Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder

Relevanta dokument
Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Södermanlands län år 2018

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget)

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

SVENSK STANDARD SS-EN 1045

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal


Det kalla kriget

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Världskrigens tid

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Globala Arbetskraftskostnader

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet


Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson. 15 april 2013

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen


Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Internationell prisjämförelse 2012

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Kalla kriget

Information om ansökan per land

DAVO Album Skandinavien Västeuropa

Klimatpolitikens utmaningar

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

Personer från andra länder

Hur kan lönesubventionerna förenklas? Lars Calmfors 9/ SNS

, jan. 4. Konvention angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB,

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Stockholms besöksnäring. April 2015

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb

Första världskriget The Great War

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2739

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Stockholms besöksnäring. November 2016

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Dnr 2005/ :1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni

14 Internationella uppgifter om jordbruk

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Internationell prisjämförelse 2013

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

Första världskriget

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

Andra världskriget

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

1989 IIHF World Championship

Stockholms besöksnäring. April 2016

INNEHÅLL , maj 28. Överenskommelse med Spanien angående vissa ändringar i och tillägg till handelsavtalet den 4 maj

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

Transkript:

Liljaskolan Vännäs gymnasium Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder André Odeblom, SA89 Uppsats i svenska Februari 2016 Handledare: Carl-Gustaf Montgomery

Innehållsförteckning INLEDNING... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Metod och material... 1 2 MARSHALLHJÄLPEN... 3 2.1 Vad fick USA att vilja ge Marshallhjälpen?... 3 2.2 Vilken ekonomisk effekt fick Marshallhjälpen på de mottagande länderna?... 4 3 SAMMANFATTNING... 5 4 DISKUSSION... 5 5 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 6

ABSTRACT This essay examines the intentions of the USA when giving aid to the war-torn countries of Europe after World War II as well as the effect it created in the receiving countries. The Eastern European countries under the hegemony of the Soviet Union were not allowed to partake of the aid, as the Soviets feared Western domination in their sphere of influence. It took years until the participating countries were able to manage on their own as the war had been cataclysmic for all parties involved in Europe. The US homefront had been protected by two large oceans and could massproduce war material for the allies totally unopposed by enemy counteraction. The aid received its name after the American Secretary of State, George C. Marshall.

INLEDNING Efter andra världskriget var Europa förött och den gamla världen var slagen i spillror; så därför var ekonomisk hjälp från USA (den så kallade Marshallhjälpen) viktig för hela Europa efter andra världskriget. Den som fick äran att ge namnet åt hjälpen var USA:s utrikesminister George C. Marshall. USA gav vår världsdel möjlighet att komma igen förhållandevis snabbt och att återställa de gamla handelsförbindelserna länderna emellan. En del (till exempel Sovjetunionen) såg hjälpen som ett sätt att kontrollera sina allierade, men de mottagande länderna var enbart tacksamma för den stora förmånen att åter kunna börja handla med varandra. Sovjet, som hade befriat länderna i Östeuropa, förbjöd t ex Tjeckoslovakien att motta hjälp från USA och avböjde för egen del. 1.1 Syfte Det finns naturligtvis mycket som skulle kunna skrivas om Marshallhjälpen, men jag har valt att begränsa mig till två frågeställningar: 1) Vad fick USA att vilja ge Marshallhjälpen? 2) Vilken ekonomisk effekt fick den på de mottagande länderna? 1.2 Metod och material Jag har använt mig av Nationalencyklopedin för att bilda mig en uppfattning om Marshallhjälpen och därefter har jag gått till standardverket om detta ämne, nämligen Marshall Aid a Gift from the People of the United States skriven av historikern Oscar Victory. Även George Marshalls egen bok Aid to Europe har använts för att få initiativtagarens version av det hela. Sist men inte minst har jag läst den sovjetiske historikern Pjotr Njetskis kritiska bok Marshallhjälpen- ekonomiskt och politiskt hot mot Västeuropa. 1

Några viktiga internetsajter har likaledes blivit använda ett par gånger: www.marshallaidrecoveryprogramme.com, www.usarelief.com och www.alwaystotheaidofeurope.com/~linguafranca/telenet. Här har jag hittat svaret på mina två sista syften. Sist men inte minst har jag intervjuat den före detta borgmästaren Otto van Biceps, som var ung när Marshallhjälpen inleddes. Han har i en intervju berättat om vad hjälpen betydde för hans by Überleiden i Hessen, Tyskland. 2

2 MARSHALLHJÄLPEN xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxx x xxxxxxxxx x. 1 2.1 Vad fick USA att vilja ge Marshallhjälpen? xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxx x xxxxxxxxx x. 2 1 Nationalencyklopedin 18 1998 s.551 2 Marshall 1953 s. 945 3

xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxx x xxxxxxxxx x. 3 2.2 Vilken ekonomisk effekt fick Marshallhjälpen på de mottagande länderna? xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxx x 4 xxxxxxxxx x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxx x xxxxxxxxx x 5 xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxx x xxxxxxxxx x. x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx xxx x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x x xxxxxxx xxxx xxxxxxx x xxx xxxx x. 6 3 Ibid s. 948 4 Victory 1997 s. 1 218 5 Njetski 1956 s. 248 6 Intervju med borgmästare Otto van Biceps 2002-01-02 4

3 SAMMANFATTNING USA gav Europa ekonomisk hjälp efter andra världskriget, och den uppkallades efter dess initiativtagare den amerikanske utrikesministern George C. Marshall. Det gjorde man för att vilja hindra att kommunismen spreds till de länder som mottog hjälp. En annan effekt av hjälpen var att amerikanska företag fick sälja och därmed bli starka. De länder som tog emot Marshallhjälpen var följande: Österrike, Belgien, Luxemburg, Danmark, Frankrike, Västtyskland, Grekland, Island, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Sverige, Turkiet och Storbritannien. Den ekonomiska effekt Marshallhjälpen fick på de mottagande länderna var att de inte gick i statskonkurs samt att de efter några år blev ekonomiskt självständiga och kunde börja bidra till världsekonomin. 4 DISKUSSION USA:s motiv för att ge hjälp till Europa var inte enbart altruistiska, eftersom man ville gynna sina egna företag samt förhindra att det skulle kännas lockande att rösta på kommunister vid de nationella valen i Europas länder. Europas länder förstod naturligtvis att så var fallet, men de accepterade hjälpen med tacksamhet eftersom ekonomin förbättrades stegvis som en direkt följd. Efter några år kunde de bli ekonomiskt självständiga, och under 1950-talet kunde Europas ekonomi blomstra, tack vare den amerikanska hjälpen. Ur USA:s synvinkel skulle freden ha förlorats om Europa hade prisgivits åt Sovjetunionen. Amerikanska soldater skulle ha dött förgäves, och hunger och elände skulle ha blivit följden vid en kommunistisk diktatur. 5

5 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Tryckta källor: Marshall, Georg C, Aid to Europe, New York, 1953 Nationalencyklopedin 18, Höganäs 1998 Njetski, Pjotr, Marshallhjälpen- ekonomiskt och politiskt hot mot Västeuropa, Moskva 1956 Victory, Oscar, Marshall Aid a Gift from the People of the United States, Los Angeles, 1997 Otryckta källor: Bradley,Omar, www.alwaystotheaidofeurope.com/~linguafranca/telenet, 2016-01-17 US State Department, www.marshallaidrecoveryprogramme.com, 2016-01-15 USA Relief, www.usarelief.com, 2016-01-14 van Biceps, Otto, intervju angående förhållanden i Tyskland 1945, 1992-01-02 6