Budgetunderlag för för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF

Relevanta dokument
Budgetunderlag för budgetåren

Budgetunderlag för budgetåren

Budgetunderlag för budgetåren för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

1 Budgetunderlag för budgetåren för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Budgetunderlag för budgetåren för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll

Innehåll. Sammanfattning Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Budgetunderlag för budgetåren för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Arbetslöshetskassan Alfa Granskning av ekonomi. Rapport 2017:13

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen

3 En arbetslöshetskassas beslut att bevilja en inträdesansökande medlemskap ska vara skriftligt.

1 Budgetunderlag för budgetåren för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet

Svensk författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Innehåll. 1 Sammanfattning... 5

Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

2 En ansökan om medlemskap ska vara skriftlig och undertecknad.

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

DS 2009:46, A2009/2824/AE

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Budgetunderlag

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut.

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D: A: Avd:2 Reg:1

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Ansökningshandlingen ska vara utformad på sådant sätt att den endast avser inträde i en arbetslöshetskassa.

Budgetunderlag för budgetåren för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING BAKGRUND,YRKANDEN DOM

Arbetslöshetsersättning. Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska frågor Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen

FÖRFATTNINGSSAMLING. IAFFS 2008:2 Utkom från trycket den Den 27 juni Beslutsordning

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Regeringens proposition Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken

IAF. Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Post 1 av 1 träffar. Departement: Arbetsmarknadsdepartementet A. Utfärdad: Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:1022

Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 2012:3) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid 22 mars 2012

Åtgärder inom aktivitetsstöd m.m

Dnr BUDGETUNDERLAG

Budgetunderlag för för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF

Arbetslöshetskassornas eget kapital

Förmildrande och försvårande omständigheter vid bestämmande av avstängningsdagar för deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

LOs yttrande över Ds 2012:3 Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen

2 En ansökan om medlemskap ska vara skriftlig och undertecknad.

2 Arbetslöshetskassan ska anmäla registrering av ändring i sina stagar till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

BUDGETUNDERLAG

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

1 4 * *

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt

2 Arbetslöshetskassan ska anmäla registrering av ändring i sina stadgar till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet.

Historik De allmänna villkoren och sanktionerna då dessa villkor inte uppfylls 1 System för kontant stöd vid arbetslöshet

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

LOs yttrande över promemorian Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

Budgetunderlag för Universitetskanslersämbetet

Svensk författningssamling

Ekonomigranskning 2015

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Budgetunderlag för åren

Svensk författningssamling

Historik Deltidsarbetslöshet

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Historik - Normalarbetstiden 1 Föreskriftsrätt. 2 Kassaförordningen. 3 KSA-utredningen, SOU 1971:42

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

3 Lag (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor. Rapport 2017:10

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning

Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 2012:3) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid 22 mars 2012

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Justitiekanslern

Budgetunderlag

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l Stockholm

Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Innehåll. Sammanfattning...3. Lagförslag...5

Svensk författningssamling

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2015

Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m.

Budgetunderlag för

Ersättning vid arbetslöshet

Förköpsinformation LEDARNAS INKOMSTFÖRSÄKRING I BLIWA Gäller från 1 januari 2016

Återkrav och ränta i arbetslöshetsförsäkringen m.m.

Ändrade villkor för medlemskap och avgifter i arbetslöshetskassorna, m.m.

Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen

Konsekvensbeskrivning som avser föreskrifterna (IAFFS 2014:6) om arbetslöshetskassor

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

Transkript:

Dnr 2007/252 M0 Översänds till: Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag för 2008-2010 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndighet årligen lämna budgetunderlag till regeringen med förslag till finansiering av verksamheten de tre närmast följande räkenskapsåren. Härmed överlämnar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) budgetunderlag för perioden 2008 2010. I bilaga lämnas den förteckning över författningar kungjorda av IAF (IAFFS) som ska redovisas i samband med budgetunderlaget. Bo Jangenäs

2 Budgetunderlag för 2008-2010 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Sammanfattning IAF föreslår: att regeringen ser över och preciserar arbetsförmedlingens uppdrag och uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen, att administrationen av aktivitetsstödet överförs från Försäkringskassan till arbetslöshetskassorna, att arbetslöshetsbegreppet enligt 41 a lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ändras så att befrielse från förhöjd finansieringsavgift gäller arbetslösa som inte haft inkomst av förvärvsarbete eller rätt till sådan inkomst för någon dag under månaden. Förslaget innebär att exempelvis även personer som varit sjukskrivna hela månaden befrias från den förhöjda avgiften, att arbetslöshetskassornas möjlighet att innehålla ersättning under utredning om ifrågasatt ersättningsrätt ges lagstöd, att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrift om beslutsordningen i ärenden om uteslutning och frånkännande, att ändringar görs i förordning (1993:1138) om hantering av statliga fordringar så att arbetslöshetskassorna i vissa fall kan avskriva fordringar, att regeringen tar ställning till under vilka förutsättningar och hur en uppräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst ska ske under pågående ersättningsperiod, att en ändring sker ifråga om till vilken instans medlem i arbetslöshetskassa kan överklaga beslut om förhöjd medlemsavgift, att anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet, som för innevarande räkenskapsår uppgår till 49 106 tkr, beslutas med hänsyn till vad IAF redovisat i särskild rapport till regeringen 2007-02-15, dnr 2007/321. Förutsättningarna för Alfa kassans uppdrag har förändrats genom att det s.k. studerandevillkoret avskaffats. Mot denna bakgrund har IAF inte beräknat anslagsbehovet för Alfa-kassan för de närmaste åren. I budgetpropositionen för 2007 har anslaget för 2008 beräknats till 50 317 tkr och för 2009 till 51 425 tkr. att anslaget 22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen under perioden 2008-2010 kvarstår på en oförändrad nivå, d.v.s. 53 859 tkr för 2008, 55 006 tkr för 2009 och 56 162 tkr för 2010 och att regeringen beviljar bidrag till arbetslöshetskassor enligt 93 a lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor med 50 miljoner kr för respektive år un-

3 der perioden 2008 2010 för administrationskostnader att fördelas mellan arbetslöshetskassor i enlighet med principerna för motsvarande tidigare nettoutjämningsbidrag. IAF beräknar: att för Inkomsttitel 2525, Finansieringsavgift från arbetslöshetskassorna: avgiften kommer att uppgå till 3 104 000 tkr för 2008, 3 124 000 tkr för 2009 och 3 144 000 tkr för 2010 samt att för inkomsttitel 2525, Förhöjd finansieringsavgift från arbetslöshetskassorna: avgiften kommer att uppgå till 10 170 000 tkr för 2008, 10 170 000 tkr för 2009 och 10 170 000 tkr för 2010. Översyn och precisering av arbetsförmedlingens uppdrag och uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen IAF föreslår att regeringen låter genomföra en grundläggande översyn av arbetsförmedlingens uppdrag och uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna 2001 I propositionen (1999/2000:139) En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring, som låg till grund för de förändringar som genomfördes i arbetslöshetsförsäkringen under 2001, underströk regeringen att arbetslöshetsförsäkringen är en central del av arbetsmarknadspolitiken som genom sin utformning medverkar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. I propositionen, som antogs av riksdagen, pekade regeringen på en rad effekter som förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen 2001 skulle leda till, bl.a. att varje arbetssökande när så behövdes skulle få ett omfattande stöd av arbetsförmedlingen för att finna ett nytt arbete. Dessa sökande skulle få fler timmar hos arbetsförmedlingen för kvalificerad hjälp och de skulle erbjudas ökade möjligheter att delta i kvalitativt bättre program, att ömsesidigt upprättade handlingsplaner av hög kvalitet skulle bli en viktig del av arbetsförmedlingens metodik för att tydliggöra kraven i arbetslöshetsförsäkringen. Medverkan till att upprätta handlingsplanen från den arbetssökandes sida skulle vara ett grundvillkor för rätt till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och att rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen skulle vara viktiga principiella utgångspunkter för hur arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas verksamhet utvecklas framöver. Genom att arbetslöshetsförsäkringen fungerar väl i alla dess delar skulle försäkringens legitimitet förbättras ytterligare.

4 Väsentliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringens regelsystem genomfördes således 2001. Dessa skulle förstärka försäkringens uppgift som omställningsförsäkring. Arbetsförmedlingens uppdrag att kontrollera att arbetssökande uppfyllde arbetslöshetsförsäkringens grundvillkor underströks starkt av regeringen. En felaktig tillämpning av försäkringens regler skulle, enligt regeringens proposition, försvaga stora gruppers förankring på arbetsmarknaden och subventionera en lågproduktiv arbetsorganisation. Detta gällde enligt regeringen bl.a. deltidsarbetslösheten. Arbetsförmedlingens uppdrag för arbetslöshetsförsäkringen I en rad riksdags- och regeringsbeslut har arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen preciserats. Konkret omfattar detta uppdrag - vid sidan om att informera den arbetslöse om arbetslöshetsförsäkringen och hur man söker ersättning - i huvudsak följande: Anmälan vid arbetsförmedlingen krävs för rätt till arbetslöshetsersättning. Rutinerna för anmälan och avanmälan har en direkt påverkan på den enskildes rätt till ersättning. I samband med anmälan ska bl.a. klargöras om den sökande uppfyller grundvillkoren om att aktivt stå till arbetsmarknadens förfogande och kunna ta ett arbete. Det är därför nödvändigt med en bestämd metodik och strikt hantering i enlighet med försäkringsreglerna för att de enskilda ska behandlas lika och rättssäkert samt att beslut om ersättning från arbetslöshetskassa ska bli korrekt. Anvisning till lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt program är viktiga delar av arbetsförmedlingens kontrollfunktion för arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ska fortlöpande anvisa den arbetssökande lämpligt arbete, följa upp platsanvisning och i förekommande fall underrätta arbetslöshetskassan vid ifrågasatt ersättningsrätt. Motsvarande gäller för arbetsmarknadspolitiskt program. Den arbetssökande ska medverka till att upprätta en handlingsplan inom 90 dagar. I handlingsplanen ska bl.a. kraven på arbetssökandet enligt arbetslöshetsförsäkringens regler tydliggöras och konkretiseras. Enligt förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring har arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag som gäller deltidsarbetslösa. Förmedlingen ska var sjätte månad tillställa arbetslöshetskassan ett särskilt underlag för prövning av ersättningsrätten och om inga andra insatser leder till att ett regelbundet deltidsarbete i kombination med arbetslöshetsersättning bryts erbjuda plats i lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program. I samband med att ersättningstagaren förbrukat 300 ersättningsdagar ska arbetsförmedlingen ha beslutat om plats i aktivitetsgarantin. Förlängd ersättningsperiod med ytterligare högst 300 ersättningsdagar ska - enligt vad statsmakterna angett - bara vara aktuell om den sökande förväntas bryta arbetslösheten inom en nära tid. Arbetsförmedlingens beslut om plats i aktivitetsgarantin har en avgörande betydelse för arbetslöshetskassas beslut om förlängd ersättningsperiod.

5 IAF:s tillsyn över arbetsförmedlingens verksamhet som gäller arbetslöshetsförsäkringen IAF har sedan myndigheten bildades i januari 2004 genomfört och i särskilda rapporter redovisat ett stort antal tillsynsuppdrag som gäller hur arbetsförmedlingen och övriga delar av Arbetsmarknadsverket utför sina uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. IAF:s utgångspunkt har varit de regerings- och riksdagsbeslut, där arbetsförmedlingens uppgifter preciserats. Även andra myndigheter, bl.a. Riksrevisionen (dessförinnan Riksrevisionsverket) och Statskontoret, har genomfört och redovisat granskningsuppdrag som gällt hur arbetsförmedlingen genomfört sitt uppdrag för arbetslöshetsförsäkringen. Vid IAF:s tillsynsuppdrag och även vid andra myndigheters granskning av verksamheten vid arbetsförmedlingen har kunnat konstateras att det finns en avsevärd skillnad mellan å ena sidan hur arbetsförmedlingens uppdrag för arbetslöshetsförsäkringen har formulerats av riksdag och regering och å andra sidan hur arbetsförmedlingen i praktiken fullföljer dessa uppdrag. Det har även konstaterats att det finns avsevärda skillnader i hur uppdragen genomförs mellan olika län och arbetsförmedlingar och därmed i hur ersättningsregler tillämpas för de arbetssökande. Detta förhållande står i motsats till principerna om rättsäkerhet och likabehandling som så starkt understrukits av regering och riksdag. Sammanfattningsvis finns, enligt IAF:s erfarenheter från tre års tillsynsverksamhet, stora brister i hur arbetsförmedlingen svarar mot de krav som statsmakterna beslutat om. Några mer påtagliga förbättringar i hur arbetsförmedlingen utför uppdragen inom arbetslöshetsförsäkringen har inte heller konstaterats vid IAF:s tillsyn. Pågående utvecklingsarbete som gäller arbetsförmedlingen, Service direkt, har i allt väsentligt andra utgångspunkter än att förbättra arbetsförmedlingens arbete med kontrollfunktionen för arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingens kontrollfunktion behöver ses över och preciseras Det kan finnas många olika skäl till diskrepansen mellan det uppdrag och de krav som gäller arbetslöshetsförsäkringen som angetts av regering och riksdag och hur detta uppdrag i praktiken fullföljs av arbetsförmedlingen. Ett sådant skäl är enligt IAF att arbetsförmedlingens kontrollfunktion förutsätter att även detta uppdrag blir en viktig utgångspunkt när arbetsförmedlingens organisation, metodik och arbetssätt bestäms. Så har inte varit fallet i det utvecklingsarbete som drivits av chefsmyndigheten AMS hittills under 2000-talet. Detta utvecklingsarbete för arbetsförmedlingen har inte, enligt IAF:s erfarenhet, lett till att enskilda sökande - i enlighet med vad regeringen angav i ovan nämnda proposition - fick mer tid för individuell och kvalificerad hjälp för att bryta arbetslösheten, vilket också är en viktig förutsättning för en förbättrad kontrollfunktion inom arbetslöshetsförsäkringen. En orsak till de konstaterade bristerna är troligen också att uppdraget för arbetsförmedlingen är omfattande och att de uppgifter man har inom arbetslöshetsförsäkringen inte alltid låter sig kombineras med övriga uppgifter, bl.a. av belast-

6 ningsskäl. Även om arbetsförmedlingen inte kan välja bort de uppgifter man har inom arbetslöshetsförsäkringen så kan behovet av att prioritera andra uppdrag betyda att uppgifterna inom försäkringen i praktiken ges ett mer begränsat utrymme. Arbetsförmedlingens uppdrag att kontrollera enskildas arbetssökande är också till sin karaktär en grannlaga och påfrestande uppgift att hantera för arbetsförmedlarna i kontakterna med de arbetssökande. När det gäller benägenheten under de senaste åren att i alltför stor utsträckning medverka till att ersättningsperioder förlängs, kan på goda grunder antas att detta också har en koppling bl.a. till resurser för programinsatser (begränsat utrymme för aktivitetsstöd) trots att så inte ska få vara fallet enligt vad som uttalats av riksdagen. IAF anser mot denna bakgrund att det finns ett stort behov av en översyn och precisering av arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen för att på så sätt minska gapet mellan hur statsmakterna preciserat uppdraget och hur detta uppdrag faktiskt utförs. En sådan översyn och precisering av uppdraget bör förslagsvis komma till stånd inför genomförandet av den nya myndigheten Arbetsförmedlingen kommande årsskifte. En särskild fråga som bör tas upp i detta sammanhang är att arbetsförmedlingens avanmälan av sökande, även när detta sker utan samförstånd med personen ifråga, av AMS betraktas som en administrativ åtgärd istället för ett beslut om ersättningsrätt, vilket avanmälan i praktiken innebär för den enskilde. Ersättningstagaren står därmed utan möjlighet att överklaga ett beslut som frånhänder henne/honom arbetslöshetsersättningen och därmed försörjningen. Enligt IAF:s uppfattning är det en viktig fråga om arbetslösas rättssäkerhet att besluten kan överklagas. Överföring av utbetalningen av aktivitetsstöd till arbetslöshetskassorna IAF föreslår att utbetalningen av aktivitetsstöd flyttas från Försäkringskassan till arbetslöshetskassorna fr.o.m. 2008. I SOU 2001:81 Utbetalning av aktivitetsstödet och även i tidigare utredningar i frågan har av effektivitetsskäl föreslagits att utbetalningen av aktivitetsstödet skulle föras över från dåvarande RFV/Försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna. Bakgrunden till förslaget var att statens kostnader för utbetalningarna kunde minskas avsevärt och att servicen till ersättningstagarna skulle förbättras. I anslutning till utredningsarbetet erbjöd sig arbetslöshetskassorna att överta utbetalningarna till en kostnad för staten som endast uppgick till i storleksordningen en femtedel av de kostnader som redovisades från dåvarande Riksförsäkringsverket (RFV). Orsaken till den stora skillnaden i kostnader var bl.a. att arbetslöshetskassorna ändå beräknade bidragets storlek för samtliga berörda medlemmar i kas-

7 sorna åt RFV eftersom bidragets storlek i flertalet fall motsvarar vad dessa personer alternativt skulle få i arbetslöshetsersättning från arbetslöshetskassa. I nämnda utredning redovisades konsekvenserna i olika avseenden av en överföring av utbetalningen av aktivitetsstödet till arbetslöshetskassorna. Det finns starka effektivitetsskäl för att föra över utbetalningen av aktivitetsstödet till arbetslöshetskassorna. Under 2007 genomförs dessutom förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som avsevärt förstärker skälen för en sådan överföring till arbetslöshetskassorna. Dagar med aktivitetsstöd ska sammanräknas med ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen för beräkningen av ersättningsnivå och för ersättningsperiodens begränsning. Dessa förändringar under 2007 innebär mycket starka argument för att samordna också administration och utbetalning av aktivitetsstödet med arbetslöshetsersättningen. En sådan samordning skulle avsevärt förenkla och effektivisera administrationen framöver och innebära att en omfattande hantering av information mellan Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna, både vad gäller komplicerad överföring med IT-stöd och en fortsatt omfattande manuell hantering, kan undvikas. Det är svårt att se några rationella skäl mot att utbetalningen av aktivitetsstöd överförs från Försäkringskassan till arbetslöshetskassorna. En sådan överföring bör ske vid årsskiftet 2007/2008. Arbetslöshetsbegreppet för rätt till befrielse från förhöjd finansieringsavgift enligt 41 a LAK IAF föreslår att arbetslöshetsbegreppet enligt 41 a lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ändras så att befrielse från förhöjd finansieringsavgift gäller för arbetslösa som inte haft inkomster av förvärvsarbete och eller haft rätt till sådana inkomster under månaden. Förslaget innebär att kravet på att dessutom ha fått ersättning från arbetslöshetskassa eller aktivitetsstöd för någon dag under månaden tas bort. Den förhöjda medlemsavgiften (förhöjd finansieringsavgift) som infördes fr.o.m. 2007 ska betalas månadsvis av alla utom av dem som någon dag under en kalendermånad fått ersättning från arbetslöshetskassa eller fått aktivitetsstöd och som inte under samma månad arbetat och fått lön eller fått rätt till lön. Denna definition på arbetslöshet innebär att de som varit sjukskrivna hela månaden, som inte uppburit arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd, inte befrias från den förhöjda medlemsavgiften trots att de således inte arbetat och fått lön eller haft rätt till lön. Ett motiv som framförts för att befria arbetslösa från den förhöjda medlemsavgiften är att dessa inte får del av det s.k. jobbskatteavdraget. Detta gäller även nämnda grupp.

8 Mot denna bakgrund föreslår IAF att arbetslöshetsbegreppet enligt 41 a LAK ändras så att avgiftsbefrielse gäller alla som inte förvärvsarbetat under kalendermånaden och som inte haft inkomst eller rätt till inkomst för någon dag under månaden. Förslaget innebär således att kravet enligt 41 a LAK att dessutom ha fått arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd för någon dag i månaden upphör och att arbetslös definieras på följande sätt enligt nämnda paragraf: Med arbetslös avses i 41 en person som inte har arbete och som för den kalendermånad eller del därav som den förhöjda finansieringsavgfiten avser inte utfört förvärvsarbete eller haft rätt till ersättning för den tid som avses i 13 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring den månaden. Arbetslöshetskassans rätt att innehålla ersättning under utredning om ifrågasatt ersättningsrätt IAF föreslår att arbetslöshetskassornas möjligheter att innehålla ersättning under utredning om ifrågasatt ersättningsrätt ges lagstöd. När en arbetslöshetskassa får en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt bör kassan kunna få rätt att innehålla ersättningen under utredningstiden. Av olika skäl kan det dröja lång tid mellan tidpunkten för de förhållanden som föranleder ett ifrågasättande och tidpunkten för kassans beslut. Finns det sannolika skäl att beslutet kan komma att innebära indragning eller nedsättning av ersättning bör kassan kunna besluta om att innehålla motsvarande ersättning tills vidare eller för högst den längsta avstängnings- eller nedsättningstid som kan komma i fråga till dess slutligt beslut fattats. Om en arbetslöshetskassa efter underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt från arbetsförmedlingen utbetalar ersättning och senare beslutar om avstängning från eller nedsättning av dagpenning, saknas det för närvarande förutsättningar att återkräva beloppet enligt 68 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). En för lagstiftaren central sanktionsåtgärd kan därför i vissa fall bli verkningslös och i andra fall bli beroende av kassans utredningstid. Det är därför av stor betydelse att kassans rätt att innehålla ersättning under utredningstid kodifieras. En alternativ möjlighet kan vara att skapa lagliga möjligheter att i efterhand återkräva aktuellt belopp. Idag finns rätt att under utredningstiden innehålla tillkommande ersättning vid frånkännande enligt 66 ALF.

9 Arbetslöshetskassas möjlighet att avskriva statliga fordringar IAF föreslår ändringar i förordning (1993:1138) om hantering av statliga fordringar så att det i vissa fall blir möjligt för arbetslöshetskassorna att avskriva statliga fordringar. I dagsläget saknar en arbetslöshetskassa lagliga möjligheter att avskriva en statlig fordran. Det innebär att kassan kan ha en mängd fordringar som avser lång tid tillbaka och ofta till blygsamma belopp. En sådan hantering är inte ekonomiskt rationell. IAF anser att en arbetslöshetskassa rimligen bör kunna hantera statliga fordringar på samma grunder som de allmänna försäkringskassorna gjorde innan dessa ombildades. Införandet av den förhöjda finansieringavgiften medför att arbetslöshetskassorna framöver kommer att vara skyldiga att kräva f.d. medlemmar som inte betalat avgifterna och därmed efter viss tid ansetts ha utträtt ur arbetslöshetskassan, vilket kommer att vara en ofta förekommande situation. Det kan då handla om fordringar på enskilda som kan motsvara tre månaders medlemsavgifter. Kraven kan alltså inte ens efter lång tids försök att driva in skulden avskrivas. Vissa möjligheter för arbetslöshetskassorna att avskriva fordringar bör därför införas. Styrelsebeslut i arbetslöshetskassorna om uteslutning IAF föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beslutsordningen i ärenden om uteslutning och frånkännande av arbetslöshetsersättning. Enligt 37 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) föreskrivs att en arbetslöshetskassas styrelse ska besluta i ärenden om att medlem ska uteslutas eller frånkännas ersättning under en särskilt bestämd tid. Förutsättningarna för ett sådant förfarande är antingen att medlemmen under de senaste sex månaderna inte är eller har varit verksam inom kassans verksamhetsområde eller att medlemmen medvetet eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift av betydelse för ersättningsrätten. Lagstiftaren har genom att särskilt ange att det är arbetslöshetskassans styrelse som ska besluta om uteslutning eller frånkännande av ersättning markerat att det är fråga om en grannlaga uppgift som kräver en hög ansvars- och beslutsnivå. Denna bestämning av beslutsnivån medför dock olika konsekvenser för arbetslöshetskassorna beroende på hur dessa organiserat styrelsearbetet samt vilken omfattning ärenden har som respektive styrelse ska hantera.

10 De minsta arbetslöshetskassorna, med styrelser som inte sammanträder så ofta, behöver särskilt kalla samman styrelsen vid enskilt ärende som inte tidsmässigt ligger i direkt anslutning till det ordinarie styrelsemötet. För de stora arbetslöshetskassorna innebär det att styrelsearbetet i stor utsträckning får ägnas åt ärenden som gäller uteslutning och frånkännande och att andra viktiga styrelsefrågor kan därför komma på undantag. En del arbetslöshetskassor har försökt lösa problemet genom att låta ett arbetsutskott hantera ärenden om uteslutning. IAF har den uppfattningen att ett arbetsutskott endast kan vara beredande organ i dessa ärenden eftersom det enligt lagen är styrelsen som ska fatta beslutet, som inte får delegeras. Enligt IAF:s mening gagnar en sådan ordning inte den enskildes rättssäkerhet eller de syften som 37 LAK kan anses uttrycka. IAF menar att det finns skäl att utvidga 37 LAK genom att ge arbetslöshetskassorna en alternativ kvalificerad beslutsordning. Om regeringen eller IAF får föreskriftsrätt skulle kassaspecifika förutsättningar kunna tillgodoses genom att alternativa beslutsordningar godkänns, exempelvis skulle kassaföreståndaren kunna göra prövningen och arbetslöshetskassas styrelse hantera en omprövning. Omräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst IAF föreslår att regeringen i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) reglerar frågan om omräkning av dagsförtjänst och normalarbetstid under pågående ersättningsperiod. IAF har i föreskrifter om arbetslöshetsförsäkring (IAFFS 003:3) föreskrivit om omräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst enligt bemyndigande i 28-29 ALF och 4a-4b ALFFo. Föreskrifterna har emellertid upphävts från och med den 1 januari 2007 till följd av att nya föreskrifter om beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst trätt i kraft med anledning av ändringarna i ALF. Det finns enligt IAF goda skäl för att det skall vara möjligt att ompröva en sökandes normalarbetstid liksom dagsförtjänst om han eller hon under ett avbrott i en pågående ersättningsperiod har utfört arbete som vid en nyprövning skulle berättiga till en högre normalarbetstid eller en högre dagsförtjänst. Det har under senare år blivit allt vanligare med tidsbegränsade anställningar istället för tillsvidareanställningar på arbetsmarknaden. Många varvar återkommande vikariat eller projektanställningar med perioder i arbetslöshetsförsäkringen. Det är skäligt att dessa personer har möjlighet att under en pågående ersättningsperiod förbättra sitt försäkringsskydd genom att utföra förvärvsarbete med längre veckoarbetstid och/eller högre lön. Att det finns sådana möjligheter befrämjar arbetslinjen. IAF föreslår därför att bestämmelser som möjliggör omprövning av normalarbetstid och dagsförtjänst under pågående ersättningsperiod när det är förmånligt för

11 personen ifråga förs in i lagen om arbetslöshetsförsäkring. IAF anser att det bör klart framgå av lagen i vilka situationer och från och med vilken tidpunkt arbetslöshetskassorna är skyldiga att ompröva och ändra en fastställd normalarbetstid och/eller dagsförtjänst. Om man gör en jämförelse med socialförsäkringsområdet så finner man att det i lagen (1962:381) om allmän försäkring regleras i vilka situationer omprövning av en försäkrads sjukpenninggrundande inkomst, som ligger till grund för olika dagersättningar, ska ske. Överklagande enligt 98 LAK AF föreslår att överklagande enligt 98 LAK ska ske till domstol. I dagsläget avviker överprövningen som gäller beslut om medlemsavgiften i förhållande till överprövningen av andra beslut, som en enskild kan överklaga enligt LAK. Det gäller frågor om vart den enskilde ställer sitt överklagande samt möjligheten att få ett beslut överprövat i tre instanser. Enligt IAF:s uppfattning får frågan om skyldigheten att betala den förhöjda medlemsavgiften anses utgöra en sådan rättslig fråga som bör prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna. För att skapa likformighet och konsekvens i hanteringen av dessa ärenden föreslår IAF att besvärsordningen harmoniseras med övriga bestämmelser om överklagande enligt LAK.

12 Finansiering Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Anslaget 22:9 ap.3 Bidrag till administration av grundbeloppet IAF föreslår att regeringen vad gäller anslaget 22:9 Bidrag till administration av grundbeloppet beslutar mot bakgrund av IAF:s redovisning till regeringen i rapporten Effekterna av borttagandet av studerandevillkoret för Arbetslöshetskassan Alfa, 2007-02-15, dnr 2007/321. Mot bakgrund av förändringen i Alfa-kassans verksamhet och att denna bör leda till ett ändrat avtal mellan regeringen och Alfa-kassan, redovisar IAF inte förslag till anslag för åren 2008-2010 i detta budgetunderlag. 2007 omfattar finansieringen av Alfa-kassans administration av grundbeloppet dels ett anslag, 49 186 tkr, som enligt regeringens regleringsbrev ska utbetalas med en tolftedel per månad, och dels av en särskild avgift på 7 kr per ersättningsdag för arbetslösa som uppbär grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen utan att vara anslutna till Alfa-kassan. Anslaget 22:12 ap.1 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, förvaltningsanslag IAF föreslår att anslaget 22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen under perioden 2008-2010 kvarstår på en oförändrad nivå i enlighet med vad som angavs i regeringens budgetproposition för 2007, d.v.s. 53 859 tkr för 2008, 55 006 tkr för 2009 och med samma uppräkning som åren innan - 56 162 tkr för 2010. Överskottet från 2006 hänger i huvudsak samman med att IAF inte haft en full bemanning till följd av avgångar. För 2007 och kommande år räknar IAF med att fullt ut utnyttja anslaget. Inkomsttitel 2525: Finansieringsavgift från arbetslöshetskassorna Beräknad avgift: 3 084 000 tkr för 2007, 3 104 000 tkr för 2008, 3 124 000 tkr för 2009 och 3 144 000 tkr för 2010. Avgiftens storlek sammanhänger dels med utvecklingen av antalet medlemmar månadsvis och dels med genomsnittligt utbetald dagpenning. IAF:s beräkning utgår från att genomsnittlig dagpenning kommer att minska 2007 jämfört med 2006 till följd av dels sänkta ersättningsnivåer och dels ändrad beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst. Sker förändringar i dessa variabler påverkas således avgifternas storlek. Inkomsttitel 2525 undertitel 03: Förhöjd finansieringsavgift från arbetslöshetskassorna Beräknad avgift: 10 170 000 tkr för 2007, 10 170 000 tkr för 2008, 10 170 000 tkr för 2009 och 10 170 000 tkr för 2010. Avgiftens storlek sammanhänger med antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna och med arbetslöshetens storlek enligt den definition på arbetslöshet som anges i 41a lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och som ligger till grund för avgiftsbefrielse.

13 Inkomsttitel 2525 Finansieringsavgift, undertitel bidrag från Schweiz. Avgiften uppgick till 1,047 mkr under 2006 och beräknas uppgå till ca 1 mkr per år under perioden 2008-2010.

14 Bilaga 1 till budgetunderlag för 2008-2010. Tabellbilaga. Anslagen Utgiftsområde 13 År 2006 Utfall Tkr År 2007 Prognos Tkr År 2008 Beräkn. Tkr År 2009 Beräkn. Tkr År 2010 Beräkn. Tkr Anslag 22:9 ap 3 Bidrag till administration av grundbeloppet 48 768 49186 3 (se fotnot) (se fotnot) Anslag 22:12 ap.1 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, förvaltningskostnader 47 277 52 979 53 859 55 006 56 162 Bidrag till arbetslöshetskassorna för administrationskostnader - 1 - - - Avgiftsbelagd verksamhet som ej disponeras av IAF: Inkomsttitel 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassorna 3 129 065 3 084 000 3 104 000 3 124 000 3 144 000 Inkomsttitel 2525 undertitel 02 Förhöjd finansieringsavgift från arbetslöshetskassorna Inkomsttitel 2525, undertitel 02, bidrag från Schweiz - 1 047 10 170 000 2 1 000 10 170 000 1 000 10 170 000 1 000 10 170 000 1 000 1 IAF har föreslagit bidrag enligt 93 a lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor med ca 42 miljoner kr för 2007 för fördelning till arbetslöshetskassorna motsvarande nettoutjämningsbidragen för 2006 samt i detta underlag föreslagit en motsvarande fördelning av 50 miljoner kr per år under perioden 2008-2010. 2 Avgiftsprognosen har baserats på 2007 års förhöjda finansieringsavgift på i genomsnitt 246 kr per medlem och månad samt ett medlemsantal på 3.6 miljoner samt med hänsyn tagen till att den s.k. spärregeln för kassavisa avgifter innebär att intäkterna totalt sett minskar med 400 miljoner kr per år. 3 IAF har i särskild rapport till regeringen redovisat förutsättningarna för Alfa-kassans anslag mot bakgrund av att studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen avskaffats fr.o.m. 2007

15 Investeringar i anläggningstillgångar, tkr År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Prognos/Utfall Förslag Förslag Förslag IB Lån i RGK 2 928 3 673 3 238 2 782 Beräknad nyupplåning 2 956 2 000 2 000 2 000 - varav för investering i immateriella 1 500 1 500 1 500 1 500 anläggningstillgångar Beräknad amortering 2 211 2 434 2 456 2 162 UB Lån i RGK 3 673 3 238 2 782 2 620 Beslutad/föreslagen låneram 9 000 9 000 9 000 9 000 Beräknad ränteutgift 117 147 130 111 Ränteantagande för nyupplåning(%) 4 4 4 4 Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 13, Anslag 22:12 ap1 2 328 2 581 2 586 2 273 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Förvaltningskostnader Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret IAF bedömer att kreditutrymmet på räntekontot bör motsvara det kortsiktiga likviditetsbehov IAF kan komma att ha. Detta grundas på utbetalningar under en och samma månad (dvs. 30 dagar). Räntekontokrediten bör därmed vara 4 500 tkr. Anslagskredit på ramanslag IAF bedömer att en anslagskredit på 3 % av anslagets storlek är rimlig. Således bör anslagskrediten vara ca 1 600 tkr.

16 Bilaga 2 till budgetunderlag för 2007-2009 Förslag till Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Riksdagen föreskriver i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring att det i lagen skall införas en ny paragraf, 70, av följande lydelse. 70 Finns det sannolika skäl att den sökande skall avstängas från rätten till ersättning eller att ersättning skall minskas, kan arbetslöshetskassan besluta att ersättningen skall hållas inne eller utges med lägre belopp till dess slutligt beslut fattas.

17 Förslag till Förordning (1993:1138) om hantering av statliga fordringar Regeringen föreskriver att 1, 12, 19 och 20 förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 Denna förordning gäller för myndigheter under regeringen. 1 Denna förordning gäller för myndigheter under regeringen. Förordningen gäller även för de erkända arbetslöshetskassorna. Vad som i det följande sägs om myndighet skall även gälla erkänd arbetslöshetskassa. 12 En myndighet får, om det är till fördel för staten, uppdra åt en annan myndighet eller åt ett företag som bedriver inkassoverksamhet enligt inkassolagen (1974:182) att bevaka och driva in myndighetens fordringar. Ett sådant uppdrag får inte innefatta överlåtelse av fordran. 12 En myndighet får, om det är till fördel för staten, uppdra åt en annan myndighet eller åt ett företag som bedriver inkassoverksamhet enligt inkassolagen (1974:182) att bevaka och driva in myndighetens fordringar. Ett sådant uppdrag får inte innefatta överlåtelse av fordran. Utan hinder av vad som sägs i första stycket får en erkänd arbetslöshetskassa överlåta en fordran avseende en arbetslöshetsförsäkringsförmån till en annan arbetslöshetskassa.

18 Samråd Samråd 19 Innan en myndighet beslutar att avbryta indrivningsförsök, anta ackordsförslag eller efterge en fordran skall myndigheten samråda med Kammarkollegiet. Detsamma gäller innan myndigheten beslutar att ansöka om att en betalningsskyldig skall försättas i konkurs. 19 Innan en myndighet beslutar att avbryta indrivningsförsök, anta ackordsförslag eller efterge en fordran skall myndigheten samråda med Kammarkollegiet. Detsamma gäller innan myndigheten beslutar att ansöka om att en betalningsskyldig skall försättas i konkurs. Samrådsskyldigheten gäller dock inte för affärsverken och Riksgäldskontoret. Samrådsskyldigheten gäller dock inte för affärsverken och Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet får medge undantag från samrådsskyldigheten. Kammarkollegiet får medge undantag från samrådsskyldigheten. I fråga om de erkända arbetslöshetskassorna skall vad som i första och andra styckena sägs om Kammarkollegiet i stället avse Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Överklagande Överklagande 20 Ett beslut i ärende om eftergift får, om beslutet fattats av en myndighet som lyder under en central förvaltningsmyndighet, överklagas till den centrala förvaltningsmyndigheten. Andra beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 20 Ett beslut i ärende om eftergift får, om beslutet fattats av en myndighet som lyder under en central förvaltningsmyndighet, överklagas till den centrala förvaltningsmyndigheten. Andra beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

19 En erkänd arbetslöshetskassas beslut enligt första stycket får överklagas till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

20 Bilaga 3 till budgetunderlag för 2008-2010 Förteckning över författningar kungjorda i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens författningssamling (IAFFS) Förteckningen bifogas i tryckt format