grad som författaren aspirerar på b) namnet på den institution eller fakultet där avhandlingen framlagts c) året när examen avlades Förslag Librispraxis: Vi fortsätter tills vidare att följa nuvarande praxis för akademiska avhandlingar, se nedan. Ange hela anmärkningen i ett enda delfält #a. Acceptera om annat bibliotek har delat upp anmärkningen i de specificerade delfält som finns. Kommentar Nationalbibliografin, KB: Ange grad också enligt RDA (om uppgiften är lätt tillgänglig). Dela upp i delfält. Ska man fortsätta använda ordet Diss.? Akademisk avhandling istället? Beslut: Det här är en paragraf som behöver diskuteras med universitets- och högskolebiblioteken. Vi föreslår att den lämnas till Libris användargrupp katalogisering för utredning. Tills vidare fortsätter vi med nuvarande praxis. RDA 7.13.3 Typ av musiknotation Ej ett kärnelement. LC PCC PS: Obligatoriskt Förslag Librispraxis: Obligatoriskt. Kommentar Musik- och teaterbiblioteket: Anser att typen endast bör anges när den avviker från traditionell västerländsk notskrift (=vanliga noter). Beslut: Vi behåller föreslagen praxis. Genom att alltid ange typ av musiknotation visar man att uppgiften inte är bortglömd av katalogisatören. RDA 7.20.1.3 Ange musikalietyp Kommentar Musik- och teaterbiblioteket: Obs. att partitur och musiknoter inte är synonyma. Musiknoter använder MTB endast för musikexempel i litteratur (i 300 #b). Det ska väl stå 300 #a och inte 500 #a i förslaget? Beslut: Vi stryker musiknoter. När det gäller i vilket fält musikalietyp ska anges så blir det en del av omfångsuppgiften om det anges i fält 300 #a. Det finns dock ett specifikt MARC-fält, fält 348, för musikalietyp och det bör anges även där. 17

RDA Kapitel 8 RDA 8.11 Indikator för odifferentierat namn Ej ett obligatoriskt element i RDA. LC/PCC PS: Tillämpas inte. Alla auktoritetsposter för personer under RDA ska vara differentierade. Ange istället ett av följande attribut för att skapa unika auktoriserade sökingångar för personen: Födelsetid, RDA 9.3.2 Dödstid, RDA 9.3.3 Fullständig namnform, RDA 9.5 Verksamhetstid, RDA 9.3.4 Yrke eller sysselsättning, RDA 9.16 Titel, RDA 9.4 Övrig beteckning, RDA 9.6 Beslut: Vi har ändrat det ursprungliga förslaget Tillämpa inte. Auktoritetsposter för personer ska vara differentierade till Tillämpa inte. Auktoritetsposter upprättas inte för odifferentierade namn. RDA Kapitel 9 RDA 9.2.2.5.3 Namn i en icke föredragen skriftart Om ett namn förekommer i en skriftart som skiljer sig från den av den katalogiserande instansen föredragna, translitterera namnet enligt ett translittereringensschema som föredras av den katalogiserande enheten. Om namnet förekommer i fler än en icke föredragen skriftart, translitterera enligt ett translittereringsschema för de flesta verkens originalspråk. Om namnet på en person endast förekommer i en translittererad form i resurser som är kopplade till personen välj den translittererade namnformen som föredragen namnform. Om namnet på en person förekommer i mer än en translittererad namnform i resurser som är kopplade till personen, välj den form som förekommer mest frekvent. Ange andra former av namnet som variantnamn, se RDA 9.2.3.9. LC/PCC PS: Auktoriserade sökingångar ska vara i latinsk skriftart. När translitterering är nödvändig, följ ALA-LC Romanization Tables: Transliteration Schemes for Non-Roman Scripts. Icke-latinska former kan anges som variantingångar i auktoritetsposter och/eller i parallella fält i bibliografisk poster (fält 880) för vissa angivna skriftarter. Följ inte denna instruktion när det gäller personer som har namn i icke-latinska skriftarter men som skriver på ett språk i latinsk skriftart. Beslutet om huruvida en person skriver på ett språk i latinsk skriftart baseras på den först katalogiserade resursen. Om det sedan visar sig att de flesta av personens verk är skrivna i en icke-latinsk skriftart, tillämpa då ovannämnda praxis. 18

Förslag Librispraxis: Använd Library of Congress transkriberingsscheman, ALA-LC Romanization Tables vid överföring av text med icke-latinsk skriftart till latinsk skriftart. Ofta kan namnformen därför hämtas från LC (sök i VIAF). Det gäller till exempel för namn skrivna med arabisk och kinesisk skrift, men inte för klassisk grekisk, nygrekisk och kyrillisk skrift, se förslag till Librispraxis under Alternativ nedan. Alternativ: Om det finns en etablerad namnform i referensverk på det språk som föredras av den katalogiserande instansen, välj den namnformen som föredragen namnform. Om olika namnformer förekommer i referenskällor på det språk som föredras av den katalogiserande instansen, välj den form som förekommer mest frekvent. BL PS: Tillämpar alternativet. LC/PCC PS: Här har man en lång text med olika alternativ för olika skriftarter. D-A-CH AWR: Tillämpar inte alternativet. Förslag Librispraxis: Alternativet tillämpas eftersom det finns beslut om att transkriberad form gäller för slaviska namn om de återfinns i svensk referenskälla (NE). För övriga slaviska namn gäller translittererad form. Grekisk skrift följer två olika principer. För mer information, se Verktygslådan: http://www.kb.se/katalogisering/katalogisering/romanisering/ Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Väl medvetna om att detta är något som tagits upp i olika former vill vi i Umeå återigen framföra våra åsikter om translitterering av kyrillisk skrift. Forskningsbiblioteken har sedan 2010 börjat använda "den i Sverige vedertagna namnformen för kända ryska personer och andra namn med kyrillisk skrift", som även folkbiblioteken använder. Denna ändring gäller dock bara "sådana namn som förekommer i allmänt kända svenska uppslagsverk etc. och där namnformerna skiljer sig väsentligt från den form som forskningsbiblioteken hittills använt. Övriga ryska namn skrivs, som tidigare, med forskningsbibliotekens translitterering." Varför inte alltid transkribera enligt KR76, dvs. att återge originalspråkets uttal så noggrant som möjligt med svenska skrivregler. Denna transkribering är i Sverige den vedertagna namnformen för ryska personer, och är även den praxis som folkbiblioteken använder. Då skulle man inte behöva ha två praxis. Dessutom borde samma regel tillämpas för alla namn och inte bara för dem som är kända. En författare kan vara okänd idag och mycket känd imorgon. Om man tillämpar samma regel blir det både tydligare och mer stabilt över tiden. Att ha NE för att bestämma hur man måste återge ett ryskt namn utifrån om personen är känd eller icke-känd är lite godtyckligt enligt vår mening. I vilket fall som helst kan man att betona vikten av att auktoritetsposterna har så många variantnamn som möjligt. Det vore också bra att behålla fadersnamn i de fall man känner till det (dvs. oftast), det underlättar i vissa fall att skilja mellan olika individer. Det kan t.ex. finnas två Ivan Ivanov utan födelseår. Det enda sättet att skilja dem är med hjälp av fadersnamn, t.ex. Ivan Aleksandrovitj Ivanov och Ivan Nikolajevitj Ivanov. 19

RDA 9.2.2.9.2 Del av namnet behandlat som ett släktnamn Om namnet inte innehåller ett släktnamn men innehåller en del som identifierar individen och fungerar som släktnamn, ange den del som fungerar som släktnamn som första element följt av komma, och därefter resten av namnet. Exempel: X, Malcolm K, Leila Hus, Jan Förslag Librispraxis: Följ grundregeln men om katalogisatören bedömer att namnet uttrycker en speciell image (speciellt vanligt bland musiker) eller att personen är mest känd under sitt förnamn + initial, kan man välja att auktorisera namnet som en enhet. Exempel i MARC21: 100 0/_ #a Leila K 400 0/_ #a Samira 400 1/_ #a K., Leila 400 1/_ #a El Khalifi, Leila 400 1/_ #a Khalifi, Leila El Exempel i MARC21: 100 0/_ #a Denniz Pop 400 1/_ #a Pop, Denniz 400 1/_ #a Volle, Dag Förslag SMDB-praxis: Följ inte regeln, utan auktorisera denna typ av namn som en enhet. Kommentar enskild katalogisatör, Kunskapsuppbyggnad, KB: SMDB och Verktygslådan/Libris-praxis måste göra lika vad gäller auktoriserade namnformer!? Det kan inte vara ett val för katalogisatören, om t.ex. Leyla K, förutom för musikinspelningar, blir föremål för en biografi eller ger ut sina texter i bokform. KB måste väl föregå med ett bra auktoritetsregister. SMDB och Librispraxis måste i möjligaste mån sträva efter enhetlighet. Kommentar Musik- och teaterbiblioteket: Hm, men vem skulle slå upp Prince eller Nico på Nelson respektive Päffgen? Det är ju inte namnformer som normalt används... vilket en koll i VIAF visar. Men det är klart att formuleringar som "mest känd under" öppnar för godtycke, och bör undvikas. Kanske bör praxis bygga på godkänd referenslitteratur i stället. (En biografi om Leila K finns redan, förresten.) Beslut: Avsikten var inte att vi skulle ha olika praxis i SMDB och Libris men vi håller med om att förslaget är otydligt formulerat. Det finns dock en oenighet i projektet där vissa vill följa RDA och inte ha svenska tillämpningar. Andra anser att exemplet X, Malcolm känns tveksamt vitsen är ju att han är Malcolm X, vem som helst, det är symboliskt. Namnet bör betraktas som en enhet. Vi har dock enats om att ändra texten till: 20

Librispraxis: Följ grundregeln, men i de fall det är känt att personen betraktar sitt namn som en enhet, se undantaget under RDA 9.2.2.4, eller personen förekommer i referenskällor med namnet som en enhet, auktorisera namnet i rak följd. RDA 9.3.1.3 Tid förknippad med en person De former som anges i exemplen i RDA används i sökingångar. I auktoritetsposter anges födelseår i delfält 046 #f, dödsår i delfält 046 #g och verksamhetstid i 046 #s för starttid och 046 #t för sluttid. I MARC21 ska tidsperiod i fält 046 anges enligt ISO 8601 enligt mönstret yyyy (år), yyyymm (år och månad), yyyymmdd (år, månad och dag). ISO 8601 fungerar för säkra datum men inte för osäkra och ungefärliga datum. LC håller därför på att utveckla en ny standard, EDTF (Extended Date/Time Format) som även ska omfatta osäkra datum. Kommentar: Hur vi ska göra vid osäkra årtal i 046 måste utredas vidare. Ska vi använda EDTF istället för ISO 8601 i fortsättningen? Kommentar Auktoritetsgruppen, KB: Här gäller vårt svar kommentaren angående om EDTF ska användas vid osäkra årtal: Ja, det tycker vi låter rimligt. Beslut: Vi har lagt till följande Librispraxis: Använd EDTF för osäkra datum. RDA 9.19.1.1 Generella riktlinjer för att konstruera auktoriserade sökingångar för personer Använd det föredragna namnet som grund för den auktoriserade sökingången. Gör tillägg till namnet enligt instruktionerna under RDA 9.19.1.2-9.19.1.8. Om inget passande tillägg finns, använd samma ingång för alla personer med samma namn. Använd en indikator som talar om att namnet är odifferentierat. Beslut: Vi har lagt till följande Librispraxis: I de fall då inget passande tillägg finns, använd samma sökingång för alla personer med samma namn. Upprätta inte någon auktoritetspost. RDA Kapitel 10 RDA 10.3.1.3 Ange typ av familj/släkt Ange typ av familj/släkt med en lämplig term, t.ex. familj, släkt, klan, kungahus, dynasti. Ange typ av familj/släkt som ett separat element, som del av en ingång, eller som både och. Kommentar: Att ange typ av familj/släkt i den auktoriserade sökingången är tillräckligt för att uppfylla obligatoriet. Termen anges inom parentes efter familjens/släktens namn. I auktoritetsposten anges den i delfält 376 #a i MARC21. Använd en kontrollerad term från Svenska ämnesord om möjligt. Ange då #2 sao efter termen. 21