Islamisk rätt En introduktion till den islamiska rättsvetenskapen Jur Dr Mosa Sayed
Disposition över presentationen Vad är islamisk rätt Rättskolorna och formationen av lagen Lagtolkingsmetoderna Islamisk rätt i den moderna eran Var står den islamiska rätten idag Användningen av de islamiska rättskällorna i dagens islamiska rättsordningar
Islamisk rätt Är islams normativa system 4 rättskällor (inom den sunnitiska rättstraditionen (fiqh)) Lagens rötter (usul fiqh) En metod att begripa (härleda) Sharia
Det islamiska lagens utveckling Påbörjades och avslutades under den så kallade formativa perioden (mellan omkring 750-1000) Etablerades av individuella rättsvetare och rättsskolor (madhab/madahiib) staten och den politiska makten hade inte inflytande när det kom till att bestämma innehållet i lagen Islamisk rätt är en extrem form av juristernas lag
Rättsskolorna - Islamisk rätt (fiqh) utvecklades inom ramen för en intellektuell rörelse, av enskilda jurister (faqih/fuqaha inom ramen för rättsskolorna (madhab/ madahiib) - Informella studiecirklar som senare blev högskolor (exempelvis al-azhar i Kairo, från mitten av 900-talet)
Studiecirklarna - Alla vetenskapsdiscipliner behandlades (teologi, filosofi, naturvetenskap, lingvistik m.m. men juridikstudierna var högst värdesatta) - Ett rum för det fria samtalet - Finansierades genom privata religiösa donationer (waqf/awqaaf)
Doktorsgraden Ijasa al-tadris wa ifta ( rätten att lära ut och avge fatwor = licentia docendi, Juris doktor) Lästips i ämnet (för den intresserade): George Makdisi, Rise of Colleges och The Rise of Humanism in Classical Islam and Christian West: With Special Reference to Scholasticism
Islamisk rätt är en kunskapsbaserad rättsordning - Genom rättsskolorna blev islamisk rätt en på kunskapsauktoritet baserad rättsordning rättslig auktoritet blev privatiserad och personlig - Rättsordningen var skild från politiken och de politiska makthavarna (säkerställdes genom det faktum att staten inte existerade under denna tid) - Vissa individer blev rättsordningens epiteter
Rättsskolorna Sunni Hanafitiska rättsskolan, Malikitiska rättsskolan, Shafiitiska rättsskolan, Hanbalitiska rättsskolan Shia Jafaritiska rättsskolan Zaidiska rättsskolan
Koranen; den första rättskällan Guds ord (kan inte utges i nyutgåva, problematisk att översätta m.m.) Uppenbarad till Muhammed mellan åren 610-632 114 suror (kapitel), omkring 6600 ayat (verser) Koranen är ingen lagsamling är till huvuddel av moralisk, etisk och religious karaktär.
Koranens budskap och sharia Koranen är inte (till huvuddel) en rättslig reformation Av moralisk, religiös och etisk karaktär
Sunna (profetens traditioner); den andra rättskällan Består av profeten Muhammeds uttalanden, handlingar och avgöranden Muhammed som den bästa korankommentaren Kommenterar och komplementerar koranens innehåll Profetens sunna återfinns i hadithsamlingarna (de sex böckerna inom sunni (tex al-bukhari och Muslims samlingar) och de fyra böckerna inom shia (tex al-kulaynis kitab alkafi och ibn Babawayhs man la yahduruhu al-faqih)
Ijtihaad (friare tolkning); den tredje rättskällan Qiyas (analogiska slut) Grundläggande för normsystemets utveckling Rättsliga lösningar på basis av redan etablerade principer
Ijma (konsensus); den fjärde rättskällan Enighet i rättsliga spörsmål (utgår från den islamiska principen som säger att det är omöjligt att enas i en felaktighet) Genom Ijma kunde koherens och likformighet skapas inom det islamiska normsystemet
Några lagtolkningsprinciper - Maslahat al-umma (det allmännas bästa) - Islah (istilah and istihsan) förbättring (för den muslimska gemenskapens bästa) - Maqasiid ash-sharia (lagens mål): Skyddande av religion, liv, intellekt, släktskap och egendom Det finns en rationalitet bakom lagen! - Darura (nödvändighet, med utgångspunkt i normsystemets grundläggande mål maqasid of sharia) Abort som ett exempel!
Qawaid al-sharia/fiqhiyya Grundläggande rättsprinciper som lagen utgår från, alla rättsskolor erkänner dessa - En qaida är en princip som går att härleda till sharians mål och som tillämpas i alla fall 1. al-umuur bi maqasidiha (handlingar bedöms med ledning av utförarens intention) 2. Al-darar yuzal (skada undvikas/elimineras) tex fiqh al-aqaliyyat 3. al-yaqin la yazul bi al-sheck (det säkra kan inte upplösas med det som går att betvivla) 4. al-3ada muhakkamma (lokala traditioner står sig) 5. al-mashaqqat tujlab al-taysiir (svårigheter ska underlättas)
Sharia en sammanfattning Islams normativa system Inkluderar mer än den juridiska sfären Gud är lagstiftaren och hans vilja är lagen Rättskällorna är människans redskap att fastställa/finna den av Gud utstakade vägen (sharia)
Sharia; en livsstil Al-Ahkaam al-khamsa (kategoriseringen av mänskliga handlingar) Enligt sharia kan alla mänskliga handlingar kategoriseras i någon av följande undergrupp: Fard (obligatoriska handlingar) Haraam (det förbjudna) Manduub (det rekommenderade) Makruuh (det som bör undvikas) Jaiz (neutrala handlingar)
Sharian i den moderna eran Vad menas med modernitet? - En tidsperiod - En process som låg till grund för nationsstaten - Skedde på olika sätt de olika regionerna av den muslimska världen - Signifikant för modernitetsprocessen i den muslimska världen var att sharian förändrades till form och innehåll - Förändringen av sharian var nödvändig för att bygga den moderna nationen - Förändringarna är ett utfall av kolonisationen av den muslimska världen
Sharian kodifieras - Genom kodifieringen kom lagen att skiljas från sin kontext - Kodifieringen ledde till ett undantryckande av lokala traditioner och sedvanerätt (som va en del av den islamiska lagen, men som varierade från en plats till en annan och som inte alltid var nedskrivna och därför inte kunde kodifieras) - Lagen fick i mycket samma innebörd som moderlandets lag (tex. i Indien tolkade engelska domare lagen enligt engelska principer och rättsgrundsatser)
De största förändringarna som påverkade sharian - Under kolonial eran slopades den islamiska straffrätten, processrätten, handelsrätten och ersattes av motsvarande regler i moderstaterna konsekvenserna blev ibland förödande - Rättegångsförfarandet förändrades vilket i ännu högre grad begränsade den islamiska rättstraditionen - Krossandet av waqf-systemet (exempelvis av fransmännen i Nordafrika)
Resultatet av den koloniala eran Av sharian kvarstår personliga rättsförhållanden men även denna förändrades i grunden
Gamla rättstraditioner i nytt ljus - Darura (nödvändighet) - Administrativa regler och knep - Takkayyur och talfiiq (val mellan olika tolkningar) - Modern typ av ijtihaad - Omtolkning av principen om bariyatu alasliyya