Inledning Internationell konflikt- och krishantering under 2011... 4

Innehållsförteckning Inledning Internationell konflikt- och krishantering under 2011... 4 1 Folke Bernadotteakademin 2011... 9 1.1 Folke Bernadotteakademins årsredovisning för 2011... 9 1.2 Organisation och ekonomi... 16 1.3 Målstyrning och resultatuppföljning... 17 1.4 Lokalförsörjning... 19 1.5 Kompetensförsörjning & personalstruktur... 19 2 Nationell och internationell samverkan och samordning... 21 2.1 Sammanfattande kommentar... 21 2.2 Kostnadsredovisning... 22 2.3 Samarbetet i International Forum for the Challenges of Peace Operations... 23 2.4 Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform... 24 2.5 FN:s säkerhetsrådsresolution 1325... 25 3 Utbildning, samträning och övning... 27 3.1 Sammanfattande kommentar... 27 3.2 Kostnadsredovisning... 29 3.3 Missionsförberedande utbildningar... 29 3.4 Grundläggande utbildningar... 30 3.5 Internationella lednings- och samverkansövningar... 32 4 Forskning, utveckling och erfarenhetshantering... 35 4.1 Sammanfattande kommentar... 35 4.2 Kostnadsredovisning... 36 4.3 Forskning och erfarenhetshantering... 36 4.4 Säkerhetssektorreform... 37 4.5 Avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. kombattanter... 38 4.6 Rättstatsuppbyggnad... 40 4.7 Konfliktförebyggande och medling... 41 5 Fredsmiljonen Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling... 43 5.1 Sammanfattande kommentar... 43 5.2 Kostnadsredovisning... 44 5.3 Exempel på projektbidrag... 44 6 Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser... 46 6.1 Sammanfattande kommentar... 46 6.2 Kostnadsredovisning... 47 6.3 Utsänd personal från rekrytering till vunna erfarenheter från insatserna... 47 6.4 Rapportering avseende det totala civila svenska deltagandet i internationella insatser... 51 2

7 Finansiell redovisning... 52 7.1 Resultaträkning... 52 7.2 Balansräkning... 53 7.3 Anslagsredovisning... 55 7.4 Tilläggsupplysningar och noter... 56 7.5 Noter (tkr)... 59 7.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 64 8 Bilagor... 66 8.1 Bilaga 1: Förteckning i bokstavsordning över samverkansorgan... 66 8.2 Bilaga 2: Förkortningar... 86 8.3 Bilaga 3: Figurförteckning... 88 Diarienummer: 011-11-00840 3

Inledning Internationell konflikt- och krishantering under 2011 I Folke Bernadotteakademins (FBA) verksamhetsplan för 2011 så lyfts samverkan och samordning fram som en övergripande prioritering och en bred kraftsamling har skett på detta område. Den omfattande och behovsbaserade samverkan som genomförs i Sverige rörande internationell konflikt- och krishantering har få motsvarigheter i andra länder. Mervärdena i form av tydlig roll- och arbetsfördelning, fortlöpande kvalitetssäkring, samlad erfarenhetshantering och ett mer effektivt resursutnyttjande är uppenbara och utgör numera en integrerad del av berörda myndigheters verksamhet på området. Tillsammans är vi inte bara starka, utan också mer effektiva och relevanta. Något som återkommande bekräftas i det täta samarbetet med de organisationer som ansvarar för genomförandet av internationella fredsinsatser samt våra utländska samarbetspartners. I denna samverkansanda har jag bjudit in en medskribent till inledningen av årsredovisningen. Han heter Jake Sherman och är Deputy Director for Conlict Programming på Center for International Cooperation (CIC) vid New York University. Han och den organisation han tillhör får symbolisera de strategiska partnerskap som FBA målmedvetet har byggt upp med ledande internationell expertis inom verksamhetsområdet. Jake Sherman är även Series Editor för den s.k. Annual Review of Global Peace Operations, vilken utgör en stående programpunkt vid det årliga International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges Forum). Syftet med det inledande avsnittet är att sammanfatta och bedöma händelseutvecklingen i världen inom myndighetens verksamhetsområde och att placera in delar av FBA:s uppdrag och verksamhet i ett relevant, internationellt sammanhang. Strävan är också att synliggöra kopplingen mellan myndighetens resultat och de viktigare behov och utmaningar som uppstod under det förra året. En översikt av det här slaget erbjuder också en möjlighet att beskriva verksamhetsområdets politiska, föränderliga och svårförutsägbara karaktär. En egyptisk diplomat, som försökt bidra till politisk pluralism i landet, svarade så här på frågan om de som bor och verkar i regionen trots allt inte kunde förutse den Arabiska våren och utvecklingen i Egypten: Vi anande ingenting. Trots utvecklingen i Tunisien så trodde vi inte att det var möjligt i vårt land. Ingen förstod att en förändring av det här slaget var möjlig. Att se möjligheter är däremot en paradgren inom FBA (jag skriver givetvis detta med all respekt för våra egyptiska kolleger). En organisations största tillgång är dess medarbetare. För FBA har detta en särskild innebörd. Det är tack vare skickliga, engagerade och omdömesgilla medarbetare som den här myndigheten uppnår goda, varaktiga och uppskattade resultat. Jag får regelbundet kommentarer från kolleger inom Sverige och utomlands som handlar om olika FBA-medarbetares inställning och arbetsinsatser. De talar om ett driv, en anda och ett slående engagemang för både verksamheten och dess deltagare, i kombination med sakkunskap och förståelse. Vid sådana tillfällen är det omöjligt att inte bli en smula stolt och tacksam. Den värdeprocess som alla inom FBA genomgår under drygt ett års tid har dessutom låtit oss skymta nya sidor av varandra och bekräftat att vi som sökt oss till myndigheten har mycket 4

gemensamt. I det dagliga arbetet blir jag ofta påmind om att den gemenskapen kan leda långt till nytta och glädje för både de människor och länder som vår verksamhet ytterst handlar om och för myndigheten. Sandö den 22 februari 2012 Jonas Alberoth Tjf. generaldirektör för Folke Bernadotteakademin ******* Ett oroligt och hoppfullt år Förra årets omfattande oroligheter, ekonomiska turbulens och geopolitiska förändringar i världen bekräftade behovet av att kunna förebygga våldsamheter, lösa konflikter och stabilisera länder som är på väg att återhämta sig från invecklade och utdragna krisförlopp. Samtidigt underströks vikten av att utveckla och förbättra den internationella krishanteringen i ljuset av nya och alltmer påtagliga utmaningar. För flera länder och stora befolkningsgrupper så utgjorde 2011, trots våldsamheter och förluster av människoliv, början på ett helt nytt kapitel av frihet, hopp och begynnande demokrati. Arabisk vår och syrisk vinter Detta var mest påtagligt i Mellanöstern där genomgripande politiska förändringar så här långt har kullkastat regimerna i Tunisien, Egypten, Jemen och Libyen. Inbördeskriget i Libyen utlöste intensiva, ofta konkurrerande och i slutändan misslyckade diplomatiska initiativ, vilket ledde att FN:s säkerhetsråd auktoriserade en Nato-ledd militär insats. Det knöts inledningsvis stora förhoppningar till en resolution som så tydligt artikulerade rätten att med alla nödvändiga medel skydda den hårt trängda libyska civilbefolkningen. Läget är i dag ett annat och Nato-insatsen har blivit föremål för både lovord och kritik. Det senare rör främst de ansvariga ländernas uttolkning av FN-mandatet. Förutsättningarna för en liknande resolution är i nuläget, av politiska skäl, i det närmaste obefintliga. Något som den syriska civilbefolkningen är smärtsamt medveten om. Stabiliteten i området vilar på bräcklig grund. Risken för ett inbördeskrig i Syrien hotar att dra in hela regionen i en konfliktspiral. Trots detta så har internationella sanktioner och regionala politiska initiativ, inklusive Arabförbundets observatörsinsats, inte kunnat stävja den eskalerande utvecklingen. En förpliktigande slutsats är att världen har för få effektiva verktyg till sitt förfogande när det gäller att stoppa systematiska övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. FBA:s goda relation till 5

Arabförbundet öppnar dock för breddat samarbete under det kommande året, inte minst då det gäller specialanpassade freds- och observatörsinsatser. EU efterfrågade under våren 2011 stöd för eventuella insatser inom området säkerhetssektorreform i Libyen och FBA:s koncept kom att ligga till grund för gemensamma utbildningar och förberedelser. Detta har bidragit till ökad samsyn och minskad överlappning mellan medlemsstaterna. Framsteg och bakslag i Afrika I Afrika söder om Sahara så genomförde Liberia fredliga val, alltmedan FN-insatsen fortsatte sin planenliga neddragning. FBA använder erfarenheter från den processen i sina utbildningar för FN:s och EU:s högsta chefer i fält. Framförallt genom ett direkt samarbete med Ellen Løj, som är FN:s särskilde representant i landet. I skarp kontrast till detta så ledde ifrågasatta val i Elfenbenskusten och Demokratiska republiken Kongo (DRK) till omfattande våldsamheter. I det förstnämnda fallet så gjorde FN och franska fredsstyrkor ett robust ingripande för att återskapa ordningen och befästa valresultatet. Den fredliga folkomröstningen rörande Sydsydans självständighet har tyvärr övergått i eskalerande våldsamheter och betydande flyktingrörelser i gränsområdena mot Sudan. Något som aktualiserat en återkommande kritik mot FN och dess oförmåga att hantera liknande händelseförlopp. I Somalia så har den Afrikanska unionens fredsfrämjande trupper, med stöd av interventioner från grannländer, utökat övergångsregeringens grepp om huvudstaden. Priset har dock varit högt, bl.a. i form av stupade fredssoldater, flyktingströmmar och mänsklig nöd. Den svåra hungerskatastrofen som plågar regionen och den fortsatta piratverksamheten i Adenviken understryker behovet av samordande katastrof-, säkerhets- respektive utvecklingsinsatser i området. Situationen väcker obekväma frågor rörande den globala ansvarsfördelningen för internationella fredsinsatser. Följderna av att på detta sätt hantera hot mot internationell fred och säkerhet genom en regional struktur, som trots god vilja och politiskt mod, varken har den nödvändiga förmågan eller resurserna är svåra att överblicka. Möjligheter och osäkerheter i Afghanistan Det planerade tillbakadragandet av Nato-styrkor från Afghanistan och ansträngningarna för att få till stånd en politisk överenskommelse med Talibanrörelsen kommer att få avsevärda följdverkningar för de europeiska regeringar som under ett decennium tvingats fokusera mycket av sitt diplomatiska och militära engagemang på konflikten. Inom FN hörs redan förhoppningar om att betydande resurser nu kan komma att bli tillgängliga för internationella fredsinsatser på andra håll i världen. FBA bidrar med nyckelpersonal inom ramen för den svenska närvaron i Afghanistan, bl.a. i form av politiska rådgivare. Under året har arbetet med en gradvis utökad civil ledning bidragit till ett närmare samarbete mellan de involverade svenska myndigheterna. FBA:s generaldirektör lämnade under hösten myndigheten för det krävande uppdraget som Senior Civilian Representative (SCR) i Afghanistan. Det nära samarbetet mellan honom och myndigheten ger möjlighet till snabb hantering av viktigare erfarenheter och underlättar den förestående övergången till civil ledning av den samlade svenska insatsen. Den internationella ambitionen är målmedveten och konsekvent, men kommer sannolikt att utsättas för betydande påfrestningar och 6

störningar. Landet påverkas redan i hög grad av den oro som befolkningen upplever inför den fortsatta neddragningen av den utländska närvaron. FBA har goda möjligheter att på uppdrag utöka bidraget till stats- och kapacitetsuppbyggnaden inom prioriterade områden. Inga genvägar på Västra Balkan I Europa ledde en av EU framtagen överenskommelse om gemensam gränskontroll mellan Kosovo och Serbien till att sammandrabbningar mellan demonstranter och Nato:s fredsstyrkor upphörde. FBA fortsätter att sekundera personal till EULEX i Kosovo, EU:s hittills största och mest krävande krishanteringsinsats. Det samlade svenska personalbidraget utgör även ett bra exempel på nyttan av ett gemensamt nationellt förhållningssätt och en fortlöpande samverkan mellan de berörda myndigheterna. Nya hot och gamla verktyg Exemplen ovan understryker att preventiv diplomati, fredsinsatser och fredsbyggande utgör viktiga och sinsemellan kompletterande former av krishantering. Trots detta är flera av de verktyg som världen förfogar över i stor utsträckning anpassade till det förra århundradets konflikter. Dagens konfliktmönster håller delvis på att förändras, från krig mellan och inom stater till hot från terrorism, droghandel, våldsbrott, korruption, inhemskt förtryck, klimatförändringar och konkurrens om kritiska resurser. Parallellt med detta så förändras gradvis de internationella, politiska maktförhållandena, vilket i sin tur påverkar länders vilja och förmåga att bidra till internationell konflikthantering. FBA har under året arbetat med långsiktiga utvecklingsfrågor och en föränderlig omvärldsbild tillsammans med FN, EU, AU och Nato inom ramen för en av ZIF (Zentrum für Internationale Friedenseinsätze, Tyskland) initierad workshopserie som fokuserar på utvecklandet av framtidscenarier. Målet är att dessa ska kunna ligga till grund för långsiktig planering och bidra till ökad samsyn mellan ansvariga organisationer och engagerade länder. Världsbankens rekommendationer Det internationella samfundet brottas med hur det ska hantera de samtida utmaningarna. Världsbankens uppmärksammande och delvis svenskfinansierade World Development Report 2011 om konflikt, säkerhet och utveckling betonade de ömsesidiga kopplingarna mellan politiska och säkerhetsaktörer respektive internationella utvecklings- och finansiella institutioner när det gäller stödet till länder som försöker ta sig ur återkommande konfliktcykler. För att ge verklig effekt så bör denna hjälp, enligt rapporten, omfatta snabba, flexibla och långsiktiga insatser riktade mot politisk medling, statsbyggnad, legitima säkerhets- och rättsvårdande institutioner samt tidiga, jobbskapande åtgärder. FBA:s stöd till den politiska och samhälleliga dialogen i Irak utgör en viktig erfarenhet i detta sammanhang. Vid årets slut mottog myndigheten dessutom en förfrågan från hög politisk nivå om att stödja genomförandet av samtal mellan partiblocken i parlamentet för att försöka hantera den akuta kris, med ökande våldsinslag, som lamslagit landet. Att FBA:s metod och arbetssätt fungerar och efterfrågas utgör ett viktigt resultat inom området good offices (d.v.s. stöd till samtal mellan partner i konflikter och dialogprocesser). 7

Civil kapacitet för fredsinsatser Dessa behov och uppgifter har drivit på utvecklingen mot ett mer ändamålsenligt bidrag med lämplig, civil personal till internationella fredsinsatser. Ansträngningar på området görs av både multilaterala organisationer och enskilda länder. Samarbetet med partners från södra halvklotet ökar i omfattning, inklusive samarbete med framväxande nya stormakter. Två exempel är särskilt uppmuntrande: Sydsudans grannländers stöd till landet i form av sekundering av civila tjänstemän genom den s.k. Intergovernmental Authority on Development samt den aktuella s.k. New Deal for Engagement in Fragile States som har goda förutsättningar att stärka lokalt initierade och inkluderande freds- och statsbyggnadsinsatser. FBA bidrar direkt till FN:s viktiga och normerande arbete med att utöka och stärka den civila kapaciteten inom den internationella konflikthanteringen. Ansträngningarna omfattar både de nationella behoven i post-konfliktländerna och de interna behoven i fredsinsatserna. Det skulle avsevärt förbättra förutsättningarna för effektiv och ändamålsenlig konflikthantering om FNsystemet utvecklade brett accepterade former för att i betydligt högre grad kunna utnyttja den civila kapacitet och det kunnande som redan finns inom en rad medlemsstater. Sverige och FBA skulle i så fall kunna bidra med effekthöjande expertis till prioriterade fredsinsatser där behovet av att skapa förutsättningar för utveckling är särkilt stort. Utmaningar innebär möjligheter Geopolitiska förändringar och nationella realiteter utgör kännbara utmaningar för den internationella konflikt- och krishanteringen, men dessa erbjuder samtidigt viktiga möjligheter att stärka och utveckla den globala och regionala förmågan genom ändamålsenliga civila och militära instrument, ökad flexibilitet och hållbara partnerskap. Folke Bernadotteakademin är i sig ett ansvarfullt och framtidsinriktat svar på dessa utmaningar. 8

1 Folke Bernadotteakademin 2011 1.1 Folke Bernadotteakademins årsredovisning för 2011 Resultatet av Folke Bernadotteakademins verksamhet under 2011 redovisas i föreliggande årsredovisning och dess bilagor. I redovisningen kommenteras myndighetens prestationer utifrån de uppgifter som framgår i instruktionen samt i enlighet med de krav som anges i regleringsbrevet för 2011. Årsredovisningen är indelad enligt myndighetens fem verksamhetsområden: nationell och internationell samverkan och samordning; utbildning, samträning och övning; forskning, utveckling och erfarenhetshantering; personalförsörjning och bidrag till internationella insatser samt förvaltning av anslagsposten statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (den s.k. Fredsmiljonen). Varje kapitel inleds med en sammanfattande kommentar och övergripande resultatbedömning, varpå följer kostnadsredovisningen för verksamhetsområdet samt en fördjupad redovisning av särskilt utvalda verksamheter, d.v.s. årsredovisningens väsentliga prestationer. Redovisningen av verksamheten presenteras därmed på en mer aggregerad prestationsnivå än tidigare och vissa förändringar har gjorts vad gäller redovisningens struktur. 1.1.1 Uppgifter enligt instruktion Uppgifter enligt Folke Bernadotteakademins instruktion (förordning 2007:1218) 1 Folke Bernadotteakademin har till uppgift att bidra till ett samordnat och effektivt genomförande av freds-, säkerhetsfrämjande-, konfliktförebyggande- och krishanteringsinsatser eller liknande uppdrag (internationella insatser). Detta ska ske genom nationell och internationell samverkan och samordning; utbildning, samträning och övning; forskning, utveckling och erfarenhetshantering; personalförsörjning och bidrag till internationella insatser samt genom förvaltning av anslagsposten statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling 1. FBA ska, i samverkan med berörda myndigheter och andra organisationer, utveckla arbetssätt och metoder för samordnade och effektiva internationella insatser inklusive former för multifunktionell och civil-militär samverkan. 1 De fem verksamhetsområden som anges i den andra meningen ovan utgör en tydlig och välavvägd indelning av Folke Bernadotteakademins (FBA) ansvarsområden och arbete. Varje verksamhetsområde redovisas i ett eget kapitel (kapitel 2-6) i årsredovisningen. 9

FBA ska vara nationell kontaktpunkt för det internationella samarbetet inom sitt verksamhetsområde och samverka med institutioner med liknande verksamhet i andra länder samt FN, EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europarådet, Nato, Afrikanska unionen samt andra internationella och regionala organisationer 2. FBA ska verka för att riksdagens och regeringens mål för det internationella utvecklingssamarbetet och reformsamarbetet i Östeuropa uppnås 3. Kapitel 2: Nationell och internationell samverkan och samordning Kapitel 6: Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser De övergripande ansvarsområdena ovan konkretiseras genom följande uppgifter som nämns i instruktionens 2, nämligen att FBA ska: bidra till nationell samverkan för samordnat och effektivt genomförande av internationella insatser samt upprätthålla och utveckla en effekthöjande nationell samverkansprocess. vara sammanhållande för det svenska bidraget till insatser inom området säkerhetssektorreform. vara samordnare av det internationella samarbetet inom International Forum for the Challenges of Peace Operations. Kapitel 2: Nationell och internationell samverkan och samordning genomföra sådan utbildning, samträning och övning som tillsammans med andra myndigheters insatser krävs för att förbereda svensk och utländsk personal för deltagande i internationella insatser. bidra till en effektiv samordning av och samstämmighet mellan svenska utbildnings-,samtränings- och övningsinsatser inom verksamhetsområdet, inklusive insatsförberedande utbildning för civil personal. samordna stödet till utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga och vara kontaktpunkt för samarbetet för civil och multifunktionell utbildningsverksamhet. Kapitel 3: Utbildning, samträning och övning 2 De två förstnämnda styckena om nationell och internationell samverkan och samordning, genomsyrar hela FBA:s verksamhet. Ansvarsområdet redovisas därför dels i kapitel 2 dels på ett flertal andra ställen i årsredovisningen och konkretiseras dessutom i flera av de uppgifter som anges i instruktionens övriga delar. 3 Ansvarsområdet angående reformsamarbetet i Östeuropa avser den sekundering av personal till OSSE-ledda insatser som FBA ansvarar för inom ramen för personalförsörjningsuppdraget vilket redovisas i kapitel 6. 10

bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapstillämpning genom att främja och bedriva forskning och studier samt förmedla forskningsresultat i samverkan med berörda svenska och utländska forskningsaktörer. hantera erfarenheter från internationella insatser och vara sammanhållande för erfarenhetshanteringen som rör det svenska civila bidraget till internationella insatser 4. utveckla och förbättra formerna för bidrag med personal, policyer, kompetens, utbildning, övning, forskning och erfarenheter till internationella insatser. bidra till utvecklingen av arbetssätt, metoder och styrdokument för genomförandet av internationella insatser samt bidra till doktrinutvecklingen inom FN, EU och andra relevanta organisationer. Kapitel 4: Forskning, utveckling och erfarenhetshantering bidra till att öka och fördjupa kunskapen om säkerhetspolitik, inklusive fredsfrämjande, nedrustning och icke-spridning, inom det civila samhället. Kapitel 5: Fredsmiljonen statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling rekrytera, utbilda och utrusta den civila personal som regeringen beslutar att ställa till förfogande för internationella insatser samt genomföra sådana insatser och administrera sådant svenskt deltagande i aktuella insatser, sekretariat och institutioner innefattande ett nationellt samordningsansvar för personalförsörjning av civil personal till internationella insatser som omfattar personal från fler än en myndighet. på basis av information från berörda myndigheter upprätthålla en sammanhållen överblick över de nationella civila kompetenser och personalkategorier som respektive myndighet kan bidra med eller bidrar med till internationella insatser. ansvara för en nationell resurspool för rekrytering av personal till internationella insatser bestående av personalkategorier, för vilka det inte finns någon naturlig eller definierad huvudman bland svenska utsändande myndigheter eller som inte faller inom utsändande myndigheters ordinarie arbetsgivaransvar. Kapitel 6: Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser efter särskilt beslut av regeringen, kunna erbjuda en plats för och stödja exempelvis samtal mellan parter i konflikter och dialogprocesser (good-offices-verksamhet) 5. 4 FBA:s arbete med erfarenhetshantering, inom ramen för verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till internationella insatser, redovisas i kapitel 6. 5 Redovisning utgår i årsredovisningen för 2011, eftersom inget uppdrag att genomföra verksamhet inom området har inkommit under året. 11

1.1.2 Uppgifter enligt regleringsbrev I regleringsbrev för verksamhetsåret 2011 beslutade regeringen om följande verksamhet för Folke Bernadotteakademin: Nationell och internationell samverkan och samordning FBA ska samverka med andra svenska myndigheter och organisationer med angränsande verksamhet. FBA ska som nationell kontaktpunkt bidra till en välutvecklad samverkan och samordning mellan svenska och internationella organisationer samt bidra till ett utvecklat samarbete mellan FN och EU samt andra regionala organisationer. FBA ska redovisa hur man samarbetat med andra svenska myndigheter och fungerat som nationell kontaktpunkt. The International Forum for the Challenges of Peace Operations FBA ska samordna och utveckla det internationella samarbetet inom Challenges Forum. Bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 FBA ska inom sitt verksamhetsområde bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Detta arbete ska ske utifrån den svenska handlingsplanen för 1325- frågor samt i nära samverkan med Regeringskansliet (UD). Därtill ska FBA utgöra stöd för svenska utbildningsinsatser inom konflikthanteringsområdet i frågor som direkt relaterar till genomförandet av resolution 1325. I arbetet med personalförsörjningen bör åtgärder ingå för att öka antalet kvinnor som deltar i internationella insatser, i synnerhet i chefsbefattningar. FBA ska utöver ovanstående verksamhet ansvara för projekthantering inom detta verksamhetsområde. FBA ska återrapporter till Regeringskansliet (UD) om akademins arbete kring resolution 1325. Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete har hösten 2010 utvärderat FBA:s arbete med resolution 1325. FBA bör använda sig av utvärderingen för att förstärka sitt arbete på området. Säkerhetssektorreformer FBA ska verka för ett samlat nationellt förhållningssätt rörande säkerhetssektorreformer. Verksamheten ska utgå från ett brett angreppssätt, omfattande tidiga stadier av en fredsprocess, operativt inriktad konflikthantering samt mer utvecklingsinriktade insatser för att konsolidera de framsteg som uppnåtts i ett postkonfliktsamhälle. Arbetet ska samordnas genom den nationella styrrespektive kontaktgruppen samt genom samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer. Kapitel 2: Nationell och internationell samverkan och samordning Utbildning, samträning och övning FBA ska redovisa hur myndigheten samordnat arbetet med internationell standardisering och certifiering av utbildningar och övningar. FBA ska redovisa vilken civil och multifunktionell utbildning myndigheten bedrivit inom ramen för EU:s civila krishantering, inklusive för de civila snabbinsatsgrupperna (CRT) och rättstatsmissioner samt hur den genomförts. 12

Särskilda chefs- och ledningsutbildningar FBA ska fortsatt ha förmåga att genomföra FN:s Senior Mission Leader-kurser. Myndigheten ska dessutom verka för likvärdiga kurser inom ramen för EU:s krishantering. Uppförandekoder FBA ska stödja erfarenhetsutbytet avseende efterlevnaden av uppförandekoder för sekonderad svensk civil personal utsänd av svenska myndigheter. Särskild uppmärksamhet bör ges åt områden där den praktiska tillämpningen skiljer sig mellan olika svenska myndigheter, med inriktningen att uppnå gemensamt förhållningssätt. FBA ska vidare inom Samverkansforum för utbildningsfrågor initiera ett arbete för att ta fram ett gemensamt utbildningsmaterial samt undersöka förutsättningarna för fler gemensamma utbildningar om uppförandekoderna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2011. Kapitel 3: Utbildning, samträning och övning Forskning, utveckling och erfarenhetshantering FBA ska redovisa hur myndigheten bedrivit utbildning samt bidragit till ökad kunskap, stärkt kapacitet och utvecklat internationellt samarbete rörande konfliktförebyggande- och medlingsverksamhet. FBA ska även redovisa hur myndigheten bidragit till stärkt nationell samverkan inom området. FBA:s forskningsarbete ska vägledas av regeringens policy för forskning inom det svenska utvecklingssamarbetet. Internationella forskararbetsgrupper för fredsbevarande operationer FBA ska vara sammanhållande för prioriterade internationella forskararbetsgrupper inom verksamhetsområdet. Detta arbete ska bidra till kunskapsuppbyggnad och utbyte samt ge mervärde för myndighetens egen verksamhet i policyhänseende. Folke Bernadottesamlingarna FBA ska fortsätta utvecklingen av det digitala forskningsarkivet (Folke Bernadottesamlingarna) över svenskt deltagande i internationella insatser. Säkerhetssektorreformer FBA ska redovisa vilken utbildning myndigheten bedrivit inom området säkerhetssektorreform och hur den genomförts. Avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter FBA ska genomföra specialiserade utbildningar, bidra till kunskapsuppbyggnad och metodutveckling samt stärka den internationella förmågan inom området. Det nära samarbetet med FN ska värnas och samarbetet med EU stärkas. FBA ska redovisa vilken utbildning myndigheten bedrivit inom området avväpning ( ) och hur den genomförts. 13

Rättsstatsuppbyggnad FBA ska verka för regeringens samlade förhållningssätt rörande rättsstatsuppbyggnad (rule of law). Verksamheten ska utgå från ett brett angreppssätt, omfattande samtliga stadier av konflikthantering samt mer utvecklingsinriktade insatser. Detta ska främst ske genom kunskaps- och metodutveckling, utbildningsverksamhet, forskningsinsatser, internationell samverkan och bidrag till internationella insatser inom rättsstatsområdet. Arbetet ska ske i samverkan med berörda myndigheter och organisationer. Därtill ska samarbetsmöjligheter med Försvarshögskolan särskilt beaktas. Det nära samarbetet med FN och EU ska värnas och stärkas. FBA ska tillsammans med UNDP och andra internationella aktörer i pilotprojekt lansera användningen av det analysverktyg som utvecklades 2010, på basis av den rapport som presenterades under hösten 2008. Det utbildningskoncept som också utvecklades ska erbjudas i kursformat. Justice Rapid Response FBA ska under 2011 delta aktivt i lednings- och stabsarbetet inom Justice Rapid Response-processen, syftande till att bidra till personalförsörjning, kunskapsuppbyggnad och metodutveckling samt att generellt stärka den internationella förmågan inom området. Samarbetet med FN och EU ska stärkas i processen liksom den strukturella stabiliteten. Konfliktförebyggande och medling FBA ska redovisa hur man genom konfliktförebyggandeprogrammet genomfört utbildningsverksamhet och bidragit till kunskapsuppbyggnad, stärkt kapacitet och utvecklat internationellt samarbete rörande konfliktförebyggande- och medlingsverksamhet. FBA ska redovisa utfall i förhållande till kostnader för verksamheten. Politiken för global utveckling och andra av regeringen beslutade policys FBA ska inom ramen för den egna verksamheten, och i samarbete med andra aktörer, bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling samt regeringens policy för säkerhet och utveckling i svenskt utvecklingssamarbete. FBA ska senast den 31 december 2011 redovisa hur myndigheten bidragit till Sveriges politik för global utveckling. Kapitel 4: Forskning, utveckling och erfarenhetshantering Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling Anslagsposten får användas till stöd för svenska organisationer och stiftelser vars syfte är att främja information och studier mm om fredsfrämjande-, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. FBA får härvidlag lämna bidrag som verksamhetsstöd eller projektbidrag, varav verksamhetsstöd endast får lämnas till ideella organisationer och stiftelser. Cirka hälften av medlen bör fördelas som verksamhetsstöd. Cirka hälften av medlen bör fördelas som verksamhetsstöd. Medlen får utbetalas enligt riktlinjerna för Statliga stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Kapitel 5: Fredsmiljonen Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling 14

Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser FBA ska vid rekrytering av personal till den nationella resurspoolen för internationella insatser under 2011 särskilt fokusera på personer med kompetens inom följande områden: förvaltning och samhällsstyrning, rättsstatsuppbyggnad, ledning och samverkan, politiska frågor, säkerhetssektorreform, avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. kombattanter, konfliktförebyggande, medling, mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor. Myndigheten ska sträva efter att ha en jämn könsfördelning bland dem som ingår i poolen. FBA ska genomföra grundutbildning för personal i den nationella resurspoolen och insatsförberedande utbildning för uttagen personal. I detta ingår att utveckla och anpassa formerna för utbildning och förberedelser. 6 FBA ska i samverkan med andra berörda svenska myndigheter och intresserade organisationer som har register- och utsändande funktioner tillgodose att kunskaper och vunna erfarenheter inom området tillvaratas på ett systematiskt vis i och nära samverkan med andra berörda myndigheter främja kunskaps-, utbildnings-, och erfarenhetsomhändertagande och metodutveckling inom verksamhetsområdet. 7 FBA:s nationella referensgrupp ska användas som ett forum för samverkan och samordning mellan myndigheterna inom verksamhetsområdet. Representation i gruppen ska baseras på erfarenhet inom området och på mandat för myndighetssamverkan. FBA ska redovisa sitt arbete med rekrytering och utbildning av personal som sänts ut respektive står i beredskap att sändas ut i freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet, detta inkluderar även grundutbildning för personal i den nationella resurspoolen. I detta ingår att i samverkan med övriga berörda myndigheter redovisa utfall gällande myndighetssamverkan inom området samt redovisning av myndighetens erfarenhetshantering från svenskt deltagande med civil personal i internationell freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. FBA ska månadsvis rapportera till Regeringskansliet (UD) om det totala civila svenska deltagandet i internationella insatser. I redovisningen ska ingå könsuppdelad statistik. Kapitel 6: personalförsörjning och bidrag till internationella insatser 6 FBA:s arbete med missionsförberedandeutbildning (Mifu) redovisas i kapitel 3.3, missionsförberedande utbildningar. 7 FBA:s arbete med erfarenhetshantering inom ramen för verksamhetsområdet forskning, utveckling och erfarenhetshantering redovisas i kapitel 4, forskning, utveckling och erfarenhetshantering. 15

1.2 Organisation och ekonomi Verksamheten inom myndighetens tre enheter, enheten för utbildning, samträning och övning, enheten för policy, forskning och utveckling samt enheten för personalförsörjning och insatsstöd, har konsoliderats under det gångna året. Inom enheten för personalförsörjning och insatsstöd har ledningsstrukturen stärkts genom interna förändringar. I övrigt har de förstärkningar som gjorts inom enheterna, däribland inom programmen för säkerhetssektorreform och rättsstatsuppbyggnad, hanterats inom de befintliga finansiella ramarna. Myndighetens administrativa enhet ansvarar för stödet inom områdena ekonomi, personal, registratur och IT-frågor. I takt med att myndighetens verksamhet konsolideras, har ett behov av stärkt administrativ kapacitet identifierats, inte minst gällande myndighetens IT-stöd. Frågan om de administrativa behoven kommer att utredas i anslutning till uppföljningen av resultatet i den risk- och sårbarhetsanalys som genomfördes under 2011. Bland satsningar som gjordes 2011 kan nämnas arbetet med att bygga en ny hemsida och framtagandet en ny grafisk profil. Båda projekten avsåg att tillgodose behovet och önskan om ökad transparens, samt att stärka omvärldens kunskap om FBA. Särskild vikt har lagts vid att öka kännedomen om myndigheten bland den målgrupp som utgör bas för rekrytering till insatser och resurspool. Hemsidan lanserades i februari 2012. Rekryteringarna till det ledningsstöd, i form av en stab, som inrättades under 2010 slutfördes under första kvartalet 2011. Syftet med staben är att stärka stödet till myndighetens ledning och utveckla myndighetsövergripande samordning, planering, uppföljning och utvärdering. I staben ingår även myndighetens funktioner för information, personal, säkerhet och ekonomi. Figur 1 visar Folke Bernadotteakademins organisation Ledning Administration Stab Enheten för utbildning, samträning & övning Enheten för policy, forskning & utveckling Enheten för personalförsörjning & insatsstöd Cirkeldiagrammet nedan visar myndighetens totala omsättning fördelad per verksamhetsområde. En mera detaljerad redovisning återfinns i inledningen av respektive avsnitt. Myndigheten har successivt övergått från en större andel bidragsfinansiering till mer anslagsfinansierad verksamhet, vilket ger bättre förutsättningar för kontinuitet och långsiktig planering av verksamheten och kompetensförsörjningen. 16

Den förändrade finansieringen har inneburit vissa konsekvenser för användandet av de medel som var avsedda att täcka samtliga kostnader för de uppdrag som myndigheten tidigare erhållit bidragsmedel för. Den del av dessa medel som täckte kostnader för kontorsplatser, hyra, utrustning, IT, system och support liksom ledning och administrativt stöd har inte kunnat nyttjas för ändamålet eftersom ramanslaget är av kategorin sakanslag och inte får användas till dessa s.k. indirekta kostnader. Med anledning därav har myndigheten vidtagit en omfattande omfördelning mellan de olika anslagen i den verksamhet som har en blandad finansiering. För öronmärkta medel specifikt till viss insats har ingen omfördelning varit möjlig och dessa kostnader belastar nu myndighetens ramanslag 1:4 FBA vilket får konsekvenser för myndighetens övriga verksamhet. Transfereringar avser projektmedel inom Fredsmiljonen, för forskararbetsgrupper och nytt för 2011 även projektmedel avseende FN:s säkerhetsrådsresolution 1325. Diagram 1 visar FBA:s totala kostnader 2011 (anslag och uppdrag/projekt) och lämnade bidrag (tkr). 1.3 Målstyrning och resultatuppföljning Folke Bernadotteakademins verksamhet finansieras till stor del genom anslag från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, samtidigt som myndigheten inte bedriver någon reguljär biståndsverksamhet. Detta medför att myndighetens mål- och resultatmetodik i viss utsträckning följer annan rationalitet än den för de myndigheter som till fullo styrs av biståndspolitiken. 17

Folke Bernadotteakademin arbetar kontinuerligt för att effektivisera verksamheten och har de senaste åren strävat efter att stärka den strategiska verksamhetsplaneringen och resultatuppföljningen. Arbetet innefattar bland annat tydligare avgränsningar mellan mål och aktiviteter, framtagande av stringenta mål- och delmålsformuleringar, identifiering av utgångspunkter och förväntat resultat samt av indikatorer för att kunna mäta måluppfyllelse. Arbetet kring detta är fortlöpande och fortsätter således 2012. Under 2011 har även ett par av myndighetens sakområden haft ett särskilt fokus på att utveckla utvärderingsverksamheten. En fortlöpande intern utvärdering och kvalitetssäkring utgör en integrerad del av myndighetens verksamhet. En myndighetsgemensam arbetsgrupp för utvärdering av FBA:s utbildningsverksamhet har bildats. Likaså genomförs en värdering av varje moment i anslutning till den fortlöpande verksamhetsutvecklingen. Detta gäller t.ex. vid metodoch doktrinutveckling, framtagande av nya utbildningsmoduler eller kurskoncept. I dessa processer utvärderas varje enskilt moment, ofta både internt och externt, innan det slutgiltiga konceptet, kursen eller modellen fastslås. Vidare har det interna arbetet inom erfarenhetshanteringen ytterligare stärkts. En genomgripande översyn av samverkans- och samordningsstrukturerna påbörjades under 2011. Arbetet fortsätter under 2012, nu med ett formellt uppdrag i och med regleringsbrevet för 2012, genom vilket myndigheten ges uppdraget att göra en redovisning och analys, inklusive effektivitetsbedömning, av samtliga samverkansorgan som myndigheten leder 8. I samband med att myndigheten arbetat för att stärka den strategiska verksamhetsplaneringen och resultatuppföljningen har en omfattande risk- och sårbarhetsanalys genomförts. Analysen, som innefattade hela verksamheten, slutfördes vid årsskiftet. Åtgärder för att bemöta prioriterade risker och sårbarheter inom verksamheten har identifierats och förts in i verksamhetsplanen för 2012. Vidare har en processkartläggning påbörjats för att myndigheten ska kunna bemöta de krav som ställs i relation till regeringens transparensgaranti, vilket innebär att data och dokument för all verksamhet som är kopplad till utgiftsområde 7 ska rapporteras in och publiceras offentligt på portalen Openaid.se 9. Syftet med garantin är att synliggöra biståndets inriktning och resultat vilket antas ge bättre underlag för planering, uppföljning, styrning, beslut och prioriteringar. FBA kommer att påbörja rapporteringen till Openaid.se under första kvartalet 2012. Regleringsbrevet för budgetåret 2012 fastlägger vidare att FBA särskilt ska prioritera att utveckla den övergripande resultatbedömningen. Detta utvecklingsarbete, som påbörjades under 2011, kommer att inbegripa myndighetens samtliga verksamhetsområden. Det omfattande arbetet med uppföljning och utvärdering som genomförts under året, både genom uppgifter från externt håll och genom initiativ som tagits inom myndigheten, har involverat FBA:s samtliga verksamhetsgrenar och har inneburit att stora resurser lagts på myndighetens verksamhetsutveckling. 8 Regleringsbrevet för budgetåret 2012 avseende Folke Bernadotteakademin 9 Regeringsbeslut UF2011/19402/UD/USTYR 18

1.4 Lokalförsörjning Behovet av mera ändamålsenliga lokaler vid myndighetens kontor i Stockholm är fortfarande en högt prioriterad fråga. De nuvarande lokalerna i Försvarshögskolans (FHS) byggnad på Drottning Kristinas Väg täcker behovet av arbetsplatser, men lokalerna är inte ändamålsenliga för den verksamhet som Folke Bernadotteakademin bedriver och lokalerna ryms inom tre olika fastigheter. Olika förslag på en samlad lösning har diskuterats och beslut har fattats om att genomföra denna i samlokalisering med FHS vid halvårsskiftet år 2012. Det är lokaler som med några mindre justeringar fullt kommer att motsvara de behov som finns och därmed uppnår myndigheten en fullgod arbetsmiljö, dock med en något förhöjd hyreskostnad. De investeringar som planerades för 2011, då flytten initialt beräknades genomföras, flyttas därmed fram till år 2012. Ett utökat behov av kontorslokaler på Sandö har, med hjälp av investeringsmedel, kunnat förverkligas genom omdisponering och förtätning av befintliga kontorsrum på samma lokalyta. 1.5 Kompetensförsörjning & personalstruktur Personalförändringar inom myndighetens enhet för policy, forskning och utveckling, liksom inom enheten för utbildning, samträning och övning, har genomförts inom befintlig finansiell ram. En forskare respektive en handläggare inom programmet för rättsstatsuppbyggnad, en projektledare inom programmet för säkerhetssektorreform samt en arkivarie till Folke Bernadottesamlingarna har knutits till myndigheten. Vid 2011 års slut hade FBA 88 utsända i 28 olika insatser, att jämföra med 73 utsända i januari samma år. Genomförandet av utsändandeuppdragets alla delar och rollen som nationell arbetsgivare ställer höga krav på enheten för personalförsörjning och insatsstöd i former av omvärldsbevakning och dialog med mottagande organisationer kring säkerhetsfrågor och hantering av egen personal i händelse av kris. Den operativa verksamheten har prioriterats, vilket medfört att utveckling av verksamheten i viss mån fått stå tillbaka. En viss förstärkning av organisationen, specifikt i förhållande till personalförsörjningsuppdraget, har därför gjorts med en handläggare inom rekryterings- och personalområdet. Rekryteringarna till det ledningsstöd som inrättades under 2010 i form av en stab, slutfördes under första halvåret 2011 i och med att stabschefstjänsten och en ny tjänst som webbredaktör inom stabens informationsfunktion tillsattes. Under året har två medarbetare i FBA:s ledning rekryterats till seniora internationella uppdrag i fält. I november 2011 utsågs myndighetens f.d. generaldirektör till Senior Civilian Representative under Sveriges ledningsansvar för den regionala enheten för säkerhet och återuppbyggnad i norra Afghanistan. I samband med att han lämnade FBA, utsågs myndighetens ställföreträdande generaldirektör till tjänsteförrättande generaldirektör. Chefen för FBA:s enhet för utbildning, samträning och övning rekryterades under hösten till chef över ett nytt EUJUST LEX-team baserat i Erbil i Irak. EUJUST LEX är ett EU-projekt för att bl.a. stärka mänskliga rättigheter i det irakiska rättssystemet. Behovet av växeltjänstgöring mellan Regeringskansliet och FBA aktualiserades under 2011 och en skyndsam, långsiktig lösning är av strategisk betydelse för myndigheten. Personal med efterfrågad kompetens inom olika specialområden bör rimligen under betryggande former kunna ställas till respektive myndighets förfogande. 19

För att utveckla myndighetens chefer i rollen som ledare genomfördes under året ett omfattande ledarskapsprogram, vilket har resulterat i att en gemensam ledarplattform skapats inom myndigheten. För att stärka och främja kompetensutvecklingen har samtliga medarbetare en individuell utvecklingsplan som tas fram i utvecklingssamtal mellan medarbetare och närmaste chef. En värdegrundsprocess som omfattar samtlig personal påbörjades under 2011och kommer att fortsätta under 2012. Målet med processen är att dels komma fram till gemensamma värden, dels öka graden av samverkan och förståelse mellan myndighetens olika uppgifter. Under året har myndigheten utarbetat en arbetsmiljöpolicy, som dels lägger fast övergripande mål gällande arbetsmiljörelaterade frågor, dels identifierar konkreta, operativa mål för myndigheten. För att säkerställa och utveckla arbetsmiljön kommer myndigheten i samband med flytt till nya lokaler i Stockholm, samt efter viss ombyggnation på Sandö, att genomföra en ergonomisk genomgång och skyddsrond. Därutöver har en arbetsmiljögrupp bildats under 2011, vilken ska kunna fånga upp generella behov och eventuella brister och i förekommande fall rapportera detta till FBA:s skyddskommitté. 1.5.1 Övrigt personalstruktur Åldersstruktur Könsfördelning Kompetenskategori -29 30-49 50- M K Ledning - 12 3 7 8 Kärnpersonal 9 41 6 20 36 Stödpersonal 2 10 4 4 12 Tabell 1 visar myndighetens personalstruktur vid december månads utgång. Tabellen innefattar tillsvidareanställd personal och personal inom längre projekt. Anställningar som inte sträcker sig över två månader resovisas ej. Då personal slutat under året och ersatts med annan person redovisas endast den senare. 20

2 Nationell och internationell samverkan och samordning 2.1 Sammanfattande kommentar Till skillnad från flertalet myndigheter har Folke Bernadotteakademin samverkan och samordning, nationellt och internationellt, som ett eget verksamhetsområde. Denna roll är direkt kopplad till den internationella konflikthanteringens förutsättningar och fredsinsatsernas mandat, organisation och funktionssätt. Till dessa ansträngningar bidrar olika nationella aktörer, ibland myndighetsvis, ibland med gemensamma, koordinerade bidrag. Samverkan och samordning i ett nationellt perspektiv tar därför sikte på dels att effektivisera planering, utbildning, genomförande och utvärdering där så är lämpligt och möjligt, dels på att skapa större kunskap och helhetsförståelse hos aktörerna för verksamheten och funktionssättet i dagens komplexa och multifunktionella fredsinsatser. De ansvariga internationella och regionala organisationernas styrdokument, insatskoncept och riktlinjer betonar vikten av systematisk och effektiv samverkan och samordning för att kunna nå gemensamma, strategiska mål och utnyttja de begränsade resurserna på ett optimalt sätt. Det yttersta syftet med FBA:s verksamhetsområde samverkan och samordning är att öka effekten och förbättra resultaten av det svenska bidraget (personal, utbildning, övning, erfarenhetshantering, forskning samt policy- och metodstöd) till internationella fredsinsatser. Samverkan är med andra ord inget självändamål utan enbart ett medel för att skapa mervärde och uppnå bättre gemensamma resultat. Samverkan och samordning genomförs, på ett integrerat och naturligt sätt, inom större delen av FBA:s verksamhet. De olika samverkansorganen 10 bygger på övergripande 11 och specifika 12 regeringsuppdrag. Förutom dessa uppdrag verkar FBA med stöd och ledning av bl.a. den nationella strategin för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 13 och andra relevanta policydokument. De positiva effekterna av de olika samverkansprocesserna kan t.ex. handla om kvalitetssäkring, samordning, samarbete, styrning och inriktning, överblick och förståelse, resursutnyttjande, informations- och erfarenhetsutbyte, enhetlighet samt roll- och ansvarsfördelning. En översikt över samtliga samverkansorgan som FBA ingår i återfinns i bilaga 8.1, med information om varje enskild grupps uppdrag, inriktning vad gäller sakfrågor och gruppens sammansättning. Samverkan och samordning genomförs, på ett integrerat och naturligt sätt, inom större delen av FBA:s verksamhet. Några viktiga exempel är internationella samverkans- och ledningsövningar (t.ex. Viking-serien) samt utbildningar för FN- respektive EU-ledda fredsinsatsers högsta chefer (s.k. Senior Mission Leaders Courses). Samverkans- och samordningsuppdraget värderas fortlöpande i dialog med berörda departement och myndigheter. Under 2011 har en rad bilaterala samråd förts på myndighetschefsnivå, bl.a. med Försvarsmakten, Sida, MSB och FHS. Vid dessa har utvecklingen av det bilaterala samarbetet och samverkansfrågor stått högst på dagordningen. Därutöver har en genomgripande översyn av samverkans- och samordningsstrukturen samt de olika samverkansorganens uppgifter, relevans, representation och mötesfrekvens initierats genom FBA:s verksamhetsplan för budgetåret 2011. Arbetet fortsätter under 2012, med ett formellt uppdrag i och med 10 Förteckning över samtliga samverkansorgan som FBA leder eller ingår i återfinns i bilaga 1. 11 Uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning enligt instruktion och regleringsbrev. 12 Specifikt reglerade organ nämns under respektive avsnitt i bilaga 1. 13 Skr. 2007/2008:51, s. 16. 21